BRÅ - bank och postrån analys 90-talet

  • Published on
    31-Oct-2015

  • View
    44

  • Download
    4

Embed Size (px)

Transcript

  • Bank-, post- och vrdetransportrn

    En analys av rnen under 1990-talet

    3/2004

  • BR centrum fr kunskap om brott och tgrder mot brott Brottsfrebyggande rdet (BR) verkar fr att brottsligheten minskar och tryggheten kar i samhllet. Det gr vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsfrebyggande arbete och rttsvsendets reaktioner p brott. Produktion: Brottsfrebyggande rdet, Information och frlag, Box 1386, 111 93 Stockholm. Telefon 08-401 87 00, fax 08-411 90 75, e-post info@bra.se BR p Internet www.bra.se Frfattare: Robert Svensson Brottsfrebyggande rdet

  • Innehll FRORD 5 SAMMANFATTNING 6 INLEDNING 11 Syfte och disposition 12 Underskningsmaterial 13 GRNINGSMNNEN 14 Kn och lder 14 Seriebrottslighet 14 Brottsbelastning 14 F rnare i SPO:s register 15 Tre grupper i Rikskriminalpolisens register 16 NR, HUR OCH VAR BEGS RNEN 17 Nr begs rnen 17 Hur begs rnen tillvgagngsstt 19 Var sker rnen? 28 ORSAKER TILL MINSKNINGEN 31 Hypoteser 31 En teoretisk referensram 33 Analys av orsaker 34 verflyttningseffekter 36 AVSLUTANDE DISKUSSION 38 REFERENSER 39 BILAGA. TABELLER 40

  • 5

    Frord Antalet bank- och postrn lg under brjan av 1990-talet p en historiskt sett mycket hg niv. Frn mitten av 1990-talet har dessa rn emellertid minskat kraftigt. Rapporten redovisar en kartlggning av bank-, post och vrdetransport-rnen under 1990-talet med avseende p nr, var och hur rnen sker. Olika orsaker till varfr bank- och postrnen minskat har diskuterats: att det skett en minskning av antalet bank- och postkontor, att skerhetsarbetet intensifierats och att polisen gripit ett antal hgfrekventa rnargng. I denna studie analyseras minskningen utifrn empiriska data med syfte att finna den huvudsakliga frklaringen till nedgngen. Rapportens mlgrupper r, frutom anstllda inom rttsvsendet, polit-iska beslutsfattare, branschorganisationer och alla andra som arbetar fr en kad skerhet mot bank-, post- och vrdetransportrn. Rapportens frfattare r Robert Svensson, utredare vid BR. Den slutli-ga redigeringen har Jan Ahlberg, enhetschef vid BR, svarat fr. Vrdefulla synpunkter har lmnats av Bertil Ellvn, skerhetsansvarig vid Frenings-sparbanken, Anders Ericsson, Bankfreningen, professor Johannes Knutsson, vid Polishgskolan i Oslo och professor Eckart Khlhorn vid Stockholms universitet. Stockholm i september 2004 Jan Andersson Generaldirektr Jan Ahlberg Enhetschef

  • 6

    Sammanfattning Antalet bank- och postrn minskade kraftigt under 1990-talet. Under de-cenniets frsta r skedde dock frst en ptaglig kning av antalet anml-ningar om dessa brott. Denna hga niv bibehlls fram till r 1994. Dr-efter kom en minskning som var n mer ptaglig n den tidigare kningen. Den lga nivn har sedan bibehllits och r i dag den lgsta sedan jm-frbar statistik brjade fras vid mitten av 1970-talet. Under senare r har dremot de s kallade vrdetransportrnen kat relativt kraftigt, vilket led-er till frgan om det skett en verflyttning till denna typ av rn. Underskningen har tv syften. Det primra syftet r att gra en kartlggning av bank-, post- och vrdetransportrn i Sverige under 1990-talet. Kartlggningen innebr en beskrivning av nr, var och hur rnen sker. En viktig del r att studera om det skett ngra frndringar i dessa av-seenden som en konsekvens av att bank- och postrnen minskat s ptag-ligt. Det andra syftet r att ska orsakerna till den kraftiga nedgngen av antalet bank- och postrn i Sverige under den senare delen av 1990-talet. Underskningens resultat presenteras i tv delavsnitt. I det frsta grs beskrivningen av nr, var och hur rnen sker och om det skett ngra fr-ndringar i dessa avseenden. Det sistnmnda baseras p jmfrelser mellan frsta delen av 1990-talet, d bank- och postrnen lg p en hg niv, och den andra delen, d den kraftiga minskningen intrffade. I det andra delav-snittet analyseras orsakerna till den kraftiga minskning av bank- och post-rn under senare delen av 1990-talet. Hr tas ven frgan om eventuella s kallade verflyttningseffekter upp.

    Underskningsmaterial Underskningen baseras frmst p en analys av samtliga brottsanmlningar rrande bank-, post- och vrdetransportrn under ren 19902000. En frhllandevis stor del av polisanmlningarna utgrs av frberedelser till brott. Dessa anmlningar ingr inte i kartlggningen. Dremot inkluderar redovisningen anmlningar om frsk till rn. Majoriteten av de rn som ingr r fullbordade rn och detta gller fr svl bank-, post- som vrde-transportrn. Uppgifter om rnarnas tidigare brottsbelastning r hmtade ur registret ver lagfrda personer. En klassificering av de misstnkta grningsmnnen har gjorts av SPO och Rikskriminalpolisen.

    Grningsmnnen r ofta kriminellt belastade Av de personer som misstnktes fr bank-, post- eller vrdetransportrn hade 92 procent lagfrts tidigare vid mer n ett tillflle och 39 procent hade lagfrts 10 gnger eller mer. Detta r extremt hga andelar i jmfrelse med andra grupper av brottsbelastade personer. (Motsvarande andelar i en underskning av en rskull, fdda 1960, var 43 respektive 7 procent). Generellt gller sledes att grningsmnnen vid dessa brott r extremt brottsbelastade.

  • 7

    De personer som frekom flera gnger vid de aktuella rnen str fr ungefr en tredjedel av samliga brott dr det finns en misstnkt person, vil-ket talar fr att seriebrottslighet r relativt vanligt. Vid upprepad brottslig-het r det ocks vanligare att rnet riktats mot samma typ av objekt n att man alternerat mellan olika objekt. Kontrollen mot SPO:s register tyder p att personer som har koppling till extremistisk verksamhet eller till terrororganisationer endast str fr en marginell andel av bank-, post- och vrdetransportrnen i landet.

    Nr begs rnen? Det finns inga tydliga ssongkillnader med avseende p vilken mnad som bank- och post- och vrdetransportrnen begs. Det r heller inga tydliga skillnader mellan vilka veckodagar de begs p, ven om det finns en svag tendens till koncentration av post- och bankrn till fredagar. Nr det gller tidpunkt p dagen framtrder tv tydliga mnster fr bankrnen. Dels sker inte mindre n en tredjedel av samtliga bankrn p tider nr flertalet banker inte har ppet, det vill sga fre klockan 10 och efter klockan 15. Dels utfrs drygt hlften av de bankrn som begs under normala ppettider timmen efter ppning (klockan 10 11) eller timmen fre stngning (klockan 14 15). ven fr postrnen kan man se en viss koncentration till ppnings- och stngningsdags, det vill sga mellan klockan 10 11 och mellan 16 18. Majoriteten av vrdetransportrnen dremot begs vid andra tidpunkter, oftast nattetid mellan klockan 00 och 05. Det har inte skett ngra frndringar i dessa avseenden under 1990-talet.

    Hur begs rnen? Vid bankrnen under 1990-talet frekom ensamma grningsmn vid 59 procent av rnen. I en fjrdedel av de bankrn dr rnarna var flera rrde det sig om tre rnare. Fler n tre rnare r mer ovanligt. Mnstret r detsamma fr postrn. Till skillnad frn bank- och postrn r ensamrnare mer ovanliga vid vrdetransportrn. Vapen r r vanligt frekommande vid denna typ av rn. I omkring 80 procent av samtliga bank- och postrn anvnde rnaren ngon typ av vapen. Vapen frekommer emellertid i nnu hgre utstrckning (96 procent) vid vrdetransportrnen. Handeldvapen (pistol och revolver) r de vapen som oftast anvnds. Automatvapen frekommer vid knappt 10 procent av rnen. Dremot frekommer det frhllandevis sllan att vapen anvnds i skottlossning. I knappt 10 procent av fallen under 1990-talet frekom skottlossning, detta gller samtliga tre rntyper. ven annat fysiskt vld r frhllandevis ovanligt vid svl bank- som postrn. Det har frekommit i 13 respektive 20 procent av rnen under 1990-talet. Det fysiska vldet frekom dremot ngot oftare vid vrdetransportrn (32 procent av fallen).

  • 8

    Vld i form av fysiskt vld eller skottlossning har tenderat att minska under 1990-talet. Det ekonomiska utbytet ligger p en ngot lgre niv fr postrnen (median = 36 270) n fr bankrnen (median = 70 000). Vid vrdetran-sportrn (median = 500 000) handlar det om betydligt strre belopp. I majoriteten av bank- och postrnen flyr grningsmannen med bil (48 respektive 38 procent) eller till fots (34 respektive 46 procent). ven vid vrdetransportrn flyr majoriteten av grningsmnnen med bil. Tendensen under 1990-talet har varit att det blir vanligare att rnarna flyr med bil.

    Organiseringsgraden tenderar att ka Utifrn tre faktorer har skapats har ett index som avser att mta hur vl organiserade rnen r. Dessa tre faktorer, som kan sgas vara indikatorer p organiseringsgraden, r: antal rnare frekomst av skjutvapen frekomst av maskering Relevansen i indexet testades genom att andelen rn i olika kategorier som stannade vid frsk studerades. Fljande kategorisering efter sjunkande grad av organisering anvndes i analyserna. A. Flera maskerade rnare med skjutvapen (13 procent stannar vid frsk) B. En maskerad rnare med skjutvapen (23 procent stannar vid frsk) C. En eller flera omaskerade rnare med skjutvapen (26 procent stannar vid

    frsk) D. En eller flera maskerade rnare utan skjutvapen (57 procent stannar vid

    frsk) E. En eller flera omaskerade rnare utan skjutvapen (61 procent stannar

    vid frsk) Analyserna visar att det finns en mycket tydlig tendens till att minskningen i antalet bank- och postrn var strst bland de mindre organiserade rnen och minst bland de mer organiserade. Rnen med den hgsta graden av organisering enligt indexet (A) minskade med 30 procent samtidigt som de minst organiserade rnen (E) minskade med 65 procent. Utvecklingen har drmed inneburit en viss kning av den genomsnittliga graden av organiser-ing nr det gller bank- och postrn.

    De flesta rnen begs i Stockholms ln Majoriteten (68 procent) av vrdetransportrnen sker i Stockholms ln. Fr bank- och postrnen finns dremot inte denna starka koppling till Stock-holms ln (38 respektive 45 procent har skett i lnet), ven om det fort-farande rr sig om en relativt stor verrepresentation med hnsyn tagen till befolkningen. (Cirka 20 procent av landets invnare bor i Stockholms ln.)

  • 9

    I de tv vriga storstadslnen, Skne och Vstra Gtaland, ligger andelen bank- och postrn i niv med deras befolkningsandel medan vrde-transportrnen r underrepresenterade i detta avseende. Bank- och postrnen i lnen utanfr storstadslnen har en hgre grad av organisering jmfrt med rnen i Stockholms ln. Det har dock skett en utjmning hrvidlag i och med att de mindre organiserade rnen minskat mer ptagligt Stockholms ln n i lnen utanfr storstadslnen. Fortfarande r dock organiseringsgraden hgre utanfr storstadslnen.

    Tre hypoteser om orsaken till minskningen Nr det gller frklaringar till den kraftiga minskningen av bank- och post-rn under andra hlften av 1990-talet har frmst tre hypoteser diskuterats. Den frsta r att bankerna gjorts skrare och drmed blivit svrare att rna. Den andra r att minskningen r en konsekvens av att antalet bank- och postkontor i landet har minskat, det vill sga det har blivit frre objekt att rna. Den tredje hypotesen r att nedgngen beror p att polisen under frsta delen av 1990-talet lyckades gripa ett antal hgaktiva ligor som specialiserat sig p bank- och postrn. Det kan naturligtvis vara s att samt-liga dessa tre frndringar har bidragit till nedgngen i antalet bank- och postrn, varfr huvudfrgan snarare r vilken frndring som dominerar som frklaring.

    Skrare bank- och postkontor r den huvudsakliga frklaringen till minskningen Flera faktorer talar fr att det r den kade skerheten vid bank- och post-kontoren som r den dominerande frklaringen till nedgngen. Dels har minskningen varit strst i Stockholms ln dr skerhetsarbetet var mest ptagligt och dr samtidigt antalet bankkontor minskat i lgre grad n i vriga landet. I sistnmnda fall talar sledes skeendet i motsatt riktning mot vad som varit fallet om det minskade antalet kontor varit frmsta frkla-ringen. Nr det gller den tredje hypotesen, gripandet av ett antal rnargng under brjan av 1990-talet, tyder analyser utifrn graden av organisering p att denna endast kan frklara en mindre del av nedgngen. Rn utfrda av dessa gng torde kunna hnfras till den mest organiserade kategorin (A) och i denna har minskningen av antalet rn varit strst. Ytterligare analyser utifrn graden av planering pekar ven de p att det r den kade skerheten som dominerar som frklaring till bank- och postrnens minsk-ning under 1990-talet.

    Inga stora verflyttningseffekter En verflyttningseffekt som diskuterats nr det gller bankrn r om kningen av skerheten vid kontoren i Stockholms ln skulle resultera i att rnarna flyttade ut sin verksamhet utanfr storstadsregionerna. Denna

  • 10

    hypotes fr inte ngot direkt std i underskningen. Utifrn en relativt ny studie om butiksrn gr det dock att dra slutsatsen att det kan ha skett en viss verflyttning frn bank- och postrn till rn av vissa speciella butiker. Det gller butiker dr man hanterar stora vrden, till exempel hos urmaka-re och guldsmeder. En annan frga i samband med denna underskning var om det gick att finna tendenser till att det skett verflyttningar frn bank- och postrn till de kande vrdetransportrnen. Analyser p individniv tyder p att sda-na verflyttningar sannolikt existerar, men de tyder ocks p att det i s fall inte rr sig om s stora verflyttningseffekter. Resultaten ger inte ngon antydan om att verflyttning frn de minskade bank- och postrnen skulle vara ngon mer ptaglig orsak till att vrdetransportrnen kade i slutet av 1990-talet. Det br emellertid ppekas att en verflyttningseffekt ocks kan ske genom att personer, som fr frsta gngen beslutar sig fr att beg dessa rn, i hgre grad n tidigare tenderar att vlja vrdetransportrn fre bank- eller postrn. Det har dock inte funnits mjlighet att underska detta.

  • 11

    Inledning Under 1990-talet minskade antalet bankrn och postrn kraftigt. Utveck-lingen fr bde de anmlda bankrnen och de anmlda postrnen kan sedan r 1975 i huvudsak delas in i tre perioder (figur 1). Under den lnga perioden frn mitten av 1970-talet till slutet av 1980-talet hll sig de anmlda brotten p en relativt konstant niv. Vissa avbrott med pltsliga toppar intrffade dock, dels under r 1977, dels under ren 19841985. Under 1990-talets frsta r kom sedan en ptaglig nivhjning av anml-ningarna om bank- och postrn. Denna hga niv bibehlls fram till r 1994. Drefter kom en minskning som var nnu mer ptaglig n den tidig-are kningen. Denna lga niv har sedan bibehllits. r 2003 anmldes 58 bankrn och 34 postrn, att jmfra med toppret 1994 d det anmldes 136 bankrn och 80 postrn. I dag r niverna de lgsta ngonsin sedan jmfrbar statistik brjade fras vid mitten av 1970-talet.

    0

    50

    100

    150

    200

    250

    1975

    1980

    1985

    1990

    1995

    2000

    BankrnPostrnVrdetransportrn

    Figur 1. Antal polisanmlda bank-, post- och vrdetransportrn, ren 19752003 Under senare r har dremot de s kallade vrdetransportrnen kat rela-tivt kraftigt, vilket leder till frgan om det skett en verflyttning till denna typ av rn. Fr vrdetransportrn r det historiska perspektivet betydligt kortare eftersom denna brottstyp infrdes i brottsstatistiken frst r 1994. Utvecklingsmnstret fr dessa br...