Bedömning av psykofarmakas verkan

  • View
    216

  • Download
    2

Embed Size (px)

Transcript

  • Stuttgart. - Farberow, N . L . B E . S. Shnedman (1961) : The Cry for Help. Mc Graw Book Comp. Inc. New York/Toronto/London. - Federn, P. (1929) : Psycho- analytischen Verein im Jahre 1918. Z. Psychoanal. Padag. 3, 333-344. - Kuusi, A . ( 1934) : Itsemurha. Raittiusasian Kasikirja. WSOY. Porvoo/Helsinki. - Menninger, K . (1955): Itseaan tuhoava ihminen. Otava, Helsinki. - Mintz, R . S. (1961) : De- tection and Management of the suicidal Patient. Disease a Month. Year Book Medi- cal Publishers. Inc. Chicago. - Moss, L. M . ti3 D . M . Hamilton (1956): Am. J. psych. 112, 814. - Pesonen, E. (1936): Alkoholikysymys 159-160. - Ringel, E . ( 1953) : Der Selbstmord, Abschluss einer krankhafter Entwicklung. Wien, Maudrich. - Stengel, E. ( 1961) : Selbstmord und Selbstmordversuch. Psychiatrie der Gegenwart. Forschung und Praxis. Band 111. Soziale und angewandte Psychiatrie, 51-74. - Stengel, E. & N. G. Cook (1958) : Attempted Suicide. Maudsley Monograph. 4, Lon- don. Chapman and Hall. - Suonien Tilastollinen Vuosikirja 1958-1961. - Uotila, U . ( 1961 ) : Oikeuslaaketiede. Itsemurhista 206-209. WSOY. Porvoo/Helsinki. - Wal- ton, H . /. (1958) : J. ment. Sci. 204, 884-891.

    Bitr. overlakare K . A . Acht i , Hesperia sjukhus, Helsingfors, Finland.

    Bedomning av psykofarmakas verkan. S A K A R I T U R U N E N & A N N A - M A R J A N U R M I N E N

    Floden av nya psykofarmaka har fort med sig en uppsjo av publika- tioner, i vilka redogors for behandlingsresultaten i olika patientgrupper. Redan tidigt har man insett, att vardet av dessa undersokningar ar mycket varierande och man har forsokt att f H en andring till stind t.ex. med >>Re- commendations for Reporting Studies of Psychiatric Drugs)fullstandig>objektiv

  • Osterman & Lassenius, Astrom & Olander, Brattemo 0 . a. ocksH visat, at t beteende med medel f r in den kemiska industrin. I denna Tidskrift har det finns mojligheter att registrera erhillna resultat. Denna registrering har ofta den fordelen, att den kan kontrolleras omedelbart och ocksi senare av bide lasaren och undersokaren sjalv, om t.ex. fortsatta studier skulle ha frambringat nya aspekter inom forskningen eller om nigon allman kontroll- behov uppstir.

    Egna undersokningar. Vi har velat undersoka, om det ar mojligt att med enkla och allmant

    tillgangliga metoder registrera n%gra forandringar i beteendet hos psyko- farmakologiskt behandlade patienter.

    V%rt material omfattar 18 normalbegHvade folkskolebarn i Hldern 9-13 ir, vilka till Abo stads ridgivningsbyrH for uppfostringsfrigor anmalts for storande beteende i skolan. I samtliga fall hade annan (vanligen grupp-) terapi pHgltt minst ett i r fore lakemedlets insattande. Symtomen, sHsom allman motorisk oro, aggressivitat gentemot kamrater, irriterande uppforan- de mot larare, nedsatt koncentrationsformiga och dylikt, berodde p% vax- lande etiologiska orsaker frin latta organiska fel i centralnervsystemet till rent psykogena reaktioner mot omgivningen.

    Lakemedlet, som vi anvande, var Thioridazin (Mellerila, i Sverige Mal- lorol@), som redan ar allmant bekant ock& for polikliniskt bruk i barn- psykiatrisk praxis (Corboz) . Thioridazinet gavs under mer an tre minader i doser varierende mellan 20 och 50 mg/dag. Inga komplikationer iakt- togs. Vid doser om ca. 2 mg/kg/dag klagade nigra patienter over trotthet, som forsvann, nar dosen minskades.

    Det forsta forsoket till registrering bestod av Rorschach-testning fore be- handlingen och etter 2-3 mHnaders behandling. 10 petienter genomgick denna testning. Resultaten framgir av tabell 1 och kan sammanfattas i foljande punkter:

    a) svaren blev mer balanserade och probanderna utnyttjade battre hela sin kapacitet,

    b) svarens antal minskades, men deras kvalitet forbattrades; F f -war gavs oftare, vilket kan tolkas som en forbattring av det kritiska realitats- medvetandet.

    c) antalet helhetssvar okades, vilket tyder p i att probanderna battre kunde anvanda sin produktivitet,

    d ) M-svarens antal okades ocksi, &got som torde vara ett tecken p% forbattrad manniskokontakt och forbattrad skapande fantasi,

    e) Sum C minskades, kansligheten mot yttre storningar hade siledes lindrats; r i a fargsvar gavs av blott tvi; nHgra probander beharskade lattare sina affekter; fem tillbakavisade alla emotionella stimuli,

    422

    Nor

    d J

    Psyc

    hiat

    ry D

    ownl

    oade

    d fr

    om in

    form

    ahea

    lthca

    re.c

    om b

    y U

    nive

    rsity

    of

    Auc

    klan

    d on

    12/

    17/1

    4Fo

    r pe

    rson

    al u

    se o

    nly.

  • f ) antalet P-svar okades, vilket tyder p i att probanderna battre har an- passat sig till sin omgivning och dess normer.

    '% -- 54 48

    40 40

    72 69

    88 82

    39 73

    64 47

    68 50

    34 36

    57 50

    67 86 -

    Tabell 1 Rorschach-undersokning fore och under behandlingen

    F(

    1 4

    1 1

    2 1

    0 0

    3 0

    1 2

    1 1

    2 3

    1 1

    2 0

    Pa- tient

    I ? 10 i r

    2 5 10 i r

    3 5 10 i r

    4 8 11 Br

    5 5 11 5r

    6 5 11 %r

    7 5 12 Br

    8 5

    9 5 13 Hr

    10 5

    -

    13 Hr

    13 &r

    -

    57 63

    45 83

    82 92

    86 78

    00 75

    88 88

    57 88

    60 67

    88 83

    85 83

    - R - 13 33

    27 15

    46 36

    16 55

    18 11

    25 17

    31 16

    29 22

    28 12

    39 21 -

    - 1 4

    0 3

    1 5

    1 4

    1 0

    2 4

    0 1

    3 5

    1 2

    0 1

    -

    Upplevelsetyp

    W-D-d-( Dd)

    ((W))-D-Dd. W (D)-D-D-( 0

    W-D-Dd . . . . W-(D)-D-Dd .

    W-D-(Dd-SI .

    W-(D)-S . . . . . . W-D-S ........

    W-D-Dd . . . . . . W-(D) . . . . . . . . W-D-(Dd) .... W-D . . . . . . . . .

    W-D-Dd ...... (W) -D-d-Dd . . .

    W-D-d-(Dd+S) w . . . . . . . . . . . . W-D-(Dd+S) .

    W- ( (D) ) -d-D (0)

    W-D-(Dd-S) . . W-D-d-S . . . . .

    - N - 0 3

    6 8

    9 2

    6 6

    8 1

    0 7

    2 5

    9 9

    1 8

    1 5 -

    - :I - 1 0

    5 0

    3 4

    0 0

    1 3

    1 1

    2 1

    1 1

    1 0

    2 0 -

    C - 0 1

    2 0

    1 0

    0 3

    2 0

    1 0

    0 0

    1 0

    0 0

    0 0 -

    7M -

    1 5

    7 3

    5 1

    0 3

    2 0

    0 1

    4 5

    8 8

    4 1

    1 1 -

    i % - 15 33

    44 40

    54 50

    50 49

    44 64

    36 24

    65 81

    55 41

    32 50

    54 48 -

    P - 2 0

    3 5

    0 8

    5 9

    4 2

    2 4

    1 6

    5 6

    4 6

    3 5 -

    VIII , x, x %

    23 33

    48 33

    41 47

    19 33

    50 27

    48 35

    32 38

    41 36

    29 25

    38 29

    Det andra fb'rsoket att inhamta registreringsbara fakta bestod i jamforelse av skolprestationerna, slsom de avspeglar sig i terminsbetygen. Lararna fick inte veta, att den tidigare behandlingen hade forandrats.

    Av 18 elever kunde man efter behandlingen konstatera hos 4 tydligt for- battrat betyg (dvs. tv i eller flera forbattrade vitsord), hos 4 forsamrat och hos 10 praktiskt taget oforandrat betyg. Variationerna var ganska sml: for hela undersokningsmaterialet 34 forbattrade och 38 forsamrade vitsord. Undersokningen gjordes under virterminen, varfor man kan tillskriva den-

    423

    Nor

    d J

    Psyc

    hiat

    ry D

    ownl

    oade

    d fr

    om in

    form

    ahea

    lthca

    re.c

    om b

    y U

    nive

    rsity

    of

    Auc

    klan

    d on

    12/

    17/1

    4Fo

    r pe

    rson

    al u

    se o

    nly.

  • na antydda forsamring en s.k. vHrtrotthet. For att kontrollera denna fel- kalla studerades samma elevers betyg l Hr tidigare och man fann dH nastan samma forandringar : 3 1 forbattrade och 35 forsanirade vitsord. Arbets- prestationen forblev a h % opberkad av behandlingen.

    Ett fall. Gosse, 13 Hr, nr 2 av 5 barn, anmald till Ridgivningsbyrin for oppet trots i skola och hem. Fadern en mycket auktoritativ underofficer, modern tilbaka- dragen och foglig. Faderns syster schizofren. Patientens svirigheter borjade smygande i 5-irs ildern. Somatiskt var han normal. Med sin I Q 115 klarade han sig tamligen bra i skolan, men koopererade demonstrativt minimalt, opponerade sig ofta intill lararens bristningsgrans. Under rasterna var han aggressiv mot kamraterna. Hemma var han verbalt aggressiv s i lingt han vigade for fadern. Under thioridazin-behand- lingen blev han foglig, lung, kooperativ och uttryckte sjalv en kansla av lattnad. I skolbetyget forbattrades tvh vitsord. Rorschach: fore behandlingen sig patienten t. ex. p i tavla I1 >>en explosion, det exploderar just i detta ogonblicka och p i tavla V >>en alligator, bara huvudet, men munnen alldeles tpd1igt.a Under behandlingen sig pa- tienten p i dessa tavlor ,tvP bjornfallar med lurviga fottera och >>en hares orona.

    Diskussion. Dessa tv% registreringsmetoder ar enkla och allmant tillgangliga. Ror-

    schach-testen har naturligtvis mHnga nackdelar (Biicher 1962), men de overvags ofta av den fordelen, att testprotokollen kan tolkas och kontrol- leras av olika undersijkare ocksH senare: den flyende stunden har p i satt och vis blivit fixerad. Som det framgir ur det framforda, avspeglar sig den neuroleptiska medikationen pH olika satt klart i testen. Bedomningen av arbetsprestationen hos skolbarn efter terminsbetygen ligger nara till hands og kan uttryckas i sif