AVTALET FÖRSÄKRAR - ofr.se ?· Praktiska anvisningar för TGL-KL 20 Hur får man ersättning från…

  • Published on
    03-Jul-2018

  • View
    212

  • Download
    0

Transcript

  • AVTALET FRSKRARFr kommun- och landstings/regionanstllda med flera

    2017

  • Nedanstende webbplatser ger dig aktuell information om de lagstadgade och de kollektivavtalade frskringarna.

    afaforsakring.se AFA Frskrings webbplats. P webbplatsen finns ven material fr dig som informerar om frskringarna.

    forsakringskassan.se Frskringskassans webbplats.

    kpa.se KPA Livs webbplats.

    pensionsmyndigheten.se Pensionsmyndighetens webbplats.

    minpension.se Webbplatsen dr du kan f en prognos om din framtida samlade pension.

    arbetsformedlingen.se Arbetsfrmedlingens webbplats.

    omstallningsfonden.se Omstllningsfondens webbplats.

    fora.se Foras webbplats

  • 3

    Den hr skriften ger en versikt ver de kollektivavtalade frskringar som gller fr dig som r anstlld hos kommun, landsting/region, Svenska kyrkan eller annan arbetsgivare som har kommunalt reglerade anstllningsvillkor.Genom kollektivavtal r du frskrad bland annat vid sjukdom, arbetsskada och ddsfall. Dessa frskringar har arbetstagarorganisationerna p den kommunala sektorn frhandlat fram och slutit avtal om med arbetsgivaren. Varje enskild arbetsgivare r skyldig att teckna:

    Avtalsgruppsjukfrskring (AGS-KL) Avgiftsbefrielsefrskring Trygghetsfrskring vid arbetsskada (TFA-KL) Tjnstegrupplivfrskring (TGL-KL) Tjnstepension Avgiftsbestmd KollektivAvtalad Pension

    (AKAP-KL) eller KollektivAvtalad Pension (KAP-KL) Omstllningsavtal (KOM-KL)

    Om en arbetsgivare, som r skyldig att teckna en frskring inte har gjort det, finns det en garantibestmmelse. Den innebr att du eller dina efterlevande nd alltid har rtt till ersttning enligt frskringsvillkoren.

    AVTALET FRSKRAR

    Broschyren erstter p inget stt frskringsvillkoren.

  • 4

    InnehllAVTALET FRSKRAR 3FRKORTNINGAR OCH BASBELOPP 5AGS-KL, AVTALSGRUPPSJUKFRSKRING 6Ersttningar vid sjukdom 6

    Enligt lag 6Enligt kollektivavtal 6Sjukln enligt Allmnna bestmmelser (AB) 7Avtalsgruppsjukfrskring, AGS-KL 7

    Allmnt om AGS-KL 7Kvalifikationstid 7Frskringsgrundande anstllningstid 7Efterskydd 7

    Ersttningar frn AGS-KL 8Under tid med sjukpenning 8Under tid med sjukersttning/aktivitetsersttning 8

    Ersttningar frn AGS-KL fr gare/egenfretagare 9Praktiska anvisningar fr AGS-KL 9

    Hur fr du ersttning frn AGS-KL? 9verklagande 9

    TFA-KL, TRYGGHETSFRSKRING VID ARBETSSKADA 10Ersttningar vid arbetsskada 10

    Enligt lag 10Att tnka p vid anmlan av arbetsskada 11 Enligt kollektivavtal 11

    Allmnt om TFA-KL 11Nr gller TFA-KL? 11

    Ersttningar frn TFA-KL under akut sjukdomstid 12

    Ersttning fr inkomstfrlust 12Ersttning fr kostnader 12Ersttning fr sveda och vrk* 13

    Ersttning frn TFA-KL vid invaliditet 13Ersttning fr framtida inkomstfrlust 13Ersttning fr lyte och men* samt frsrskilda olgenheter 14Ersttning fr framtida kostnader 14Ersttning vid rehabilitering 14

    Ersttning frn TFA-KL vid ddsfall 15Mer om TFA-KL 15

    Vrdeskring 15Preskription 15

    Praktiska anvisningar fr TFA-KL 15Hur fr du ersttning frn TFA-KL? 15

    verklagande 16Vill du veta mer? 16

    TGL-KL, TJNSTEGRUPPLIVFRSKRING 17Allmnt om TGL-KL 17

    Nr gller TGL-KL? 17Frskringsskydd vid frnvaro underanstllning 17Allmnt efterskydd 17Srskilt efterskydd 17

    Ersttning frn TGL-KL 18Grundbeloppstabell 19Barnbeloppstabell 19

    Mer om TGL-KL 20Makefrskring 20Frmnstagare 20Srskilt frmnstagarfrordnande 20

    Praktiska anvisningar fr TGL-KL 20Hur fr man ersttning frn TGL-KL? 20verklagande 21Vill du veta mer? 21

    LDERSPENSION 22Pension enligt lag 22AKAP-KL, Avgiftsbestmd KollektivAvtalad Pension och KAP-KL, KollektivAvtalad Pension 23AKAP-KL och KAP-KL innehller fljande frmner 23

    Avgiftsbestmd lderspension 23Frmnsbestmd lderspension - enbart fr KAP-KL 23Livrnta - enbart fr KAP-KL 24Srskild avtalspension 24Pension till efterlevande vuxen och barn 24Infr din pension 24

    AVGIFTSBEFRIELSEFRSKRING FR AKAP-KL OCH KAP-KL 25S fungerar Avgiftsbefrielsefrskringen 25

    Nr gller Avgiftsbefrielsefrskringen? 25Efterskydd 25Nr trder avgiftsbefrielsefrskringen in? 25Placering av pensionsavgiften 26

    Praktiska anvisningar fr Avgiftsbefrielse- frskringen 26

    Anskan 26verklagande 26

  • 5

    FrkortningarAB Allmnna bestmmelser

    AGS-KL Avtalsgruppsjukfrskring fr anstllda hos kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan med flera

    AKAP-KL Avgiftsbestmd KollektivAvtalad Pension fr anstllda hos kommuner, landsting/regioner med flera fdda 1986 eller senare

    ITP Industrins och handelns tillggs- pension

    KAP-KL KollektivAvtalad Pension fr anstllda hos kommuner, landsting/regioner med flera fdda 1985 eller tidigare

    KOM-KL Omstllningsavtal fr anstllda hos kommuner, landsting/regioner med flera

    KTP Kooperationens tillggspension

    PFA Pensions- och frskringsavtal (fre-gngaren till KAP-KL) fr arbetstagare hos kommuner, landsting/region, Svenska kyrkan med flera

    SFB Socialfrskringsbalk (SFS 2010:110)

    SGI Sjukpenninggrundande inkomst

    SjLL Lag (1991:1047) om sjukln

    TFA-KL Trygghetsfrskring vid arbetsskada fr anstllda hos kommuner, landsting/region, Svenska kyrkan med flera

    TGL-KL Tjnstegrupplivfrskring fr anstllda hos kommuner, landsting/region, Svenska kyrkan med flera

    BasbeloppInkomstbasbeloppet ligger bland annat till grund fr att: Bestmma hgsta pensionsgrundande inkomst

    i det allmnna pensionssystemet, som r 7,5 gnger inkomstbasbeloppet

    Bestmma grnsvrden fr frmnsbestmd pension i KAP-KL

    Basbeloppen faststlls av regeringen fr ett r i taget

    Inkomstbasbeloppet fr 2017 r 61.500 kronor

    Prisbasbeloppet ligger bland annat till grund fr att: Bestmma hgsta sjukpenninggrundande

    inkomst (SGI), som r 7,5 gnger prisbas-beloppet

    Berkna och vrdeskra olika slags frskringsfrmner och vissa pensioner

    Prisbasbeloppet fr 2017 r 44.800 kronor

    Vill du veta mer? 26Avgiftsbefrielsefrskring fr gare/egenfretagare 26ARBETSLSHET 27Den allmnna arbetslshetsfrskringen 27

    Ersttning 27Omstllningsavtalet KOM-KL 28

    Kvalifikationskrav 28Omstllningsavtalet KOM-KL har tv delar 28Aktivt omstllningsarbete 28Ekonomiska omstllningsfrmner 28Srskilda regler fr ekonomiska frmner fr anstllda i Pactafretag 29Srskild ersttning till ldre arbetstagare i kommun, landsting och region 30

  • 6

    AGS-KL AVTALSGRUPPSJUKFRSKRING

    AGS-KL kompletterar den sjukpenning som du har rtt till enligt Socialfrskringsbalken (SFB).

    Ersttningar vid sjukdom Enligt lagNr du r arbetsofrmgen p grund av sjukdom har du rtt till sjukln frn arbetsgivaren enligt Lag om sjukln (SjLL) under de frsta 14 dagarna i sjukperioden.

    Frsta sjukdagen r karensdag och d utbetalas ingen ersttning.

    Frn och med dag 2 till och med dag 14 i sjukperioden fr du 80 procent av lnebortfallet i sjukln frn arbetsgivaren.

    Frn och med dag 15 i sjukperioden fr du sjukpenning p normalniv frn Frskringskassan. Sjukpenning p normalniv r cirka 80% av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) och utbetalas under 364 sjukdagar inom en ramtid p 450 dagar.

    Nr du ftt sjukpenning p normalniv i 364 dagar upphr den att utbetalas. Fr att f sjukpenning drefter mste du sjlv anska om att f sjukpenning p fortsttningsniv hos Frskringskassan. Den sjukpenningen r cirka 75%. Frn och med 1 februari 2016 gller inte lngre ngon tidsgrns fr sjukpenning p fortsttningsniv. Den kan fortstta att betalas s lnge Frskringskassan bedmer att du har en arbetsofrmga om minst 25%.

    Vid vissa allvarliga sjukdomar kan du efter 365 dagars sjukskrivning med sjukpenning p normalniv anska om

    ytterligare dagar med sjukpenning p normalniv. Ingen tidsgrns finns fr hur lnge du kan f den ersttningen.

    Frn 1 januari 2012 kan Frskringskassan besluta om sjukpenning i srskilda fall. Den beviljas till personer som inte fr fortsatt aktivitetsersttning fr att man har fyllt 30 r eller som ftt tidsbegrnsad sjukersttning i maximal tid. Sjukpenning i srskilda fall betalas om man inte har ngon sjukpenninggrundande inkomst eller har lg sdan. Ersttningen betalas fr samma antal dagar som sjukpenning p normal respektive fortsttningsniv.

    Om arbetsofrmgan bedmts vara bestende fr framtiden kan Frskringskassan besluta att byta ut din sjukpenning mot sjukersttning eller aktivitetsersttning.

    Fr mer information kontakta Frskringskassan eller ls mer i Handbok 2017, frskringar genom lag och avtal.

    Fr en sammanstllning av ersttning vid sjukdom enligt lag och kollektivavtal

    se bild p sidan 31.

    Enligt kollektivavtalDe kollektivavtal som reglerar ersttning vid sjukdom r Allmnna bestmmelser (AB) och Avtalsgruppsjukfrskring (AGSKL).

  • 7

    AGS-KL AVTALSGRUPPSJUKFRSKRING

    Sjukln enligt Allmnnabestmmelser, ABFrn och med dag 15 till och med dag 90 i sjukperioden har du rtt till sjukln frn arbetsgivaren med 10 procent av lnebortfallet. Tillsammans motsvarar sjukln och sjukpenning p normalniv cirka 90 procent av lnebortfallet.

    Du fr sjukln ocks fr inkomstdelar ver 7,5 prisbasbelopp. Sjuklnen fr dessa inkomstdelar motsvarar cirka 90 procent av lnebortfallet.

    Avtalsgruppsjukfrskring,AGS-KLAGSKL r en kollektivavtalad sjukfrskring som ger ersttning fr inkomstfrlust under den tid Frskringskassan betalar: sjukpenning, sjukersttning eller aktivitets

    ersttning.

    Allmnt om AGS-KLKvalifikationstidFrskringen brjar glla nr anstllningen varat i 90 dagar. Du mste dock vara arbetsfr till minst 25 procent under en vecka innan skyddet trder i kraft samt ha en sjukpenninggrundande inkomst faststlld hos Frskringskassan.

    Vid berkning av kvalifikationstiden fr du tillgodorkna dig anstllningstid hos tidigare arbetsgivare som tecknat frskring om AGSKL, AGS, ITP eller KTP under frutsttning att du innehaft anstllningen senast under de tv r som nrmast fregtt den pgende anstllningen. Anstllningstid som endast delvis faller inom tvrsperioden medrknas i sin helhet.

    Frskringsgrundande anstllningstidNr du varit anstlld i 90 dagar (kvalifikationstid) gller frskringen s lnge anstllningen varar, med undantag fr lngre tids frnvaro, tex tjnstledighet. D kan istllet reglerna om efterskydd glla.

    EfterskyddOm din anstllning upphr eller vid lngre tids frnvaro kan frskringen fortstta att glla genom s kallat efterskydd.

    En frutsttning fr att efterskydd ska glla r att du har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) faststlld av Frskringskassan. Du mste tex vara anmld hos arbetsfrmedlingen som arbetsskande inom tre mnader frn anstllningens upphrande fr att ha kvar din rtt till SGI.

    Ls mer om hur du skyddar din SGI p forsakringskassan.se.

    Efterskyddet gller under 720 friska dagar. Det innebr att de dagar d du r sjuk och samtidigt fr sjukln enligt lag, sjukpenning, sjuk eller aktivitetsersttning inte frbrukar dagar med efterskydd.

    Kval.tid

    90dagar

    Frskrings-grundande anst. tid

    Frskringengller

    Efterskydd

    720dagar

    Efterskyddet kan upphra tidigare om du: inte lngre har en SGI faststlld av

    Frskringskassan eller har varit anstlld i sammanlagt 180

    dagar hos en arbetsgivare som inte tecknat frskringsavtal om AGSKL

  • 8

    Sjukpenninggrund-ande inkomst (kronor) vid

    insjuknandet

    Sjukpenninggrund-ande inkomst (kro-

    nor) vid insjuknandet

    Mnadsersttning frn AGS-KL (kronor)

    (Sjukfall som intrffat 2009-07-01 2015-12-31)

    Mnadsersttning frn AGS-KL (kronor)

    (Sjukfall som intrffat 2016-01-01 eller senare)

    132 000160 000220 000260 000321 000

    132 000160 000220 000260 000332 000

    752 0002 7503 2504 013

    751 7672 7503 2504 150

    Mnadsersttning kan betalas ven fr inkomstdelar ver 7,5 prisbasbelopp enligt fljande tabell.

    7,5 20 65%20 30 32,5%

    ==

    Inkomstunderlagi prisbasbelopp

    Mnadsersttningfrn AGS-KL

    Ersttning frn AGSKL r skattepliktig och utbetalas lngst till 65 rs lder.

    Rtten till AGSKL upphr om du fre 65 r fr rtt till srskild lderspension enligt PFA eller motsvarande frmn enligt andra pensionsbestmmelser. Om du fr en srskild avtalspension enligt KAPKL upphr dock inte rtten till AGSKL.

    AGS-KL AVTALSGRUPPSJUKFRSKRING

    eller fr rtt till i huvudsak motsvarande

    frmn p annat stt eller lmnar din anstllning utan att

    iaktta avtalsenlig uppsgningstid.

    Ersttningar frn AGS-KLUnder tid med sjukpenningDu kan f dagsersttning frn AGSKL frn och med sjukdag 91 och lngst till och med sjukdag 360. Undantag kan gras om du inte har rtt till sjukln frn arbetsgivaren de frsta 90 dagarna, d dagsersttning i s fall kan utbetalas redan frn och med den femtonde sjukdagen. Dagsersttningen r under tid med sjukpenning p normalniv 12,887 procent av sjukpenningen och under tid med sjukpenning p fortsttningsniv 13,746 procent av sjukpenningen. Ersttningen motsvarar i bda fallen 10 procent av inkomsten upp till 7,5 prisbasbelopp. Vid arbetslshet kan ersttningen bli lgre.

    Den sjukpenninggrundande inkomsten multipliceras med 0,97 innan sjukpenning berknas, vilket minskar sjukpenningen ngot.

    Under tid med sjukersttning/aktivitetsersttning

    Om Frskringskassan beviljar dig sjukersttning eller aktivitetsersttning, kan du ocks ha rtt till mnadsersttning frn AGSKL.

    I tabellerna ser du ngra exempel p mnadsersttning. Storleken p denna mnadsersttning beror p hur hg SGI du hade vid insjuknandet.

    Mnadsersttningen vrdeskras enligt srskilda regler.

  • 9

    AGS-KL AVTALSGRUPPSJUKFRSKRING

    Ersttningar frn AGS-KL fr gare/egen fretagareFretagare och make/maka och registrerad partner till fretagare omfattas normalt inte av frskringsvillkor fr anstllda men kan fr egen del teckna fretagares egen AGSKL/EFfrskring. Frskringen tecknas hos FORA, fora.se.

    P afaforsakring.se kan du lsa mer om i vilka fall du som gare/fretagare behver teckna egen AGSKL/EFfrskring fr att omfattas av frskringen.

    Praktiska anvisningarfr AGS-KLHur fr du ersttning frn AGS-KL?Fr att du ska f ersttning mste en anmlan gras till AFA Frskring p afaforsakring.se. Anmlan grs av dig som r sjuk, arbetsgivaren bekrftar anstllningen.

    Det r du sjlv som mste se till att anmlan grs

    Du kan ocks anmla p blanketten Anmlan till Avtalsgruppsjukfrskring AGSKL och Avgiftsbefrielsefrskring. Blanketten kan laddas ner p afaforsakring.se.

    Vntetiden blir kortare om anmlan grs digitalt.

    AFA Frskring behver ocks ha fljande handlingar: Kopia av lkarintyg (vid digital

    anmlan rcker det att du anger diagnoskoden som finns angiven i intyget)

    Fr du sjukersttning eller aktivitetsersttning i stllet fr sjukpenning ska du snda en kopia av Frskringskassans beslut om detta.

    Alla handlingar kan skickas digitalt via afaforsakring.se.

    verklagandeOm du inte r njd med AFA Frskrings beslut om ersttning, kan du kontakta AFA Frskrings skadeavdelning. Om skadeavdelningen inte ndrar sitt beslut kan du begra omprvning hos AFA Frskrings Omprvningsavdelning. Omprvningsavdelningen har en sjlvstndig stllning inom AFA Frskring och gr en ny prvning av beslutet. Din begran om omprvning ska vara skriftlig och du ska ange vad du vill ha omprvat och hur du vill att beslutet ska ndras.

    Om du fortfarande r missnjd med beslutet efter denna omprvning kan du i sista hand begra prvning i Skiljenmnden. Innan Skiljenmnden tar upp rendet till prvning mste du betala en avgift p 4% av prisbasbeloppet. Avgiften gller fr renden anmlda till AFA Frskring efter 30 september 2007.

    Ett alternativ fr den som r missnjd med ett beslut r att stmma AFA Frskring i allmn domstol.

    Frskringskassans beslut om ersttning kan du verklaga skriftligt hos Frskringskassan inom tv mnader efter det du ftt del av beslutet. Nsta instans r Frvaltningsrtten.

    Det r aldrig fr sent att gra anmlan

    Vill du veta mer, se sid. 16

  • 10

    TFA-KL TRYGGHETSFRSKRING VID ARBETSSKADA

    TFA-KL ger kompletterande ersttning till det som Socialfrskringsbalken (SFB) ger dig vid arbetsskada.

    Skadas du i arbetet eller p vg till eller frn arbetet kan du ha rtt till ersttning. Denna rtt regleras dels genom lagar dels genom kollektivavtal mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivarna.

    Ersttningar vid arbetsskadaEnligt lagSFB omfattar alla frvrvsarbetande och vissa studerande.

    Om du drabbas av en arbetsskada ska din arbetsgivare omedelbart underrttas om detta. Om du inte kan arbeta p grund av skadan, ska sjukanmlan gras till arbetsgivaren p vanligt stt.

    Arbetsgivaren r enligt lag skyldig att anmla skadan till Frskringskassan om skadan medfr, eller kan antas medfra, sjukskrivning eller lkarbesk. Anmlan ska ocks gras om skadan lett till ett lyte eller stadigvarande men.

    Arbetsgivaren ska samrda med skyddsombudet vid ifyllandet av skadeanmlan och skyddsombudet br med sin namnunderskrift bekrfta att hon/han tagit del av uppgifterna i anmlan. Du ska d ocks, om mjligt, ta del av uppgifterna i anmlan.

    Som arbetsskada rknas: Olycksfall i arbetet Olycksfall under frd till och frn

    arbetet Annan skadlig inverkan i arbetet

    (arbetssjukdom)

    Under sjukpenningtid har du endast rtt till samma ersttning frn Frskringskassan som vid vanlig sjukdom. Nr du r arbetsofrmgen p grund av sjukdom har du enligt Lag om sjukln (SjLL) rtt till sjukln frn arbetsgivaren under de frsta14 dagarna i varje sjukperiod.

    Frsta sjukdagen r karensdagoch d betalas ingen ersttning. Frn och med dag 2 till och med dag 14 i sjukperioden fr du 80 procent av lnebortfallet i sjukln.

    Frn och med dag 15 fr du sjukpenning p normalniv frn Frskringskassan. Sjukpenning p normalniv motsvarar cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Efter 365 dagars sjukskrivning med sjukpenning p normalniv kan du anska om sjukpenning p fortsttningsniv. Ersttningen r cirka 75 procent av SGI.

    Frskringskassan kommer endast att prva om arbetsskada freligger nr det blir frga om att lmna ersttning enligt SFB.

    Vanligen blir detta aktuellt frst om du har ftt en bestende nedsttning av arbetsfrmgan, det vill sga nr ett framtida inkomstbortfall ska kompenseras med en livrnta. Vid tandskada erstter Frskringskassan hela tandvrdskostnaden.

    Kostnader fr sjukvrd p grund av arbetsskada erstts p samma stt som

  • 11

    vid vanlig sjukdom, vilket innebr att du fr betala patientavgifter p vanligt stt.

    Vid ddsfall p grund av arbetsskada utbetalas begravningshjlp och eventuell livrnta till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo och barn. Beloppet till barn utbetalas till och med 18 rs lder (20 r om barnet studerar).

    Att tnka p vid anmlan av arbetsskada

    Det r viktigt att fljande klart framgr av anmlan: Hur och varfr intrffade skadan? Hur lng erfarenhet hade du av det

    aktuella arbetet? Har du ftt klara instruktioner om

    hur arbetet skulle ske? Vilka skerhetsfreskrifter gllde

    fr aktuellt arbete? Var du medveten om vilka skerhets

    freskrifter som gllde? Har liknande skador tidigare hnt

    andra p arbetsplatsen och om s varit fallet vilka skadefrebyggande tgrder hade vidtagits med anledning av detta?

    Hade skadan kunnat frutses eller undvikas och i s fall hur eller p vilket stt?

    Har skyddskommittn, yrkesinspektionen, fretagshlsovrden eller polisen utrett den anmlda skadan?

    Enligt kollektivavtalDe kollektivavtal som reglerar ersttning vid arbetsskada r Allmnna bestmmelser (AB) och Trygghetsfrskring vid arbetsskada (TFAKL).

    TFAKL beskrivs i resten av detta kapitel. Sjukln enligt AB gller p

    TFA-KL TRYGGHETSFRSKRING VID ARBETSSKADA

    samma stt vid arbetsskada som vid annan sjukfrnvaro (ls mer p sid 7).

    Allmnt om TFA-KLNr gller TFA-KL?Frskringen omfattar samtliga anstllda och gller vid personskador som orsakas av: Olycksfall i arbetet Olycksfall vid frd till eller frn ar

    betet. Fr att ha rtt till ersttning fr du inte avvika frn den vanliga frdvgen undantag kan gras fr till exempel lmning och hmtning p frskola eller fritidshem. Om skadan tcks av trafikfrskringen omfattas dock inte frdolycksfallen av TFAKL.

    Arbetssjukdomar som varar lngre n 180 dagar och har godknts avFrskringskassan eller finns upptagna i frteckningen till ILOkonventionen angende frmner vid yrkesskada. Det kan till exempel vara sjukdomar i rygg, leder och muskler, hrselskador, allergier samt stressjukdomar. Dessutom omfattas arbetssjukdomar som framkallats av smitta enligt en srskild frteckning.

    Exempel p skadliga faktorer i arbetsmiljn som kan leda till arbetssjukdomar r: Strlning Ovanligt anstrngande rrelser

    eller arbetsstllning Farliga mnen Skakningar eller vibrationer Buller Psykiskt pfrestande arbetsfr

    hllanden

  • 12

    Vid arbetssjukdom Fr arbetssjukdomar med visande dag frn 1 januari 2013:Fr godknda arbetssjukdomar kompenseras du fr hela inkomstfrlusten. Fr arbetssjukdomar med visandedag fre 1 januari 2013:Fr dessa arbetssjukdomar erstts inte inkomstfrlusten under akut sjukdomstid. Du kan dock f ersttning fr hela inkomstfrlusten retroaktivt om du kan visa att arbetsgivaren vllat skadan genom vrdslshet enligt skadestndslagen.

    Fr att vllandefrgan ska prvas vid arbetssjukdom krvs att sjukdomen r godknd som arbetsskada av Frskringskassan eller finns upptagen i frteckningen till ILOkonventionen angende frmner vid yrkesskada.

    Ersttning fr kostnaderFr arbetsskador frn 1 april 2012Om du drabbats av arbetsskada erstter frskringen de kostnader som skadan har medfrt, t.ex. lkar och sjukvrdskostnader, ersttning fr skadade klder och glasgon.

    Kostnaderna behver inte uppg till ett minsta belopp fr att kunna utbetalas.

    Fr arbetsskador fre 1 april 2012Om din skada har medfrt lkarbesk erstts kostnader fr till exempel lkarvrd, sjukgymnastik, medicin och skadade glasgon. Om skadan har medfrt mer n 14 dagars sjukskrivning kan du ocks f ersttning fr skadade klder, hemhjlpskostnader och dylikt.

    Arbetssjukdomen anses ha intrffat den dag d skadan visat sig.

    Efterskydd gller om arbetssjukdomen visat sig frst nr anstllningen har upphrt under frutsttning att du inte uppntt 65 rs lder. Fr cancersjukdom orsakad av asbestexponering i arbetet, som visats efter den 31 december 2008, finns ingen ldersgrns.

    Ersttningar frn TFA-KL under akut sjukdomstidSom akut sjukdomstid rknas tiden frn och med den dag skadan intrffat eller visat sig och till dess du antingen tillfrisknat eller ftt bestende besvr av skadan.

    Ersttning fr inkomstfrlustVid olycksfall i arbetetVid arbetsolycksfall i arbetet lmnar TFAKL ersttning fr inkomstfrlust med 100 procent den frsta sjukskrivningsdagen och drefter 20 procent av frlusten vid sjukpenning p normalniv och 25 procent av frlusten vid sjukpenning p fortsttningsniv. Hela frlusten p lnedelar ver 7,5 prisbasbelopp erstts ocks. (Fr olycksfall intrffade fre 1 april 2012 krvs dock mer n 14 dagars sjukskrivning fr att f ersttning fr inkomstfrlusten).

    Vid frdolycksfallInkomstfrlust under akut sjukdomstid vid frdolycksfall erstts inte frn TFAKL.

    TFA-KL TRYGGHETSFRSKRING VID ARBETSSKADA

    *Fysiskt och psykiskt lidande av vergende natur

  • 13

    Fr kostnadsersttningar gller en karens p 500 kronor. Belopp som understiger 100 kronor utbetalas inte, varfr de sammanlagda kostnaderna mste uppg till minst 600 kronor fr att ngon ersttning ska kunna utbetalas.

    All ersttning frkostnader r skattefri.

    Ersttning fr sveda och vrk*Om du r arbetsofrmgen mer n 30 dagar p grund av ett olycksfall eller om du r sjukskriven p g a en arbetssjukdom med visandedag den 1 januari 2013 eller senare fr du ersttning fr sveda och vrk.

    Vid arbetssjukdom visad mellan 31 oktober 2003 och 31 december 2012 utbetalas sveda och vrk endast om det kan visas att arbetsgivaren varit vllande. Vid arbetssjukdom med diagnosen mesoteliom, som r anmld efter den 31 december 2008, lmnas lpande ersttning fr sveda och vrk utan att vllande behver pvisas.

    Hur stor ersttning du fr beror p skadans art, typ av behandling, lkningstid m m. Berkningen sker enligt normer som grundar sig p skadestndsrttsliga regler. Beloppen fljer normalt ndringen av prisbasbeloppet.

    Ersttningen r 4 000 kronor/mnad vid sjukhusvrd och 2 400 kronor/mnad vid vrd i hemmet under de frsta 12 mnaderna. Drefter blir beloppet lgre.

    Ersttning fr sveda och vrk rskattefri och betalas som regel ut

    i form av ett engngsbelopp vid den akuta sjukdomstidens slut.

    Ersttningar frn TFA-KL vid invaliditetInvaliditet betyder att din arbetsskada eller arbetssjukdom medfr bestende besvr/funktionsnedsttning.

    Vid invaliditet r det i vissa fall svrt att fr all framtid rtt faststlla de olika ersttningarna. Omprvning kan drfr ske om frutsttningarna i det enskilda fallet har frndrats vsentligt och om frndringen r bestende.

    Ersttning fr framtidainkomstfrlust

    TFAKL erstter inkomstfrlust om den rliga frlusten uppgr till mindre n en femtondel (1/15del) av rsinkomsten. Det innebr att TFAKL tcker sdan inkomstfrlust som aldrig kan tckas av livrnta enligt SFB.

    Frn TFAKL kan du ocks f ersttning fr framtida inkomstfrlust fr den del av inkomsten som verstiger 7,5 prisbasbelopp.

    TFAKL ger dig ersttning i form av en mnadsvis utbetald livrnta eller ett engngsbelopp som motsvarar vrdet av livrntan.

    Livrntan r skattepliktig. Om du fr ett engngsbelopp istllet fr en livrnta, r 40 procent av beloppet skattefritt.

    TFA-KL TRYGGHETSFRSKRING VID ARBETSSKADA

    *Fysiskt och psykiskt lidande av bestende art

  • MEDICINSK INVALIDITET 25-RING 50-RING 65-RING

    25 % 242 000 187 100 129 80015 % 154 600 120 100 84 00010 % 113 800 88 700 62 6005 % 43 700 33 900 23 700

    MEDICINSK INVALIDITET 25-RING 50-RING 65-RING

    25 % 336 300 239 500 129 80015 % 248 900 172 500 84 00010 % 194 000 133 300 62 6005 % 67 300 47 000 23 700

    14

    Ersttning fr lyte och men* samt fr srskilda olgenheter

    I ersttningen fr lyte och men ingr ven ersttning fr anspnning i arbetet och privatlivet. Ersttningens storlek beror p den medicinska invaliditetsgraden, ldern och om du tergr i arbete efter skadan.

    Ersttning fr srskilda olgenheter kan lmnas i svra skadefall om skadan har medfrt mycket hg anspnning i arbetet eller i privatlivet. Anspnningen ska allts klart verstiga vad som ingr i ersttningen fr lyte och men.

    Ersttning fr lyte och men ochsrskilda olgenheter r skattefri.

    Ersttning fr framtida kostnaderDu kan f ersttning frn TFAKL fr kostnader som inte tcks frn annat hll, till exempel genom allmn

    frskring eller frn kommun eller landsting. Det kan glla kostnader fr till exempel lkarvrd, sjukgymnastik, hemhjlp, ombyggnad av din bostad s att den blir handikappvnlig eller bidrag till inkp av handikappfordon.

    Ersttning fr framtidakostnader r skattefri.

    Ersttning vid rehabiliteringOm du inte kan terg till dina tidigare arbetsuppgifter utan mste omskolas, erstter TFAKL de kostnader som kan uppkomma, om de inte erstts frn annat hll. Det kan till exempel glla kostnader fr resor, vernattning och litteratur.

    Ersttning frrehabilitering r skattefri.

    Tabellen gller fr den som tergr i arbete efter skada.

    TFA-KL TRYGGHETSFRSKRING VID ARBETSSKADA

    Tabellen gller fr den som inte tergr i arbete efter skadan.

  • 15

    TFA-KL TRYGGHETSFRSKRING VID ARBETSSKADA

    Ersttning frn TFA-KL vid ddsfallDdsboet fr ersttning fr skliga begravningskostnader som inte erstts frn annat hll, till exempel frn Frskringskassan enligt SFB.

    De efterlevande har rtt till ersttning frn TFAKL fr frlust av underhll om de helt eller delvis var beroende av den avlidne fr sin frsrjning. ven en nka eller nkling som har egen inkomst kan ha rtt till denna ersttning. Man tar hnsyn till familjeinkomsten fre skadan och den eller de efterlevandes ekonomiska situation efter ddsfallet. De efterlevande ska i princip kunna bibehlla sin tidigare levnadsstandard.

    Vid ddsfallsskada som intrffar frn och med 2002 gller ven att en person som sttt den som avlidit srskilt nra och som ftt en psykisk chock eller andra psykiska besvr till fljd av ddsfallet kan f ersttning fr detta. Exempel p ersttningsberttigade enligt denna regel r frmst make, registrerad partner, sambo, barn och frlder.

    Mer om TFA-KLVrdeskringLivrntor frn TFAKL som faststlls frn och med 2004 vrdeskras den 1 januari varje r med frndringen i prisbasbeloppet.

    PreskriptionFr att ha rtt till ersttning frn TFAKL fr sveda och vrk, lyte och men samt srskilda olgenheter mste

    anskan om ersttning ha skett till AFA Frskring senast tio r frn den dag skadan visade sig. Kommer anskan in senare r rtten till ersttning frlorad.

    Nr det gller ersttning fr inkomstfrlust, ddsfall samt annan ersttning ska anskan ske inom sex r. Kommer anskan in senare kan AFA Frskring endast lmna ersttning sex r tillbaka frn anskningstillfllet.

    Praktiska anvisningar fr TFA-KLHur fr du ersttning frn TFA-KL?Anmlan av skada kan gras till AFA Frskring p afaforsakring.se. Anmlan grs av dig som r skadad, arbetsgivaren bekrftar anstllningen.

    Du kan ocks anmla p blanketten Skadeanmlan TFA/TFAKL Trygghetsfrskring vid arbetsskada.

    Blanketten kan laddas ner p afaforsakring.se.

    Vntetiden blir kortare om anmlan grs digitalt.

    Det r mycket viktigt att hndelsefrloppet och annat kring skadan beskrivs noga. Skicka om mjligt med en kopia av den anmlan som snts till Frskringskassan. Bifoga ocks kopior p eventuella lkarintyg. Alla handlingar kan skickas digitalt via afaforsakring.se.

    Kontakta skyddsombudet s snart en arbetsskada intrffat.

  • 16

    TFA-KL TRYGGHETSFRSKRING VID ARBETSSKADA

    verklagandeOm du inte r njd med AFA Frskrings beslut om ersttning, kan du kontakta AFA Frskrings skadeavdelning. Om skadeavdelningen inte ndrar sitt beslut kan du begra omprvning hos AFA Frskrings Omprvningsavdelning. Omprvningsavdelningen har en sjlvstndig stllning inom AFA Frskring och gr en ny prvning av beslutet. Du har sex mnader p dig att begra omprvning hos Omprvningsavdelningen frn det att AFA Frskring meddelat dig att de tagit slutlig stllning i rendet. Din begran om omprvning ska vara skriftlig och du ska ange vad du vill ha omprvat och hur du vill att beslutet ska ndras.

    Om du fortfarande r missnjd med beslutet efter denna omprvning kan du i sista hand begra prvning i Skiljenmnden. Innan Skiljenmnden tar upp rendet till prvning mste du betala en avgift p 4% av prisbasbeloppet. Avgiften gller fr renden anmlda till AFA Frskring efter 30 september 2007.

    Ett alternativ fr den som r missnjd med ett beslut r att stmma AFA Frskring i allmn domstol.

    AFA Frskring har en srskild Klagomlsansvarig som innebr en extra mjlighet fr dig att komma till tals. Till den funktionen eller personen kan du vnda dig med klagoml i ett enskilt rende nr det bland annat gller hantering av sakfrgan, handlggningstid och bemtande.

    Frskringskassans beslut om ersttning enligt SFB kan du verklaga skriftligt till Frskringskassan inom tv mnader efter det du ftt del av beslutet.

    Vill du veta mer?Ytterligare upplysningar om Avtalsgruppsjukfrskring AGSKL och Trygghetsfrskring vid arbetsskada TFAKL, kan du f genom:

    Ditt fackfrbund Din Frskringsinformatr Din arbetsgivare AFA Frskrings kundcenter

    077188 00 99 afaforsakring.se

  • 17

    TGL-KL TJNSTEGRUPPLIVFRSKRING

    Tjnstegrupplivfrskringen TGL-KL r en avtalsfrskring som ger ett ekonomiskt skydd till efterlevande vid ddsfall.

    I de allmnna socialfrskringarna finns ingen motsvarighet till den ekonomiska trygghet som en livfrskring ger. Det finns dremot i detta kollektivavtal, dr parterna har avtalat om en frskring som ger efterlevande ersttning vid ddsfall. Den frsta verenskommelsen om tjnstegrupplivfrskring trdde i kraft 1963 och drefter har frskringsskyddet stegvis frbttrats.

    Allmnt om TGL-KLTjnstegrupplivfrskringen TGLKL r en kollektivavtalad frskring som ger ekonomisk hjlp vid ddsfall. Ersttningen betalas i form av engngsbelopp.

    Nr gller TGL-KL?Fr dig som r anstlld, avlnad och arbetsfr gller TGLKL i princip frn den frsta arbetsdagen. Frskringsskyddet upphr normalt vid 67 rs lder men kan fortstta att glla om du fortfarande arbetar efter denna lder.

    Om din genomsnittliga arbetstid understiger 20 procent av heltid, gller TGLKL endast under de dagar d du utfr arbete.

    Frskringsskydd vid frnvaro under anstllning

    I vissa situationen har du frskringsskydd ven om du r borta frn arbetet. Det gller bland annat om du

    r frnvarande med sjukpenning eller sjuk/aktivitetsersttning och om du r frldraledig med frldrapenning. Dessutom gller TGLKL nr du har semester eller annan beviljad ledighet, ledighet fr facklig utbildning eller ledighet utan ln fr fackligt frtroendemannauppdrag.

    Fr lrare gller TGLKL ven vid arbetsuppehll under lov och ferier.

    ven under frnvaro som inte r godknd ledighet kan TGLKL glla enligt samma villkor som gller fr rtt till allmnt efterskydd.

    Allmnt efterskyddDet allmnna efterskyddet innebr att du kan fortstta att omfattas av frskringsskyddet i TGLKL under 6 mnader. Frutsttningen r att du omfattas av TGLKL nr din anstllning upphr. Du ska ocks ha varit anstlld minst 12 mnader hos arbetsgivaren och arbetat minst 12 av de 13 sista veckorna.

    Srskilt efterskyddOm du har varit anstlld i minst fem dagar har du rtt till frskringsskydd ven om din anstllning skulle upphra p grund av att du blir lngtidssjuk. Arbetsofrmgan mste styrkas med intyg.

    Vid arbetslshet gller efterskyddet lika mnga veckor som du har varit anstlld och arbetat under de senaste tv

  • 18

    ren innan anstllningen upphrde. Efterskyddet gller ocks vid vergng till ny anstllning, om din nya arbetsgivare inte har likvrdig tjnstegrupplivfrskring eller om anstllningen upphrt och du uppbr hel frldrapenning enligt Socialfrskringsbalken (SFB). Efterskyddet gller i dessa situationer lika lnge som vid arbetslshet.

    TGL-KL gller ven om du avgtt med lderspension enligt KAP-KL eller ldre

    pensionsavtal alter- nativt visstidspension enligt PA-KL, dock lngst till 67 r.

    TJNSTEGRUPPLIVFRSKRING

    Ersttningar frn TGL-KLDe ersttningar som betalas ut frn frskringen grundar sig p din lder, sysselsttningsgrad samt kretsen av efterlevande.

    Ersttningarna r knutna till prisbasbeloppet (44 800 kronor 2017). Vid berkningen utgr man frn det prisbasbelopp som gller fr det r d frskringsfallet intrffar. Begravningshjlp betalas ut med

    0,5 prisbasbelopp till ddsboet om ddsfallet intrffar fre 67 r

    Grundbelopp (se tabell p nsta sida) betalas ut om ngon av fljande efterlevande finns:* Make/maka/registrerad partner* Sambo eller* Barn under 20 r som enligt lag

    har arvsrtt efter dig Barnbelopp (se tabell p nsta sida)

    betalas ut om du avlider och vid ddsfallet inte* fyllt 67 r samt efterlmnar arvsberttigat barn under 20 r

    eller* om varken sdant barn eller make/

    maka/registrerad partner/sambo finns, arvsberttigat syskon under frutsttning att syskonet inte har frlder i livet.

  • 19

    Den frskradeslder vid ddsfallet

    Arbetstid om minst 40%av heltid (antal prisbasbelopp)

    Arbetstid om minst 20% men inte40% av heltid (antal prisbasbelopp)

    54 r eller yngre 6,00 3,0055 r 5,50 2,7556 r 5,00 2,5057 r 4,50 2,2558 r 4,00 2,0059 r 3,50 1,7560 r 3,00 1,5061 r 2,50 1,2562 r 2,00 1,0063 r 1,50 0,7564 men inte 67 r 1,00 0,50

    Barnets/syskonets ldervid frskringsfallets

    (ddsfallets) intrffande

    Arbetstid om minst40% av heltid

    (antal prisbasbelopp)

    Arbetstid om minst 20%men inte 40% av heltid(antal prisbasbelopp)

    inte fyllt 17 r 2,00 1,00fyllt 17 r men inte 19 r 1,50 0,75fyllt 19 r men inte 20 r 1,00 0,50

    TJNSTEGRUPPLIVFRSKRING

    1. Hgsta grundbelopp 6,00 respektive 3,00 prisbasbelopp betalas alltid ut oavsett den frskrades lder vid ddsfallet om efterlevande r

    make/maka, registrerad partner, sambo om det samtidigt finns ett eller flera gemensamma barn varvid minst ett inte fyllt 17 r eller

    endast barn av vilka minst ett inte fyllt 17 r.2. Om du bara efterlmnar barn som har fyllt 20 r, betalas hlften av

    grundbeloppet, dock lgst 0,5 prisbasbelopp.

    Barnbelopp enligt tabellen betalas fr varje barn eller syskon.

    Grundbeloppstabell

    Barnbeloppstabell

  • 20

    TJNSTEGRUPPLIVFRSKRING

    Mer om TGL-KLMakefrskringAvlider din make/maka/registrerad partner eller sambo, som sjlv inte omfattas av en tjnstegrupplivfrskring och det finns hemmavarande barn under 17 r, betalas ersttning i form av begravningshjlp med 0,5 prisbasbelopp till ddsboet.

    Till varje barn under 17 r utbetalas dessutom ett barnbelopp p 1 prisbasbelopp. Frutsttningen r bland annat att du har en arbetstid p minst 40 procent av heltid.

    FrmnstagareFrmnstagarfrordnandet anger vilka som har rtt till frskringsbelopp frn TGLKL. (Detta gller grund och barnbelopp. Begravningshjlp betalas inte ut till en person utan till ddsboet.)

    Grundbelopp utbetalas till ngon av nedanstende frmnstagare enligt fljande ordning standardfrordnande: Make/maka/registrerad partner Sambo (finns barn fr sambo avst

    halva grundbeloppet till barnen) Barn (arvsberttigat barn)

    Med arvsberttigat barn avses ven sdant utlndskt barn som arbetstagaren med socialnmndens medgivande tagit emot i sitt hem hr i landet fr vrd och fostran i adoptionssyfte. Fr att efterlevande ogift livspartner ska rknas som ersttningsberttigad sambo, ska ni ha bott ihop under minst sex mnader i ett stadigvarande parfrhllande med gemensamt hushll. KPA Livfrskring AB gr dock en bedmning i varje enskilt fall.

    Srskilt frmnstagarfrordnandeOm du vill att grundbeloppen ska tillfalla annan n vad som sgs under rubriken Frmnstagare, mste du anmla ndringen skriftligen till KPA Liv. Anvnd den srskilda blankett fr ndring av frmnstagare som kan bestllas frn KPA Liv. ven ordningsfljden mellan frmnstagarna kan ndras i ett frmnstagarefrordnande.

    Fr att ett srskilt frmnstagarefrordnande ska f verkan, och ersttning kunna betalas ut, mste det vid ddsfallet nd finnas anhriga enligt standardfrordnandet.

    Glm inte att se ver ditt frmnstagarfrordnande ibland. Beroende p hur din familjesituation ndras, kan du behva ndra eller terkalla det srskilda frordnandet.

    Praktiska anvisningar fr TGL-KLHur fr man ersttning frnTGL-KL?Fr att ersttning ska kunna betalas ut, mste arbetsgivaren/tidigare arbetsgivare gra anmlan och den/de efterlevande ska ocks fylla i vissa uppgifter p speciella blanketter. Blanketten kan bestllas hos KPA Liv eller hmtas p kpa.se.

  • 21

    Rtten till ersttning frn TGL-KL gr frlorad om anmlan inte grs inom tio r.

    TJNSTEGRUPPLIVFRSKRING

    I pensionsavtalen AKAP-KL och KAP-KL och ldre pensionsavtal finns bestmmelser om pension till efterlevande.

    Kontrollera drfr om ersttning ven enligt dessa regler kan betalas vid ddsfall.

    verklagandeOm en efterlevande inte r njd med beslutet om ersttning kan hon/han begra omprvning hos KPA Liv, som d gr en ny prvning. Den som fortfarande r missnjd med beslutet efter denna prvning kan verklaga till en srskild partssammansattskiljenmnd. Fre avgrandet i skiljenmnden prvas frgan i en partssammansatt rdgivande nmnd.

    Vill du veta mer?Ytterligare upplysningar om tjnstegrupplivfrskringen TGLKL kan du f genom: Ditt fackfrbund Din Frskringsinformatr Din arbetsgivare KPA Liv, telefon 08665 48 00 kpa.se

  • 22

    Pension enligt lagDet svenska allmnna lderspensionssystemet bestr idag av inkomstpension, premiepension, tillggspension och garantipension. Det trdde i kraft 1999 och ersatte det tidigare systemet som byggde p folkpension och ATP.Alla delar i det nya pensionssystemet frutom garantipensionen grundas p arbetsinkomstens storlek under hela ditt yrkesverksamma liv. Garantipensionen, som ska utgra en slags grundpension, beror dremot p antal bosttningsr i Sverige.

    Har du en arbets/frvrvsinkomst intjnad i Sverige tillgodorknas du rligen en s kallad pensionsrtt. Hur stor din pensionsrtt blir beror p storleken av din pensionsgrundande inkomst. Endast inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp (under 2017 motsvarar det 38 438 kr/mn) tillgodorknas i det allmnna pensionssystemet.

    Pensionsrtten fr varje r motsvaras av en sammanlagd lderspensionsavgift p 18,5 procent av din rliga pensionsgrundande inkomst.

    16 procentenheter avstts till inkomstpensionen och resterande 2,5 procentenheter avstts till den fond du sjlv vljer i premiepensionen (PPM). Du tjnar ven in pensionsrtt under tid du har sm barn, studerar, fullgr

    plikttjnst eller har sjuk eller aktivitetsersttning frn Frskringskassan.

    Pensionsrtt i form av inkomstpension och premiepension tjnar du in om du r fdd 1938 eller senare. Fr att f en smidig vergng till det nya systemet ges en del av den intjnade pensionen som tillggspension till dem som r fdda 19381953.Tillggspensionen berknas i huvudsak enligt tidigare regler fr folkpension och ATP.

    Du som r fdd 1954 eller senare omfattas med andra ord helt av systemet med inkomstpension och premiepension.

    Du som r fdd 193853 fr en viss andel av din pension frn det gamla systemet med folkpension och ATP s.k. tillggspension och en del frn det nya systemet, inkomstpension och premiepension.

    Du som r fdd 1937 eller tidigare fr ingen premiepension. Din pension berknas istllet helt enligt det gamla pensionssystemet.

    Fr mer information om den allmnna pensionen kontakta Pensionsmyndigheten, pensionsmyndigheten.se, kundtjnst 0771776 776.

    LDERSPENSION

    I Sverige omfattas de allra flesta anstllda av tv av varandra oberoende pensionssystem, dels det allmnna lagstadgade pensionssystemet dels en kollektivavtalad tjnstepension.

    22

  • 23

    AKAP-KL, Avgiftsbestmd KollektivAvtalad Pension och KAP-KL, KollektivAvtalad pensionAKAPKL och KAPKL, som trdde i kraft den 1 januari 2014 respektive den 1 januari 2006, r kollektivavtal om pensioner fr anstllda hos kommunal arbetsgivare. Med kommunal arbetsgivare avses kommun, landsting, region, medlem i Arbetsgivarfrbundet Pacta samt annan av den av parterna tillsatta Pensionsnmnden godknd arbetsgivare.

    AKAPKL gller fr anstllda som r fdda 1986 eller senare. KAPKL gller fr dem som r fdda 1985 eller tidigare.

    AKAP-KL och KAP-KL inne-hller fljande frmner:Avgiftsbestmd lderspensionFrn anstllningsdagen, dock tidigast frn 21 rs lder om du omfattas av KAPKL, brjar arbetsgivaren att betala pensionspremier till din avgiftsbestmda lderspension. Fr den som omfattas av AKAPKL r premien 4,5 % av lnen upp till nivn 7,5 inkomstbasbelopp per r, motsvarande 38 438 kronor per mnad r 2017. Fr den del av lnen som eventuellt verstiger denna niv r premiens storlek 30 %. Premien r 4,5 % av hela din bruttoln om du omfattas av KAPKL. I det sistnmnda fallet har du rtt till frmnsbestmd lderspension fr inkomstdelar ver 7,5 inkomstbasbelopp som ett komplement till den avgiftsbestmda lderspensionen.

    Du ska sjlv vlja hos vilken frvaltare du vill placera pensionspremien och

    i vilken frskringsform, traditionell frskring eller fondfrskring.

    Din arbetsgivare eller ditt fackfrbund kan informera dig om vilka valbara frskringsbolag/fondbolag som finns. Om du inte vljer aktivt placeras dina pensionspremier i en traditionell frskring hos KPA Pension.

    Den avgiftsbestmda lderspensionens storlek vid pensionstillfllet beror p hur mycket premier som inbetalats samt p hur dessa pengar frrntats.

    Frmnsbestmd lderspension enbart fr KAP-KL

    Frmnsbestmd lderspension innebr att det p frhand r knt hur stor pensionen kommer att bli i frhllande till ln och anstllningstid.

    I KAPKL r det du som har ln ver 7,5 inkomstbasbelopp per r som tjnar in en frmnsbestmd lderspension p lnedelar som verstiger denna grns (38 438 kronor per mnad under r 2017). Fr att f full pension krvs att du varit anstlld i kommunal sektor och drmed tjnat in pensionsrtt under 30 r rknat frn 28 rs lder upp till 65 rs lder. Om du jobbat frre r minskar den frmnsbestmda lderspensionen proportionellt till detta.

    Pensionen berknas p ett medelvrde av dina sista rsinkomster fre pension. Utifrn det berknade medelvrdet gller faststllda pensionsniver beroende p vilket r du r fdd.

    Fr fdda 1946 och tidigare gller 62,5% / 31,25%. Nivn snks sedan successivt fram till fdda 1967 eller senare dr nivn r 55% / 27,5%. Pensionsniverna 62,5% till 55 % gller p inkomst

    LDERSPENSION

    23

  • 24

    delar mellan 7,5 20 inkomstbasbelopp per r och 31,25 % till 27,5 % gller p inkomstdelar mellan 20 30 inkomstbasbelopp per r.

    Livrnta - enbart fr KAP-KLOm du slutar din anstllning fre 65 rs lder utan uttag av frmnsbestmd lderspension omvandlas din intjnade frmnsbestmda lderspension till en vrdeskrad s.k. livrnta. Den berknas i huvudsak p samma stt som frmnsbestmd lderspension.

    Srskild avtalspensionI AKAP-KL och KAP-KL finns srskild avtalspension i tv former:1) Du och din arbetsgivare kan komma verens om en srskild avtalspension som innebr att du kan sluta din anstllning helt eller delvis med pension. Ni mste komma verens om vad den srskilda avtalspensionen ska innehlla i form av pensionsniv i procent, utbetalningstid, inbetalning av pensionsavgifter till lderspensionen m.m.

    Kontakta ditt fackfrbund infr en verenskommelse fr rd om innehllet.2) Om du arbetar som brandman i utryckningsstyrka har du rtt att f srskild avtalspension frn 58 r. En frutsttning r att du jobbat minst 30 r i kommunal rddningstjnst, varav minst 25 av dessa i utryckningstjnst. Innehllet i avtalspensionen r fastlagt i pensionsavtalet med bl.a. en pensionsniv p 73,5% av pensionsunderlaget upp till 7,5 inkomstbasbelopp.

    Pension till efterlevande vuxen och barn

    Pension till dina efterlevande betalas ut om du avlider under tiden du r anstlld, inom sex mnader efter att anstll

    ningen upphrt, under tid med srskild avtalspension

    eller under tid med ersttning frn AGS

    KL.Pension till efterlevande vuxen betalas under fem r och pension till efterlevande barn betalas ut tills barnet fyller 18 r eller om de studerar till 20 r.

    Infr din pensionTnk p att du mste meddela din arbetsgivare minst tre mnaderinnan du vill g i pension och dessutom kontakta ditt valda frskringsbolag.

    Frmnsbestmd tjnstepension betalas ut livsvarigt. Dremot kan den avgiftsbestmda delen som frvaltas av en frskringsgivare betalas ut antingen livsvarigt eller under en begrnsad tid. Tnk noga igenom tiden fr uttag av den avgiftsbestmda delen. Om du tar ut den under kort tid mste du vara medveten om att det inte blir ngon mer utbetalning fr tiden drefter.

    Har du frgor som rr din pension eller vill du ha mer information om KAPKL eller AKAPKL kontakta ditt fackfrbund, din arbetsgivare eller din arbetsgivares pensionsadministratr som fr nrvarande kan vara KPA Pension eller Skandikon.kpa.se och pensionsvalet.seskandia.se/offentlig sektor och valcentralen.se

    LDERSPENSION

  • 25

    AVGIFTSBEFRIELSEFRSKRING FR AKAP-KL och KAP-KL

    Frskringen gller fr ersttningsberttigade fall som intrffat frn och med den 1 januari 2014 fr AKAP-KL och frn och med den 1 januari 2008 fr KAP-KL. Sedan 1998 finns en avgiftsbefrielsefrskring som fortstter glla fr tidigare intrffade frskringsfall.

    S fungerar Avgifts- befrielsefrskringenAvgiftsbefrielsefrskringen vertar i vissa situationer arbetsgivarens betalningsansvar av pensionsavgiften fr din avgiftsbestmda lderspension enligt AKAPKL eller KAPKL. Om du omfattas av KAPKL kan frskringen betala in pensionsavgiften tidigast frn 21 r.

    Nr gller Avgiftsbefrielse-frskringen

    Du omfattas av frskringen frn frsta anstllningsdagen under frutsttning att du d r arbetsfr till minst 25%. Frskringen gller sedan under anstllningstiden. Om du r borta frn arbetet mer n sex mnader utan ln p grund av andra orsaker n sjukdom eller ledighet fr vrd av barn s r den tiden inte frskringsgrundande.

    EfterskyddOm du blir arbetsls eller om du slutar din anstllning av annat skl kan du nd omfattas av frskringen genom s kallat efterskydd. En av frutsttningarna r att du har kvar rtten till sjukpenninggrundande inkomst (SGI)

    enligt SFB, dvs att du inom tre mnader frn anstllningens upphrande r anmld till arbetsfrmedlingen och str till arbetsmarknadens frfogande. Ls mer om hur du skyddar din SGI p forsakringskassan.se.

    Detta efterskydd gller under 90 dagar efter det att din anstllning eller frskringsgrundande anstllningstid har upphrt. Ditt efterskydd frlngs om du blir sjuk under efterskyddstiden och d fr sjukln enligt SjLL, sjukpenning, sjuk eller aktivitetsersttning enligt SFB.

    Nr trder Avgiftsbefrielse-frskringen in?

    Under tid du har sjuk eller aktivitetsersttning och samtidigt uppbr mnadsersttning frn AGSKL. Efter 1 januari 2008 kan frskringen trda in ven om du inte uppfyller kraven fr mnadsersttning frn AGSKL.

    Under tid du har arbetsskadelivrnta frn Frskringskassan

    Detsamma gller om din anstllning upphr medan du r sjukskriven med sjukpenning eller om du insjuknar under Avgiftsbefrielsefrskringens

  • 26

    efterskyddstid p 90 dagar. Om sjukskrivningen leder till sjukersttning betalas pensionsavgiften s lnge som du r sjuk.

    Avgiftsbefrielsefrskringen betalar pensionsavgiften i frhllande till arbetsofrmgan. Om du t.ex. arbetar heltid och fr sjukersttning p 50% vertar frskringen inbetalningarna p 50% av pensionsavgiften.

    Placering av pensionsavgiftenPensionsavgiften som betalas av Avgiftsbefrielsefrskringen avstts till den pensions eller fondfrskring som du har valt fr din avgiftsbestmda lderspension. Om du inte har gjort ngot aktivt val av pensionsfrvaltare, placeras avgiften hos KPA Pensionsfrskring AB.

    Praktiska anvisningarfr Avgiftsbefrielse-frskringenAvgiftsbefrielsefrskringen administreras av AFA Frskring.

    AnskanAnskan om ersttning frn AGSKL respektive TFAKL fungerar samtidigt som anskan fr Avgiftsbefrielsefrskringen.

    verklagandeOm du inte r njd med AFA Frskrings beslut om ersttning kan du kontakta AFA Frskrings skadeavdelning.

    Om du fortfarande r missnjd med beslutet efter denna prvning kan du verklaga till den rdgivande nmnden fr Avgiftsbefrielsefrskringen, i

    AVGIFTSBEFRIELSEFRSKRING

    vilken ingr representanter fr bde arbetsgivare och arbetstagare. Nmnden kan rda AFA Frskring att ndra sitt beslut. I sista hand kan du verklaga hos en srskild skiljenmnd.AFA Frskring har en srskild Klagomlsansvarig som innebr en extra mjlighet fr dig att komma till tals. Till den funktionen eller personen kan du vnda dig med klagoml i ett enskilt rende nr det bland annat gller hantering av sakfrgan, handlggningstid och bemtande.

    Vill du veta mer?Ytterligare upplysningar om Avgiftsbefrielsefrskringen kan du f genom: Ditt fackfrbund Din arbetsgivare AFA Frskrings kundcenter

    077188 00 99 KPA Pension,

    telefon 020650 500 afaforsakring.se kpa.se

    Avgiftsbefrielsefrskring fr gare/egenfretagareFretagare och make/maka och registrerad partner till fretagare omfattas normalt inte av frskringsvillkoren fr anstllda men kan fr egen del teckna fretagares egen Avgiftsbefrielsefrskring fr KAPKL och AKAPKL/EF. Frskringen tecknas hos FORA, fora.se. P afaforsakring.se kan du lsa mer om i vilka fall du som gare/fretagare behver teckna egen Avgiftsbefrielsefrskring fr KAPKL och AKAPKL/EF fr att omfattas av frskringen.

  • 27

    Den allmnna arbets-lshetsfrskringenAlla som arbetar i Sverige har ett grundlggande frskringsskydd fr arbetslshetsersttning enligt lag. Denna del av arbetslshetsfrskringen kallas grundfrskringen och drifrn kan du f ersttning oavsett om du r medlem i en akassa eller inte. Om du inte r medlem i ngon akassa vnder du dig till Alfakassan. Fr att kunna f ersttning frn inkomstbortfallsfrskringen krvs dock att du r medlem i ngon av de 31 olika a-kassorna som finns idag.

    Fr att f ersttning frn grundfrskringen mste bde grundvillkoren och arbetsvillkoren vara uppfyllda och fr att f ersttning frn inkomstbortfallsfrskringen mste ven medlemsvillkoret vara uppfyllt. Grundvillkoren innebr bl.a. att man

    ska vara arbetsls och anmld p Arbetsfrmedlingen samt vara beredd att ta lmpligt erbjudet arbete.

    Arbetsvillkoren innebr bl.a. att man ska ha arbetat en viss tid fre arbetslsheten fr att f rtt till ersttning.

    Medlemsvillkoret innebr att man ska ha varit medlem i en erknd akassa i minst tolv mnader fre arbetslsheten. Det r en frutsttning fr att f ersttning frn inkomstbortfallsfrskringen.

    ARBETSLSHET

    I Sverige finns en lagstadgad arbetslshetsfrskring som innehller en grundfrskring, som omfattar alla, och en frivillig, inkomstrelaterad fr-skring fr de som r medlemmar i en arbetslshetskassa (a-kassa). Som anstlld inom den kommunala sektorn omfattas du ven av ett kollektiv-avtalat omstllningsavtal (KOM-KL).

    ErsttningErsttningen berknas dels efter den inkomst du hade i din tidigare anstllning, dels efter i vilken omfattning du har jobbat. Ersttningen betalas ut under 300 dagar. Om du har barn under 18 r betalas den ut under 450 dagar. Vid en normalarbetstid r den hg

    sta ersttningen frn grundfrskringen 365 kronor om dagen.

    Om du dessutom uppfyller villkoren fr ersttning frn inkomstbortfallsfrskringen blir den hgsta totala ersttningen 910 kronor om dagen.

    Ersttningen frn frskringen trappas av successivt: Dag 1100: Hgst 80 procent av en

    inkomst p hgst 25 025 kronor i mnaden, eller hgst 910 kronor om dagen.

    Dag 101200: Hgst 80 procent av inkomsten, men den hgsta dagpenningen snks till 760 kronor om dagen.

    Dag 201300: Ersttningsnivn snks till 70 procent.

    Dag 301 (Dag 451 om du har barn under 18 r) snks ersttningsnivn till 65 procent. Ersttningen betalas d som aktivitetsstd frn Frskringskassan.

    Mer information om arbetslshetsfrskringen finns hos respektive A-kassa samt hos Arbetsfrmedlingen.

  • 28

    OmstllningsavtaletKOM-KLDen 1 januari 2012 brjade det nya omstllningsavtalet KOMKL att glla fr anstllda inom kommuner, landsting och regioner samt inom fretag och kommunalfrbund som r medlemmar i arbetsgivarorganisationen Pacta. Fr anstllda som sagts upp fre den 1 januari 2012 gller fortfarande bestmmelserna i det tidigare gllande avtalet, AGFKL.

    KvalifikationskravFr att kvalificera sig till std och ersttning enligt KOMKL krvs fljande: Sedan minst ett r ska du ha haft en

    sammanhngande tillsvidareanstllning enligt Allmnna bestmmelser (AB) med en sysselsttningsgrad p minst 40 procent.

    Kvalifikationstiden p ett rs sammanhngande anstllning kan uppfyllas ven genom sammanlggning av tidsbegrnsade anstllningar i direkt anslutning till tillsvidareanstllningen (hgst sju kalenderdagars uppehll) hos samma arbetsgivare.

    Uppsgningen ska ha skettp grund av arbetsbrist.

    Med uppsgning p grund av arbetsbrist jmstlls att man avgr efter verenskommelse med arbetsgivaren, under frutsttning att man ingr i en faststlld turordning vid uppsgning p grund av arbetsbrist.

    Omstllningsavtalet KOM-KL har tv delar:

    Aktivt omstllningsarbete Ekonomiska omstllningsfrmner

    Aktivt omstllningsarbeteSyftet med omstllningsinsatserna r att du som uppsagd ska f std och hjlp i omstllningen till ett nytt arbete. Insatserna ska anpassas efter vars och ens behov, frutsttningar och nskeml och drfr ska en individuell handlingsplan upprttas. Aktiva insatser kan vara kartlggningssamtal, hjlp med cvskrivning, aktiv rdgivning, stdsamtal, praktik, kortare utbildning, hjlp med att starta eget fretag med mera.

    Eftersom syftet r att du som uppsagd s snart som mjligt ska hitta ett nytt arbete br omstllningsinsatserna pbrjas redan under uppsgningstiden.

    Ekonomiska omstllningsfrmnerDe ekonomiska omstllningsfrmnerna enligt KOMKL fr anstllda i kommuner, landsting, regioner och kommunalfrbund r:

    Ln under ledighet frn arbetet fr att delta i omstllningsinsatser.

    Om du under uppsgningstiden r ledig fr att delta i aktiva omstllningsinsatser enligt den individuella handlingsplanen behller du din ln.

    ARBETSLSHET

  • 29

    Ersttning istllet fr akassa (Srskild omstllningsersttning)

    Ersttningen istllet fr akassa bestr av tv delar; ersttning d akasseersttning inte betalas och avgngsersttning.

    Nr akasseersttning inte betalas ut p g a att du deltar i aktivt omstllningsarbete kan ersttning istllet fr akassa betalas ut under tid d anstllningen har upphrt. Ersttningen betalas endast d rtt till ersttning frn akassan saknas, p grund av att akassan gr bedmningen att du inte str till arbetsmarknadens frfogande vid deltagande i sdana aktiva omstllningsinsatser. Ersttningen istllet fr akassa r 80 procent av den verenskomna fasta kontanta lnen enligt AB d anstllningen upphrde. Ersttningen betalas under hgst 43 ersttningsdagar inom en ramtid av 180 kalenderdagar (sex mnader) efter det att anstllningen upphrde.

    Avgngsersttning kan betalas ut om du inte kunnat delta i aktivt omstllningsarbete p grund av verksamhetens krav. D ska arbetsgivaren istllet betala ut en mnadsln i direkt anslutning till att anstllningen upphr.

    Akasseutfyllnad (Kompletterande omstllningsersttning)Fr den som varit anstlld under minst fem r finns ven mjlighet att f akasseutfyllnad. Det r en frmn som kompletterar arbetslshetsersttningen under hgst 300 dagar inom en ramtid p 450 dagar efter det att anstllningen upphrde. Ersttningen kompletterar den inkomstrelaterade

    arbetslshetsfrskringen s att du fr motsvarande 80 procent under de frsta 200 ersttningsdagarna och 70 procent under resterande 100 ersttningsdagar av din verenskomna fasta kontanta ln enligt AB d anstllningen upphrde.

    Akasseutfyllnaden betalas ut ven om du som uppsagd valt att st helt utanfr arbetslshetsfrskringen, frutsatt att du uppfyller villkoren i vrigt, som om du haft ersttning frn arbetslshetsfrskringen.

    Srskilda krav fr akasseutfyllnadFr att kunna f akasseutfyllnad krvs dock att du, utver de grundlggande kvalifikationskraven fr KOM-KL, ven uppfyller fljande krav: en sammanhngande anstllnings

    tid hos arbetsgivaren p minst fem r d anstllningen upphr,

    att du r anmld som arbetsskande hos Arbetsfrmedlingen

    och att du fr grundersttning frn

    ALFAkassan.Du ansker sjlv om de ekonomiska frmnerna hos Omstllningsfonden.

    Srskilda regler fr ekonomiska fr-mner fr anstllda i Pactafretag

    Fr anstllda i Pactafretag r de ekonomiska omstllningsfrmnerna lite mer begrnsade och hur mycket som betalas ut beror p Omstllningsfondens ekonomiska situation.

    Mer information om detta finns p Omstllningsfondens hemsida, omstallningsfonden.se

    ARBETSLSHET

  • 30

    Srskild ersttning till ldre arbets-tagare i kommun, landsting och region

    Srskild ersttning till ldre anstllda i kommun, landsting och region r en separat verenskommelse och inte en del av Omstllningsavtalet KOMKL. Srskild ersttning till ldre anstllda gller personer som har haft en tillsvidareanstllning med minst 40 procents sysselsttningsgrad under minst tio r, som sgs upp p grund av arbetsbrist och som har fyllt 61 r vid tidpunkten fr uppsgningen.

    ldre uppsagda som vljer att inte st till arbetsmarknadens frfogande nr ersttningsdagarna frn arbetslshetsfrskringen frbrukats, har rtt till ersttningen efter 300 ersttningsdagar med dagpenning frn akassan (450 om den ersttningsberttigade har barn under 18 r).

    Den srskilda ersttningen innebr ett fast belopp per mnad som motsvarar 60 procent av den genomsnittliga lnefrmnen tolv mnader fre uppsgningstidpunkten. Ersttningen minskas krona fr krona med eventuell frvrvsinkomst som du har samtidigt med den srskilda ersttningen. Ersttningen betalas tills du fyller 65 r och kan kombineras med uttag av allmn pension och tjnstepension.

    Du ansker sjlv hos Omstllningsfonden om den srskilda ldreersttningen.

    Mer information om KOM-KL finns p Omstllningsfondens hemsida, omstallningsfonden.se

    ARBETSLSHET

  • Sju

    kl

    nen

    ligt

    lag

    80%

    Fr

    n

    F

    rsk

    rin

    gs

    kass

    an:

    sju

    kpen

    nin

    g p

    n

    orm

    aln

    iv

    cirk

    a 80

    % a

    v SG

    I

    Fr

    n

    F

    rsk

    rin

    gs

    kass

    an:

    sju

    kpen

    nin

    g p

    n

    orm

    aln

    iv

    cirk

    a80

    % a

    v SG

    I

    Efte

    r an

    ska

    nsj

    ukp

    enn

    ing

    p

    fo

    rts

    tt-

    nin

    gsn

    iv

    cirk

    a 75

    %av

    SG

    I

    Mn

    adse

    rst

    tnin

    g f

    rn

    A

    GS-

    KL

    Sju

    kers

    ttn

    ing

    /ak

    tivi

    tets

    ers

    ttn

    ing

    en

    ligt

    SFB

    Sju

    kl

    n e

    nl.

    kolle

    ktiv

    avta

    l 10%

    Dag

    sers

    ttn

    ing

    A

    GS-

    KL

    10%

    Ln

    edel

    ve

    r 7,

    5 p

    risb

    as-

    bel

    op

    p

    Ln

    edel

    up

    p t

    ill 7

    ,5

    pri

    sbas

    -b

    elo

    pp

    Sju

    kl

    nen

    ligt

    lag

    80%

    Mn

    adse

    rst

    tnin

    g f

    rn

    A

    GS-

    KL

    65%

    / 32

    ,5%

    Sju

    kl

    n e

    nlig

    t ko

    llekt

    ivav

    tal

    cirk

    a 90

    %Sj

    ukl

    n

    en

    ligt

    kolle

    ktiv

    avta

    lci

    rka

    80%

    Sju

    kl

    n e

    nlig

    t ko

    llekt

    ivav

    tal

    cirk

    a 75

    %

    Sju

    k-

    pen

    -n

    ing

    p

    n

    or-

    mal

    -n

    iv

    cirk

    a80

    %av

    SG

    I

  • Avtalet frskrar beskriver de frskringar som gller fr dig som r anstlld hos kommun, landsting/region, Svenska kyrkan eller annan arbetsgivare som har kommunalt reglerade anstllningsvillkor. Fljande frskringar tas upp:

    Avtalsgruppsjukfrskring (AGS-KL)AvgiftsbefrielsefrskringTrygghetsfrskring vid arbetsskada (TFA-KL)Tjnstegrupplivfrskring (TGL-KL)Avgiftsbestmd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) eller KollektivAvtalad Pension (KAP-KL)Omstllningsavtal vid arbetslshet (KOM-KL)

    Skriften som uppdateras rligen r framtagen av OffentliganstlldasFrhandlingsrd (OFR), Kommunal och AkademikerAlliansen.

    OFRs medlemsfrbund r: Lrarfrbundet, Vision,Vrdfrbundet, Fackfrbundet ST, Lrarnas Riksfrbund, Akademiker-frbundet SSR, Sveriges lkarfrbund, Polisfrbundet, Ledarna,Offi cersfrbundet, Fysioterapeuterna, Frsvarsfrbundet, Tull-Kust, Teaterfrbundet, Skogs- och Lantbrukstjnstemannafrbundet.

    OFR r en uppdragsstyrd frhandlings- och serviceorganisation fr 15 fackliga organisationer med medlemmar inom den offentliga sektorn.

    F628

    2 17

    .02

Recommended

View more >