Barnsånger – sånger för barn? - diva- 648543/FULLTEXT01.pdf · översiktlig analys av 866 barnvisor…

  • Published on
    14-Sep-2018

  • View
    212

  • Download
    0

Transcript

  • Examensarbete 15 hp

    vt 2012

    Musiklrarexamen

    Institutionen fr Musik, pedagogik och samhlle vid Kungl. Musikhgskolan

    Handledare: Ralf Sandberg

    Linda Trapp

    Barnsnger snger fr barn?

    En kartlggning av de musiklromedel som anvnds i frskolan och dess anpassning till barnrsten.

  • 2

    Abstract

    The purpose of my study was to increase knowledge and understanding about childrens voices and their limited vocal range by mapping the learning material, consisting of published children's music materials used in a variety of preschools. Based on the children's vocal potential, I have done both an overview and a detailed study of music examples from children's records and their adaptations to the children's own voices. Preschools have participated by entering the discs that they themselves use in a web form. After the data collection and processing, I have done a general analysis of 866 children's songs. After that I made a detailed review of samples, demonstrating various aspects, problems and opportunities in relation to the childs voice. This is illustrated by a kind of piano chart where I show the melodic range of the songs. My study shows that fewer than half surveyed preschools are using recorded discs during music time. It also shows that there are many music teaching materials that are not adapted to children's voices and that it is difficult, without training or special knowledge, to know whether the teaching material is adapted or not. Songs with a small or medium size melodic range are the best alternatives, as it is easier to find a common key between the child and the adult.

    Keywords: child's voice, vocal range, children music, children singing, voice adaption

    Abstrakt

    Syftet med min underskning har varit att ka frstelsen och kunskapen kring barnrsten och dess begrnsade rstomfng genom att kartlgga de lromedel, bestende av utgivna barnmusikmaterial, som anvnds p ett urval frskolor. Utifrn barnrstens frutsttningar har jag bde versiktligt och mer ingende studerat musikexempel frn barnskivor och dess anpassning till barnens eget rstlge. Frskolor har via webbenkt medverkat och angivit de skivor som de sjlva anvnder sig av. Efter datainsamling och bearbetning har jag frst gjort en versiktlig analys av 866 barnvisor och drefter har jag gjort en mer ingende granskning ver ett urval, som visar p varierande aspekter, problematik och frutsttningar gentemot barnrsten. Detta illustreras av ett pianodiagram dr jag visar sngernas omfng och rstlge. Min studie visar att frre n hlften av de tillfrgade frskolorna anvnder inspelade barnskivor under sngstunden. Den visar ocks att det finns mnga musiklromedel som inte r anpassade till barnrsten och att det r svrt att, utan trning eller speciell kunskap, sjlv avgra om lromedlet r anpassat eller inte. Snger med ett litet eller mellanstort omfng r att fredra eftersom det d r lttare att hitta ett gemensamt rstlge mellan barn och vuxen.

    Skord: barnrst, omfng, barnsng, rstlge, rstanpassning

  • 3

    Frord

    Nu ntligen, tta r efter att jag lmnat KMH, r det dags fr mig att slutfra min musiklrarexamen. Jag r enormt tacksam och oerhrt glad ver all hjlp och stttning jag ftt i detta. Utan den hade jag aldrig lyckats. Denna uppsats har inneburit en stor utmaning fr mig och resan har varit bde guppig och krokig, med mnga fallgropar, hinder och vgval. Under de stunder d det har sett som mrkast ut och jag starkt betvivlat p min egen frmga att klara av arbetet, har min handledare alltid ftt mig p spret igen. Nr jag krt alldeles fast och varit nra p att ge upp, har han med sitt otroliga kunnande, sitt positiva och hrligt entusiasmerande stt, hjlpt mig att komma vidare.

    Tack Ralf, fr att du hjlpte mig ta denna chans att slutfra min musiklrarexamen!

    Till min familj Tack fr ert tlamod och er frstelse! Till mina kollegor p Kulturskolan Miranda Tack fr alla positiva tillrop och ert std! Jag r strax tillbaka;)

    Gesunda den 29 november 2012

    Linda Trapp

  • 4

    Innehllsfrteckning

    Inledning ....................................................................................................................... 6

    Bakgrund ....................................................................................................................... 7 Lroplan fr frskolan ............................................................................................ 7

    Frskollrarutbildningen d och nu ........................................................................ 8

    RSTRTT Barns rtt till sng p barns villkor ................................................. 9

    Problematisering .................................................................................................... 9

    Syfte och frgestllningar ......................................................................................... 10 Syfte ..................................................................................................................... 10

    Frgestllningar ................................................................................................... 10

    Lromedel i sng & musik ................................................................................... 10

    Tidigare forskning ...................................................................................................... 11 Det ofdda barnet och den frsta tiden i livet ...................................................... 11

    Barnrsten ........................................................................................................... 12

    Rstomfng .............................................................................................................. 12

    Rstproblem ............................................................................................................. 13

    Sprkutveckling ................................................................................................... 13

    Idoler & den vuxna frebilden .............................................................................. 14

    Sngbcker frr och nu ....................................................................................... 14

    Sammanfattning tidigare forskning ...................................................................... 15

    Metod ........................................................................................................................... 16 Urvalsgrupp ......................................................................................................... 16

    Webbenkt ........................................................................................................... 16

    Datainsamling ...................................................................................................... 16

    En frsta versiktlig musikanalys ......................................................................... 17

    Urval analys ......................................................................................................... 17

    Systematisering av Data ...................................................................................... 17

    Bortfallsanalys ..................................................................................................... 18

    Forskningsetiska vervganden .......................................................................... 19

  • 5

    Resultat ....................................................................................................................... 20 Anvnds inspelade barnsnger? ......................................................................... 20

    versiktlig musikanalys ....................................................................................... 20

    Huvudanalys barnvisor ........................................................................................ 22

    Diagram omfng barnvisor ..................................................................................... 22

    Datastrng ............................................................................................................... 23

    Kategori A snger med ett litet omfng ............................................................ 23

    Exempel 1: Det kom blod ......................................................................................... 23

    Exempel 2: Du r s fin ........................................................................................... 24

    Exempel 3: Hajarna ................................................................................................. 25

    Kategori B snger med ett mellanstort omfng ................................................ 26

    Exempel 1: Vipp-p-rumpan-affrn ........................................................................ 26

    Exempel 2: Mors lilla Olle ...................................................................................... 27

    Exempel 3: Prstens lilla krka ............................................................................... 28

    Kategori C snger med ett stort omfng ........................................................... 29

    Exempel 1: Tomtarnas julnatt ................................................................................. 29

    Exempel 2: Ekorrn satt i granen .............................................................................. 30

    Exempel 3: Krokodilen i bilen ................................................................................. 31

    Sammanfattning ................................................................................................... 32

    Diskussion .................................................................................................................. 33 Resultatdiskussion ............................................................................................... 33

    Slutsatser av resultatet ........................................................................................ 34

    Metoddiskussion och kritisk granskning .............................................................. 35

    Frslag p ny forskning ....................................................................................... 36

    Litteraturfrteckning .................................................................................................. 37

    Bilagor ......................................................................................................................... 39 Bilaga 1 ................................................................................................................ 39

    Bilaga 2 ................................................................................................................ 40

    Bilaga 3 ................................................................................................................ 41

  • 6

    Inledning

    Julen 2010 var jag och lyssnade p ett luciafirande p en frskola. Upplevelsen av denna sngstund fick mig verkligen att hajja till och fundera. Sngerna de sjng innehll extremt lga toner. En Staffansvisa gick nda ner till lilla c och inte ens alla frknarna kunde ta de lgsta tonerna. I detta fall hade sngledaren sjlv ett vldigt mrkt rstlge och detta spelade nog skert stor roll i valet av tonart. Mnga barn sjng inte alls, andra sjng i egna tonarter och flertalet var tysta. Nu finns det ju naturligtvis mnga andra faktorer som r av betydelse till det musikaliska resultatet, exempelvis bara det faktum att det satt en stor publik och tittade p barnen. Men efter detta blev jag i alla fall nyfiken och brjade damma av lite barnrstkunskaper och insg ganska snart att tonarterna p jul/luciasngerna var alldeles fr lga. Nmnas kan att jag i huvudsak arbetat med elever p hgstadiet och har drfr inte funderat srskilt mycket p rstlgen innan denna hndelse. Men nu brjade funderingarna.

    Det kndes som en relativt liten och tmligen ltt kunskapslucka att tppa till och efter ett frtroligt samtal med en av frskolelrarna, blev jag inbjuden att hlla en liten fortbildning i mnet. En timme fick jag till mitt frfogande och hann under den tiden med en kort teoretisk genomgng av varfr det r viktigt att tnka p hur man sjunger med barnen (i vilket rstlge). Dessutom fick de lra sig att rkna ut, med hjlp av en notbild, vilken startton som r lmplig p olika melodier. Responsen var enbart positiv nr det vl var ver, och jag hrde kommentarer som varfr vet vi inte det hr??.

    Att min uppsats skulle handla om barnrsten stod klart vldigt tidigt, men det var frst efter att jag blivit tillfrgad av en annan frskola, som pusselbiten fll p plats. Denna frskola hade hrt talas om mig och mina tankar kring barnsng och rstlge. De funderade p om den inspelade barnmusiken de anvnde vid sngsamlingen verkligen var anpassad till barnen?! De bad mig helt enkelt att lyssna igenom deras skivor fr att titta nrmare p det rstlge som de olika barnsngerna var inspelade i. Jag knde direkt att det hr var ju jtteintressant och bestmde mig fr att mitt fokus i mnet barnrst, skulle bli en slags lromedelsanalys av inspelade barnskivor som anvnds p frskolor.

  • 7

    Bakgrund

    I min bakgrund finner jag det relevant att i min uppsats ta upp litet kring frskolans styrdokument (Lpf 98. Rev 2010) samt i stora drag hur frskollrarutbildningen frndrats sedan 1970-talet. Jag kommer ven att redovisa fr ett projekt som idag pgr till frmn fr utvecklandet av barnens sngrster.

    Lroplan fr frskolan Frskolans frsta egna lroplan utkom s sent som 1998 (Lpf 98). Efter en revidering r 2010, r den idag den gllande lroplanen. Nr jag gjorde en snabb jmfrelse av den ursprungliga lroplanen och den reviderade, hittade jag att just orden sng och musik frekom tv gnger i hela texten och att meningarna r identiska ven efter revideringen 2010. (Lpf 98) (Lpf 98. Rev. 2010).

    I en nrstudie av frskolans reviderade lroplan (Eriksson & Persson, 2011:16ff) finner frfattarna bl.a. att de efter revideringen kunde se en fokusering p tidig mneskunskap i teknik, naturvetenskap och matematik samt ett kat fokus p dokumentation och utvrdering. De fann ocks att ord som reflektion och inflytande, inte frekom en enda gng i den ursprungliga lroplanen, medan de i den reviderade versionen frekom sex respektive elva gnger. Utifrn ett estetiskt perspektiv tycker jag mig se att den delen, inte ftt ta ngon strre plats efter revideringen, men heller inte ngon mindre. Enligt mitt stt att tyda lroplanen, ger den nd ett tydligt std fr de estetiska sprken i frskolans verksamhet.

    Hr fljer ett urval av mlen som anges under rubriken utveckling och lrande i nuvarande lroplan:

    Frskolan ska strva efter att varje barn

    utvecklar sin identitet och knner trygghet i den.

    knner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar knsla och respekt fr andra kulturer,

    utvecklar sin frmga att fungera enskilt och i grupp []

    utvecklar sin motorik, koordinationsfrmga och kroppsuppfattning []

    utvecklar sin frmga att lyssna, reflektera och ge uttryck fr egna uppfattningar []

    utvecklar nyanserat talsprk, ordfrrd och begrepp samt sin frmga att leka med ord []

    utvecklar sin skapande frmga och sin frmga att frmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mnga uttrycksformer som lek, bild, rrelse, sng och musik, dans och drama

    utvecklar sin frstelse fr rum, form, lge och riktning [] (Lpf 98. Rev. 2010:9f).

    Den estetiska verksamheten r en viktig och naturlig del i barns lrande. Enligt min uppfattning r den en frutsttning fr att ovanstende ml ska kunna utvecklas och uppns.

    I ett avsnitt om frskolans uppdrag lser jag fljande:

    []Att skapa och kommunicera med hjlp av olika uttrycksformer ssom bild, sng och musik, drama, rytmik, dans och rrelse liksom med hjlp av tal- och skriftsprk utgr bde innehll och metod i frskolans strvan att frmja barns utveckling och lrande. (Lpf 98. Rev. 2010:7)

  • 8

    Jag tolkar frskolans uppdrag och ml som att det faktiskt r deras skyldighet att alla barn ges mjlighet att uttrycka sig p det stt som passar barnets egna frutsttningar bst. Lika naturligt som att frskollraren anpassar olika vningar efter barnens frmgor, borde ven denna hnsyn tas i frhllande till barnens egna sngrster.

    Frskollrarutbildningen d och nu I fljande avsnitt beskriver jag kort hur utbildningen till frskolepedagog frndrats under de senaste decennierna.

    Fram till 1969 fanns intrdesprov i sng och spel vid fr- och folkskoleseminarierna. Den nya utbildningen som d startar medfr att musiken hamnar i ett s.k. kommunikationsblock tillsammans med bild och rrelse. Sedan var det upp till varje lroste att lokalt avgra timfrdelningen inom blocket. Detta innebar att antalet musiktimmar minskade betydligt och p vissa stllen frsvann nstan helt under 1970- och 80-talen (Sundin, 2007:70).

    Jag har varit i kontakt med hgskolan Dalarna och dr ftt tillgng till tidigare gllande kursplaner p frskollrarlinjen. I en kursplan daterad maj 1989 hittar jag fljande:

    Kurs 6: skapande verksamhet med barn 14 p (Frskollrarlinjen 50 pong)

    Kursen innefattar Bild & Form, Drama, Musik & Rrelse.

    Syfte: []Genom praktiska-metodiska kunskaper inom skapande verksamhet ska de utveckla sin frmga att inspirera barn till att knna gldje i att skapa i bild och form, sng och musik, rrelse och drama. De studerande ska med andra ord kunna och vga anvnda sig av varierande metoder och uttrycksmedel fr att p s stt stimulera och utveckla barns skaparlust och kreativitet.

    Innehll: []Med avseende p MUSIK ska de studerande ges tillflle, att utifrn sina egna frutsttningar arbeta praktiskt med barn och musik, fr att drigenom skaffa sig kunskap om hur man lgger en musikalisk grund hos barnet. Det kommer hr att handla om sng och melodiskapande, harmoni- och ackordspel samt rytmisk och motorisk trning som frutsttning fr eget skapande hos barnet. [] De studerande ska ges mjlighet, att utifrn sin egen musikbakgrund, uppleva det praktiska musikarbetet med barn som en del i barnets utvecklingsprocess, dr svl barnets motoriska utveckling som det egna sprket kan stimuleras i positiv riktning. [] (Kursplaner i frskollrarlinjen, Hgskolan Dalarna, 1989)

    Mot bakgrund i vad Sundin (2007) skriver, anser jag att denna kursplan frn 1989 vittnar om de stora lokala skillnader som var rdande fr utbildningen av frskollrare i Sverige. Nyss nmnda kursplan frn Hgskolan Dalarna visar att utvecklandet av den studerandes egna musikaliska frmga och frdighet fick ta stor plats. Den sger dock inget om huruvida kunskap om barnets sngrst, ingick eller inte.

    Idag har vi terigen en ny frskollrarutbildning p omfattande 210 hgskolepong som startade upp hsten 2012. Enligt programansvariga p hgskolan Dalarna som jag talat med, r utbildningen r s pass ny att alla kursplaner nnu inte r skrivna och/eller publicerade. Kursen; Rrelse och musik i frskolan 15hp, som ingr i den nya utbildningen finns dock publicerad p hgskolan Dalarnas hemsida (2012).

    Kursens vergripande ml r att den studerande tillgnar sig kunskaper om barns rrelse- och musikaliska utveckling ur ett helhetsperspektiv. Den studerande ges frutsttningar att

  • 9

    skapa lrandesituationer i olika miljer, dr kropp och alla sinnen engageras i rrelse, lek, dans, sng och musik. Kursen har dessutom ett vergripande hlsoperspektiv. (www.du.se, 2012)

    Exakt vad som menas med kunskap om barns rrelse- och musikaliska utveckling ur ett helhetsperspektiv har jag tyvrr inte lyckats f ngot svar p.

    RSTRTT Barns rtt till sng p barns villkor Det finns mnga som engagerat sig extra mycket kring frskolebarnens situation vad gller sng och musik p frskolan. Jag vljer att i detta avsnitt bertta om ett unikt samarbetsprojekt som gr under namnet Rstrtt. Projektet finns i sin helhet att lsa p www.mah.se/rostratt

    Rstrtt drivs av Malm Hgskola, UNGiKR, Rrelsen Gatans Rst & Ansikte (RGRA) med medel frn Allmnna Arvsfonden. 2011 startades detta radikala och omfattande 3-riga projekt med syfte att gra en betydande insats fr sng och musik p sm barns villkor. Kunskapande om barnrsten och dess unika villkor r en viktig och naturlig del i projektet, precis som hur man tar till vara och utvecklar barns kulturella sng- och musikarv. Mlvisionen r att hitta en modell fr musiskt medbestmmande, som sedan kan spridas och f genomslag i hela landet.

    Under det frsta ret fr barn frn frskolor i hela Skne skapa musik tillsammans med professionella konstnrer och pedagoger. Samtidigt fr frskolepedagogerna inspiration och egen rstutveckling tillsammans med krpedagog samt professionell handledning och std av rytmikpedagog i att leda sngsamlingen p frskolan. Det pgr ven ett pilotprojekt dr en musikskola i Staffanstorp r med och startar upp 5-rskrer i samarbete med pedagoger frn Rstrtt. 1400 barn och 250 frskolepedagoger frn 5 kommuner medverkade i RSTRTT r 2011.

    Frn och med hsten 2012 kan man vid Malm hgskola vlja en fristende kurs som heter just Rstrtt (15hp). Denna kurs vnder sig framfrallt till frskolepedagoger som nskar utveckla den musikaliska verksamheten p sin frskola. Kursens tyngdpunkt ligger p pedagogers och barns rstutveckling, rytmik och skapande samt pedagogisk dokumentation.

    Problematisering Naturligtvis r det s, att om inte kunskapen om barnrsten funnits med i lrarens utbildning eller fortbildning i tillrcklig hg utstrckning, kan man heller inte begra att kunskapen ska finnas. Detta r en gammal kunskap (Sundin, 2007) som en gng varit sjlvklar, men som med tiden suddats ut mer och mer. Bland musiklrare finns den naturligtvis kvar, men har som sagt frsvunnit p andra viktiga omrden.

    Med detta sagt anser jag ven att det inte bara r att tala om fr frskollrarna att de mste sjunga ljusare med barnen. Det r verkligen inte s bara, om man r ovan. Kunskap om barnrsten r lika viktigt som utbildning och trning av pedagogens egna rst. Deras rst ska hlla lnge och fungera i olika miljer, ofta med hga ljudniver. Rstteknik, dr bde tal- och sngteknik ingr, r en frutsttning fr att frskollrarna ska kunna arbeta med barnen p ett stimulerande och utvecklande stt. Hr finns idag stort utrymme fr utveckling och fortbildning. Vi, som i vi som ger kunskaper om barnrsten, fr inte p ngot stt frdma eller peka ut frskollraryrket. Min uppfattning r att de gr sitt allra yttersta utifrn de frutsttningar som finns. De har alltid barnets bsta i tanken och jag vill verkligen pongtera att min uppsats inte r menat som ngon kritik mot frskolearbetet. Snarare vill jag visa p att

  • 10

    behovet av fortbildning inom detta omrde r stort, men att frskollrarna eller rektorerna fr den delen inte alltid r medvetna om att den faktiskt behvs.

    Som sagt, en del av barnsngsproblematiken handlar frst och frmst om att kunna avgra om dr r ngot problem eller inte. Jag anser att det r ngot lttare att utifrn en notbild avgra om sngen innehller fr lga toner eller inte. Men att lyssna sig till rstlget och omfnget p en barnskiva krver dremot en viss skolning eller trning.

    Jag avser med min underskning drfr ta reda p hur barnskivor, utgivna p frlag, r anpassade till barnrstens frutsttningar.

    Syfte och frgestllningar

    Syfte Syftet med denna underskning r att kartlgga de lromedel, bestende av utgivet barnmusikmaterial, som anvnds p ett urval frskolor. Genom att analysera dessa lromedel vill jag ka frstelsen och kunskapen kring barnrsten och dess begrnsade rstomfng.

    Frgestllningar I min underskning har jag kommit fram till fljande tv huvudfrgor:

    1) Hur vanligt r det att frskolepedagoger anvnder sig av inspelade snger som pedagogiskt hjlpmedel vid sngstunder?

    2) P vilket stt r den inspelade musiken p barnskivor anpassad till barnrsten?

    Lromedel i sng & musik Min definition av musiklromedel r sng- och spelbcker, inspelade ltar/snger p CD/kassett, eller lrobcker med tips, ider, vningar och/eller lektionsfrslag. Idag tycker jag dessutom att mnga how to play-videos, p exempelvis Youtube, ven ska rknas in i denna kategori.

    I min studie kommer jag att gra en tydlig avgrnsning gllande musiklromedel. Jag kommer rikta mitt fokus mot de barnskivor och dess snger som anvnds som std i sngstunden i frskolan. Dessutom har det i min bakgrundslsning frekommit tv debatterade verk, nmligen Elefantboken (Gren & Nilsson, 1994) och Nu ska vi sjunga (Tegnr, 1968). Eftersom det finns tillhrande CD-skivor till dessa sngbcker, valde jag att plocka med dessa i mitt dataunderlag.

  • 11

    Tidigare forskning

    I detta avsnitt redogr jag versiktligt fr tidigare forskning inom mitt underskningsomrde som r barnrsten och dess utveckling. Jag delar in versikten i fyra huvudrubriker; det ofdda barnet, barnrsten, barnets sprkutveckling, den vuxne som frebild och idolers inverkan p barnrsten. Jag avslutar litteraturgenomgngen med ett kort avsnitt som behandlar sngbcker ur ett tidsperspektiv.

    Det ofdda barnet och den frsta tiden i livet Graham F. Welch (2007:55ff) skriver att sngutvecklingen hos en mnniska startar redan i moderns mage, d barnet hr tal och snger utifrn. Desto oftare modern sjunger under graviditeten, desto tidigare kan man se, att det musikaliska jollret hos nyfdda barn visar sig. Bjrkvold (2005:18) menar att mnga forskare idag tror att moderns olika sinnesstmningar pverkar fostret. Man tror till exempel att fostret kan knna av adrenalinet som produceras nr modern blir irriterad eller upphetsad. P samma stt delas ven endorfinerna1 nr modern sjunger, trnar eller upplever gldje. Under hela havandeskapet delar de bda, modern och fostret, livets onda och goda.

    Fostret reagerar p ljud lngt innan modern kan knna av ngon respons frn barnet i magen. Verny och Eisenbergs (i Bjrkvold, 2005:16) forskning har visat att ett sex mnader gammalt foster reagerar p ljud med snabbare hjrtslag. Ljudupplevelsen blir fr fostret en mer total kroppslig upplevelse eftersom det inte enbart r deras hrselorgan som uppfattar ljuden. Vibrationer frn moderns kropp fortplantas i fostervattnet som omsluter fostret och pverkar drfr hela barnkroppen. Samma forskarpar tror ocks att ett foster kan minnas ljudintryck frn och med den ttonde fostermnaden, kanske tidigare.

    Bjrkvold (ibid:17) skriver vidare om en annan intressant studie gjord av den amerikanske forskaren Anthony DeCasper (1980) som ocks studerat fostrets frmga att minnas ljud. I hans studie fick 16 amerikanska kvinnor, tv gnger om dagen, lsa en viss barnramsa fr sina ofdda barn. Nr barnen var fdda gjordes ett sugtest, dr nappen var kopplad till en bandpelare. Om barnet sg p ett visst stt, fick de hra moderns bekanta barnramsa i hrlurarna. Om de sg i en annan takt, fick de hra en henne lsa en annan ramsa med helt annan rytm och utan ngra rim. Barnen visade tydligt att de fredrog den mer vlbekanta barnramsan som de hrt i magen.

    Det lilla barnet kommunicerar tidigt med sina frldrar genom att anvnda sin rst p olika stt. Med variation i nyanser och tonhjder frstr frldrarna vad barnet uttrycker, lngt innan barnet kan gra sig frsttt med hjlp av ord (ibid:28).

    Sundin (1995:53ff) menar att musik, i rytmiskt jmna frekvenser, har en rogivande och lugnande inverkan hos sm barn som ven kan gra att de slutar grta. Redan under barnets frsta levnadsr lr det sig att skilja p tal och sng, genom dess variationer i tonhjd, melodi, rytm, klang och intensitet.

    1 M-bra-hormoner eller kroppens eget morfin.

  • 12

    Barnrsten Att en vuxenrst och en barnrst lter olika, r jag vertygad om att vi alla r helt verens om. Alla kan vi tydligt avgra om det r en vuxen eller ett litet barn som pratar, bara genom att lyssna. I min underskning kommer jag framfrallt att gra jmfrelser mellan det lilla barnets (2-5 r) rstlge och den vuxna kvinnans rst, eftersom de ligger inom samma oktav.

    Olikheterna till trots, fungerar sjlva rstapparaten i stort stt p samma vis hos bde barn och vuxna. Andningsapparaten, stmbanden och ansatsrret (resonansutrymmet i svalg och nsa) r de tre system som utgr sjlva rstorganet (Uddn, 2004:82). Det som gr att barn och vuxna lter olika r framfrallt anatomiska skillnader i storlek; tjocklek och lngd. Barnets stmband r tjockare och kortare n vuxnas stmband. Hos det nyfdda barnet r stmbanden endast 3-5 mm och frst i 4-rsldern brjar de olika vvnadslagren att utvecklas fr att n sin vuxna form efter puberteten (McAllister & Sdersten, 2007:42). Lngden p stmbanden hos en vuxen kvinna r 9-13 mm och hos en man 15-20 mm och Uddn (2004:83) konstaterar att korta stmband ger hgre toner n lnga stmband. Fram till puberteten ligger allts barnets rst i ett hgre register.

    Det jag lst i ovanstende litteratur kan sammanfattas med att barnets rstapparat r mindre n den vuxnes, resonansrummen r mindre och likas barnets lungor. Dessa begrnsningar gr att barnrsten inte kan lta lika starkt, i samma lgen, som en vuxen. Det r helt enkelt inte fysiskt mjligt fr ett barn att lta som en vuxen!

    Rstomfng

    Nr man talar om en rsts omfng, brukar man skilja p det musikaliska- och det fysiologiska rstomfnget. Det musikaliska omfnget beskriver de toner som anvnds till sng och det fysiologiska omfnget visar p de toner som kan ljudas utan krav p hur det lter (McAllister & Sdersten, 2007:46).

    Nr man ska sjunga med en grupp barn behver man hitta deras gemensamma musikaliska rstomfng. Enligt Sundin (1995:104) kan de allra flesta frskolebarn sjunga mellan c1-g1 (2). Det r frsts ocks s att barnrsterna skiljer sig individuellt t. En del barn har klarare och ljusare rster, andra inte. Barn som fr sjunga och hra snger i sitt eget rstlge3, har strre mjlighet att med tiden ka sitt totala rstomfng. Snger med ett litet omfng kan allts med frdel enligt Sundin sjungas mellan c1-g1. Snger med ett strre omfng, upp till en oktav, br hamna mellan c1-c2. Om barnets eget rstlge inte passar in p den sjunga sngen, blir det ltt att barnet spnner sig, vilket i sin tur ger en felaktig instllning av hela rstapparaten. Dessutom visar olika underskningar att de barn som inte kan delta i sngen tenderar att bli mindre musikintresserade och utvecklar en negativ instllning till sng (ibid).

    Den spontana barnsngen, dvs. nr barnen fr sjunga som de vill utan den vuxnes inblandning, har ett betydligt hgre rstlge. I Sundins observation (ibid:103f) av barns spontana sng lg hela 86 procent av de sjunga tonerna inom omrdet d1-d2. Detta register4 har dock barnen svrt att anvnda sig utav, nr de p uppmaning ska hrma en lt. Det kan bli ett slags prestationskrav frn barnens sida, vilket gr att de spnner sig och dr av minskar deras 2 En liten bokstav upphjt till 1, ex g1: uttalas ettstrukna g och ingr i den ettstrukna oktaven. Se sid 24. 3 Rstlge, definieras som mitt-tonen av det omfng som avses. Ex. Omfnget c1-c2 har rstlget fiss1. (Sundin, 1995:102) 4 register annat ord fr ton- eller rstomfng.

  • 13

    register. I den spontana barnsngen finns allts inga krav p hur det ska lta eller vilka toner som ska sjungas och ger drfr barnen ett betydligt strre rstomfng (ibid).

    Syftet med Jillefors och Scheins (1999:10) studie av trettio femringars rstlge i sng och tal var att studera barns rstomfng, hur de anvnder sina rster nr de sjunger spontant och i grupp samt att ta reda p talets grundtonsfrekvens. Studien visade (a.a:1) att barnen ofta startade p c1, oavsett om sngen de sjng var initierad av en vuxen eller inte. Det visade sig ocks att om barnen fick hjlp att brja p en ngot hgre ton, fick de en finare klang. Jillefors och Scheins studie befster tonen c1 som en utmrkt startton fr melodier med en upptgende melodirrelse, dremot s br starttonen hjas och anpassas vid nedtgende melodier.

    Soller (1998:16) refererar till Anita Mc Allister som menar att frst i fjrde klass kan de flesta barn klara av att sjunga lilla a som ligger under c1. Hon refererar ven till Hammar (ibid) som pongterar att det finns en liten skillnad i rstlge ven mellan tre- och femringar, dr treringens lgsta ton ofta ligger ytterligare ett helt tonsteg ver femringens lgsta ton, dvs. d1.

    Rstproblem

    Barn som anstrnger sina rster p ett ofrdelaktigt stt kan ltt f svullnader p stmbanden och drabbas av heshet. Detta sker t.ex. genom att forcera rsten volymmssigt, sjunga i ett ej anpassat rstlge eller sjunga trots frkylning (McAllister & Sdersten, 2007:50f). Den hga ljudnivn r ocks ett vanligt problem ute p frskolor och risken att drabbas av hrselskador kar fr barn och personal som vistas dr. Det hela blir lite av en ond cirkel dr bde barn och personal hjer sina rster fr att hras, vilket i sin tur leder till att ljudnivn kar ytterligare. Genom att de vuxna medvetet frsker hlla igen, kan de f ljudnivn att sjunka.

    Sundberg (2007:235) menar att dlig rstanvndning och/eller bullriga miljer kan leda till rsttrtthet, sk Fonasteni. Man blir trtt i halsen, fr slembildning och harklingsbehov. Dessa besvr brukar avta efter rstvila. Om man ignorerar rstvilan kan ven sm knottror (knutor) uppst p stmbanden och lngre rstvila krvs.

    McAllister och Sdersten (2007:52) pongterar att rstproblem hos barn kan ha en underliggande problematik som br utredas. Med relativt enkla redskap kan man frbttra situationen i skolan eller p frskolan avsevrt fr de barn som drabbas:

    Framfr allt gller det att ha en kad medvetenhet om barns rstomfng i samband med sng och om ljudniver och buller i barnens och lrarnas arbetsmilj (ibid:52).

    Sprkutveckling Jederlund (2002:16f) menar att sprk r kommunikation, och att det finns olika typer; kroppsprk, talsprk, tonsprk och bildsprk men ocks det mer vanliga kodsystem som vra talade modersml, t.ex. svenskan bestr av. Begreppet kommunikation kommer ifrn det latinska ordet communicare som betyder att gra ngot gemensamt eller att dela ngot.

    Lind (2009:59) tar upp musikens roll i barns sprkutveckling och menar att omfattande forskning pvisar musikens positiva effekter p barns tnkande, minne, problemlsning, perception, uppmrksamhet och begreppsbildning, dvs. deras kognitiva frmgor. Hon refererar till Rauscher vars studier visat att barn som regelbundet ftt lyssna till sng och musik utvecklat sina kognitiva frmgor bttre. Enligt Lind utvecklas frutom sprket ven den sociala kommunikationen och motoriken via musiken.

  • 14

    Nr barn trnar sprk och matematik anvnder de isolerade delar av hjrnan. Allsidiga musikaliska vningar stimulerar olika delar av hjrnan samtidigt och parallellt. [] (Rausher, citerad ibid:59)

    De barn som hittar pulsen och sngen i musiken, tar ofta ett stort steg i sin sprkutveckling (Jederlund, 2002:19f) Genom att rytmiskt markera varje stavelse i ett ord eller genom att jobba med rim och ramsor kas den sprkliga medvetenheten och det yngre barnets lsfrdighet (ibid:99). Att lyssna och trna gehret p olika rytmer och ljud och trna p att hra sambandet mellan ljud och tecken, utvecklar barnets akustiska medvetenhet och frmjar p s stt den sprkliga utvecklingen (ibid:101f). Ilona Antal-Lundstrm, som forskat kring barns kommunikativa utveckling, menar att en viktig lnk i sprkutvecklingen handlar om frmgan att producera och reproducera ljud. Att kunna terskapa ljud med sin egen rst och sedan kontrollera att det lter som frebilden med hjlp av gehret. Barn med ls- och skrivsvrigheter kan ha stor hjlp av att f lssjunga en text (Antal-Lundstrm i Lind, 2009:60).

    Idoler & den vuxna frebilden Barnen lever i en vrld som fldar av intryck och frebilder av olika slag. Popidoler och andra musikaliska frebilder p TV, internet eller CD-skivor, pverkar barn starkt. De frsker imitera och terskapa vad de hr, trots att idolernas rstlge inte alltid passar smbarn (Sundin, 2007:70). Uddn (2004:120) menar att den avancerade inspelningstekniken lurar lyssnaren att tro p att sng och musik ska lta p ett speciellt stt. Detta gr att barn frsker imitera sina idolers sound och stt att sjunga, utan att frst hur mycket ljudteknik som behvs fr att stadkomma sjlva soundet. Jillefors och Schein (1999:6) refererar till Fagius i ett avsnitt om omgivningens betydelse fr sngutvecklingen:

    Barnen hr klanger de sjlva inte kan terskapa, frsker hrma och misslyckas. De tolkar det ltt som att deras naturliga rster inte duger. Nr de hrmar, hamnar de i sitt lga lge, forcerar rsten och utstter stmbanden fr pfrestningar som kan gra dem hesa. (Fagius i Jillefors & Schein, 1996)

    Sngbcker frr och nu Ngon egentlig forskning p barnsnger och dess anpassning till barnrsten har jag inte funnit och valde drfr att i detta stycke redogra p ett kortfattat stt hur innehllet i sngbckerna frndrats under tid. P 1960-talet var den rdande normen att barnen skulle sjunga i ett hgt lge fr klangens skull. Detta gjorde att sngbckerna under denna tid ofta hade ett fr hgt tonlge fr mnga barn (Sundin 2007:69). Soller (1998) refererar till Lennart Hammar som studerat sngers tonomfng i olika sngbcker. Han menar att notbilden i dagens sngbcker snarare r fr lga och att sngers tonarter framfrallt bestms utifrn att det ska vara enkla ackord att spela. Av de 151 snger som ryms i Elefantboken (Gren & Nilsson, 1994) har Hammar kommit fram till att 88 av dessa har lgre toner n c1, dvs. fler n hlften av visorna r i ett ej anpassat rstlge fr barn upp till 10-rs lder. Han jmfr sedan med en ldre sngbok, Nu ska vi sjunga (Tegnr & Pettersson, 1943) dr bara 5 av154 har fr lga toner (a.a). Det var bland annat denna lsning som gjorde mig nyfiken ver hur de ljudande exemplaren ver dessa verk har tagit stllning till val av tonart? r sngerna p skivorna anpassade p samma stt eller har dr skett ngon frndring?

  • 15

    Sammanfattning tidigare forskning Ur ovanstende forskningsversikt sammanfattar jag ngra aspekter som p olika stt r relevanta fr min studie.

    Sngutvecklingen hos ett barn startar allts mycket tidigt, redan i moderns mage d barnet hr tal och snger utifrn (Welch, 2007). Forskare tror att fostret kan minnas ljudintryck frn ttonde fostermnaden, kanske tidigare (Verny & Eistenbergs i Bjrkvold, 2005). Sundin (1995) menar att barnet under sitt frsta levnadsr lr sig skilja p tal och sng genom dess variationer i tonhjd, melodi, rytm, klang och intensitet.

    En barnrst r begrnsad i sitt rstomfng, i synnerhet r toner som r lgre n c1. Detta beror p att deras stmband r mycket kortare n hos vuxna och kan allts inte producera lika lga toner som en vuxenrst kan. Nr man sjunger med en grupp barn r det viktigt att hitta deras gemensamma musikaliska rstomfng och Sundin (1995) menar att de flesta frskolebarn kan sjunga mellan c1-g1 och att snger med bredare register br sjungas c1-c2. I den spontana barnsngen finns inga krav p hur det ska lta eller vilka toner som ska sjungas, och Sundins (ibid:103f) studie visar att barnen d kan anvnda sig av ett betydligt strre rstomfng. Jillefors och Schein (1999) befster c1 som en utmrkt startton fr upptgende melodirrelser. Soller refererar till Hammar som pongterar att det ven finns en liten skillnad i rstlge mellan tre- och femringar, dr treringens lgsta ton r frn d1 och uppt. Frst i fjrdeklass klarar de flesta barn av att sjunga lilla a (Soller, 1998:16).

    Att sjunga i ett ej anpassat rstlge eller att forcera rsten volymmssigt, kan leda till svullnader p stmband och heshet som fljd (McAllister & Sdersten, 2007). Utan rstvila kan det utvecklas till fonasteni, rsttrtthet (Sundberg, 2007). En kad medvetenhet om barns rstomfng, buller och ljudniver, kan frbttra barnens och lrarnas arbetsmilj.

    Musiken spelar en stor roll i barns sprkutveckling och har positiva effekter p barnens kognitiva frmgor, utvecklandet av den sociala kommunikationen och motoriken. Genom musikaliska vningar stimuleras olika delar av hjrnan samtidigt och parallellt (Lind, 2009). Genom att jobba med rim och ramsor kas den sprkliga medvetenheten och det yngre barnets lsfrdighet (Jederlund, 2002). Barn med ls och skrivsvrigheter kan ha stor hjlp av att f lssjunga en text (Lind, 2009).

    Genom TV, internet eller annan media, kommer barn tidigt i kontakt med olika musikaliska frebilder, dr popidolernas rstlgen inte alltid r anpassade fr barnrsten (Sundin, 2007). Nr barnet frsker imitera vad de hr och ser, finns risken att barnet forcerar rsten i ett lgt lge, vilket innebr att stmbanden utstts fr pfrestningar som kan gra dem hesa. (Jillefors & Schein i Fagius, 1996).

    Nr det kommer till noterad musik i sngbcker r det vanligt att sngers tonarter framfrallt bestms utifrn att det ska vara enkla ackord att spela (Soller, 1998). Detta innebr att tonarten i sngbcker inte alltid r den lmpligaste fr barnrsten.

    Alla barn har rtt att f de allra bsta frutsttningar fr utvecklas. Att f anvnda sin rst p ett korrekt stt frmjar inte bara sngrsten utan ven mnga andra utvecklingsparametrar som sprk och gehr. Det som nu terstr att underska r p vilket stt utgivna barnskivor kan vara en resurs i frskolans uppdrag att frmja barns utveckling och lrande.

  • 16

    Metod

    Hr fljer ngra avsnitt som beskriver min forskningsprocess. Fr att ta reda p vilka lromedel som anvnds i frskolan och hur vanligt frekommande det r, har jag valt enkt som metod. Drefter har jag gjort en insamling av de lromedel som angivits i enkten. Efter systematisering av data har jag gjort en frsta versiktlig musikanalys ver samtliga musikspr. Slutligen har jag gjort en ngot djupare analys dr jag genom urval tagit fram ngra typexempel av barnsnger som visar p olika sorters problematik.

    Urvalsgrupp Jag har valt att begrnsa mig till en kommun med ett invnarantal p 20.000 och jag kommer att begrnsa min underskning till just denna kommun. Fr nrvarande finns det 17 stycken kommunala frskolor med 3-5 avdelningar p varje. Drutver tillkommer 11 stycken fristende frskolor. Efter att ha kontaktat samtliga frskolor, valde 13 av dessa att delta i min underskning. Tre fristende frskolor och tio kommunala frskolor.

    Webbenkt Att ta reda p vilka skivor som anvnds i sngsamlingen blir en form av faktafrga och en lmplig metod fr att ska svar p faktafrgor r enktmetoden (Johansson & Svedner, 2010:24). Av praktiska skl vljer jag att anvnda mig utav en webbenkt. En av frdelarna med webbenkten r, att efter avslutad underskning, kan jag med bara ngra knapptryckningar snabbt f en versiktlig bild av utfallet. Jag konstruerar min enkt med hjlp av Google docs.

    Fr att frskra mig om en hg svarsprocent (ibid:27) har jag tagit kontakt med frskolorna och berttat vad underskningen handlar om och syftar till. De frskolor som d svarat att de aldrig anvnder ngon skiva vid sngsamlingen, har jag endast gjort en egen notering om. En frdel var ocks att jag fick en kontakt och en e-post som ledde till ngon frskollrare som var insatt i min frgestllning. Dessutom krver min enkt en del frberedelse hos respondenten, vilket r ytterligare en anledning till kontakt innan. Med frberedelse menar jag att frgorna r stllda s, att respondenten ska fylla i namn p skiva, r, utgivare och ven vilka spr som framfrallt anvnds.

    Datainsamling Efter att ha ftt in resultatet i form av 35 CD-skivor, har jag genom att lna frn frskolor och bibliotek samlat in skivorna fr en frsta versiktlig analys.

    Som jag skrev i inledningen har det varit tv verk som srskilt nmnts som tv motpoler bland utgivna sngbcker. Jag pratar d om Elefantboken (Gren & Nilsson, 1994) och sngboken som skapades p initiativ av Alice Tegnr, Nu ska vi sjunga (1968). Dessa tv valde jag att komplettera med nr jag insg att det fanns utgivna CD-skivor p ett urval av ltarna dri. Jag var nyfiken p om skillnaderna var lika stora vid en jmfrelse av sngboken och tillhrande CD-skiva. Totalt har jag allts bearbetat 37 CD-skivor.

  • 17

    En frsta versiktlig musikanalys Jag bestmde mig tidigt fr att jag ville ge tid till att lyssna igenom allt material jag ftt in. Detta dels pga. ett svrtolkat svar p frgan om vilka spr som frskolorna framfrallt anvnde (se bortfallsanalys s 18) och dels fr att jag ville f en helhetsbild. Detta blir en slags ljudande litteraturstudie, dr rat r viktigare n gat. Den musikanalys som jag genomfr baseras p mina egna musikaliska kunskaper och frmga att avgra vissa musikteoretiska konstateranden s som tonart, taktart, startton, lgsta/hgsta ton och omfng.

    Urval analys Infr den huvudsakliga analysen har jag kommit fram till att fljande urval p ett bra stt kan representera det material jag har hanterat. Jag utgr ifrn tre kategorier och vljer sedan tre barnsnger, som visar p olika kvaliteter, per kategori. Detta innebr att jag mer djupgende kommer att analyser nio spr.

    Kategori A: Barnsnger med ett litet omfng, upp till en kvint (vrde5: < 7)

    Kategori B: Barnsnger med ett medelstort omfng, upp till en oktav (vrde: 8 12)

    Kategori C: Barnsnger med ett stort omfng, ver en oktav (vrde: 13 < )

    Systematisering av Data Fr att ordna med alla siffror och oktaver, har jag anvnt mig utav programmet Microsoft Excel. Jag funderade lnge p hur jag p ett lttfrsteligt stt skulle kunna visa p skillnader i bde tonart, omfng och rstlge p ett mer visuellt stt. Att bara notera lgsta/hgsta ton osv p ett musikteoretiskt korrekt stt, skulle inte vara tillrckligt mtbart (utan en hel del programmeringskunskaper i Excel). Jag valde drfr att, frutom den vanliga tonbeteckningen exempelvis c1, ven ge tonerna ett numeriskt vrde, fr att lttare kunna f fram intressanta diagram och utrkningar.

    D piano r mitt huvudinstrument och ven ett visuellt tydligt instrument, dr de flesta kan lokalisera sig med f instruktioner, valde jag att utg ifrn detta instrument. Eftersom den forskning jag tagit del av i huvudsak visar att frskolebarn inte ska sjunga toner som r lgre n ettstrukna C, har jag gett denna ton vrdet: 0. Sedan har jag utifrn en kromatisk skala6 gett plusvrden t ljusare toner (toner till hger p pianot) och minusvrden t mrkare toner (toner till vnster). Alla dessa siffror har sedan anvnds i avseende att bedma i vilken grad de olika sngerna r anpassade till barnrsten.

    I min versiktliga musikanalys har jag, frutom skiva, titel, sprnr, tonart och taktart, har jag gett ett kromatiskt vrde till fljande:

    startton

    lgsta ton hgsta ton

    omfng

    5 Sngernas kromatiska intervallstorlek. Frklaring ges i systematisering av data. Se ven sid 19, Fig 1. 6 Kromatisk skala, en skala som bygger p halvtoner.

  • 18

    Omfnget har jag noterat i tv delar, dels det traditionella sttet att ange ett intervall (liten sext, ren oktav osv), men ven gett intervallet ett kromatiskt vrde. Ex. intervallet ren oktav har ftt ett vrde p 12, eftersom det bestr av 12 halvtoner frn lgsta tonen till den hgsta. Se det versiktliga diagrammet ver kromatisk intervallstorlek.

    Intervall Typ Kromatisk intervall-storlek

    Intervall Typ Kromatisk intervall-storlek

    Prim ren 0 Oktav ren 12

    Sekund liten 1 Nona liten

    13

    stor 2 stor 14

    Ters liten 3 Decima liten

    st

    15

    stor 4 stor

    16

    Kvart ren 5 Undecima ren 17

    verstigande 6 verstigande 18

    Kvint ren 7 Duodecima ren 19

    Sext liten 8

    stor 9

    Septima liten 10

    stor 11 Figur 1) versikt ver kromatisk intervallstorlek.

    Bortfallsanalys Mitt stt att genomfra denna underskning p ledde till ett snabbt bortfall av 15 frskolor, som direkt svarade att de aldrig anvnde ngra skivor med barnsnger under sngstunden. De flesta menade att de anvnde inspelad musik till framfrallt gymnastiken. I mitt fall har jag valt att betrakta bakgrundsmusik som bortfall, eftersom dr inte finns ngon avsiktlig mening i att barnet ska delta och utmanas i sngen.

    I min frsta versiktliga musikanalys har jag sllat bort 4 CD-skivor plus en hel del spr frn andra skivor. Det har handlat om fljande sorters spr: Sing-along, instrumentala, rap/ramsa/dikt, saga/berttelse och musik med tydligt fokus p rrelse t.ex. samlingen Minirris som Friskis&Svettis ger ut. De stter d ihop en skiva med populra moderna ltar som rullar i bakgrunden samtidigt som barnen frvntas flja de rrelseinstruktioner som ges under tiden.

    I webbenkten fick frskolorna fylla i vilka snger de brukar sjunga p de olika skivorna, med uppmaningen ange sprnr. Ex 1,5,12-15. De svar jag fick p den frgan var s spretiga att jag faktiskt valde bort dessa som ett alternativ till urval. Svaren varierade frn; olika, de flesta, alla, 1,3,4-18 osv.

  • 19

    Forskningsetiska vervganden Det finns tv begrepp som r viktiga att ta stllning till och det r anonymitet och konfidentialitet. Sapsford och Abbott (i Bell, 2006:57) definierar konfidentialitet som ett lfte om att ingen ska kunna identifieras och anonymitet, att inte ens forskaren sjlv ska kunna identifiera vem som svarat vad, i exempelvis en enkt. Om jag brjar med de frskolor som har deltagit i min webbenkt, s har jag i sjlva webbenkten angivit fljande: Inga frskolor kommer att nmnas vid namn i min rapportering. Detta r en tydlig, men kanske inte s omfattande beskrivning av hur jag avser att behandla de resultat som inkommit. Eftersom jag fregick min webbenkt genom att ringa runt till de olika frskolorna och gra en frsta spaning, blev utformningen av webbenkten sdan att jag ville veta vilka som hade svarat. Drfr har jag arbetat utifrn att mina deltagande frskolor ska ha full konfidentialitet. I min uppsats ska man inte kunna lsa sig till vilken frskola som svarat vad eller vilka frskolor som verhuvudtaget deltagit. Nr det gller min s kallade lromedelsanalys och angivandet av upphovsmn till olika lromedel, r det ngot annat. Detta r ett material som r tryckt fr offentligheten och br drfr tla en kritisk granskning. En skriftlig klla, definieras enligt Travers (i Duffy, 2006:125) med; ett avtryck en mnniska gjort p ett freml och i denna kllkategori ingr ven en CD-skiva med musikspr. En sngbok eller en CD-skiva, r ett offentligt material som skapats fr att andra ska kunna ta del av innehllet och betraktas drmed som en avsiktlig klla (Duffy, 2006:126).

  • 20

    Resultat

    Hr redovisar jag de resultat som framkommit i min underskning. Resultatdelen r indelad i tv mindre avsnitt gllande anvndandet av barnsnger och den versiktliga musikanalysen. Drefter fljer redovisningen av min huvudsakliga musikanalys.

    Anvnds inspelade barnsnger? Huvudfrga 1: Hur vanligt r det att frskolepedagoger anvnder sig av inspelade snger som pedagogiskt hjlpmedel vid sngstunder?

    De 13 frskolor som svarade p min webbenkt visar en blandad bild, dr en del anvnder det ofta som en naturlig del av sngstunden, medan andra tar till inspelad musik mer sllan eller aldrig. Jag vljer hr att redovisa frgan p tv stt. Den frsta tabellen till vnster (Tabell 1) visar frdelningen av svar utifrn de frskolor som svarat p min webbenkt, och som jag allts redan vet att de anvnder barnskivor ngon gng. Den hgra tabellen (Tabell 2) r en redovisning dr jag tagit med de 15 frskolor som jag talat med och som svarat att de aldrig anvnder ngra barnskivor i sngstunderna. Detta gr jag fr att jag tycker att den senare bilden visar en mer rttvis bild ver hur vanligt frekommande det r.

    Tabell 1 och 2: versikter anvndande av inspelad barnmusik p underskt frskola.

    Baserat p svar frn 13 frskolor via webbenkt varje dag 16 % varje vecka 46 % ngon gng i mnaden 23 % olika beroende p avdelning 15 % aldrig 0 %___ 100 %

    Baserat p svar frn 28 frskolor via webbenkt och telefonsamtal varje dag 7 % varje vecka 21 % ngon gng i mnaden 11 % olika beroende p avdelning 7 % aldrig 54 %__ 100 %

    Min underskning pekar p att en majoritet av frskolorna inte anvnder sig utav inspelad barnmusik som ett std i sngstunden. Bland de frskolor som gr det, r det vanligast att det sker p veckobasis.

    versiktlig musikanalys Huvudfrga 2: P vilket stt r den inspelade musiken anpassad till barnrsten?

    Med hjlp av webbenkten har jag allts ftt fram vilka skivor som anvnds i frskolan. Det r 13 frskolor som tillsammans namngivit 36 barnskivor. Inklusive de tv skivor jag sjlv valt att lgga till, blir det totalt 38 barnskivor.

  • 21

    Jag hanterade hela 1047 spr och 866 av dessa var barnsnger. vriga spr tillhrde kategorin bortfall, som beskrivits under rubriken bortfallsanalys. Av de 866 barnsnger jag versiktligt analyserade, fann jag att 471 stycken, dvs. 54 procent, av barnsngerna innehll toner i melodin som var lgre n ettstrukna c. Det fanns ingen skiva som klarade sig helt och hllet, frutom en skiva som tillhrde ett skrivet musiklromedel med tips och inspiration till musiksamlingen i frskolan; Gldje, lek och musik av Karin Hkansson (2008). Samtliga spr var dr anpassade till barnrsten.

    Jag hittade allts 471 stycken barnsnger med lgre toner n c1, och vill med detta diagram visa p frdelningen bland dessa.

    Diagrammet visar att 156 melodier har lilla a som lgsta ton. Nst vanligast r tonen lilla b.

    Flertalet snger innehller riktigt lga toner, ven fr en vuxenrst. Min egen erfarenhet som musiklrare och krledare sger att mnga vuxna kvinnorster tycker att det r vldigt lgt med lilla f# och lgre. Analysen visar att 37 barnsnger innehller dessa lga toner.

    Figur 2) Frdelning av lgsta ton i urvalet av barnsnger.

    Om jag tittar p Elefantbokens CD som innehll 91 barnsnger, hade 47 av dessa lgre toner r c1. Nr jag jmfrde detta mot de noterade tonarterna i sngboken, visade det sig att tonarterna i de flesta fall hade hjt men trots detta lg allts ver hlften av spren fortfarande i ett ej frdelaktigt rstlge fr sm barn. CD:n med barnvisor ur sngboken Nu ska vi sjunga, gav helt andra resultat. Dr hade man tvrtemot snkt nstan alla ltar med upp till en stor ters. Dr visade det sig att 33 av 41 spr hade toner under c1! S i jmfrelsen mellan dessa tv CD-skivor, vinner allts Elefantbokens CD som har strst andel anpassade musikspr.

    I inledningen till Elefantboken (Gren & Nilsson, 1994:8) kan jag lsa mig till att tonarterna i sngboken r valda utefter att de ska vara ltta att spela. Frfattarna pongterar att det r viktigt att man sjlv transponerar ltarna s att de passar barnens rster och att barnens ungefrliga rstomfng r c1-c2, dvs. precis enligt forskares uppfattning. Detta r sannolikt frklaringen till att s mnga snger i sjlva sngboken r noterade i fr lga tonarter.

    Men jag stller mig kritisk till att det p den utgivna CD-skivan, fortfarande finns s mnga spr som inte r tonartsanpassade till barnsng, nr de uppenbarligen knner till problematiken med barnrsten.

  • 22

    Huvudanalys barnvisor

    Diagram omfng barnvisor

    Jag inleder detta avsnitt med ett versiktligt diagram som jag konstruerat fr att ge en visuell bild ver de varierande omfng som barnvisorna innehller. De kategorier som jag tidigare definierat syns till hger. De tangenter som r rda, r toner som barn i de flesta fall inte frmr sjunga upp till en lder av 10 r. Det grna representerar mer lmpliga toner fr barnrster. Skalan i x-axel visar det kromatiska vrdet av sngens lgsta och hgsta ton.

    De vita tangenterna r markerade med tangentens namn. Fr att kunna veta vilken oktav man pratar om, finns det olika stt att beskriva detta. Om det str:

    En liten bokstav ex g: uttalas detta lilla g och ingr i den lilla oktaven.

    En liten bokstav upphjt till 1, ex g1: uttalas detta ettstrukna g och ingr i den ettstrukna oktaven.

    En liten bokstav upphjt till 2, ex g2: uttalas detta tvstrukna g och ingr i den tvstrukna oktaven.

    Barnens sngrst terfinns allts framfrallt i den ettstrukna oktaven, dvs frn c1 och uppt

    Figur 3) Pianodiagram ver barnvisors omfng och dess anpassning till barnrsten.

  • 23

    Datastrng

    Varje ltexempel redovisas med en datastrng som definieras enligt fljande:

    a. sprnr p CD b. titel c. sprlngd d. tonart

    e. taktart f. startton g. lgsta ton h. vrde lgsta ton

    i. hgsta ton j. vrde hgsta ton k. intervall/omfng l. utskrivet intervall

    m. kromatiskt intervallvrde n. sng

    Kategori A Barnsnger med ett litet omfng, upp till en kvint (vrde: < 7)

    Exempel 1

    a. 10

    b. Det kom blod

    c. 01:09

    d. g#m

    e. 4/4

    f. -4

    g. g

    h. -5

    i. c#1

    j. +1

    k. 4

    l. verst. kvart

    m. 6

    n. kvinna & man

    Titel: Det kom blod Text & musik: Jujja & Tomas Wieslander Skiva: Mamma Mu Visor fr hela kroppen

    Text: Titta titta jag har ett sr, titta titta jag har ett sr, det kom blod till och med, det gjorde det, det fr du nog stta plster p.

    Beskrivning

    Mitt frsta ltval fll p denna barnvisa med korta fraser och upprepande text. Melodin har ett litet omfng med 6 halvtoner och ligger i ett lgt lge. Den lgsta tonen r lilla g. Det r tv vuxna som sjunger sngen, en kvinna och en man sjunger melodin unisont till ackompanje-mang av en gitarr. Jag tolkar melodistrukturen som mycket barnvnlig fr de yngsta barnen.

    Problem Melodistrukturen r uppbyggd p ett upprepande stt och texten r ltt. Problemet r att melodin r inspelad i ett fr lgt rstlge som ej passar det lilla barnets rst. Av melodins totala 35 sjunga toner ligger 29 av dessa under ettstrukna c. Barn under 10 r kan ej deltaga p ett korrekt stt i sngen och har under dessa premisser liten mjlighet att utveckla sin sngrst. Dessutom kar risken fr olika rstproblem7, tex. heshet, nr barnen sjunger snger i ett ej anpassat rstlge.

    Lsning

    Eftersom melodistrukturen och omfnget passar en barnrst alldeles frtrffligt handlar lsningen om ett byte av tonart. Istllet fr g#m skulle en hjning med fem halvtoner till c#m innebra att lgsta tonen skulle bli ettstrukna c. En ngot lttare speltonart skulle annars vara dm eller em. Vilken som passar bde som speltonart och sngtonart.

    7 Se avsnittet om rstproblem sid. 13

  • 24

    Exempel 2

    a. 43

    b. Du r s fin

    c. 01:12

    d. dm

    e. 4/4

    f. +2

    g. d1

    h. +2

    i. a1

    j. +9

    k. r5

    l. ren kvint

    m. 7

    n. kvinna & barn

    Titel: Du r s fin Text: Borghild Arnr Musik: Ungersk melodi Skiva: Elefantboken CD 2

    Text: Du r s fin och jag tycker om dig. Du r s fin och jag tycker om dig. Ingen r s fin som du i hela vrlden Ingen r s fin som du i hela vrlden.

    Beskrivning

    En lugn visa som bygger p en ungersk folkmelodi framfrd av ett litet barn och en kvinna till stilla ackompanjemang p piano. De sjunger tillsammans hela sngen och barnet sjunger lite p sitt alldeles egna stt med fraseringar och uttal. Texten r enkel och upprepande. Melodin har ett omfng p 9 halvtoner eller en ren kvint och r inspelad i dm.

    Problem Hr lyfter jag fram ett exempel dr bde melodiomfng och val av tonart stmmer vl verens med barnrstens utvecklingszon. Bde barn och vuxna kan sjunga med i denna barnvisa och eftersom omfnget r placerat s att det trffar rtt i barnens gemensamma rstomfng, leder detta till en hlsosam utveckling av barnrsten.

    Lsning

    Ngon lsning r hr ej ndvndig, eftersom sngen redan ligger i ett bra rstlge.

  • 25

    Exempel 3

    a. 19

    b. Hajarna

    c. 01:12

    d. G-dur

    e. 4/4

    f. +2

    g. g

    h. -5

    i. d1

    j. +2

    k. r5

    l. ren kvint

    m. 7

    n. pojke

    Titel: Hajarna Text & musik: Birk Frisk Skiva: lskade barnvisor ur Den silvriga barnkammarboken.

    Text: Det var en tjej, (do-do-do..) det var en grabb, dom simmade ut, och lngre ut, Men d kom hajarna, hajarna,[] Och pappa Haj, och mamma haj, och mormor haj, och mini haj. Dom tog en arm, dom tog en till, dom tog ett ben, dom tog en knopp. Dom tog en krooopp! Och det kom bloooood! En massa bloooood!

    Beskrivning Denna populra sng har mitt eget barn nynnat p mnga gnger och jag vet att de flesta barn knner till den. Det r en rolig text och med rrelser blir den ofta en klar favorit bland barnen. Det r egentligen en sorts call-n-respons lt, dr ngon sjunger en berttelse och resten svarar i ett slags omkvde (do-do). Nr man lr sig denna lt, r man frst bara med p do-andet, men ganska snart sjunger man med i hela historien.

    I denna inspelning r det en pojke som sjunger fre och en vuxen man som svarar. De har spelat in sngen i G-dur och omfnget fr frsngaren dvs pojken ligger mellan lilla g och d1, en ren kvint. Det kan ju vara s att en del barn mest sjunger med i doandet, vilket har ett ngot mindre omfng dr lgsta tonen r lilla a och den hgsta d1, dvs. en ren kvart.

    Problem Jag hr en pojke som r ngot ldre, kanske 8-10 r, som sjunger fre. Nr den lgsta tonen tas, s lter det vldigt pressat och anstrngt, som att han inte riktigt kommer ner. Det blir att han anvnder sin pratrst och pratar till sig de lgsta tonerna. Detta ger en hes karaktr och min bedmning r att det r alldeles fr lga toner, ven fr honom. Konsekvensen av detta r att visan i dess inspelade form, inte r anpassad att sjunga till p frskolor eller lgstadier. Tonarten r alldeles fr lg.

    Lsning

    Allra helst s ska lten sjungas i C-dur fr att tonerna ska hamna i ett sngbart rstlge fr barnen. Visst r det mjligt att barnen kan sjunga den ven i B-dur, men d finns det fortfarande risk fr att de spnner sig och pratsjunger den lgsta tonen. Eftersom lten har ett litet omfng, br man inte sjunga lgre toner n c1 med sm barn.

  • 26

    Kategori B Barnsnger med ett medelstort omfng, upp till en oktav (vrde: 8 < 12)

    Exempel 1

    a. 13

    b. Vipp-p-rumpan-affrn

    c. 03:08

    d. C-dur

    e. 4/4

    f. -5

    g. g

    h. -5

    i. f1

    j. +5

    k. l7

    l. liten sept.

    m. 10

    n. kvinna & man

    Titel: Vipp-p-rumpan-affrn Text & musik: Jujja & Tomas Wieslander Skiva: Min lilla krksng Stvlar stamp i golvet Nsduk hll fr nsan Lppstift spel p lppen Mssa skaka huvet Kalsonger hr vipp-p-rumpan

    Text: Vi gick in i en affr, sa goddag vad har ni hr? Kan man mjligtvis kpa sig vantar hr? Nej tyvrr, nej tyvrr! Fr, Detta r en liten klappa hnder affr, klappa hnder affr. Detta r en liten klappa hnder affr, Klappa hnder r det enda vi sljer hr.

    Beskrivning Hr har jag valt en lt som jag ocks knner igen mycket vl och har ftt hra hr hemma mnga mnga gnger. Men den r framfrallt vald som ett exempel p en lt med ett mellanstort omfng. Det r en ganska lng lt med mnga verser, men eftersom man bara ska byta ut ngot ord p varje vers, s gr det ltt fr barnen att hnga med i denna visa. Med sina rrelser och svngiga refrng, har den en given plats i sngstunden p frskolan.

    I denna inspelning r det en kvinna och en man som sjunger melodin unisont. Kompgruppen bestr av trummor, bas, gitarr och dragspel. Kompstilen har tre olika karaktrer. Mellanspelet r lite salsa-inspirerat, versen r mer en rak 4/4 och p refrngen blir det dubbla tempot och lite av marsch-karaktr med mycket trumvirvlar. Den r inspelad i C-dur och spnner ver 10 halvtoner, en liten septim. Starttonen, som ocks r den mrkaste tonen i sngen, r lilla g och den ljusaste r f1.

    Problem Som tidigare exempel r denna populra visa inspelad i en fr lg tonart. Jag tror att ven en del frskollrare kan uppleva att detta r lite fr lgt. Problemet ligger i de tre frsta tonerna i de tv varje versfraserna: vi-gick-in och sa-god-dag. Detta kommer bli mummelsng fr barnen eftersom de inte kan ta de lga tonerna. Precis innan refrngen terkommer en lng ton p lilla g: fr. S om man sjunger till denna inspelning leder det till att de flesta, om inte alla, barn inte kan sjunga alla toner. Mummelsng r en konsekvens och fr de barn som verkligen medvetet eller omedvetet frsker pressa ner sin rst, kan detta som sagt leda till olika former av rstproblem i lngden.

    Lsning

    Denna populra visa ska fr sm barn sjungas i F-dur. Detta r en ordentlig tonartshjning p en kvart och den r ndvndig fr att sngen ska anpassas till barnens frutsttningar.

  • 27

    Exempel 2

    a. 8

    b. Mors lilla Olle

    c. 01:45

    d. F-dur

    e. 4/4

    f. +5

    g. c1

    h. 0

    i. c2

    j. +12

    k. r8

    l. ren oktav

    m. 12

    n. barnkr

    Titel: Mors lilla Olle Text & Musik: Alice Tegnr Producerad: 1974 Skiva: De 50 allra mest nskade barnvisorna. Text: 1. Mors lilla Olle i skogen gick. Rosor p kinden och solsken i blick. Lpparna sm utav br ro bl, bara jag slapp att s ensam hr g.

    2. Brummelibrum, vem lufsar dr? Buskarna knaka. En hund visst det r.. Lurvig r plsen, men Olle blir glad: h, en kamrat, det var bra se god dag. 3. Klappar s bjrnen med hnder sm, rcker fram korgen: Se dr, smaka p! Nalle, han slukar mest allt vad dr r: Hr du, jag tror, att du tycker om br. 4. Mor fick nu se dem, gav till ett skri! Bjrnen sprang bort, nu r leken frbi. , varfr skrmde du undan min vn? Mor lilla, be honom komma igen.

    Beskrivning Denna klassiska barnvisa av Alice Tegnr var ett sjlvklart val. Den framfrs hr av en mycket duktig barnkr med en pojksolist. Av skivfodralet att utlsa r denna inspelning frn 1974. Arrangemanget bygger upp de olika verserna p ett bra och varierande stt och barnkren tillsammans med pojksolisten skapar den rtta karaktren fr varje vers.

    Mors lilla Olle spnner ver en oktav och i denna inspelning betyder det att melodin terfinns mellan ett- och tvstrukna c.

    Problem

    Tonarten r F-dur och alla toner ligger i ett lmpligt rstlge. Detta passar allts barnrsten vldigt bra. Ju strre omfng en melodi har, desto svrare r det att f med sig alla barn i sngen, eftersom alla har kommit olika lngt i sin sngutveckling.

    Lsning

    Ett varierat val av melodier, bde de som har litet omfng och de som har litet strre omfng, ger en utveckling av barnrsten p sikt och jag tycker d absolut att denna klassiska barnvisa har sin rttmtiga plats i sngstunden p frskolemattan.

  • 28

    Exempel 3

    a. 11

    b. Prstens lilla krka

    c. 00:52

    d. E-dur

    e. 3/4

    f. +4

    g. g#

    h. -4

    i. g#1

    j. +12

    k. r8

    l. ren oktav

    m. 12

    n. barnkr

    Titel: Prstens lilla krka Text & Musik: Trad Skiva: lskade sagor och snger ur den Gula barnkammarboken

    Text: Prstens lilla krka skulle ut och ka, ingen hade han som krde. [] en slank han hit, en slank han dit. en slank han ner i diket. [}

    Beskrivning

    Denna traditionella visa r jag helt vertygad om att de allra flesta barn kommer i kontakt med p ett eller annat vis, eftersom den sjungs bde kring jul och midsommar. Jag misstnker ven att barnets frsta kontakt med denna visa sker nr det r vldigt litet, kanske runt halvret? D barnet fr sitta och hoppa i knt p den vuxne, och studsa upp och ner, och slngas hit och dit. Mitt eget barn skrattade hejdlst varje gng jag, mormor eller farmor sjng denna sng.

    P just denna inspelning sjunger en kvinna med en ganska popaktig rst till ackompanjemang av dragspel och gitarr. Dragspelet och gitarren ger denna visa i tretakt ett mycket traditionellt sound.

    Den r inspelad i E-dur och spnner precis som fregende exempel ver en ren oktav, eller 12 halvtoner. I E-dur innebr detta att den mrkaste tonen r lilla g och den ljusaste r g1.

    Problem Inspelningen r inte anpassad fr sm barns rster eftersom dr finns toner som barnen inte har mjlighet att sjunga. Om man ska sjunga sjlv som vuxen kan detta inspelade musikspr vara ett bra std att ha, dock tror jag att lilla giss kan knnas lgt ven fr en vuxen rst. Om barn frsker sjunga med i detta rstlge och pressar ner sina rster, kar risken fr rstproblem.

    32 gnger ska toner som r lgre n c1 sjungas och eftersom visan sjungs tv gnger innebr detta att man i denna tonart ska frska ta lgre toner n c1 hela 64 gnger.

    Lsning

    En korrigering av tonarten frn E-dur till G#-dur skulle gra att lgsta tonen blev c1. Detta ger fyra halvtoner ljusare toner och drmed toner som r mycket bttre och mer lmpliga fr barnet att sjunga med i.

  • 29

    Kategori C Barnsnger med ett stort omfng, ver en oktav (vrde: 13 < )

    Exempel 1

    a. 16

    b. Tomtarnas julnatt

    c. 04:07

    d. Bb-dur

    e. 2/4

    f. -2

    g. f

    h. -7

    i. g1

    j. +7

    k. s9

    l. stor nona

    m. 14

    n. kvinna & man

    Titel: Tomtarnas julnatt Text: Alfred Smedberg Musik: Vilhelm Sefve-Svensson Skiva: Nu ska vi sjunga

    Text: 1. Midnatt rder tyst det r i husen tyst i husen. Alla sova slckta ro ljusen, ro ljusen. Tipp-tapp []

    2. Se d krypa tomtar upp ur vrna [] Lyssna, speja, trippa fram p trna[]

    3. Snlla folket ltit maten rara [] st p bordet t en tomeskara []

    4. Hur de mysa, hoppa upp bland faten[] Tissla, tassla, god r julematen []

    5. Grt och skinka, lilla ppelbiten [] Tnk s rart det smakar Nisseliten []

    6. Nu till lekar, glada skrattet klingar[] Runt om granen, skaran muntert svingar []

    7.Natten lider, snart r tomtar snlla [] Kvickt och npet, allt i ordning stlla[]

    8. Sedan, ter, in i tysta vrna [] Tomteskaran tassar ltt p trna []

    Beskrivning

    Tomtarnas julnatt, midnatt rder eller tipp-tapp-sngen, den har mnga namn och r nnu en riktig klassiker bland frskolor. I originalet finns det mnga verser att sjunga, men jag tror inte att det r s vanligt att man sjunger alla, srskilt inte p frskolan. Vers 1 och 2 misstnker jag r de vanligaste och eventuellt vers 8. I denna inspelning, som r hmtad frn skivan Nu ska vi sjunga, r samtliga verser med. Sngsolisten vxlar mellan att vara kvinnlig och manlig och dessutom frekommer tv tonartshjningar. Vers 1-4 sjungs i Bb-dur, vers 5-6 i B-dur och vers 7-8 i C-dur. Hr finner jag det intressant att jmfra den inspelade tonarten jmfrt med den noterade tonarten i sngboken Nu ska vi sjunga (Tegnr, 1968) Det visar sig att den r noterad i F-dur och inspelad i Bb-dur, dvs. en snkning med 7 halvtoner.

    Problem

    Valet av tonart innebr att allt fr lga toner ska sjungas. I Bb-dur rknar jag till att en vers innehller 19 toner som r lgre n c1. Samma blir det efter frsta hjningen till B-dur, lika mnga fr lga toner. Vers 1-7 innehller allts 133 toner som r fr lga. I C-dur dremot rknar jag till endast 8 fr lga toner per vers, dvs. 16 toner. Problemet med denna inspelning r att den innehller 149 fr lga toner. Konsekvensen r den samma, barnen har inte mjlighet att sjunga med i sngen och om de trots allt frsker talsjunga de lgre tonerna, lper de kad risk fr olika rstproblem.

    Lsning Att vlja rtt tonart r nyckeln till att arbeta framgngsrikt med barnsng. Om man vljer F-dur som sngen var noterad i hamnar omfnget i ett spann mellan c1 och d2. Det upplevs skert som hgt fr mnga vuxna, men barnen har alla frutsttningar fr detta omfng. Som jag skrev tidigare r det viktigt att variera visor ven efter omfng, s att sngrsten fr utvecklas. Eftersom sngen har ett brett omfng, r en tonartshjning fr variationens skull inte att fredra. Fler toner hamnar d utanfr den lmpliga barnsngzonen.

  • 30

    Exempel 2

    a. 15

    b. Ekorrn satt i granen

    c. 02:09

    d. C-dur

    e. 4/4

    f. 0

    g. a

    h. -3

    i. c2

    j. +12

    k. s10

    l. ren decima

    m. 16

    n. kvinna

    Titel: Ekorrn satt i granen Text: trad. Musik: Alice Tegnr Skiva: lskade barnvisor klapp & lek Text: 1. Ekorrn satt i granen, skulle skala kottar, fick han hra barnen, d fick han s brttom. Hoppa han p tallegren, sttte han sitt lilla ben och den lnga, ludna svansen.

    2. Sprang han hem till mamma, p den grna ngen, fick han med detsamma, hoppa ner i sngen. Beska piller fick han d, plster p sin lilla t. Och ett stort bandage om svansen.

    Beskrivning

    Ekorrn satt i granen, ytterligare en klassiker bland barnsnger. Tv verser, varav den frsta r allra vanligast. Melodin har ett mycket stort omfng och det r d ganska svrt att f in alla tonerna inom ett omfng som passar, srskilt fr en otrnad/ovan sngrst.

    P inspelningen r det en kvinna som sjunger till pianoackompanjemang. Tonarten de har valt r C-dur, vilket i detta fallet r en relativt bekvm tonart fr en vuxenrst.

    Problem

    Jag menar hr att det r svrare att vara hrd i bedmningen, eftersom melodin har ett s pass stort omfng. Om tonarten hjs till Eb-dur, innebr detta att ingen ton hamnar under c1. Dremot blir de ljusaste tonerna d andra sidan vldigt ljusa med eb2 som hgsta ton. Det kan passa en del barnrster och andra inte.

    Lsning Fr det frsta s r en sng med stort omfng framfrallt lmplig fr de ngot ldre barnen. Det kan vara s att D-dur r allra lmpligast, ven fast melodin d gr ett steg nedanfr c1. Hr finns inget svartvitt facit utifrn den tidigare s tydliga c1-grnsen.

  • 31

    Exempel 3

    a. 1

    b. Krokodilen i bilen

    c. 00:56

    d. D-dur

    e. 4/4

    f. +6

    g. a

    h. -3

    i. b1

    j. +11

    k. s9

    l. stor nona

    m. 14

    n. barnkr

    Titel: Krokodilen i bilen Text: Monica Forsberg Musik: Kerstin Andeby Skiva: lskade barnvisor ur Den silvriga barnkammarboken

    Text: Nyss s trffa jag en krokodil som krde runt i en bil. Han var s tjock och fet och blste i trumpet, men bilden var fr trng, och svansen var fr lng, s den fick ligga p ett litet flak dr bak.

    Beskrivning Detta r ytterligare ett exempel p en sng som har ett omfng p 14 halvtoner. Precis som exempel 1 ligger ven denna lt under c1, dock inte riktigt lika lgt. Skillnaden r att i denna inspelning r det en barnkr som sjunger. Krokodilen i bilen representerar ven i sammanhanget en modernare dagislt.

    Problem

    Trots att det r en barnkr som sjungit in lten, menar jag att den fortfarande r lite fr lgt fr att sjunga med frskolebarn. Anledningen till att barnkren kan sjunga i denna tonart r frsts att det inte r ngon kr med 5-ringar, utan alla barnen r ldre. Dessutom s r det s att det bara r tv toner som r fr mrka i melodin, vilket betyder att de flesta trots tonarten ligger i ett bra rstlge.

    Lsning

    Men fr att komma tillrtta med alla toner br man hja till F-dur eller mjligen E-dur. E-dur skulle fortfarande innebra att man sjunger lilla b tv gnger, men som jag skrivit tidigare anser jag att det r rtt okej att ta med lilla b i snger som har ett strre omfng.

  • 32

    Sammanfattning

    Beskrivning Valet av ltar kommer ifrn tta olika barnskivor. Texternas omfattning varierar frn upprepning av enstaka textrad upp till lnga historier. Solister har varit kvinna, man, barn eller barnkr i olika kombinationer. Arrangemangen har ocks varierat, frn ett enkelt gitarrkomp till full komporkester, med bde dragspel och munspel. Alla snger utom en har jag sjlv hrt min egen dotter sjunga p, som hon lrt sig frn sin frskola. Den som var ny fr mig r exempel 1 i frsta kategorin; Det kom blod. Eftersom jag ville att lsaren av denna uppsats helst ska knna till sngerna, frskte jag vlja ltar drefter.

    Problem I de flesta fall har jag pekat p att tonarten i inspelningarna varit fr lg. En del s lga att ven en del vuxenrster skulle uppleva detta och knna sig anstrngda i rsten. De lga tonerna fr pratas fram och det r ltt att man spnner sig. En del barn vljer att sjunga i ett eget lge, ett lge som barnet knner sig mer bekvm i. Andra barn blir tysta.

    Det finns ven ett annat problem och det r nr sngerna har ett stort omfng. D blir det svrare att hitta ett bra gemensamt omfng fr vuxna tillsammans med barn. Om sngen gr ver 14 halvtoner, tycker jag att det r okej att ngra toner hamnar p lilla b. Det blir d en slags kompromiss fr att bde barn och vuxna ska knna sig ngorlunda bekvma.

    Lsning

    Det r lite som alla vgar leder till Rom, lsningen fr att komma tillrtta med allt som har med barnrsten och dess utveckling att gra, har med valet av tonart att gra. Jag har i denna redovisning angett fr varje barnsng vilken tonart som jag anser vara lmpligast. De rekommendationer jag gett, baseras p forskning gjord p barnrsten. Lsningen r dock inte alltid s enkel. Ett inspelat spr r ett inspelat spr och utan dyr utrusning, kan man inte transponera spret. Om jag dremot sjlv kan spela ngot instrument, kan jag anpassa tonarten. Det finns tv instrument dr jag anser att det r relativt ltt att transponera till olika tonarter. Keyboard eller digitalpiano dr det brukar finnas en transponeringsknapp att trycka p eller att anvnda capo/capotastro till gitarren. Capo r en slags klmma som du fster ver gitarrhalsen och ju lngre upp p gitarrhalsen du fster den, desto ljusare blir tonerna. Du tar fortfarande samma ackord, men det kommer att lta som ett ljusare ackord beroende av vart du stter klmman.

  • 33

    Diskussion

    Syftet med denna underskning har varit att kartlgga de lromedel, bestende av utgivet barnmusikmaterial, som anvnds p ett urval frskolor. Genom att analysera dessa lromedel har jag frskt att f kad frstelse och kunskaper kring barnrsten och dess begrnsade rstomfng. I min studie har jag vgletts av tv huvudfrgor: 1) Hur vanligt r det att frskolepedagoger anvnder sig av inspelade snger som pedagogiskt hjlpmedel vid sngstunder? 2) P vilket stt r den inspelade musiken p barnskivor anpassad till barnrsten?

    I denna del, reflekterar jag ver mina resultat och jmfr dessa med tidigare forskning. Drefter ett kort sammanfattande och klargrande stycke med de slutsatser jag vill mena att min underskning visar.

    Slutligen gr jag en metoddiskussion.

    Resultatdiskussion Eftersom min studie inte har inneburit ngon egen observation av hur barnen reagerar p de olika ltarna, har jag endast, utifrn mina egna erfarenheter som musiklrare och utifrn det som finns belagt med forskning, kunnat beskriva hur barn beter sig i de olika situationerna och vilka risker ett visst rstlge, enligt forskning, innebr.

    Min studie visar att mindre n hlften av de tillfrgade frskolorna anvnder barnskivor som ett std i sngstunden och att det vanligaste d r att det sker p veckobasis. I mina telefonsamtal med frskolepedagogerna kunde jag ana mig till att dr fanns en vrdering i anvndandet utav inspelad musik. En del tyckte detta var en fantastisk hjlp och andra svarade nej, vi sjunger p riktigt. En kommentar frn en lrare, som tyckte sig knnas vid problematiken med att sngerna ofta gick fr lgt, var: huvudsaken att vi sjunger eller hur? eller bttre att vi sjunger lite lgt, n inte alls?. De allra flesta jag talade med var mycket intresserade ver mitt val av forskningsmne och hade mnga frgor till mig direkt.

    Vrderingen i anvndandet av musikskivor finner jag intressant, eftersom det finns olika stt att se p den. I min egen rangordning terfinns att musicera live med barnen allra hgst upp, under frutsttning att det sker p rtt stt. Att sjunga sngerna live med barnen innebr fler mjligheter i det estetiska skapandet. Man kanske hittar p ngot eget ord eller sjunger p olika stt, olika fort osv. Man kan stanna upp litet kort och p olika stt fnga deras uppmrksamhet och lta barnen styra ver det musikaliska resultatet p friare stt, utan att vara bunden till en i frvg bestmd form (som blir fallet med en inspelad sng).

    Men. Nu handlar det inte riktigt om utbildade musiklrare. S i de fall dr kunskapen om barnrsten r lg och risken drmed r verhngande att sngerna sjungs i ett fr lgt rstlge, skulle det utifrn rdande omstndigheter vara betydligt bttre att ta hjlp av CD-skiva. Frutsttningen r frsts att CD-skivan och sngerna i sin tur r anpassade till just den mlgruppen, i detta fall barn i frskoleldern.

    Hr visar min underskning tydligt att det finns ett problem. Enligt barnrststudier av bl.a. Sundin (1995) och Jillefors och Schein (1999) ska frskolebarn inte sjunga lgre toner n c1. I min frsta och mer versiktliga musikanalys har jag utgtt ifrn denna kunskap och analyserat totalt 866 barnsnger och visor. Resultatet tycker jag var verraskande och alarmerande och

  • 34

    visade att ver hlften av dessa spr (471 st) innehll lgre toner n c1. Som jag skrev i resultatredovisningen var det endast en enda skiva som klarade samtliga spr (Hkansson, 2008).

    I min ngot djupare analys ver ett urval exempel sttte jag p olika sorters problematik, men dr lsningen hela tiden var densamma; att anpassning av tonarten till barnrsten mste ske. I de fall dr sngen hade ett vldigt brett omfng, ansg jag att det kunde vara befogat att lta lilla b, som ligger ett halvt tonsteg under c1, vara den lgsta tonen. Allt fr att hitta ngon form av kompromiss mellan en vuxenrst och en barnrst.

    En av anledningarna till att min studie behvs, r att vem som helst inte kan avgra om en sng r anpassad eller inte. Detta krver viss skolning och kunskap eftersom sjlva titeln p exempelvis CD-skivan inte sger ngonting om hur pass anpassade de olika spren r fr barnrsten. Inte heller kan man lsa sig till tonarter eller rstlgen p skivomslaget. Detta innebr naturligtvis problem fr alla som letar lmpligt musikmaterial. Det vore nskvrt med en tydligare mrkning av skivor och sngbcker, dr det framgr p vilket stt de r anpassade fr barn och vilken mlgrupp som r avsedd. Likt innehllsfrteckningen p en matvara, skulle jag nska att det gick att utlsa mer vad musiklromedlen faktiskt innehller. Kanske kunde en speciell symbol visa att skivan r tnkt, inspelad och anpassad fr barnrsten? Rstrtt-mrket?

    Utgivna barnskivor r naturligtvis inget som endast existerar hos vra frskolor. Jag hller det fr troligt att en del av dessa ven terfinns hemma hos mnga barnfamiljer. Oavsett var dessa skivor spelas, r det lika viktigt att sngerna r anpassade till barnrsten.

    Upphovsmannens/kvinnans syfte med de olika CD-skivor eller sngbcker jag haft med i min underskning, har jag inte kunnat ta stllning till, eftersom jag inte haft denna information tillgnglig. Jag spekulerar i att anledningarna till uppkomsten av givna verk, skert har sett vldigt olika ut. Det skulle kunna vara s att ngot verk har haft en ldre mlgrupp i sikte? Ngot verk kanske ansg att det var viktigt att tonarten skulle vara ltt att instrumentalt spela med i? Ngot verk kanske tnkte att inspelningen framfrallt var tnkt till den vuxne (mamma, pappa, lrare, osv) att sjunga till? Eller att den bekvmaste tonarten fr sngsolisten ftt avgra? Det skulle ven kunna vara s, att kunskapen om barnrsten faktiskt inte finns hr heller?

    Slutsatser av resultatet Mina resultat visar p att det finns mnga musiklromedel som inte r anpassade till barnrsten. Den visar ven att det r svrt att, utan trning eller speciell kunskap, avgra om lromedlet r anpassat eller inte. Snger med ett litet eller mellanstort omfng r att fredra eftersom det d r lttare att hitta ett gemensamt rstlge mellan barn och vuxen.

    Min uppsats visar p ett behov av att det produceras nya inspirerande och anpassade musikinspelningar som riktar sig till frskollrare och barn.

    Slutsatsen av min kartlggning visar att kunskaperna om barnrsten r bristflliga eller saknas helt hos ett flertal musiker och/eller frlag, som ger ut musiklromedel fr barn.

  • 35

    Metoddiskussion och kritisk granskning Fr mitt ndaml anser jag att enkten som metod r ett lmpligt stt att samla in den sorts information som jag var ute efter. Med facit i hand hade jag ndrat upplgget av den p ngra punkter. Jag insg ganska tidigt att det var en miss av mig att lta avdelningarna p en frskola prata ihop sig och redovisa gemensamt i min webbenkt. En annan strukturering av upplgget hade gett ett tydligare resultat. I stllet fr att utg ifrn frskolor, skulle jag istllet lagt upp det utifrn smbarnsavdelning, storbarnsavdelning eller syskonavdelning fr att trffa mer precist i utfallet. Det skulle d handla om antalet medverkande avdelningar p frskolor, istllet fr frskolan i sin helhet. Jag skulle ven tagit med en frga angende storlek p barngruppen fr att kunna resonera kring hur mnga barn som faktiskt pverkas. Som jag skrev i bortfallsanalysen r jag inte riktigt njd med utfallet av frgan om vilka spr som framfrallt anvnds p de olika skivorna. Mjligen r det ocks s att frgan inte r alldeles relevant heller. Just nu sjunger de kanske till just dessa spr, men nsta vecka eller mnad, kanske de provar ngot nytt spr? Julen nrmar sig och d letar man exempelvis upp lite juligare ltar osv. Kombinationen av tankar av detta slag och ett svrtolkat resultat p den frgan (om vilka spr som anvnds) gjorde att jag utgick ifrn att skivorna som helhet anvndes eller kunde anvndas.

    Min versiktliga musikanalys innefattade mnga ljudspr. Det tar en stund att lyssna igenom 844 snger och tidsaspekten gjorde att jag lyssnade tillrckligt lnge fr att f grepp om form, melodistruktur och tonart. I flera fall baserade jag mina siffror utifrn frsta versen och refrngen. Jag har allts ibland bedmt att det inte varit ndvndigt att lyssna till precis hela inspelningen av sngen, fr att f till korrekta uppgifter.

    En viss felmarginal p den versiktliga musikanalysen hller jag fr troligt att den finns. Det kan ha smugit sig in ngon felskrivning ngonstans, som pverkat resultatet, men det r inget jag nnu upptckt. Dremot menar jag att den stora mngd ltar som jag lyssnat till, trots detta visar ett tydligt resultat.

    Felmarginalen av huvudanalysens vrden anser jag vara vldigt lg, om inte helt felfri. Detta baserar jag p att jag tiotalet gnger lyssnat p varje exempel och kontrollerat mina olika parametrar. Mina tankar i huvudanalysen var att analysera sdant som var av vikt fr barnrsten. Kanske skulle jag p sina hll ltit bli att blanda in val av instrument, arrangemang och struktur.

    I huvudanalysen funderade jag ocks lnge p om jag verhuvudtaget skulle plocka med ngot spr frn de tv skivor som jag sjlv frt in i underskningen (Elefantboken och Nu ska vi sjunga). Hr var det ngra faktorer som bidrog till mitt stllningstagande. Min frhoppning var att hitta ltar som lsaren knner igen och kan hra i sitt huvud hur de lter och samtidigt hitta exempel som visar p varierande omfng, rstlgen och solistrster. S kombinationen ledde till att tv av nio exempel blev tagna utifrn dessa skivor.

  • 36

    Frslag p ny forskning Under arbetet med denna underskning hade jag en hel del funderingar och frgor. Jag lmnar hr ngra viktiga frslag till fortsatt forskning inom mitt omrde.

    Hur ofta anvnder frskolan sng och musik i den dagliga verksamheten? Minuter?

    Hur ser frskollrare p anvndandet av inspelade barnvisor? Vrderingar, attityder?

    Hur ser en ltskrivare av barnsnger p inspelning och utgivandet av sin musik?

    P vems initiativ sker fortbildning i musik & rrelse p frskolor? Frldrar, personal, rektor kulturskola eller annan?

    Br musik och kulturskolor ta ansvar och jobba mot frskolor i ett fortbildande syfte?

    Har det genomsnittliga rstlget hos barn sjunkit de senaste ren?

    Kan man se ngon skillnad i anvndandet av inspelade barnsnger mellan fristende frskolor och kommunala?

  • 37

    Litteraturfrteckning

    Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik (4:e uppl.). (B. Nilsson, vers.) Lund: Studentlitteratur.

    Bjrkvold, J.-R. (2005). Den musiska mnniskan (2 rev. och utvidgade uppl.). Stockholm: Runa.

    Eriksson, M. & Persson, K. (2011). Diskursiv nrstudie av frskolans reviderade lroplan. (Examensarbete 15hp). Malm: Malm hgskola.

    Gren, K., & Nilsson, B. (1994). Elefantboken, Barnvisor och snglekar (6:e uppl.). Mlndal: Lutfisken AB.

    Hgskolan Dalarna. (1989). Lokal kursplan, DU.

    Hgskolan Dalarna. Utbildningsplan, Frskollrarprogrammet, 210 hp. Hmtat frn Hgskolan Dalarna (den 10 10 2012): http://www.du.se/sv/Utbildning/Utbildningsplan/?programkod=LFORG

    Hkansson, K. (2008). Gldje, lek och musik. Stockholm: Natur och Kultur.

    Jederlund, U. (2002). Musik och sprk. Ett vidgat perspektiv p barns sprkutveckling. Stockolm: Runa frlag.

    Jillefors, K., & Schein, V. (1999). Femringars rstlge i sng och tal. (Magisteruppsats). Karolinska institutet, enheten fr logopedi och foniatri, Huddinge universitetssjukhus.

    Johansson, B. & Svedner, P. (2010). Examensarbetet i lrarubildningen. Uppsala: Kunskapsfretaget AB.

    Lind, R. (2009). Det tidiga sprkbadet. Lund: Studentlitteratur.

    Lpf 98. (1998). Vsters: Vstra Aros.

    Lpf 98. Rev. 2010. (u.d.). 2. Stockholm: Edita.

    Malm hgskola. Projektet RSTRTT. Hmtat frn Malm hgskola (den 02 11 2012): http://www.mah.se/rostrtt

    McAllister, A. & Sdersten, M. (2007). Barnrstens utveckling. I G. Fagius (Red.), Barn och sng - om rsten, sngerna och vgen dit (ss.41-53). Lund: Studentlitteratur.

    Soller, B. (1998). Barnens rster klarar inte vra barnvisor. Barn i hem/skola/samhlle (4), (ss. 14-17). Stockholm: Mlsmnnens riksfrbund.

    Sundberg, J. (2007). Rstlra. Fakta om rsten i tal och sng (3:e uppl.). Stockholm: Proprius.

    Sundin, B. (2007). Barns eget skapande. I G. Fagius (Red.), Barn och sng - om rsten, sngerna och vgen dit (ss. 67-73). Lund: Studentlitteratur.

  • 38

    Sundin, B. (1995). Barns musikaliska utveckling (3:e uppl.). Stockholm: Liber utbildning.

    Tegnr, A. (1968). Nu ska vi sjunga, Sngbok fr de frsta skolren (20:e uppl.). Stockholm: Alqvist & Wiksell.

    Uddn, B. (2004). Tanke - Visa - Sprk, Musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur.

    Welch, G. (2007). Om sngutveckling. I G. Fagius (Red.), Barn och sng - om rsten, sngerna och vgen dit (ss. 55-65), (G. Sandin, vers.). Lund: Studentlitteratur.

    Frteckning ltexempel.

    Barnkammarboken. (2004). Hajarna. P lskade barnvisor ur den silvriga barnkammarboken [CD]. Stockholm: Bonnier Carlsen.

    Barnkammarboken . (2004). Krokodilen i bilen. P lskade barnvisor ur den silvriga barnkammarboken [CD]. Stockholm: Bonnier Carlsen.

    Barnkammarboken. (2006). Prstens lilla krka. P lskade sagor och snger ur den Gula barnkammarboken [CD]. Stockholm: Bonnier Carlsen.

    Gren, K., & Nilsson, B. (1995). Du r s fin. P Elefantboken [CD]. Mlndal: Lutfisken AB.

    Samlingsskiva. (2010). Mors lilla Olle. P De 50 allra mest nskade barnvisorna [CD]. Stockholm: EMI Music Sweden.

    Samlingsskiva. (2004). Tomtarnas julnatt. P Nu ska vi sjunga [CD]. Stockholm: Musikfabriken AB / EMI Music Sweden AB.

    Samlingsskiva. (2005). Ekorrn satt i granen. P lskade barnvisor - klapp & lek [CD]. Malm: Egmont Music, Krnan Egmont.

    Wieslander, J., & Wieslander, T. (2011). Det kom blod. P Mamma Mu - Visor fr hela kroppen [CD]. Stockholm: Rabn & Sjgren.

    Wieslander, J., & Wieslander, T. (2012). Vipp-p-rumpan-affrn. P Min lilla krksng [CD]. Stockholm: Rabn & Sjgren.

  • 39

    Bilagor

    Bilaga 1 Brevet

  • 40

    Bilaga 2 Webbenkt

  • 41

    Bilaga 3 Webbenkt fortsttning.

Recommended

View more >