Bedömning av psykofarmakas verkan

  • Published on
    11-Apr-2017

  • View
    216

  • Download
    2

Embed Size (px)

Transcript

  • Stuttgart. - Farberow, N . L . B E . S. Shnedman (1961) : The Cry for Help. Mc Graw Book Comp. Inc. New York/Toronto/London. - Federn, P. (1929) : Psycho- analytischen Verein im Jahre 1918. Z. Psychoanal. Padag. 3, 333-344. - Kuusi, A . ( 1934) : Itsemurha. Raittiusasian Kasikirja. WSOY. Porvoo/Helsinki. - Menninger, K . (1955): Itseaan tuhoava ihminen. Otava, Helsinki. - Mintz, R . S. (1961) : De- tection and Management of the suicidal Patient. Disease a Month. Year Book Medi- cal Publishers. Inc. Chicago. - Moss, L. M . ti3 D . M . Hamilton (1956): Am. J. psych. 112, 814. - Pesonen, E. (1936): Alkoholikysymys 159-160. - Ringel, E . ( 1953) : Der Selbstmord, Abschluss einer krankhafter Entwicklung. Wien, Maudrich. - Stengel, E. ( 1961) : Selbstmord und Selbstmordversuch. Psychiatrie der Gegenwart. Forschung und Praxis. Band 111. Soziale und angewandte Psychiatrie, 51-74. - Stengel, E. & N. G. Cook (1958) : Attempted Suicide. Maudsley Monograph. 4, Lon- don. Chapman and Hall. - Suonien Tilastollinen Vuosikirja 1958-1961. - Uotila, U . ( 1961 ) : Oikeuslaaketiede. Itsemurhista 206-209. WSOY. Porvoo/Helsinki. - Wal- ton, H . /. (1958) : J. ment. Sci. 204, 884-891.

    Bitr. overlakare K . A . Acht i , Hesperia sjukhus, Helsingfors, Finland.

    Bedomning av psykofarmakas verkan. S A K A R I T U R U N E N & A N N A - M A R J A N U R M I N E N

    Floden av nya psykofarmaka har fort med sig en uppsjo av publika- tioner, i vilka redogors for behandlingsresultaten i olika patientgrupper. Redan tidigt har man insett, att vardet av dessa undersokningar ar mycket varierande och man har forsokt att f H en andring till stind t.ex. med >>Re- commendations for Reporting Studies of Psychiatric Drugs)fullstandig>objektiv

  • Osterman & Lassenius, Astrom & Olander, Brattemo 0 . a. ocksH visat, at t beteende med medel f r in den kemiska industrin. I denna Tidskrift har det finns mojligheter att registrera erhillna resultat. Denna registrering har ofta den fordelen, att den kan kontrolleras omedelbart och ocksi senare av bide lasaren och undersokaren sjalv, om t.ex. fortsatta studier skulle ha frambringat nya aspekter inom forskningen eller om nigon allman kontroll- behov uppstir.

    Egna undersokningar. Vi har velat undersoka, om det ar mojligt att med enkla och allmant

    tillgangliga metoder registrera n%gra forandringar i beteendet hos psyko- farmakologiskt behandlade patienter.

    V%rt material omfattar 18 normalbegHvade folkskolebarn i Hldern 9-13 ir, vilka till Abo stads ridgivningsbyrH for uppfostringsfrigor anmalts for storande beteende i skolan. I samtliga fall hade annan (vanligen grupp-) terapi pHgltt minst ett i r fore lakemedlets insattande. Symtomen, sHsom allman motorisk oro, aggressivitat gentemot kamrater, irriterande uppforan- de mot larare, nedsatt koncentrationsformiga och dylikt, berodde p% vax- lande etiologiska orsaker frin latta organiska fel i centralnervsystemet till rent psykogena reaktioner mot omgivningen.

    Lakemedlet, som vi anvande, var Thioridazin (Mellerila, i Sverige Mal- lorol@), som redan ar allmant bekant ock& for polikliniskt bruk i barn- psykiatrisk praxis (Corboz) . Thioridazinet gavs under mer an tre minader i doser varierende mellan 20 och 50 mg/dag. Inga komplikationer iakt- togs. Vid doser om ca. 2 mg/kg/dag klagade nigra patienter over trotthet, som forsvann, nar dosen minskades.

    Det forsta forsoket till registrering bestod av Rorschach-testning fore be- handlingen och etter 2-3 mHnaders behandling. 10 petienter genomgick denna testning. Resultaten framgir av tabell 1 och kan sammanfattas i foljande punkter:

    a) svaren blev mer balanserade och probanderna utnyttjade battre hela sin kapacitet,

    b) svarens antal minskades, men deras kvalitet forbattrades; F f -war gavs oftare, vilket kan tolkas som en forbattring av det kritiska realitats- medvetandet.

    c) antalet helhetssvar okades, vilket tyder p i att probanderna battre kunde anvanda sin produktivitet,

    d ) M-svarens antal okades ocksi, &got som torde vara ett tecken p% forbattrad manniskokontakt och forbattrad skapande fantasi,

    e) Sum C minskades, kansligheten mot yttre storningar hade siledes lindrats; r i a fargsvar gavs av blott tvi; nHgra probander beharskade lattare sina affekter; fem tillbakavisade alla emotionella stimuli,

    422

    Nor

    d J

    Psyc

    hiat

    ry D

    ownl

    oade

    d fr

    om in

    form

    ahea

    lthca

    re.c

    om b

    y U

    nive

    rsity

    of

    Auc

    klan

    d on

    12/

    17/1

    4Fo

    r pe

    rson

    al u

    se o

    nly.

  • f ) antalet P-svar okades, vilket tyder p i att probanderna battre har an- passat sig till sin omgivning och dess normer.

    '% -- 54 48

    40 40

    72 69

    88 82

    39 73

    64 47

    68 50

    34 36

    57 50

    67 86 -

    Tabell 1 Rorschach-undersokning fore och under behandlingen

    F(

    1 4

    1 1

    2 1

    0 0

    3 0

    1 2

    1 1

    2 3

    1 1

    2 0

    Pa- tient

    I ? 10 i r

    2 5 10 i r

    3 5 10 i r

    4 8 11 Br

    5 5 11 5r

    6 5 11 %r

    7 5 12 Br

    8 5

    9 5 13 Hr

    10 5

    -

    13 Hr

    13 &r

    -

    57 63

    45 83

    82 92

    86 78

    00 75

    88 88

    57 88

    60 67

    88 83

    85 83

    - R - 13 33

    27 15

    46 36

    16 55

    18 11

    25 17

    31 16

    29 22

    28 12

    39 21 -

    - 1 4

    0 3

    1 5

    1 4

    1 0

    2 4

    0 1

    3 5

    1 2

    0 1

    -

    Upplevelsetyp

    W-D-d-( Dd)

    ((W))-D-Dd. W (D)-D-D-( 0

    W-D-Dd . . . . W-(D)-D-Dd .

    W-D-(Dd-SI .

    W-(D)-S . . . . . . W-D-S ........

    W-D-Dd . . . . . . W-(D) . . . . . . . . W-D-(Dd) .... W-D . . . . . . . . .

    W-D-Dd ...... (W) -D-d-Dd . . .

    W-D-d-(Dd+S) w . . . . . . . . . . . . W-D-(Dd+S) .

    W- ( (D) ) -d-D (0)

    W-D-(Dd-S) . . W-D-d-S . . . . .

    - N - 0 3

    6 8

    9 2

    6 6

    8 1

    0 7

    2 5

    9 9

    1 8

    1 5 -

    - :I - 1 0

    5 0

    3 4

    0 0

    1 3

    1 1

    2 1

    1 1

    1 0

    2 0 -

    C - 0 1

    2 0

    1 0

    0 3

    2 0

    1 0

    0 0

    1 0

    0 0

    0 0 -

    7M -

    1 5

    7 3

    5 1

    0 3

    2 0

    0 1

    4 5

    8 8

    4 1

    1 1 -

    i % - 15 33

    44 40

    54 50

    50 49

    44 64

    36 24

    65 81

    55 41

    32 50

    54 48 -

    P - 2 0

    3 5

    0 8

    5 9

    4 2

    2 4

    1 6

    5 6

    4 6

    3 5 -

    VIII , x, x %

    23 33

    48 33

    41 47

    19 33

    50 27

    48 35

    32 38

    41 36

    29 25

    38 29

    Det andra fb'rsoket att inhamta registreringsbara fakta bestod i jamforelse av skolprestationerna, slsom de avspeglar sig i terminsbetygen. Lararna fick inte veta, att den tidigare behandlingen hade forandrats.

    Av 18 elever kunde man efter behandlingen konstatera hos 4 tydligt for- battrat betyg (dvs. tv i eller flera forbattrade vitsord), hos 4 forsamrat och hos 10 praktiskt taget oforandrat betyg. Variationerna var ganska sml: for hela undersokningsmaterialet 34 forbattrade och 38 forsamrade vitsord. Undersokningen gjordes under virterminen, varfor man kan tillskriva den-

    423

    Nor

    d J

    Psyc

    hiat

    ry D

    ownl

    oade

    d fr

    om in

    form

    ahea

    lthca

    re.c

    om b

    y U

    nive

    rsity

    of

    Auc

    klan

    d on

    12/

    17/1

    4Fo

    r pe

    rson

    al u

    se o

    nly.

  • na antydda forsamring en s.k. vHrtrotthet. For att kontrollera denna fel- kalla studerades samma elevers betyg l Hr tidigare och man fann dH nastan samma forandringar : 3 1 forbattrade och 35 forsanirade vitsord. Arbets- prestationen forblev a h % opberkad av behandlingen.

    Ett fall. Gosse, 13 Hr, nr 2 av 5 barn, anmald till Ridgivningsbyrin for oppet trots i skola och hem. Fadern en mycket auktoritativ underofficer, modern tilbaka- dragen och foglig. Faderns syster schizofren. Patientens svirigheter borjade smygande i 5-irs ildern. Somatiskt var han normal. Med sin I Q 115 klarade han sig tamligen bra i skolan, men koopererade demonstrativt minimalt, opponerade sig ofta intill lararens bristningsgrans. Under rasterna var han aggressiv mot kamraterna. Hemma var han verbalt aggressiv s i lingt han vigade for fadern. Under thioridazin-behand- lingen blev han foglig, lung, kooperativ och uttryckte sjalv en kansla av lattnad. I skolbetyget forbattrades tvh vitsord. Rorschach: fore behandlingen sig patienten t. ex. p i tavla I1 >>en explosion, det exploderar just i detta ogonblicka och p i tavla V >>en alligator, bara huvudet, men munnen alldeles tpd1igt.a Under behandlingen sig pa- tienten p i dessa tavlor ,tvP bjornfallar med lurviga fottera och >>en hares orona.

    Diskussion. Dessa tv% registreringsmetoder ar enkla och allmant tillgangliga. Ror-

    schach-testen har naturligtvis mHnga nackdelar (Biicher 1962), men de overvags ofta av den fordelen, att testprotokollen kan tolkas och kontrol- leras av olika undersijkare ocksH senare: den flyende stunden har p i satt och vis blivit fixerad. Som det framgir ur det framforda, avspeglar sig den neuroleptiska medikationen pH olika satt klart i testen. Bedomningen av arbetsprestationen hos skolbarn efter terminsbetygen ligger nara till hands og kan uttryckas i siffror, men har naturligtvis nackdelar den wks% t.ex. p i grund av de subjektiva inslag som har a r mojliga. I den aktuella under- sokningen ar det intressant, att normdiseringen av emotionella rubbningar ofta inte efterlamnade n%gra sp2r i arbetsprestationen. Nar vi efter%t frhga- de lararnas Hsikter, forklarade somliga av dem, att patienterna verkligen vHllat mindre besvar, men samtidigt hade nHgra av dem blivit likgiltiga ocksi infor sina skolplikter. Ocks% denna sida blir belyst vid Rorschach- testen, som det framgHr ur punkt e ) i sammanfattningen.

    Sammanfattningsvis kan konstateras, att samtidigt som antalet av psyko- farmakologiskt verksamma medel vaxer, vaxer ocksH behovet av kontroller- bara meddelanden over deras verkan. Den gamla och provade Rorschach- metoden kan darvid annu ge vardefullt hjalp, trots sin begranSning.

    Litteratur : Bratterno, C.-E.: Nord. Psykiatr. Tidssk. 1962: 16: 16. - Bocher, W.: Fortschr.

    Neurol. Psychiat. 1962: 30: 1. - Cole, 1. O., Ross, S. & Bouthilet, L.: Public Health Rep. 1957: 72: 638. - Dunham, R. M. & Howard, K . : An effect of research training in the study of psychiatric drug treatment. Am. J. Psychiat. 1963: 119: 748. - Corboz,

    424

    Nor

    d J

    Psyc

    hiat

    ry D

    ownl

    oade

    d fr

    om in

    form

    ahea

    lthca

    re.c

    om b

    y U

    nive

    rsity

    of

    Auc

    klan

    d on

    12/

    17/1

    4Fo

    r pe

    rson

    al u

    se o

    nly.

  • 1.-R.: Mtd. et Hyg. (Gen6ve) 1959: 17: 593. - Nycander, G.: Nord. Psykiat. Tidsskr. 1960: 14: 104. - Osterman, E. & Lassenius, B.: Nord. Psykiatr. Tidsskr. 1962: 16: 24. - Uhr, L. & Miller, J . G.: Drugs and Behavior. John Wiley & Sons. New York 1960. - Astrom, J . & Olander, F.: Nord. Psykiat. Tidsskr. 1960: 14: 300.

    Med. lic. Sakari Turunen, Valtaojavagen 18, Abo.

    Desmeth ylimipramin (Pertofran) i behandlingen av depresjoner

    En klinisk og psykodynamisk vurdering

    R A N D O L F A L N W S & J U E L K R I S T I A N S E N

    Innledning

    Kuhn (21) var den forste som i 1957 beskrev den gunstige virkningen am imipramin ved depresjoner. Dette er senere blitt bekreftet fra mange hold. Det foreligger 0gsH rapporter om at imipramin bedret depresjoner som ikke reagerte pH ECT (28).

    De siste Hrene er det kommet kliniske rapporter om et nytt iminodiben- zylderivat, desmethylimipramin (DMI) eller nor-imipramin, produsert av Geigy under betegnelsen G-35020 eller Pertofran@, (6,8,9,12,19,25,26,27). Det er et stoffskifteprodukt av imipramin og blir av enkelte betraktet som det egentlige aktive prinsipp i den antidepressive virkning (12). Dette stof- fet skulle ha visse fordeler framfor utgangspreparatet, bl. a. ved at det for- korter latensperioden, som ved imipraminmedikasjon kan vaere 10-20 dager.

    Indikasjonsomridet for DMI synes spesielt H vzre endogene depresjoner rned uttalt vital hemning, men er ogsH angitt noe videre, f. eks. ti1 i om- fatte nevrotiske depresjoner rned insuffisiensfolelse og depresjoner hos schiz- ofrene hvor imipramin vanligvis har en mere usikker effekt (4,7).

    Da DMI bare inneholder ett av metabolittene ved imipraminstoffskiftet og kanskje kan mangle enkelte av de gunstige virkninger ved imipramin, har kombinasjon med utgangspreparatet viert vanlig (9,19).

    Farmakologi. Kjemisk er DMI et 5- (gamma-metylamino-propyl) - iminodibenzyl

    HC1, (Fig. 1 ) . Det er isolert i win, lunge, lever og hjerne hos dyr som ble foret med imipramin. Toksisiteten er undersokt hos forskjellige dyrearter og er omtrent den samme som for imipramin.

    Fra Lier sykehus, kvinneavdelingen, sjef : overlege Ottar Lingjaerde.

    5a 42 5

    Nor

    d J

    Psyc

    hiat

    ry D

    ownl

    oade

    d fr

    om in

    form

    ahea

    lthca

    re.c

    om b

    y U

    nive

    rsity

    of

    Auc

    klan

    d on

    12/

    17/1

    4Fo

    r pe

    rson

    al u

    se o

    nly.

Recommended

View more >