7164 425 1

  • View
    214

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-425-1.pdf

Transcript

  • Ta det kallt Strategier fr komfortkyla

    Utveckling av fastighetsfretagande i offentlig sektor (U.F.O.S)

  • Ta det kallt Strategier fr komfortkyla

  • Frord 5

    Frord

    Mnga offentliga lokaler saknar lsningar fr att f bra komfort under sommaren, ett av de vanligaste klagomlen p inomhusklimatet r fr hg temperatur. Det r av stor vikt att mta efterfrgan p komfortkyla p ett genomtnkt och strategiskt stt. Orsakerna till fr hga temperaturer och andra komfortproblem mste analyseras grundligt, att enbart installera en kylanlggning eller ka kyleffekten r inte en sjlvklar lsning fr att f en bttre komfort.I denna rapport redovisas strategier, i en tiostegsmodell, samt konkreta tips och rd till brukare, arkitekter, konsulter och driftpersonal fr att uppn en hllbar komfort under sommaren utan att i ondan installera dyrbara kylanlggningar eller fjrrkyla.

    Skriften har initierats och finansierats av samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsfretagande i Offentlig Sektor (UFOS). Hr ingr Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus, Fortifikationsverket, Statens fastighetsverk samt Specialfastigheter Sverige AB. Detta projekt har ven stttats av Statens energimyndighet.

    Skriften r frfattad av Per Wickman, ATON Teknikkonsult AB. Till sin hjlp har han haft en styrgrupp som bidragit med material och vrdefulla synpunkter. Styrgruppen har besttt av Jan Lemming, Uppsala kommun; Peter Kalin, Specialfastigheter Sverige AB; Stellan Olson, Akademiska Hus; Johnny Niskanen, Sdermanlands lns landsting; Mikael Zirkovic, Statens fastighetsverk; Per Bjrkman, Landstinget Norrbotten samt Hans Isaksson, Kkonsult (representant fr Statens energimyndighet).

    Projektledare har varit Ulf Sandgren p Sveriges Kommuner och Landsting.

    Stockholm i februari 2009

  • Innehll

    Sammanfattning 8

    Bakgrund 10

    Komfort och klimat 17

    Termiskt klimat 18

    Termisk komfort 22

    Behovet av processkyla 25

    Hur gr man? 27

    Kom verens om vilket termiskt klimat som ska glla p sommaren 30

    Utnyttja byggnadens lge fr att minimera kylbehovet 35

    Anvnd effektiva solskydd 36

    Utnyttja byggnadens speciella egenskaper, konstruktion och planlsning fr att minimera kylbehovet 38

    Minimera vrmetillfrsel frn belysning och apparater 39

    Utnyttja mjligheterna att sjlv pverka den termiska komforten inomhus 40

  • Anvnd frikyla fr att fra bort vrme frn byggnaden 42

    Utnyttja miljvnlig kylproduktion om passiva tgrder och frikyla inte rcker 49

    Effektiv konventionell kylteknik 52

    Utbilda brukare och driftpersonal s att anlggningen kan drivas optimalt ver tiden 58

    Vem gr vad? 61

    Frgor till hyresgsten 64

    Frgor till arkitekten 70

    Frgor till driftansvarig 75

    Frgor till konstruktren 81

    Ngra anvndbara webbplatser 85

    Ordlista 86

    Bilaga 1 88

  • 8 Ta det kallt Strategier fr komfortkyla

    Sammanfattning

    Att ka miljbelastningen och utslppen av vxthusgaser genom kraftigt kad energianvndning fr komfortkyla r inte lngsiktigt hllbart. Med std av en genomtnkt strategi fr att uppn en resurseffektiv, komfortabel och hllbar temperatur under sommaren kan behovet av energi fr komfortkyla minska drastiskt.

    Anvndningen av komfortkyla kar inte bara i Sverige utan i hela Europa. Den internationella energimyndigheten, International Energy Agency (IEA), har angett det kade kylbehovet som en av de strsta kllorna till kat energibehov och rknar med att anvndningen kan fyrdubblas fram till r 2020. Mnga offentliga lokaler i Sverige saknar lsningar fr att f bra komfort under sommaren, ett av de vanligaste klagomlen p inomhusklimatet r fr hg temperatur. Samtidigt varierar det individuella behovet, hos alla som vistas i lokalerna, av inomhustemperatur kraftigt.

    Det r av stor vikt att mta efterfrgan p komfortkyla med frnuft. Orsaken till vertemperatur och komfortproblem mste analyseras ur flera olika aspekter som mste vgas samman, exempelvis verksamhetens art, byggnadens konstruktion, milj, teknik samt ekonomi. Att enbart installera en kylanlggning eller ka kyleffekten r inte en sjlvklar lsning fr att f bttre komfort. Ondigt hga kyleffekter kan dessutom ge upphov till andra problem i form av drag och kondens samt hga installations och driftkostnader.

    Sjlva byggnaden med dess lge, konstruktion och planlsning kan utnyttjas mer n vad som r vanligt idag, ett effektivt solskydd r ett mste. ven vi som anvnder en byggnad kan sjlva pverka den upplevda temperaturen komforttemperaturen med flera grader. Mycket r sjlvklart som val av kldsel och att dricka tillrckligt nr det r varmt.

    Genomtnkta tgrder fr bttre komfort gr hand i hand med bttre driftsekonomi och hgre arbetskapacitet, vilket i frlngningen gagnar alla parter. Risken fr ondigt lidande, ondiga kylinstallationer med tillhrande kostnader och slseri med bde mnskliga och tekniska resurser minskar.

    En tydlig verenskommelse mellan hyresgst och frvaltare avseende termiskt klimat r grundlggande fr att kunna mta hyresgstens frvntningar, ett frslag till mall fr en sdan verenskommelse finns som bilaga sist i skriften.

  • Sammanfattning 9

    I denna skrift redovisas i kapitel 2 en tiostegsmodell:

    I kapitel tre redovisas konkreta tips och rd till fastighetsgare, hyresgster, arkitekter, driftpersonal och konstruktrer fr att uppn en hllbar komfort under sommaren.

    Strategi fr att uppn en hllbar sommarkomfort 1 Kom verens om vilket termiskt klimat som ska glla p sommaren

    2 Utnyttja byggnadens lge fr att minimera kylbehovet

    3 Anvnd effektiva solskydd

    4 Utnyttja byggnadens speciella egenskaper, konstruktion och planlsning fr att minimera kylbehovet

    5 Minimera vrmetillfrsel frn belysning och apparater

    6 Utnyttja mjligheterna att sjlv pverka termisk komfort inomhus

    7 Anvnd frikyla fr att fra bort vrme frn byggnaden

    8 Utnyttja miljvnlig kylproduktion om passiva tgrder och frikyla inte rcker

    9 Anvnd effektiv konventionell kylteknik

    10 Utbilda brukare och driftpersonal s att anlggningen kan drivas optimalt ver tiden

  • 10 Ta det kallt Strategier fr komfortkyla

    Bakgrund

    I Sverige har vi en bra tradition av effektivisering inom energiomrdet. I dag r den politiska ambitionen att vi inom fastighetsbestndet (bostder och lokaler) fram till r 2020 ska effektivisera med en 20procentig reduktion av energibehovet och till 2050 ska energibehovet minska med 50 procent1.

    Kraven p komfortkyla kar vilket kar energibehovet. En utgngspunkt i denna skrift r att vara frsiktig med fastighetsgarbeslut som rr installation av komfortkyla. Om kyla behvs br nyttan i kad komfort vgas mot alla kostnader inklusive milj och energiml. Passiva lsningar br ges fretrde fre installation av ny kylutrustning.

    Ett bra termiskt klimat inomhus under sommaren r en frutsttning fr att vi ska m bra och fr att den verksamhet som bedrivs inte ska pverkas negativt. Det finns en rad olika skl till att det blir fr varmt och den faktiska temperaturen upplevs olika beroende p lder, aktivitet, rstid med mera. Samtidigt finns det mycket vi som brukare kan gra sjlva fr att frbttra komforten. Det finns ocks ett stort antal tekniska lsningar fr komfortkyla som i sin tur pverkar ekonomi och yttre milj p olika stt.

    Fr att f en hllbar sommarkomfort mste man jobba tillsammans och vara ute i god tid. Brukaren mste fundera p hur verksamheten egentligen ser ut och vilka temperaturer som kan tilltas. Arkitekten har stora mjligheter att pverka kylbehovet med hjlp av byggnadens orientering, klimatzoner, utnyttjande av stommens frmga att lagra vrme, fnsterareor, ljusmiljer, val av solavskrmning med mera. Kompetens och frmga att se till helheten r avgrande fr val av teknisk lsning. Fortlpande driftoptimering skrar funktion och prestanda p sikt.

    I vrt kalla klimat finns ingen riktig tradition att passivt hlla undan vrme frn en byggnad som i mnga andra lnder. Att ppna fnster p natten r en sjlvklarhet p samma stt som att stnga ute solvrmen under dagen med fnsterluckor eller markiser. Hr finns mycket att lra bde fr hyresgster och i resten av fastighetsbranschen. Att enbart frlita sig p rent tekniska lsningar r inte alltid klimatsmart eller hllbart p sikt.

    1 Miljml 15, God bebyggd milj se ven www.miljomal.nu

  • Bakgrund 11

    Mlsttningen med den hr skriften r att ge en verblick av omrdet och ett std till dig som r i behov av tgrder fr att f bra termisk komfort p arbetsplatsen. Vi redovisar hur frutsttningarna fr installation av kyla kan variera, vilka aktrer som r viktiga och hur dessa kan pverka processen. En kortfattad beskrivning av olika tekniska lsningar redovisas samt tips och rd till den som planerar att frbttra komforten under sommaren p ett effektivt stt.

    En mycket viktig frga r att mta hyresgstens frvntningar. Hur ska kravet p termiskt klimat eller komfort beskrivas och kommuniceras? Hur ska det bli greppbart fr bde tekniker och gemene man och hur ska det vrderas? Hur ska var och en p en arbetsplats bli medveten om vilka komfortkrav frvaltare och representant fr brukaren kommit verens om? Att definiera kvalitetskravet p ett bra stt r avgrande fr alla parter.

    Bristande komfort har ett pris i form av minskad arbetsprestation. Hr har den offentliga sektorn ett srskilt stort ansvar d alternativet att byta lokal i allmnhet inte finns fr brukaren. Prioriteringen av resurser fr tgrder och installationer r alltid svr.

    Drfr r det srskilt viktigt att man i offentliga lokaler reglerar verenskommelsen mellan hyresgst och frvaltare avseende termiskt klimat i en formell verenskommelse eller en vergripande policy. Detta kommer i frlngningen att gagna bgge parter. Risken fr ondigt lidande, on