Det danska badrumsfenomenet - varfr r inte s3.eu-central-1. ? Id och produktion: Anna Norberg,

  • Published on
    12-Sep-2018

  • View
    212

  • Download
    0

Transcript

  • Det danska badrumsfenomenet -varfr r inte svenskar lika giftfria?

    : Rapport 2017 :

  • Det danska badrumsfenomenet - varfr r svenska konsumenter inte lika giftfria?

    Miljmrkning Sverige ville f mer kunskap om hur danska och svenska konsumenter resonerar kring kosmetika, milj och hlsa. I Danmark finns ett strre intresse hos konsumenter och drmed ett strre utbud av miljmrkta kosmetiska produkter. Varfr r danska konsumenter mer medvetna om vad de har i badrumsskpet? r det hlsoaspekter som spelar in? Men hur gr det ihop med att de rker och dricker mer n svenska konsumenter?

    Miljmrkning Sverige gav vren 2017 frfattaren Fredrik Holm uppdraget att beskriva skillnader i attityder och dess mjliga orsaker. Syftet med rapporten r att Miljmrkning Sverige ska kunna f ett underlag till hur de ska kunna vgleda svenska konsumenter till bra val fr milj och hlsa vad gller kosmetiska produkter.

    Svanen r Nordens officiella miljmrke och Miljmrkning Sverige arbetar utan vinst- och branschintresse p uppdrag av regeringen. Miljmrkning Sverige ansvarar fr Svanen och EU:s motsvarande miljmrke EU Ecolabel. Ls mer p www.svanen.se

    Frfattare: Fredrik HolmId och produktion: Anna Norberg, Miljmrkning SverigeBilder: Getty Images

    Rapporten finns att ladda ned p www.svanen.se/press/dokument

    2 MILJMRKNING SVERIGE

  • Innehllsfrteckning

    Kapitel 1 Behver vi bry oss om vad vi smrjer in oss med? Sid 4 Faktaruta Ngra mnen vi inte vill ha i vra hav eller kroppar Sid 6 Kapitel 2Varfr har danskarna s mnga miljmrkta hudkrmer? Sid 7Faktaruta Hormonstrande mnen vad r det? Sid 9 Kapitel 3Det danska miljintresset r mer hudnra n det svenska Sid 13 Faktaruta Cocktail-effekten: nr ett plus ett blir tre, eller mer Sid 17

    Kapitel 4Miljmrkningens uppdrag: Att g fre lagstiftningen Sid 18Faktaruta Natur, eko, allergi och milj. Vad skiljer mrkningarna t? Sid 21

    MILJMRKNING SVERIGE 3

  • Kapitel 1Behver vi bry oss om vad vi smrjer in oss med?

    ver hela vrlden anvnder mnniskor olika produkter fr att skta om sin hud, sitt hr och sina tnder. Andra produkter ska f dem att lukta gott eller se vackrare ut. Vilka produkter det handlar om, hur mycket de anvnds och hur de anvnds skiljer sig t frn land till land, mellan fattig och rik och mellan kvinnor och mn.

    Samtidigt funderar mnga p om dessa produkter bara gr gott nr huden mjuknar, armhlan slutar lukta svett och hret fr ny lyster eller om de ocks har baksidor? Kan de pverka min hlsa negativt? Direkt och p lng sikt? En snabb skning p ntet ger dig inte bara tillverkarnas reklam utan ocks mngder med pstenden i den allmnna debatten om ingredienser som kan ge cancer och allergier. r pstendena sanna, verdrivna eller bara elakt frtal?

    Och vad hnder nr produkternas rester hamnar ute i naturen? Fr det gr de frr eller senare. Vi skljer schampot ur hret och vi tvttar av oss hudkrmen. Vi gnider bort mascaran och nagellacket flagnar. Via duschen, handfatet och soppsen frsvinner de ur vr syn, men nd finns de kvar. Frr eller senare hittar vi dem i sjn eller havet. r det ett problem eller inte?

    Kort sagt: Behver vi bry oss om vad vi smrjer in oss med?

    Enkel matematik visar att det inte r ngra enorma volymer det handlar om, i alla fall om man jmfr med andra kemikalieflden i samhllet. Vi kan utg frn att en svensk anvnder runt fyra kilo kosmetiska produkter per r. Samtidigt anvnder samma svensk runt femhundra kilo bensin eller diesel. Inte fr att hudkrm och diesel gr att jmfra i vrigt, men nd: Kosmetiska produkter r knappast ett volymproblem som till exempel utslppen av koldioxid till luften eller kvve till vattnet. Kosmetiska produkter bidrar till frekomsten av mikroplaster, men kllor som bildck och konstgrsplaner r sannolikt hundrafalt strre.

    Men visst finns det skl att bry sig.

    4 MILJMRKNING SVERIGE

  • Ett skl handlar om det som brukar kallas diffusa utslpp: Att mnen, lt vara i sm mngder och i lga halter, sprider sig ut frn vra samhllen till sin omgivning, utan att vi har riktig koll. De flesta av dessa mnen innebr kanske inga problem i sig, men om de ansamlas och om de reagerar med varandra finns tminstone misstankar om att de kan f negativa effekter. En del av mnena har mer vlknda negativa effekter, och d r problemet desto mer uppenbart.

    Nr reningsverken byggdes ut i Sverige, p 1960- och 1970-talen, var deras uppdrag att fnga in fosfor och kvve fr att minska nringstillfrseln till vra vattendrag. Slammet som bildas i reningsverken skulle, i de bsta av vrldar, kunna anvndas som gdning p kermarken. Men d mste slammet vara nstintill fritt frn andra froreningar. Det r en besvrlig frga fr mnga reningsverk: Slammet r bra, men innehller sm mngder av frmmande eller dligt kartlagda substanser som gr att lantbrukarna inte vill anvnda det. Rent teoretiskt kan resterna av vra kosmetiska produkter bidra till att slammet och nringen inte kommer till anvndning.

    Ett annat skl handlar frsts om att det gller produkter som vi har nra inp oss. Det faller sig rtt naturligt att vi r mer angelgna om att de r skra n om det hade varit substanser vi aldrig kommer i kontakt med.

    Frn branschens sida betonar man det strnga regelverk som gller enligt EU:s kos- metikafrordning. Just kosmetiska preparat har, i jmfrelse med mnga andra produkter, tydliga krav p t ex innehllsdeklarationer, och det finns uttalade regler fr hur hga halterna fr vara av sdana mnen som kan ge t ex allergiska reaktioner.

    Frn milj- och konsumentorganisationernas sida menar man andra sidan att det finns luckor och brister i samma regelverk som gr det mjligt att slppa fram mnen med bristfllig dokumentation, eller rentav mnen vars hlso- och miljeffekter gr att de inte borde finnas dr. Fga verraskande r branschen och organisationerna inte ense i sina bedmningar.

    Ett tredje skl kan handla om mnniskors mjligheter och vilja att pverka. Kan mina kpval och min anvndning bidra till en minskad belastning p miljn?

    Konsumenternas miljengagemang har frndrat villkoren helt och hllet fr vissa branscher. Papper, batterier och tvttmedel av idag skiljer sig rejlt frn hur de sg ut fr ngra rtionden sedan. Inom livsmedelsbranschen vxer marknaden fr ekologiska produkter snabbt.

    Marknaden fr kosmetiska produkter pverkas ocks av konsumenters intresse fr miljn. Svl miljmrkta produkter som produkter som marknadsfrs med ekologiska och organiska argument vinner nya marknadsandelar varje r.

    Denna rapport handlar inte s mycket om vilka mnen som r bra och dliga, eller vilka bedmningar som r riktiga. Den diskuterar just konsumenternas intresse fr kosmetiska produkter i allmnhet och miljmrkta sdana i synnerhet. Det har visat sig att intresset r mycket strre i Danmark n i Sverige. Och den intressanta frgan blir d: Hur kommer det sig?

    MILJMRKNING SVERIGE 5

  • 6 MILJMRKNING SVERIGE

    Ngra mnen vi inte vill ha i vra hav eller kroppar

    KonserveringsmedelKonserveringsmedlen gr s att produkten behller de nskade egenskaperna lnge, och inte pverkas av att det t ex kommer in bakterier i frpackningen. Ett argument fr konserveringsmedel r drfr att produkten rcker lngre och att inte s mycket behver kastas.

    Men bland de konserveringsmedel som anvnds finns mnen som vllat diskussion. Omtalade r de s k parabenerna, eftersom vissa typer av dem har misstnkts ha hormonstrande verkan. Fr tillfllet r alla parabener frbjudna i Svanenmrkta produkter. Men frgan om parabeners farlighet r komplicerad och bedmningarna kan ndras i framtiden.

    Konserveringsmedlet MI r allergiframkallande och drfr inte tilltet i Svanen- mrkta produkter. Det r ocks akut giftigt fr vattenlevande djur.

    ParfymerVissa parfymmnen kan i hga halter ge allergiska reaktioner. Drfr r det vanligt med krav p parfymfrihet, t ex i de mrkningar som drivs av astma- och allergi- frbund. I Svanenmrkningen r vissa parfymer tilltna, men med srskilda hlso- och miljkrav, och aldrig i produkter fr babyvrd.

    MikroplasterBegreppet mikroplaster har seglat upp i diskussionen de senaste ren, sedan man kunnat konstatera att mycket stora mngder plast svvar runt i havet i form av mycket sm partiklar. Dr kan de stra det marina livet, och de har ocks egen- skapen att dra till sig andra, miljfarliga mnen s att de blir n mer olmpliga som t ex fiskfda.

    Mikroplast frekommer i en del kosmetiska produkttyper, t ex fr skrubb, rengring och make-up. De bidrar sannolikt med en mindre del av den totala belastningen av mikroplaster, men oskerheten r stor om vilka volymer det handlar om. En uppskattning frn Svenskt Vatten r att kosmetiska preparat bidrar med cirka 60 ton per r i Sverige, som en del av de 250-2 000 ton som man antar kommer frn hushllens avlopp. Mikroplaster r inte tilltna i Svanenmrkta produkter.

    Faktaruta

  • MILJMRKNING SVERIGE 7

    Kapitel 2ocktail-effekten: nr ett plus ett blir tre, eller merVarfr har danskarna s mnga miljmrkta hudkrmer?

    Om du bor i Danmark och vill ha en miljmrkt tvl, schampo, hudkrm eller kosmetika har du sex gnger s mnga produkter att vlja p, jmfrt med om du bor i Sverige. Allt tyder p att danskarna bryr sig mer n svenskarna om vad de anvnder p kroppen och att det i sin tur pverkar utbudet. Men varfr denna skillnad? S olika r vi vl inte p varsin sida resund?

    Hr i Danmark har vi just nu runt 2 400 kosmetiska produkter som har licens fr det nordiska miljmrket Svanen, berttar Lisbeth Engel Hansen som r kriteriechef p Miljmrkning Danmark. Lisbeth r utbildad kemiingenjr och har jobbat med miljmrk- ningen i Danmark sedan dess brjan p 1990-talet.

    Det innebr inte att det finns 2 400 olika godknda recept, ppekar Lisbeth. Flera av produkterna finns med olika sorters parfym tillsatt, med ett produktnamn fr varje sammansttning. Dessutom har vi miljkrav ven p frpackningen, vilket gr att antalet licenser fr samma grundrecept kan bli nnu fler.

    I Sverige finns det runt 400 Svanenmrkta kosmetiska produkter. Kriterierna r desamma i alla nordiska lnder, och stller samma krav, s skillnaden ligger inte dr. Den handlar snarare om vilka produkter som tillverkarna anser vara vrda att lansera i respektive land. Det, i sin tur, beror p hur stor man bedmer att efterfrgan r.

    Vi kan ocks se att det r fler inhemska produkter i det miljmrkta sortimentet, fortstter Lisbeth. Vi fr intrycket att ngra av de riktigt stora och internationella tillverkarna inte r intresserade av att tillmtesg de krav vi stller via miljmrkningen. Fr dem r Danmark en rtt liten marknad, och de miljkrav som stlls hr pverkar inte deras frsljning i stort. Dremot r samma krav mycket viktigare fr vra inhemska tillver-kare. Det r lite synd, fr ngra riktigt exklusiva och lyxiga mrken i det miljmrkta sorti-mentet skulle ge en bra signaleffekt till konsumenterna, och ven locka nya konsumentkategorier att brja anvnda miljmrkta produkter.

    Hur mnga miljmrkta produkter det finns r ju bara ett stt att mta intresset hos konsumenterna. Ett annat r att mta hur stora mngder vi frbrukar. Eller hur mycket pengar vi r beredda att lgga p kosmetiska produkter i allmnhet och miljmrk-ta sdana i synnerhet. Sdana siffror finns men r svra att f tillgng till eftersom mnga av dem r affrshemligheter. Ett riktmrke att utg frn r att den totala frsljningen i Sverige lg p ca 16 miljarder kronor r 2014, och att den d hade kat med ca 17 procent ver fyra r. Om den kningen sttt sig sedan dess handlar svenska konsumenter idag kosmetiska produkter fr ungefr 1 900 kr per person och r.

    Av allt att dma lgger danskar mer pengar p kosmetiska produkter miljmrkta svl som vriga. I en europeisk rapport frn 2008 anges att danskar d lade 187 euro per capita p omrdet, medan svenskar njde sig med 138 euro. Det r en skillnad p 35 procent! Samma rapport anger ocks att andelen miljmrkta produkter i Danmark lg i intervallet 10-15 procent r 2009, medan eko- och naturkosmetik d hade en marknadsandel p 1,8 procent.

    Vi bedmer att det miljmrkta sortimentet utgr ngonstans mellan fem och tio procent av det totala saluvrdet fr kosmetiska produkter i Sverige, sger Ulf Eriksson p Miljmrkning Sverige Ngra tillverkare har varit mer mlmedvetna n andra med att introducera miljmrkta produkter. Och de miljmrkta produkterna vxer men att vi ligger efter danskarna med kanske fem-tio r r helt klart.

    1

    2

    Enligt KoHF hemsida lst 2017-05-18 SPT Brancheforeningen for sbe, parfume och teknisk/kemiske artikler. Powerpoint 2009-11-08

    1

    2

  • Bland mnga tnkbara frklaringar vill Ulf peka p att de danska apoteken avreglerades tidigare n de svenska och att just kosmetiska produkter r en viktig del av apotekens sortiment, vid sidan av den receptbelagda medicinen. Det lockar de olika apoteksfretagen att ta fram butiksegna mrken. Det fr ven de strre kedjorna att haka p tget.

    Noga med hlsan? Nej, knappast!Hur man n vnder och vrider p siffrorna tycks ett faktum uppenbart: Intresset fr miljmrkta kosmetiska produkter r avsevrt strre i Danmark n i Sverige. Det rcker med en snabb titt i de stora butikernas hyllor, eller i skyltningen hos ngon av butikerna i Matas-kedjan, fr att f det intrycket.

    Ska vi frklara det med att danskarna r s mycket mer mna om sitt eget skinn? Att de r petigare med vad de lgger p huden?

    Ja, kanske. Men i s fall r det ocks en omsorg om den egna hlsan som str i kontrast till andra skillnader mellan danska och svenska levnadsvanor. Fr statistiken bekrftar det som de flesta av oss nog anar: danskar bde dricker och rker mer n svenskar. Enligt Vrldshlsoorganisationen WHO dricker en dansk 25 procent mer n en svensk, rknat som ren alkohol. Och 28 procent av danskarna r rkare, mot 24 procent av svenskarna.

    Och om nu danskarna njuter av sina laster s betalar de ocks ett pris fr dem. En dansk lper nra tre gnger strre risk n en svensk att d i levercancer; en cancerform som till ungefr tv tredjedelar kan frklaras med hgt alkoholintag. WHO konstaterar ocks att den danska vgtrafiken skrdar nra dubbelt s mnga offer n den svenska, stllt i relation till hela befolkningen. Hr sticker framfr allt de danska mnnens alkohol- konsumtion ut som en viktig bakomliggande orsak till ddsolyckorna.

    P samma stt skrdar rkningen fler danska offer n svenska. Risken att insjukna och ven d i lungcancer r ungefr dubbelt s stor fr en dansk som fr en svensk. I Sverige ligger dessa risker p ungefr samma niv, sett ver tid, medan ddligheten i lungcancer minskar fr danska mn och kar fr danska kvinnor.

    WHOs uppgifter r visserligen frn 2010 och 2011, och bruket av svl alkohol som tobak sjunker i bde Danmark och Sverige. Men nd: r det den egna hlsan som frmr danskarna att vlja miljmrkt hudkrm r det knappast frukten av ett mer konsekvent hlsomedvetande. Vi mste leta efter andra frklaringar.

    8 MILJMRKNING SVERIGE

    Begreppet kemi finns nrvarande p ett annat stt i det danska samtalet n det gr vid de svenska. En orsak kan vara vilken industri som finns i respektive land, menar Lisbeth Engel Hansen, kriteriechef p Miljmrkning Danmark.

    Enligt Vrldshlsoorganisationen WHO dricker en dansk 25 procent mer ren alkohol n en svensk.

  • MILJMRKNING SVERIGE 9

    Hormonstrande mnen vad r det?Hormoner har vi ju alla i kroppen, som en sorts kemiska signaler. De kan t ex sl p eller stnga av olika kemiska processer i kroppen och har stor betydelse fr hur vi mr och utvecklas. Vissa mnen, svl syntetiska som naturliga, kan likna hormoner och drfr finns en oro fr att dessa mnen ska kunna stra kroppens egna kemiska processer om de kommer in i kroppen. Srskilt stor r oron fr att barn som utstts fr hormonstrande mnen ska f livslnga utvecklingsskador. Men ven risker fr hormonella effekter p djur och vxter r sklart intressanta i sammanhanget.

    Naturligt frekommande hormonstrande r ju inte s mycket att gra t, mer n att frska undvika dem. Nr det kommer till syntetiska mnen reser mnga kravet att sdana mnen br frbjudas eller begrnsas, fr att minska risken fr skador.

    Andra typer av milj- och hlsorisker har varit uppmrksammade lngre och r i regel lttare att definiera. Det finns regler fr vad som rknas som allergiframkallande, giftigt, cancerframkallande eller som pverkar reproduktionen. Diskussionen om mnens hormonstrande egenskaper r inte lika lngt gngen och det r betydligt svrare att vara lika exakt. Vilka hormoner avses? Vid vilka niver ska mnena anses vara hormon-strande? P vilka stt ska de stra kroppens hormoner? Vilka effekter ska de ha fr att rknas som hormonstrande?

    Drfr handlar diskussionen om hormonstrande mnen n s lnge ofta om huruvida misstankar r befogade eller ej, om sannolikheten fr skador, och om ett frbud eller en begrnsning skulle ha ngon positiv effekt p hlsa och milj.

    Faktaruta

  • 10 MILJMRKNING SVERIGE

    Ett flrdfullt folk med en kritisk attityd?Det r ltt gjort att pst saker om typiska drag hos befolkningar i olika lnder. Redan vra nrmaste grannar brukar vi beskriva som annorlunda p gott och ont. Du har skert massor med sikter om hurdana danskar r, och kanske brukar du sucka om oss sjlva och sga ofta lite nedltande att det vi gr r typiskt svenskt.

    I regel finns det vldigt lite fog fr sdana generaliseringar. Svl danskar som svenskar som alla andra r frsts olika. Det r klokt att inte dra fr stora vxlar p sdana pstdda karaktrsdrag, hur mycket man n tycker sig se dem eller har hrt talas om dem.

    Med den reservationen p plats: Det brukar ibland hvdas att danskar r mer kontinentala och flrdfulla n svenskar. En dansk lgger mer krut p att vara snyggt sminkad, medan en svensk hellre betonar sin naturlighet, sgs det.

    Ett resonemang fr att frklara denna skillnad gr tillbaka till krigsren och den tyska ockupationen. Vid frigrelsen, sgs det, lngtade danskarna efter lyx och flrd p ett helt annat stt n svenskarna.

    Och, visst, om nu en dansk lgger 35 procent mer pengar p kosmetiska produkter n en svensk r det naturligtvis en frklaring som passar in. Frklaringen blir mer trovrdig om samma mnster syns p andra hll, s vi tittar p den europeiska statistiken igen. Dr toppas per capita-inkpen av kosmetiska produkter av Norge, vilket ju r ett std fr frklaringen. Men som god tva kommer Schweiz. Dr fll den teorin, eller blev i alla fall motsagd.

    Ibland talas det ocks om att vi i de skandinaviska befolkningarna skulle ha olika karaktrer eller kynnen. Danskar ska, enligt de hr resonemangen, vara mer skeptiska och kritiska till t ex myndigheter n vad svenskar r. Vi skulle, andra sidan, vara noga med att gra rtt, bde gentemot vra vrderingar och gentemot vrt samhlle. Hr brukar den starka svenska centralmakten sedan Gustav Vasas och Axel Oxenstiernas tid dyka upp som argument. Frnvaron av systembolag i Danmark brukar p samma stt lyftas fram som bevis. Konsten att skta sitt drickande skulle vara den enskildes ensak i Danmark men ett samhllsansvar i Sverige.

    En dansk konsument lgger 35 procent mer pengar p kosmetiska produkter n en svensk.

  • verfrt till frgan om kosmetiska produkter skulle resonemanget kunna se ut ungefr shr: Medan vi svenskar i hgre grad frlitar oss p att de produkter vi hittar i butikerna r trygga att anvnda, rentav att de mste vara godknda (annars skulle de inte f sljas r en vanlig uppfattning), tnker danskarna mer kritiskt och fredrar att handla utifrn egna vertygelser. En produkt som lanseras som ett alternativ eller uppstickare blir d uppskattad just fr att den avviker och ifrgastter, medan den hos oss blir lite besvrlig eftersom den str och stller frgor.

    Det gr frsts bra att spekulera i frklaringar av detta slag. Kanske finns det std fr dem i t ex sociologisk forskning. nd r det klokt att inte gra sig alltfr stereotypa bilder av vare danskar eller svenskar. Skillnaderna inom lnderna r mycket strre n mellan dem.

    En dansk industritraditionLisbeth Engel Hansen, kriteriechefen p den Miljmrkning Danmark, kastar fram ytterligare en intressant id:

    Svensk industri har ju i s hg grad baserats p alla era naturresurser, sger hon. Ni har byggt ert vlstnd p skogen, stlet och vattnet. I Danmark har vi ingenting av detta. Vi har dremot en relativt stor kemteknisk industri. Andelen danskar som jobbar med kemikalier och kemiska produkter och processer r sannolikt betydligt strre n motsvarande andel i Sverige. Man kan tnka sig att begreppet kemi finns nrvarande p ett annat stt i det danska samtalet n det gr vid de svenska, att det fder ett strre intresse fr kemiska produkter och ven funderingar p samma produkters frtjnster och tillkortakommanden.

    Hm. Nu brjar det likna ngot. Tanken r svr att helt leda i bevis, men den verkar rimlig. Den fr stanna i bakhuvudet i jakten p fortsatta frklaringar.

    MILJMRKNING SVERIGE 11

    Skogen - en stttepelare inom svensk industri. Kan det ha pverkat vr instllning till miljfrgor?

  • 12 MILJMRKNING SVERIGE

    Danska rster om kosmetiska produkter

    Line Bang Eriksson, 31 r, bosatt i Kpenhamn: Jag och min familj kper nog kosmetiska produkter fr 4 000 danska kronor per r, mest schampo, tvl, balsam och hudkrm. Vi kper dem fr att hlla oss rena och fr att gra torr hud mjuk. Jag blev betydligt mer uppmrksam p produkternas innehll nr jag vntade barn. Jag hade hrt en hel del om att vissa produkter kunde innehlla mnen som kunde ge allergier och kanske rentav cancer, eller miljfarliga mnen eller plastpartiklar som spolas ut i sjar och hav. Det gjorde att jag brjade leta mer efter svl miljmrkta produkter som ekoprodukter.

    Det r mycket mjligt att farhgorna r verdrivna, men fr mig r det tryggt att vlja Svanen. De varor jag kper ska inte f innehlla tveksamma komponenter.

    Jag r inte srskilt mrkestrogen utan kper de produkter som motsvarar mina krav. Parfymerade produkter gr numera oftast bort helt och hllet, och s har jag hrt att alla ingredienser som heter ngot med poly innehller plast, s de gr ocks bort. Jag vljer dremot produkter som har ett miljmrke, r ekologiska, grna parfymfria eller mrkta med allergifrbundets godknnande.

    Jag har bott i Sverige under strre delen av mitt liv och kan skriva under p att det finns skillnader. Ni svenskar r bttre p att kllsortera sopor, och vi danskar bryr oss mer om vad vi smetar p oss.

    Ulla Kjaer Kaspersen, 57 r, bosatt i Odense:

    I vr familj (tv vuxna, tv ungdomar) kper vi kosmetiska produkter fr runt 3 000 kr per r. Tonrsdottern lgger skert ut en tusenlapp till! Vi vljer de mrken som inte innehller ftalater och andra komponenter vi ogillar eller dr vi helt enkelt inte vet tillrckligt. Nu rkar jag vara utbildad toxikolog, och drfr kanske inte srskilt representativ fr mnga andra. Jag lser p rtt noga om vad produkterna innehller, och tar del av de olika kampanjer som frekommer.

    Jag r verhuvudtaget noga med att produkterna vi kper inte fr inte innehlla mnen som kan misstnkas bidra till cancer eller annat. Drfr anvnder jag t ex bara olja och aldrig hudkrm. Och totalt sett skulle jag tro att 80 procent av mina inkp r sdana dr jag uteslutit produkter med onskade kemiska tillsatser.

    Jag r inte frvnad ver att intresset r strre i Danmark n i Sverige. Det rcker att titta i vilken butik som helst och se skillnaden.

    Line blev mer uppmrksam p innehllet i de kosmetiska produkterna hon anvnde

    nr hon blev gravid.

    80 procent av mina inkp r sdana dr jag uteslutit produkter med onskade kemiska tillsatser, menar Ulla Kjaer Kaspersen, som

    sjlv r utbildad toxikolog.

  • Kapitel 3Det danska miljintresset r mer hudnra n det svenska

    Jag tror att en avgrande skillnad r att ni i Sverige har s mycket natur kvar att vrna, och det gr ni rtt i. Men hr i Danmark har vi andra frgor som pockar p svar.

    Claus Jrgensen ppnar vrt samtal p ett stt som fr mig att studsa till lite. Han har tagit emot mig p Forbrugerrdet Tnks kontor p Fiolstraede, en av de mnga ggatorna i centrala Kpenhamn. Kontoret fyller hela den vackra fastigheten och totalt har man runt 130 anstllda.

    Forbrugerrdet Tnk r Danmarks stora konsumentorganisation, en ideell verksamhet med 78 000 medlemmar och en rlig budget p 90 miljoner danska kronor. Av dessa r en femtedel statliga medel, medan resten r medlemsavgifter och projektmedel. Freningen grundades 1947 och r vrldens nst ldsta konsumentorganisation bara en i USA har funnits lngre.

    Drmed har vi ocks identifierat en viktig skillnad mellan Danmark och Sverige, och kanske funnit en viktig ledtrd till gtan med de miljmrkta kosmetiska produkterna. Danmark har en stor och inflytelserik men nd oberoende konsumentorganisation av ett slag som vi inte alls har i Sverige. Sveriges Konsumenter och vriga konsumentorganisationer fr urskta! Forbrugerrdet har en position i dansk konsumentpolitik som motsvaras rtt vl av Svenska Naturskyddsfreningens position i svensk miljpolitik. andra sidan r konsumentmyndigheten Forbrugerstyrelsen (notera skillnaden i namnet fastn den r hrfin!) en betydligt svagare aktr n sin svenska motsvarighet Konsumentverket.

    Varfr det blivit s, det kan man mest spekulera i. Kanske r det ett uttryck fr ett folkkynne i alla fall? Att danskar hellre litar till sig sjlva n till sina myndigheter?

    Claus leder Forbrugerrdet Tnk Kemi, en avdelning som bestr av sex personer. En vxande opinion tyckte att EU-arbetet fr att riskvrdera och skra kemikaliefldet gick alltfr lngsamt, i synnerhet med den omdiskuterade frgan om hormonstrande mnen. Drfr brjade Forbrugerrdet Tnk arbeta med komplicerade kemiska bedmningar, berttar Claus.

    A, B eller C-kolvMen Danmark r ju inte stort i EU, och danska konsumenter har en rtt blygsam inverkan p europeiska marknader. Drfr har idn frn brjan varit att bygga en sdan verksamhet som ltt kan verfras till andra lnder. Ett exempel p det r den app som hjlper konsumenter att f besked om innehllet i olika produkter. Den som installerat appen Kemiluppen p sin mobiltelefon kan enkelt scanna streckkoden p en kosmetikprodukt och mycket snart f svar i form av en A, B eller C-kolv.

    MILJMRKNING SVERIGE 13

  • 14 MILJMRKNING SVERIGE

    C-kolv betyder att produkten innehller komponenter som kan vara till exempel hormon-strande. Det betyder inte att produkten r farlig att anvnda. Skillnaden kan verka hrfin men r viktig, och vi ska terkomma till den.

    A-kolv ges till produkter som saknar problematiska substanser, enligt Forbrugerrdet Tnks uppfattning. Dit hr de produkter som mrks med Svanen med vissa undantag:

    Det finns miljmrkta produkter som r parfymerade, vilket kan verka konstigt med tanke p att vissa parfymer kan vara allergiframkallande, berttar Claus. Argumentet r att det innebr strre mjligheter fr mrkta produkter att n ut p marknaden och att den som helt vill undvika parfymerna ltt kan avgra sjlv genom att lukta p innehllet. Alla sdana produkter placerar vi i B-kategorin.

    Kemiluppen har blivit en succ i Danmark. Den har laddats ned av ver 210 000 danskar som gjort totalt mer n 4 miljoner scanningar av ver 10 500 olika produkter. Intressant nog r de miljmrkta produkterna verrepresenterade nr danskarna kollar innehllet. Om det beror p att man misstror mrkningen, eller om det r ett stt att bekrfta att man kpt schyssta varor r det ingen som vet. Det kan frsts ocks hnga samman med att det r fler miljintresserade konsumenter som anvnder Kemiluppen; samma som kper miljmrkta produkter. Enligt Forbrugerrdet Tnks underskningar r det frmst kvinnor mellan 25 och 45 r som r de typiska Kemiluppen-anvndarna.

    Om en konsument scannar in streckkoden till en ny vara, som Kemiluppen nnu inte har granskat, kommer det naturligtvis inte svar med en gng. Dremot fr Forbrugerr-det Tnk besked om att hr finns en ny vara att granska, och kan terkomma med sin bedmning i ett senare skede.

    - Jag tror att en avgrande skillnad r att ni i Sverige har s mycket natur kvar att vrna, och det gr ni rtt i. Men hr i Danmark har vi andra frgor som pockar p svar. Det sger Claus Jrgensen, Forbrugerrdet Tnk, inflytesrik konsumentorganisation i Danmark.

    Appen Kemiluppen r en succ och har laddat ner av ver 200 000 danska konsumenter

  • MILJMRKNING SVERIGE 15

    Problem med vattnetForbrugerrdet Tnk r en stark organisation i Danmark och den bedriver en aktiv opinions- bildning av ett mer offensivt slag n vad som r mjligt fr en statlig myndighet. Det frklarar frsts en del av skillnaderna mellan Danmark och Sverige. Men Claus Jrgensen menar att det finns andra, mer grundlggande skillnader mellan vra lnder.

    Kopplingarna mellan personliga val och miljpverkan brjade diskuteras i slutet av 1980-talet, i vra lnder precis som i vriga vstvrlden, sger han. Men diskussionen tycka ha fljt olika spr. Jag har intrycket av att ni i Sverige riktade er uppmrksamhet mot den yttre miljn. Det var klorblekningens effekter p havsmiljn som engagerade er, liksom det resursslseri det innebr att inte sortera sopor. Ni har ocks stora skogar och andra vrdefulla naturomrden att sl vakt om p ett helt annat stt n vi har i Danmark. Det r i grunden samma miljopinion den bara tar sig annorlunda uttryck.

    Hr i Danmark bekymrar vi oss mycket om kvaliteten p vrt dricksvatten. Vi r ett litet och trngt land med en stor andel jordbruk. Det skapar ett hrt tryck p vattenresurserna och det kar risken fr froreningar. Vi har haft larm om att danskt dricksvatten kunde innehlla glyfosat (en komponent i bekmpningsmedel mot ogrs). Dansk press har ocks gjort stora rubriker av att parabener skulle kunna vara hormonstrande, och att vissa lppstift kunde innehlla bly.

    Diskussionen i Danmark handlar d inte bara om oron fr den egna hlsan, utan ocks om kvaliteten p det vatten som bde ska drickas och anvndas i jordbruket. Och uppmrksamheten frstrktes av att vissa forskare profilerade sig hrt i frgan och att vissa politiker valt att haka p.

    Den svrbedmda cocktaileffekten Nr larmet gr handlar det ofta om enskilda produkter eller mnen, fortstter Claus. Media fungerar ju s, och knyter an till en knsla av att kemiska mnen r oknda eller frmmande. Det kan ibland rcka med en krnglig kemisk beteckning fr att konsumenter ska bli oroliga ven om det handlar om ett helt harmlst mne. Det finns en utbredd kemi-oro i samhllet, och vi vet att den kar med tiden. Det r ocks en av anledningarna till att Kemiluppen blivit s flitigt anvnd.

    Fretrdarna fr den tillverkande branschen har av samma skl varit kritiska till Kemiluppen. Man anser att Kemiluppen bidrar till en kemikalieskrck, och att Forbrugerrdet Tnk p s vis spr p en oro fr produkter som r helt obefogad.

    Vi r noga med att ppeka att en produkt som fr C-kolv inte r farlig att anvnda och att den i regel innehller godknda mnen, sger Claus. Vi har respekt fr de regler som gller enligt Kosmetikafrordningen, och fr att de flesta produkter r tillverkade enligt dessa regler.

  • 16 MILJMRKNING SVERIGE

    Att frordningen sedan har sina brister r en annan sak. Men C-kolv innebr nd att varan innehller mnen som kan leda till problem om inte p huden s ute i miljn, nr den skljts av kroppen. Vill man ta den sortens hnsyn som konsument undviker man helt enkelt den sortens varor.

    Men visst, ngra konsumenter uppfattar skert C-kolven som att produkten skulle vara farlig, hur tydligt vi n beskriver vad det r vi bedmer. Det r alltid en svr balansgng att g nr man behver frenkla sitt budskap s mycket som vi gr i Kemiluppen.

    Forbrugerrdet Tnks oro handlar allts inte om att enskilda produkter skulle vara farliga att anvnda. Dremot bekymrar man sig fr den s k cocktaileffekten: Att man vet s lite om vad som hnder nr mnga olika mnen frekommer samtidigt i en produkt, eller ute i miljn. Vad hnder nr dessa mnen bryts ned, och vad hnder om de reagerar med varandra? Om flera olika mnen innebr varsin risk fr negativa effekter ska man d addera riskerna till varandra, eller frstrker de varandra? Eller kan det motsatta intrffa att de slcker ut varandra? Det r nrmast omjligt att gra en god riskbedmning. I de allra flesta sammanhang r cocktaileffekten sannolikt inget problem alls. Komponenterna bryts ned till ofarliga bestndsdelar, hinner aldrig ansamlas i hga halter och hinner knappast reagera med varandra. Men det r fullt rimligt att det ocks finns situationer dr cocktaileffekten blir till ett problem. Var i hstacken finns nlen?

    Enligt vr uppfattning tar inte den nuvarande lagstiftningen tillrcklig hjd fr cocktail- effektens risker, sger Claus. Drfr r det viktigt att ge konsumenterna mjlighet att sjlva vlja om de vill utstta sig fr risken eller ej.

    Inhemska leverantrer mer lyhrdaOpinionsbildningen har haft effekt. Svl tillverkare som handeln frsker tillmtesg danskarnas intresse fr kosmetiska produkter utan problematiskt innehll. Danmark har, som konstaterats, en frhllandevis stor och inhemsk kemteknisk industri, och dess hemma- marknad r viktig.

    Drfr r produkter frn danska tillverkare vanligare i kategorin A-kolv, berttar Claus, trots att vi i vr bedmning inte tar ngon hnsyn till var produkten r tillverkad. Av samma skl har de globala, stora fretagen i branschen fler produkter i C-kategorin.

    Lisbeth Engel Hansen, Miljmrkning Danmark, har gjort samma iakttagelser, men tycker ocks att bilden r motsgelsefull:

    ena sidan r det begripligt om en internationell leverantr tycker att den danska marknaden r s liten att den inte krver srskild hnsyn. andra sidan vet vi att de som har i uppdrag att spana efter trender i nya konsumtionsmnster hller noga koll p trender i de skandinaviska lnderna, eftersom det r lnder med kpstark och vlutbildad befolkning. Det gr vrt arbete p hemmaplan extra betydelsefullt. En miljanpassning av det danska produktutbudet kan f efterfljare i mnga andra lnder.

    ven handeln r, som sagt, med p noterna. Svl ngra av de stora kedjorna fr dagligvaror som de mer specialiserade kedjorna fr just kosmetiska produkter ser till att profilera de miljmrkta varorna tydligt. Lisbeth konstaterar ocks att samma profilering mrks p andra plan: Det har, tminstone i Danmark, frekommit en diskussion om att vissa kartong- och pappersfrpackningar fr t ex micro-popcorn och hmtpizzor behandlats med fluorbaserade mnen fr att inte frpackningen ska pverkas av vrmen. Det hr r mnen med misstnkt hormonpverkande egenskaper. Drfr har t ex danska Coop beslutat sig fr att helt sluta anvnda sdana frpackningar.

  • MILJMRKNING SVERIGE 17

    Cocktail-effekten: nr ett plus ett blir tre, eller mer

    Nr man testar olika mnens hlso- och miljegenskaper testar man dem ofta ett och ett, fr att dels ta reda p om de har negativa effekter eller ej, och vid vilka halter effekterna mrks. Det r frsts enda sttet att lra knna det enskilda mnet, och inget konstigt i sig. n s lnge r det bara en mindre del av alla kemiska substanser som testats fullt ut p detta stt.

    Men det finns misstankar att flera mnen i kombination kan ge helt nya och ovntade effekter t ex vara hormonstrande. Hr vet man nnu vldigt lite, och att underska alla tnkbara kombinationer av mnen och hur de reagerar i olika miljer, det r frsts en ondlig arbetsuppgift.

    I vissa fall kan man tnka sig mnen som neutraliserar varandra s att den sammantagna effekten uteblir helt. Ett minus ett blir noll. Det r frsts en nskedrm fr den som gr riskbedmningar. I mnga fall kan man sannolikt lgga effekten av ett mne till effekten av ett annat mne: ett plus ett blir tv. Men man kan heller inte utesluta att mnena tillsammans stadkommer en mycket kraftigare effekt som om ett plus ett blir tre, eller nnu mer.

    Det r mot bakgrund av de hr kombinationseffekterna, eller misstankarna om dem, som svl Nordisk Miljmrkning som mnga myndigheter och andra parter frordar en s liten frekomst som mjligt av sdana kemiska mnen vars egenskaper r illa knda. Frsiktighet och substitution gller som riktlinjer.

    Faktaruta

    Nr ett plus ett blir tre, eller mer. n vet inte forskningen tillrckligt om coctaileffekten. P Nordisk Miljmrkning gller frsiktighet och att mnen man vet fr lite om ska ersttas av mnen som r mer vldokumenterade.

  • 18 MILJMRKNING SVERIGE

    Kapitel 4

    Miljmrkningens uppdrag: Att g fre lagstiftningen Spelar det d ngon roll fr miljn att danskarna uppmrksammar kosmetiska produkterna p ett helt annat stt n vad vi svenskar gr? Minskar det exponeringen av sdana mnen som Forbrugerrdet Tnk och Nordisk Milmrkning ser som problematiska? Minskar risken fr allergier eller nnu vrre cancer och hormonstrningar? Minskar riskerna fr skador p dricksvattnet?

    Eller r det tvrtom, som t ex lkaren Agnes Wold brukar hvda att det finns strre risker med obefogad eller verdriven oro fr substanser som inte har en chans att stlla till med den frmodade skadan ?

    Branschen betonar: Skra produkterDen svenska branschorganisationen fr kosmetiska produkter heter Kosmetik- och hygienfretagen, frkortas KoHF och har ungefr 150 medlemsfretag. KoHF betonar, i likhet med sin danska systerorganisation SPT, att produkterna tillverkas i enlighet med EU:s kosmetikafrordning, som stller hga krav p att alla ingende komponenter ska vara granskade och skra fr anvndning.

    Man betonar ocks den skerhetsmarginal p en faktor hundra som ska rda mellan de halter dr mnen gett onskade effekter och de halter som r tilltna i produkterna. Enkelt uttryckt ska en sdan marginal effektivt frhindra att produkterna ska kunna ge anvndarna ngra onskade effekter vid normal och frutsgbar anvndning. Och gentemot dem som upprrs ver djurfrsk frvisso en helt annan frga men nd en aspekt som ofta lyfts fram - ppekar man att sdana varit frbjudna fr kosmetika- framstllning sedan 2004.

    3

    Vad r skra produkter? sikterna gr isr mellan branchorgansationen och milj- och konsumentorganisationer.

    4

    Se t ex krnikan Kejsarens nya hormonklder, Fokus nr 46/2016 Underlag till bda ovanstende stycken hmtade frn KoHF hemsida 20 maj 2017

    3

    4

  • MILJMRKNING SVERIGE 19

    Lagstiftning r bra fr att tvinga bort dliga produkter med erknt skadliga effekter. Miljmrkningen verkar i den andra nden av produktspektrat: Den hjlper konsumenterna att driva p en god produktutveckling.

    Just begreppet sker r viktigt att framhlla, enligt branschorganen. Drav kan man ana en viss irritation ver den danska Kemiluppen, som man menar kan uppfattas som en farlighetsmrkning av konsumenterna. Och drav kan man ocks frst Forbrugerrdet Tnks resonerande text som frklarar att produkter C-kolven r skra fr konsumenten, men att de nd kan innehlla komponenter som kan ha onskade effekter i andra sammanhang n p huden.

    Naturskyddsfreningen: Luckor i lagenI Sverige har Naturskyddsfreningen i viss mn brjat driva samma frgor som Forbrugerrdet Tnk, via kampanjerna Frsch p riktigt och Surfejs. I rapporten Hygien-bubblan beskriver man hur Kosmetikafrordningen reglerar tillverkningen av kosmetiska produkter. Men, menar man, hr finns brister. En av de brister man pekar p r att kraven p dokumentation enligt kemikaliedirektivet REACH inte gller fr kemiska mnen som anvnds i mindre mngder n ett ton per r och fretag. Det gr att mnga lgvolym- kemikalier gr under radarn, och eftersom t ex kosmetika sllan handlar om stora kemikalieflden blir det frhllandevis mnga komponenter som frblir oredovisade inom denna bransch. Samtidigt rder det oklarheter om vilka tester som ska utfras. En annan brist i REACH r att den endast gller industrikemikalier, vilket gr att naturliga mnen som r vanliga ingredienser i kosmetiska produkter saknar dokumentationskrav.

    I likhet med Forbrugerrdet Tnk oroar sig Naturskyddsfreningen ocks fr cocktail- effekterna, dvs fljderna av att olika mnen med varierande riskfaktorer blandas i miljn och kanske ocks reagerar med varandra.

    Se t ex krnikan Kejsarens nya hormonklder, Fokus nr 46/2016 Underlag till bda ovanstende stycken hmtade frn KoHF hemsida 20 maj 2017

  • 20 MILJMRKNING SVERIGE

    Svanen: Fullgoda alternativ finns, sista ordet gr till Nordisk Miljmrkning

    Ulf Eriksson p Miljmrkning Sverige betonar att miljmrkningen inte r statisk. I Svan-ens fall gller kriterierna fr en viss produktgrupp i snitt i fem och drefter frndras kraven utifrn nya vetenskapliga rn och annat som hnt i omvrlden. Syftet r att konsu-menten alltid ska f en av marknadens bsta produkter nr den vljer Svanen. Och under kriterieperioden kan bara vissa justeringar frekomma:

    Vi kan inte skruva t kriterierna under den perioden, sger Ulf, eftersom produkterna har ftt miljmrket p samma villkor fr denna tid. Men om nya bedmningar av ingredienser kommer under perioden som visar att Svanens krav p hlsa och milj inte lngre uppfylls, fr producenterna ndra i recepten om de vill behlla Svanen. Och omvnt kan forsknin-gen mildra bedmningen och vi kan d ltta lite p kraven under kriterieperioden eftersom det inte drabbar licenserna.

    Man kanske fr bilden av att miljmrkningen skjuter tillverkarna framfr sig med milt vld. Men Ulf menar att den bilden inte r helt sann:

    Det finns mnga fretag som p eget initiativ vljer bort vissa komponenter som kan ge bekymmer och r ifrgasatta, t.o.m. utver Nordisk Miljmrknings krav. Dessutom ser jag flera produkter utan Svanenmrkning som troligen skulle klara vra krav, men det r ju inte ltt fr alla att veta. Enklast fr konsumenterna r om det finns ett mrke p. Men det hnder ocks att tillverkare inte vill hnga med hela vgen nr vi frndrar kraven efter en kriterieperiod, och d frlorar produkterna sin miljmrkning vid omprvningen.

    Lisbeth Engel Hansen, Miljmrkning Danmark, menar att man kan frlora sig i ndlsa diskussioner om riskbedmningar fr de komponenter som anses vara problematiska. Men, sger hon, leverantrerna har ju i hg grad kunnat visa att de kan leverera fullgoda produkter som klarar Nordisk Miljmrknings alla krav, och drmed faller hela den diskussionen. Varfr ens diskutera risker och skerhetsmarginaler fr komponenter som inte behvs?

    Det finns aktrer som ifrgastter att vi stller strngare krav n lagstiftningen, sger Lisbeth. De ser p Nordisk Miljmrkning som ngon sorts myndighet och p mil-jmrkning som en skarp linje mellan tilltna och frbjudna produkter. Men inget av det stmmer. Vi arbetar med att hjlpa konsumenterna till bra val inom det utbud som klarar gllande lagstiftning men konsumenten har fortfarande ett fritt val! Lagstiftning r bra fr att tvinga bort dliga produkter med erknt skadliga effekter. Miljmrkningen verkar i den andra nden av produktspektrat: Den hjlper konsumenterna att driva p en god produktutveckling.

  • Natur, eko, allergi och milj. Vad skiljer mrkningarna t? Vid sidan av miljmrkta kosmetiska produkter finns det ocks produkter som benmns som naturkosmetik eller eko-kosmetik. Drtill finns ocks en srskild mrkning av produkter som tar hnsyn till astmatiker och allergiker.

    Hr r ett frsk att reda ut begreppen:

    Miljmrkt kosmetikaMiljmrkningar som Svanen, EU-Blomman och Bra Miljval (Naturskyddsfreningen) utgr frn att de komponenter som finns i produkterna motsvarar de kriterier som satts upp och som bestmmer vilken milj- och hlsopverkan produkterna fr ha. Fokus ligger allts p produkternas innehll, ven om t.ex. Svanen ocks stller krav p redovisning av ursprung fr alla frnybara rvaror dvs. frn vxt- och djurriket. Fr Svanenmrkt kosmetika finns ocks krav p resurseffektiva frpackningar, eftersom mycket kosmetiska marknadsfrs just genom pkostade frpackningar.

    Ytterligare en utgngspunkt r att en part utan egna ekonomiska intressen i produkten utfr bedmning, kontroll och godknnande av att kraven uppfylls, en s k tredjepartsmrkning. ven kriterier fastsls av en oberoende tredje part, Nordiska Miljmrkningsnmnden. Svanen, Bra Miljval och EU-Blomman r Typ 1 miljmrkningar enligt ISO 14024.

    Naturlig kosmetik och eko-kosmetikKosmetika som marknadsfrs som naturlig innehller i regel en viss andel naturliga rvaror. Ekologiskt certifierad kosmetika har ekologiskt odlade rvaror vilket innebr att rvaran inte odlats med t ex syntetiska bekmpningsmedel och konstgdning. Dessa mrkningar lgger allts sin tyngdpunkt vid ursprung och framstllning. Att en rvara r naturlig eller ekologiskt odlad behver dock inte innebra att den r utan milj- och hlsoeffekter. Som Naturskyddsfreningen brukar ppeka r ven flugsvampar naturliga! Naturligt frekommande mnen ingr inte heller i det som kontrolleras via regelverket REACH. Och till skillnad frn ekologiska livsmedel, som bara fr kallas ekologiska med certifierad produktion och innehll, finns det inga motsvarande sdana bestmmelser fr kosmetika.

    Nu lter det kanske som att miljmrkt kosmetika str i skarp konflikt till naturlig eller eko-kosmetika. S illa r det inte. Som framgr av redogrelsen ovan har man lite olika tyngdpunkter i vad som r vrt att uppmrksamma i mrkningen och inte. En god kom-bination vore naturligtvis att en produkt klarade hrda krav svl p ursprung och fram-stllning som p milj- och hlsoeffekter vid anvndningen men sdana r nnu f p marknaden.

    Astma- och allergimrkningEn annan typ av mrkning tar fasta p att produkterna inte fr skapa besvr fr astma-tiker, allergiker och mnniskor med olika typer av verknslighet fr vissa mnen. Den som sker astma- och allergimrkta produkter i Sverige letar lmpligen efter Svalanmrket. I Danmark sker motsvarande mrkning genom Det Bl Korset (Den Bl Kryds).

    Faktaruta

    MILJMRKNING SVERIGE 21

  • Miljmrkning Sverige AB Box 38114 100 64 Stockholm Vstgtagatan 2 (7 trappor) tel 0855 55 24 00

    info@svanen.se svanen.se