BACHELOR THESIS - 2009

  • Published on
    18-Aug-2015

  • View
    28

  • Download
    4

Embed Size (px)

Transcript

  1. 1. Damjan Tosic Gabriel Eriksson Fr fonder betalt fr sina risker? En jmfrelse mellan sm och stora Sverigefonder Fretagsekonomi C-uppsats Termin: Hstterminen 2009 Handledare: Tommy Bood
  2. 2. 2 Sammanfattning Fondsparandet har lnge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt gnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning t aktivt fondsparande, och andelen blir hgre vid pensionssparande. Tendensen r tydlig, svenskar gnar sig allt mindre t att sjlva ga aktier och har i stllet verltit sparandet till banker och fondfrvaltare. Storleken p en aktiefond har stor betydelse fr vilken strategi en frvaltare vljer. Tidigare studier har funnit att det finns skilln- ader mellan frvaltad fondfrmgenhet, avkastning och risktagande. Studierna r dock f p den svenska marknaden. Uppsatsen syftar till att underska risk och avkastning i mindre och strre fond- frmgenheter inom Sverige. Om det freligger en skillnad i risktagandet skall det ven underskas i fall fonder fr betalt fr sina risker. Den kvantitativa underskningen av sm respektive stora fonder har utretts utifrn ett finansteoretiskt perspektiv med empirisk data och statistisk metodik. Underskningen har baserats p Morningstars data av Sverigefonder. Huvud- mtten som anvnts r Sharpes kvot, Treynors kvot och Jensens alfa. Aktiv risk har anvnts som referens till huvudmtten. Data har sammanstllts och be- rknats i tv statistiska datorprogram. Resultatet har drefter analyserats utifrn gllande frgestllningar och matas ut i form av diagram och tabeller. De induktiva slutsatserna har hrletts frn diskussion av resultatet och analysen. En klar majoritet av mtten visade att sm fonder r att fredra. Alla mtt visade att bde sm och stora fonder utmrkte sig positivt ver mtperioden, men att de flesta av storbankernas fonder presterade i paritet med index eller ngot bttre. Frvaltare som tog en hg aktiv risk blev ofta belnade genom en veravkastning mot index. Slutsatserna r att Sverigefonder skiljer sig mellan mindre och strre fr- mgenheter, men att den aktiva frvaltningsrisken r ptaglig i respektive fond- storlek. Det r med andra ord skickligheten hos frvaltaren som avgr hur av- kastningen kommer att se ut. Valet av Sverigefonder br st mellan olika sm fonder med hg aktiv risk som frvaltas av duktiga frvaltare.
  3. 3. 3 Innehllsfrteckning 1 Inledning.......................................................................................... 4 1.1 Introduktion ...................................................................................................................4 1.2 Bakgrund och diskussion av problemomrdet..........................................................5 1.3 Problemformulering......................................................................................................6 1.4 Syfte .................................................................................................................................6 1.5 Tidigare empiriska studier ............................................................................................7 1.6 Disposition......................................................................................................................9 2 Metod ..............................................................................................11 2.1 Underskningsansats...................................................................................................11 2.2 Populations identifiering.............................................................................................11 2.3 Datainsamling...............................................................................................................13 2.4 Val av metod.................................................................................................................13 2.4.1 Kvantitativ metod ................................................................................................14 2.4.2 Induktiv ansats......................................................................................................14 2.5 Tillvgagngsstt ..........................................................................................................14 2.6 Kllkritik........................................................................................................................14 3 Teori................................................................................................16 3.1 Effektiv marknadsteori ...............................................................................................16 3.2 Regressionsanalys.........................................................................................................16 3.3 Portfljvalsteori............................................................................................................17 3.3.1 Capital Asset Price Modell (CAPM)..................................................................17 . 3.3.2 Portfljavkastning ................................................................................................20 3.3.3 Riskmtt.................................................................................................................20 3.4 Riskjusterande avkastningsmtt.................................................................................22 3.4.1 Sharpes kvot..........................................................................................................22 3.4.2 Jensens alfa............................................................................................................23 3.4.3 M2 -mtt ................................................................................................................25 3.5 Kritik mot CAPM och Sharpes kvot ........................................................................25 4 Resultat och analys........................................................................ 26 4.1 Aktiv risk.......................................................................................................................26 4.2 Sharpes kvot .................................................................................................................30 4.3 M 2 -mtt........................................................................................................................33 4.4 Treynors kvot...............................................................................................................35 4.5 T 2 -mtt.........................................................................................................................39 4.6 Jensens alfa ...................................................................................................................41 4.7 The Appraisal ratio......................................................................................................44 4.8 Sammanstllning och bedmning .............................................................................45 4.9 Kritik mot resultat och analys....................................................................................46 5 Diskussion och slutsatser.............................................................. 47 Finns det en skillnad i risk och avkastning mellan sm och stora fonder med inriktning Sverige47 Fr fonder med hgre risk betalt genom hgre avkastning? .......................................................48 Kllfrteckning ................................................................................. 49 Diagram- och tabellfrteckning....................................................... 53 Bilagor............................................................................................... 55
  4. 4. 4 1 Inledning I det inledande avsnittet introduceras bakgrundsfakta till problemomrdet. Sedan diskuteras problemet i bakgrundsbelysning och formuleras. Syftet med uppsatsen redogrs samt tidigare empiriska studier inom problemomrdet presenteras. Slutligen ges en disposition av uppsatsen. 1.1 Introduktion Fondsparandet har lnge varit den dominerande sparformen i Sverige (Petter- son et al. 2009). Totalt gnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning aktivt t fondsparande, och andelen blir hgre vid pensionssparande. Tendenserna r tydliga, svenskar gnar sig mindre t att sjlva ga aktier, och har i stllet verltit sparandet till banker och fondfrvaltare (Pettersson et al. 2009). Det r naturligt, d ett direkt gande i aktier krver bde tid och mda. En Sverigefond ger dremot en god riskspridning utan att vara alltfr krvande. Historiskt visar den svenska aktiemarknaden en avkastning p cirka nio procent per r, vilket med rnta p rnta-effekten gr att pengar tenderar att vxta snabbt i vrde. Vrldens fondmarknad bestr i dag av 4000 fonder med en sammanlagd frmgenhet p 1200 miljarder kronor, varav den svenska utgrs av cirka 150 stycken (Pettersson et al. 2009). Marknaden r dock komplicerad, d det finns stora skillnader mellan placeringsinriktningar och jmfrelseindex (Customer.- mseu.net 2007). Fonder fljer ven trender, vilket frsvrar god frvaltning (Lindmark 2009b). Ekonomie doktor Stefan Engstrm (E24.se 2008) hvdar att det r ett hstjobb att hitta en bra frvaltad fond. Det r drfr av strsta vikt att investerare kontinuerligt kar sin kunskap betrffande avkastning, risk samt frvaltare, fr att kunna maximera den egna avkastningen. Fondmarknaden kan delas in i tre olika huvudkategorier; rnte-, aktie- och blandfonder. Rntefonder handlas i statsskuldvxlar och andra rnteinstrument vilket ger rntefonder en vldigt lg risk. En aktiefond mste enligt lag investera 75 procent av sitt kapital i aktiemarknaden (Petterson et al. 2009). Blandfond innebr en mix mellan aktier och rntepapper (Haskel 2000). Utver huvud- kategorierna finns ven hedgefonder, ideella fonder och indexfonder. Hedge- fond r ett relativt nytt begrepp som handlar om frvaltning dr frvaltaren kan byta fritt mellan olika tillgngsslag fr en optimal avkastning (Sandstrm & Svensson 2009). Indexfond innebr en passivt frvaltad fond dr innehavet fljer ett valt index (Fondbolagen.se 2008). Ideella fonder kan vara rnte-, aktie-
  5. 5. 5 eller aktiefonder och innebr att en del av avkastningen gr till ett frutbestmt ndaml, exempelvis till ngon frening eller vlgrenhet (Attkunna.se 2009). Fondmarknaden r med andra ord omfattande och komplex vilket leder till att det blir allt viktigare att hitta skillnader mellan olika fonder och frvaltare. Med kat utbud kommer frutom bredd ven kade risker. Sm fonder har hist- oriskt visat bde hgre avkastning och hgre risk n stora fonder. Det beror p att stora fonder tvingas till mnga innehav i strre bolag p grund av sin storlek (Kinnel 2007). Strre bolag har historiskt givit en smre avkastning n mindre bolag. Dock r risken lgre vid positioner i stora bolag n fr mindre bolag (Damodaran 2002). Det borde drfr avspegla sig i fondernas riskpreferens, d mindre frvaltare tenderar vara mer lokala i sina investeringar (Kinnel 2007). En fond har generellt sett tv viktiga kostnader; den ena r kostnaden fr ad- ministration och frvaltning, och den andra delen r kostnaden fr att kpa och slja andelar. Dr frekommer ven tv vanliga typer av avgifter; den ena r frvaltningsavgiften som dras av fr varje dag vid berkning av dagens NAV- kurs (SEB 2009), den andra avgiften r totala kostnadens andel som berknas i efterhand och innehller ven transaktionskostnaden (Holm & Lundin 2008). 1.2 Bakgrund och diskussion av problemomrdet Storleken p en aktiefond har stor betydelse fr vilken strategi en frvaltare vljer. En strre frvaltare har i regel stora frmgenheter. Det innebr ett antal frvaltare vilket vidare betyder en intensivare uppfljning av brsen samt lgre courtageavgifter n mindre frvaltare. Det skapar frdelar fr stora fonder. Nackdelen r deras storlek, d stora fonder tvingas vlja stora andelar i medel- stora och stora bolag. En strre frvaltares portflj fr drfr en mer indexnra rrelse, men det r veravkastning som r nskvrt. Dock gr den mindre om- sttningen i smbolagens aktier att stora kp och frsljningar av aktier i ett och samma bolag tenderar att pverka aktiekursen i hg grad. Sm fonder frvaltas i mnga fall av en eller ett ftal frvaltare. Det innebr en begrnsad versikt dr frvaltaren mste koncentrera all sin kraft p ngra f bolag. Mindre frvaltare fokuserar drfr ofta p lokala bolag och bolagsbesk, vilket tenderar att ge portfljen en hgre risk p grund av begrnsad likviditet i
  6. 6. 6 underliggande tillgng. En mindre fond tenderar dessutom, till skillnad frn bankernas fonder, att ha en viss exponering mot brsens mindre bolag. Till fljd av sin mindre frmgenhet kan sm fonder drfr g in och ur positioner utan ngon strre pverkan p den underliggande aktiekursen. Det leder till att mindre frvaltare tenderar att sl brsen rejlt under ett visst r fr att sedan misslyckas ett antal r. Mindre aktier har visat hgre avkastning, men ven strre svngningar n strre aktier. Nr en mindre aktiefond lyckas attrahera mycket nytt kapital tenderar tidigare lyckosamma strategier att misslyckas. Sm fonder krver drfr hg flexibilitet i strategier samt stor uppmrksamhet frn frvaltarens sida. Vidare riskerar mindre frvaltare att begrnsas av ndvndig- heten att ta hgre risker fr att attrahera nya sparare. Aktiefonder r beroende av en viss frmgenhet fr att driva runt en fond p grund av administrativa kostnader och courtage. Mindre frvaltare kan drfr ven bli kvar i uppstartsfasen lnge, vilket innebr en hg knslighet gentemot svngningar p brsen. Knsligheten och svngningarna kan leda till att mindre frvaltare kan dras med stora frluster och i vrsta fall konkurs i synnerhet i vrldsomfattande ekonomikriser. 1.3 Problemformulering Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan frvaltad fond- frmgenhet, avkastning och risktagande. Studierna r dock f p den svenska marknaden. Centrala frgestllningar r drmed: o Finns det skillnad i risk och avkastning mellan sm och stora fonder med inriktning Sverige? o Fr fonder med hgre risk betalt genom hgre avkastning? 1.4 Syfte Uppsatsen syftar till att underska risk och avkastning i mindre och strre fond- frmgenheter inom Sverige. Om det freligger en skillnad i risktagandet skall det ven underskas i fall fonder fr betalt fr sina risker.
  7. 7. 7 1.5 Tidigare empiriska studier Under en vetenskaplig studie som varade under en period av fyra r frn 1993 till 1997, anvnde Dahlqvist et al. (2000) fonddata fr att mta svenska fonders riskjusterade avkastning med Jensens alfa i en linjr regression. I deras analys av regressionen studerades avkastningssamband mellan olika variabler, bland annat fondstorleken. Vad frfattarna fann i studien var att det frekommer att sig- nifikant negativ samband mellan fondstorlek och avkastning. Ju strre fond desto lgre avkastning. Frfattarna fresprkar en frklaring som antyder att det negativa sambandet beror p svrigheter att tillmpa en placeringsstrategi p grund av allemansfondernas stora storlek i paritet med sitt marknadsindex. Nr det gller sm fonder som r mindre i frhllande till sina jmfrbara index fann frfattarna inga signifikanta samband mellan fondstorlek och...