Bilaga till samrådshandling ny översiktsplan

  • Published on
    07-Apr-2016

  • View
    232

  • Download
    6

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Bilagan till samrdshandlingen kring Tyres kommuns nya versiktsplan innehller planeringsfrutsttningar och hllbarhetsbedmning.

Transcript

<ul><li><p>planerIngsunderlag &amp; hllBarheTsBedMnIng fr dig som vill veTa mer</p><p>vision &amp;verklighet</p></li><li><p>2 tyck om tyres 2035: bilaga</p><p>Tyres r knt fr sin fina natur hr mter staden skog, ppna kulturlandskap, kustvatten och inlandsvatten. och det bara tv mil frn stockholms mitt! </p><p>Tyress natur r en del av det srmlndska sprickdalslandskapet med kullar, dalar och hr och var mer dramatiska branter. Det r en unik naturtyp som bara finns i mellersta Sverige och i delar av sdra Finland. Det som r karaktristiskt fr landskapet r starkt kuperade terrngfrhllanden med mager hllmarksskog p hjderna och ler-fyllda, smala dalgngar. I slnter och dal-gngar vxer ofta dellvskog med frmst ek och hassel. Variationen i landskapet av-speglas i en mngfald av vxter och djur. </p><p>Nstan halva Tyress landareal r oexplo-aterad skogsmark, vrdefull bde fr den biologiska mngfalden och fr friluftslivet.</p><p>grna uTmaningar fr Tyres 2035Vi lever i en tid med snabba frndringar som ger avtryck i landskapet. I en framtid med ttare stadskrnor och fler mnniskor p liten yta kommer de orrda och tysta naturomrdena vara exklusiva platser som </p><p>lockar allt fler i Stockholmsregionen. Till-gngen och tillgngligheten till bostads-nra natur r ocks viktig fr alla och mste planeras in med ett lngsiktigt pers - pektiv. De fr oss s livsviktiga ekosystemen behver ges frutsttningar att fortstta fungera vl. </p><p>Hur gr vi d vidare och strker de grna vrdena samtidigt som vi utvecklar och bevarar bebyggelsen i kommunen? I Tyres kommuns frslag till vergripande ml r Tyress grnstruktur 2035: ett starkt samband i Tyrestakilen storslaget, varierat och smskaligt hllbart</p><p>Dessa ml kan ns om kommunen planerar fr grna strk, god tillgng till grnytor och tillgngliga strandomrden. Dessutom behver sammanbindande grna kilar utvecklas och Tyress karaktrstypiska miljer lyftas fram. Konsekvensanalyser av hur omrden av nationellt och regionalt vrde pverkas behvs ocks. Dessa ska utg frn behovet av olika parkkaraktrer vid sktsel, frndrad markanvndning och nybyggnation.</p><p>Kommunen har inventerat hur fr-skolor och skolor anvnder naturen i sin </p><p>omgivning. Det r ett viktigt underlag nr kommunen detaljplanerar och fr arbetet med versiktsplanen.</p><p>Tyress grna kilarI den regionala utvecklingsplanen fr Stockholm, RUFS2010, beskrivs en regio-nal grnstruktur med ett antal s kallade grna kilar. De strre grnomrdena i cen-trala Tyres ingr i Tyrestakilen. Det finns ocks grna strk inom Tyres med natur- och parkomrden som lnkar samman kommunens olika delar med de stora na-turomrdena i Tyrestakilen. </p><p>Tyrestakilen bestr till stor del av Tyresta nationalparks och naturreservats stora, orrda urskog. I den norra delen av kilen dominerar de ttortsnra skogsomrdena i Erstavik i Nacka kommun. Dr finns mnga vandringsstigar och ven anlgg-ningar fr friluftslivet. I sder finns ett smbrutet odlingslandskap och en kust-byggd med strre grdar. Nstan hela Tyrestakilen r klassat som riksintresse.</p><p>Den kommunala grnstrukturen bestr av ett finmaskigt nt av parker, allkantade gator, privata tomter och strre samman-hllna grnomrden. Detta r miljer som </p><p>r viktiga fr bde mnniskor, djur och vxtliv. Djur och vxter behver samman-hllna grnomrden fr att kunna spridas och verleva. Tyress grna strk spelar ocks en viktig roll i att lnka samman de regionala grna kilarna.</p><p>sVaga grna lnkarEtt regionalt samarbete har inletts mellan kommuner, lnsstyrelse och Naturskydds-freningen fr att ta fram frslag fr att strka svaga grna lnkar. De r viktiga spridningsvgar fr djur och vxter. </p><p>Kontakten mellan Erstaviks skogs-omrden och Tyrestaomrdet r sedan 1960-talet i stora delar bruten av bebyg-gelse i Tyres. Dessa byggdes innan vrdet av sammanhngande grnkilar var p agendan i regionen. Srmlandsledens strckning gr genom den frsvagade lnken varfr ven friluftsaspekten ger anledning att strka sambandet.</p><p>kommunens bl bandTvrs genom kommunen gr Tyresns sjsystem med ett prlband av sjar och ar frn Drevviken i vster och till Alby-sjn och Fatburen i ster. Kustlinjerna och </p><p>med naTuren runT knuTen </p><p>i Tyres finns naturen alltid nra. susanne walsTrM det finns stora vrdefulla omrden i kommunens grn och blstruktur. </p><p>vision &amp; verklighetversiktsplanen ska grundas p vergripande ml, planer och program som r av betydelse fr hllbar utveckling. frndringar och trender i omvrlden, den nuvarande fysiska strukturen samt allmnna intressen r andra viktiga underlag. I den hr delen av samrdshandlingen presenteras det vi behver ta hnsyn till de ansprk och intressen som finns p svl bevarande som frndring av markanvndning och milj.</p><p>Skolnra naturytor</p><p>Kommunal grnstruktur</p><p>Regional grnstruktur</p><p>Riksintresse naturvrd</p><p>Vrdefulla vattenmiljerNationellt vrde</p><p>Regionalt vrde</p><p>Kommunalt vrde</p><p>Lokalt vrde</p><p>KSvaga grna samband</p><p>ommungrns Lnsstyrelsen</p></li><li><p>PLANERINGSUNDERLAG 3</p><p>ekosysTeMTjnsTer </p><p>ekosystemtjnster r de varor och tjnster som jordens ekosystem producerar, och som mnniskan r direkt beroende av. Tjnsterna brukar delas i fyra grupper: producerande, till exempel mat, energi </p><p>(biobrnslen), syre och rent vatten. reglerande, till exempel rening av </p><p>vatten och insekters pollinering av nyttovxter.</p><p> kulturella, till exempel tysta omrden, friluftsliv och estetiska vrden.</p><p> upprtthllande, till exempel fotosyntes, mikrobiellt och frspridning.</p><p>BIologIsk Mngfald</p><p>Biologisk mngfald r variationsrikedom, ett landskap med mnga olika naturtyper, olika arter, och en stor genetisk variation inom arterna. Biologisk mngfald gr naturen och de tjnster den ger oss mindre srbara. sverige har undertecknat fns konvention om biologisk mngfald (cBd), dr vi frbinder oss att vrna den biologiska mngfalden och anvnda den s att den inte frstrs eller tar slut.</p><p>naTurreserVaT</p><p>Tyres har sex naturreservat; alby, dyvik, dyviks lvngar, hammarberget, sandholmarna och Tyresta. Tillsammans med Tyresta nationalparks del r det totalt 34 procent av kommunens yta som r skyddad. Tyres hamnar p sjunde plats i listan ver sveriges kommuner med strst andel av arealen skyddad. stockholms ln hade 2013 totalt 286 skyddade omrden. I hela landet fanns 4 163 skyddade omrden, vilket motsvarar 8,5 procent av arealen.</p><p>sprIdnIngssaMBand och grna kIlar</p><p>spridningssamband r mjligheten fr vxter och djur att vandra, frka sig och spridas. nr antalet individer inom en art blir litet och individerna isoleras kan arten d ut. Mjligheten att spridas behvs fr att bevara den biologiska mngfalden. grna kilar r ett strre sammanhngande ttorts nra grnomrden. de grna kilarna r ndvndiga korridorer dr vxter och djur kan vandra och spridas. </p><p>All planering handlar om att ha en vision och sedan frverkliga den genom att gra avvgningar och fatta beslut p vgen fram mot mlet. </p><p>Att prioritera bland nskeml och vrden r en del av detta. Fr att kunna ta fram en versiktsplan behvs stor kun-skap om hur kommunen ser ut i dag och hur den kan komma att utvecklas. Kom-munen behver frst hur vrlden kring oss ser ut och utvecklas och hur den kan kommer att pverka oss, s kallad om-vrldsbevakning. </p><p>Alla dessa utredningar r kunskaps-underlag eller planeringsunderlag. Ibland bestr planeringsunderlaget av en rapport men det kan ocks vara kunskap som en enhet eller frvaltning inom kommunen inhmtat under lng tid. </p><p>Vissa av planeringsunderlagen r fram-tagna internt inom kommunen, medan </p><p>andra r bestllda av konsulter som har kompetens inom ett fackomrde.</p><p>avvgningar, prioriTeringar, valPlaneringsunderlagen innehller ibland riktlinjer, strategier eller frslag p hur kommunen kan eller borde utvecklas. Som regel mste planeringsunderlagens ml och strategier inom olika omrden vgas mot varandra och man mste vlja. </p><p>Som exempel kan ny bebyggelse ibland ta obebyggda naturomrden i ansprk, vilket r negativt ur ekologisk, frilufts- och vattenkvalitetssynpunkt. Men fr-delarna med att bygga nya bostder eller en ny skola kan vara strre i det enskilda fallet. Drfr kommer du upptcka att freslagen markanvndning inte alltid fljer de planeringsunderlag som r fram-tagna. Sklen till varfr avvgningar och </p><p>prioriteringar har gjorts ska d framg.Vissa planeringsunderlag antas i politiska </p><p>nmnder eller i kommunstyrelsen. Politiska beslut kan nd tas som gr emot de rikt-linjer eller ml som planeringsunderlaget innehller. Planeringsunderlagen r aldrig juridiskt bindande utan ska ses som kun-skapsunderlag fr att fatta beslut och g vidare i processen.</p><p>Nu, i samrdshandlingen, r bde fram-tidsbilderna och de avvgningar som gjorts gentemot planeringsunderlagen generella och p en vergripande niv. Mnga gnger skjuts frgan om hur saker i detalj ska lsas p plats till en senare tidpunkt. </p><p>Kommunens ambition r nd att tyd-liggra vilka problemstllningar som finns att ta hnsyn till och arbeta med i den fort-satta planeringen.</p><p>gransknIng</p><p>staten, i form av lnsstyrelsen, granskar att kommunen har gjort rimliga avvgningar nr det gller allmnna intressen, hllbarhetsbedmning, bostadsfrsrjning och nationella intressen mm. under arbetet med detta frslag till ny versiktsplan har det framkommit att fler underlag behvs fr att gra ett mer detaljerat frslag till ny mark och vatten anvndningsplan, exempelvis: behovet av lokaler och mark fr kom</p><p>mersiella verksamheter och service utkad trafikstrategi (del 1 finns som </p><p>underlag till den hr versiktsplanen) lekplats och parkplan kartlggning av hur vi nyttjar naturen </p><p> mjligheter och begrnsningar analyser av villkoren fr mngfald av </p><p>vxter och djur samt tgrdsplaner fr vrdefull natur </p><p>med naTuren runT knuTen Drevvikens strnder r till stor del be-byggda medan strnderna kring vriga sjar i kommunen till strre del r till-gngliga fr allmnheten. </p><p>Tyres har hela eller delar av 16 sjar, de flesta mindre och med skiftande karak-tr. En del av sjarna ligger inom skyddade omrden och omfattas av freskrifter som reglerar anvndningen fr markgare och beskare ssom strandskydd eller Natura 2000. </p><p>skyddad naTur och vaTTenI en storstadsregion dr befolkningen kar och de grna omrdena krymper blir det allt viktigare att skydda vrdefulla natur-omrden fr den biologiska mng falden och fr att mnniskor ska ha nra till naturen. Det r ocks i de allt ttare storstadsregio-nerna som stora omrden skyddas fr natur-vrd och rekreation. </p><p>Nstan all skogsmark i Sverige har avverkats en eller flera gnger under de senaste hundra ren och det mesta r odlad skog med allt mindre biologisk mngfald. Drfr har de ttortsnra skogsomrden som anvnds som rekreationsskog en allt strre betydelse fr allt mer trngda vxter </p><p>och djur. De r ocks viktiga fr att ge oss renare luft och reglera temperatur och luftfuktighet. </p><p>Tyres r en av de tio kommuner i lan-det som har strst andel skyddad natur sett till arean. Ungefr en tredjedel av kommu-nens yta r natur och vatten som skyddas enligt miljbalken. </p><p>Naturen i kommunen skyddas genom att den r naturreservat, nationalpark, riksintresseomrde eller ekologiskt srskilt knsligt omrde (ESKO). Fler omrden planeras att ges skydd. Frst ut r Klv-berget p Brevik som ska bli naturreservat. Ytterligare tv natur reservat kan tillkom-ma vid Telegrafberget och Barnsjomr-det. Dessutom kan de ytvatten som r eller kan terf naturliga ekosystem komma att pekas ut som ESKO-omrden. </p><p>I Tyres finns inget mark eller vatten-omrde med fljande skyddsform fr natur: biotopskydd, djur- och vxtskydd, grundomrde, naturminne, naturvrds-avtal. </p><p>ls mer p tyreso.se/2035grnstrukturplanBarns nrnatur</p><p>ungefr en tredjedel av Tyress yta r natur och vatten som skyddas enligt miljbalken. kommunens vattenmiljer r varierade; det finns kustvatten, sjar och vtmarker. </p><p>Natura 2000, fgel/habitat</p><p>Farled</p><p>Sumpskogar</p><p>Nyckelbiotoper</p><p>Strandskyddsyta</p><p>Grundvattenmagasin</p><p>ESKO</p><p>Riksintresse kustomrde och skrgrd</p><p>Riksintresse naturvrd</p><p>Riksintresse hgexploaterad kust</p><p>Nationalpark</p><p>Naturreservat</p><p>Kommungrns Lnsstyrelsen, SGU, Traffikverket</p><p>Kommungrns</p><p>Omrden fr framtida dagvatten</p><p>Knslighet i vatten</p><p>Hrdgjorda ytor</p><p>VA-verksamhetsomrde</p><p>VA- utbyggnadsetapper</p><p>Tillrinning Kalvfjrden</p><p>Tillrinningsomrden</p><p>ESKO</p><p>! DAGLIG-tgarder</p><p>! Befintlig dagvattendamm</p><p>! Planerad dagvattendamm</p><p>Vtmark</p><p>Instngda omrden Lnsstyrelsen</p><p>Kommungrns</p><p>Omrden fr framtida dagvatten</p><p>Knslighet i vatten</p><p>Hrdgjorda ytor</p><p>VA-verksamhetsomrde</p><p>VA- utbyggnadsetapper</p><p>Tillrinning Kalvfjrden</p><p>Tillrinningsomrden</p><p>ESKO</p><p>! DAGLIG-tgarder! Befintlig dagvattendamm! Planerad dagvattendamm</p><p>Vtmark</p><p>Instngda omrden Lnsstyrelsen</p><p>Kommungrns</p><p>Omrden fr framtida dagvatten</p><p>Knslighet i vatten</p><p>Hrdgjorda ytor</p><p>VA-verksamhetsomrde</p><p>VA- utbyggnadsetapper</p><p>Tillrinning Kalvfjrden</p><p>Tillrinningsomrden</p><p>ESKO</p><p>! DAGLIG-tgarder! Befintlig dagvattendamm! Planerad dagvattendamm</p><p>Vtmark</p><p>Instngda omrden Lnsstyrelsen</p></li><li><p>4 tyck om tyres 2035: bilaga</p><p>vaTTen r en grundfruTsTTningvatten r vr viktigaste naturresurs och vrt viktigaste livsmedel. naturlig rening av vatten r en ekosystemtjnst som r ovrderlig fr mnniskor, vxter och djur. </p><p>Fr att vattenreningen ska fungera mste vi bygga vrt samhlle p ett stt som frmjar det. Det stller stora krav p kom-munen som leder arbetet med samhlls-planeringen, dr byggande av hus, vgar, dagvattenanlggningar och VA-system ingr. Hur ska Tyres kommun kunna vxa med ett vattensystem i balans?</p><p>vaTTneT i Tyres 2035Inom EU har vi gemensamma ml, milj-kvalitetsnormer, fr vattenkvalitet. Mlet r att allt vatten ska ha en god kvalitet senast december 2015, men det mlet kommer inte att uppns. Fr en del vatten-frekomster har undantag gjorts s att mlet ska ns till 2021 eller 2027 beroende p frutsttningarna. I Tyres finns milj-konsekvensnormer fr vattendraget Tyres-ns rinnstrckor, sjn Drevviken och fr kommunens kustvatten. Tyresns rinn-strckor r Gud , Gammelstrmmen, Nyfors samt Follbrinksstrmmen. Inne-brden r att vattnen ska ha god ekologisk och kemisk status 2021, frutom i Tyresn dr god kemisk status ska vara uppndd 2015. Det r bara ngra f vatten i Tyres som uppnr bde god kemisk och ekologisk status 2015. </p><p>Allt arbete fr att frbttra vattenmilj-erna utgr frn vattnets naturliga grnser vattendelarna och avrinningsomrdena som inte fljer kommunens, lnets eller landets grnser. Sverige har drfr fem vat-tenmyndigheter och Tyres ingr i Norra stersjns vattendistrikt. Tyres ingr ven i Tyresns vattenvrdsfrbund dr flera kommuner samarbetar fr bttre vatten-kvalitet i sjsystemet. Vattenfrvaltningen innebr bland annat att uppn eller bibe-hlla en god kemisk och ekologisk status i sjar, vattendrag och kustvatten. Och att minska froreningar som orsakas av utslpp och farliga mnen. Samt ven att skydda grundvatten och mildra effekterna av torka och versvmningar. </p><p>Kommunen ska underska, ta fram och genomfra tgrder fr att frbttra vatten-kvaliteten. Det kan vara arbeten p marken och i vatten svl som utbildning och in-formation till tjnstemn och medborgare om vad vi behver gra.</p><p>I Tyres finns tv stora avrinningsom-rden, Tyresn och van. Det finns ocks ett par mindre avrinningsomrden vid kusten, hr ingr sjarna ringesjn, ll-mora trsk, Lillstrms trsk samt va trsk.</p><p>Tyresns avrinningsomrde delas av sex kommuner. Vattnet r mycket nringsrikt i huvudfran av sjsystemet. Kommunen arbetar drfr genom Tyresns vattenvrds-frbund fr att mindre mngder nrings-mnen och froreningar ska n sjsystemet. Kommunen arbetar ocks med til...</p></li></ul>