Det kollektivavtalade skyddet för efterlevande och pensionen ?· TGL-försäkringar, eller så kallade…

  • Published on
    03-Jul-2018

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

  • 2014| Ossian Wennstrm

    Det kollektivavtalade skyddet fr efterlevande och pensionen

  • Det kollektivavtalade skyddet fr efterlevande och pensionen Ossian Wennstrm Ossian Wennstrm och Saco 2014 ISBN: 978-91-87146-94-7 www.saco.se

  • 3

    Se ver skyddet fr dina efterlevande

    Dina kollektivavtalade efterlevandefrmner r inte bara viktiga fr dina efterlevande utan ven fr din egen pension. I vissa kollektivavtal r det mer sant n i andra. Anledningen r att olika efterlevandefrmner, direkt eller indirekt, fs till priset av lgre pension. Ett viktigt rd r drfr att kontrollera att du har rtt skydd s att du inte betalar dyrt fr ett skydd som du i praktiken inte har nytta av. Frn tid till annan rapporterar media om kostnaden fr efterlevandefrmner. Det r bra men ett terkommande problem r dock att de ofta blandar samman villkor i olika avtal och p olika sektorer. I verkligheten r det som gller fr en arbetstagare som gr p ett kollektivavtal sllan samma som fr en som gr p ett annat. I det fljande grs ett frsk att mycket schematiskt beskriva det skydd fr efterlevande som idag finns i de fem vanligaste kollektivavtalen fr tjnstemn p privat, kommunal och statlig sektor. Tanken r ocks att stta fingret p de delar i avtalen dr arbetstagaren sjlv kan pverka skyddet fr efterlevande och drmed ven pverka sin egen pension. Sammanfattningsvis kan det finnas betydande pensionspengar att spara fr den som har bttre frskringar n vad han eller hon behver. Srskilt viktigt r det att ha koll p skyddet fr efterlevande om du jobbar som tjnsteman i privat sektor eller om du gr p det nya kommunala avtalet AKAP-KL. Alla de kollektivavtal som ingr i genomgngen innehller, eller kan kompletteras med, fljande tre kategorier av skydd fr efterlevande:

    TGL-frskringar Familjeskydd, familjepension eller efterlevandepension terbetalningsskydd

    TGL-frskringar

    TGL-frskringar, eller s kallade tjnstegrupplivfrskringar, ingr som ett obligatoriskt grundskydd i samtliga stora kollektivavtal fr tjnstemn. TGL-frskringar genererar ett skattefritt engngsbelopp som vid ddsfall utfaller till efterlevande som r frmnstagare. Eftersom TGL r obligatoriskt finns hr inga val som skulle kunna pverka din pension, men det r samtidigt bra att veta att du alltid har denna del ven om du skulle vlja att avst frn andra. Maxbeloppet fr vuxen r sex

  • 4

    prisbasbelopp, vilket i r motsvarar 266 400 kr. Drutver utbetalas belopp till efterlevande barn, upp till och med 20 r.

    Familjeskydd, familje- eller efterlevandepension

    I samtliga av de stora tjnstepensionsavtal som ingr i genomgngen finns, eller finns mjlighet att f, ngon form av omstllningsfrmn som under en begrnsad period utbetalas till efterlevande frmnstagare. I samtliga fall bestr frmnen av tv delar, dels en del till efterlevande vuxen (t ex maka, make eller sambo), dels i frekommande fall en del till efterlevande barn. P svl det statliga som det kommunala avtalsomrdet r detta skydd obligatoriskt och kan drmed inte vljas bort. Beloppen berknas i frhllande till den lneniv som arbetstagaren hade ren innan ddsfallet och betalas ut i fem r (sex p staten). Den srskilda frmnen till efterlevande barn utbetalas som lngst till dess barnet fyllt 20 r. Fr tjnstemn inom ITP (privat sektor) r motsvarande skydd inte obligatoriskt. I avtalet ITP2 (fdda 1978 eller tidigare) finns en s kallad familjepension. Familjepensionen finns som frval, men arbetstagaren kan vlja bort frmnen och istllet f mer premier avsatta till sin ITPK (den premiebestmda pensionsdel som ingr i ITP2). Precis som p offentlig sektor innehller familjepensionen en srskild pensionsfrmn till efterlevande barn som utbetalas lngst till dess barnet fyllt 20 r. Privata tjnstemn som gr p avtalet ITP1 (i frsta hand fdda 1979 och senare) har inget automatiskt skydd fr efterlevande annat n ovan nmnda engngsfrmn frn TGL-frskring. Arbetstagare med ITP1 har dock mjlighet att aktivt vlja till ett s kallat familjeskydd. Kostnaden fr skyddet tas p individens pensionspremier.

    terbetalningsskydd

    I korthet innebr ett terbetalningsskydd att dina efterlevande vid ett frtida ddsfall fr del av det pensionskapital som du under rens lopp ackumulerat. Har man terbetalningsskydd r det viktigt att vara medveten om att det pverkar pensionen eftersom man d gr miste om arvsvinster frn personer som r i samma lder som en sjlv. Nr en frskrad som saknar terbetalningsskydd avlider delas nmligen hans eller hennes pensionskapital av vriga frskrade i samma generation, vilket frstrker deras pensionskapital. Den som har ett terbetalningsskydd gr minste om denna frstrkning. Ett terbetalningsskydd kan i slutndan gra relativt stor skillnad p pensionen. Samtidigt r det viktigt att vara medveten om att priset fr

  • 5

    terbetalningsskyddet, allts de frlorade arvsvinsterna, r lgre fr den som r ung eftersom det normalt sett r frre unga som avlider. Ju ldre du blir som arbetstagare ju hgre blir arvsvinsterna. Fr en tjnsteman med helt avgifts- eller premiebestmd pensionsplan (exempelvis ITP1 eller AKAP-KL) kan frnvaron av terbetalningsskydd innebra 10 procent hgre tjnstepension eller mer. Olika avgifts- eller premiebestmda tjnstepensionsavtal har villkor nr det gller terbetalningsskydd. I flera avtal finns terbetalningsskydd som en frivillig mjlighet (d krvs ibland hlsoprvning). Det nya avtalet fr kommuner och landsting AKAP-KL r dock ett undantag. I AKAP-KL finns nmligen terbetalningsskydd som frval. Det innebr att alla anstllda som gr p detta avtal kommer att ha terbetalningsskydd som default, men det r samtidigt mjligt att vlja bort det extra skyddet. Vrt att veta r att terbetalningsskydd r mjligt att vlja till ven nr det gller PPM-sparande. Tag grna hjlp av det orangea kuvertet fr att se vad du valt sedan tidigare!

  • 6

    Schematisk versikt: Skyddet fr efterlevande i de fem vanligaste tjnstepensionsavtalen1

    Avtalet gller fr

    terbetal-ningsskydd

    Familjeskydd, familje- eller efterlevande-pension

    TGL (Tjnste-gruppliv- frskring)

    ITP2 Tjnstemn i privat sektor fdda 1978 eller

    tidigare

    Frivilligt

    I den premiebestmda

    delen som kallas ITPK

    gr det att vlja till

    terbetalningsskydd

    Familjepension gller

    bara lnedelar ver 7,5 IBB

    frmnen kan avsts mot

    extra pensionspremier till

    ITPK

    Obligatorisk,

    men det r

    mjligt att

    pverka vem

    som ska st som

    frmnstagare

    ITP1 I frsta hand tjnstemn i privat sektor i frsta

    hand fdda 1979 eller

    senare

    Frivilligt Familjeskydd r

    frivilligt. Den

    frskrade vljer sjlv

    vilket belopp (ant. PBB)

    som ska utbetalas rligen

    Kostanden dras frn

    pensionspremien

    Obligatorisk

    KAP-KL Anstllda i kommunal sektor, fdda 1985 eller

    tidigare

    Ej reglerat i avtal, men

    gr att frivilligt

    verenskomma med

    bolag i KAP-KLs

    avgiftsbestmda del

    Pension till efterlevande

    r obligatorisk. Frmner

    finns under svl som ver

    tak

    Obligatorisk

    AKAP-KL

    I frsta hand anstllda i

    kommunal sektor, fdda

    1986 eller senare

    terbetalningsskydd

    finns som frval, men

    kan vljas bort

    Pension till efterlevande

    r obligatorisk. Frmner

    finns under svl som ver

    tak (villkoren r freml

    fr frhandling under

    2014)

    Obligatorisk

    PA03 Anstllda i staten (Frhandlingar pgr

    om nytt statligt

    pensionsavtal som i

    huvudsak avses omfatta

    fdda 1987 och senare)

    Ej reglerat i avtal, men

    gr att frivilligt

    verenskomma med

    bolag i PA03s

    avgiftsbestmda del

    Efterlevandepension r

    obligatorisk. Frmner

    finns under svl som ver

    tak

    Obligatorisk

    1 Observera att sammanstllningen r mycket schematisk. I var och en av matrisen avtalskategorier finns villkorsskillnader avtalen emellan. Skillnaderna gller bl.a. vem som kan f en frmn, hur stora belopp som kan utfalla och hur (i vissa fall hur lnge) de betalas ut . Utver de avtal som ingr i sammanstllningen finns ven andra. Tjnstemn i bolag inom exempelvis bankomrdet (BAO), frskringsbolag (FAO), Arbetsgivarfreningen KFO samt KFS gr p andra avtal n ovan nmnda.

  • 7

    Vart du vnder dig

    Om du vill lgga till eller ta bort exempelvis terbetalningsskydd behver du i de flesta fall fylla i en blankett som du fr frn din valcentral (eller frn ditt tjnstepensionsbolag), i vissa fall kan du gra valet via hemsidan. Nedan listas valcentralerna efter kollektivavtalsomrde: Privatanstllda tjnstemn (ITP1 och ITP2)

    www.collectum.se

    Statligt anstllda (PA03)

    www.SPV.se

    Anstllda i kommun, landsting, region, kommunalfrbund eller kommunala fretag (KAP-KL och AKAP-KL)

    www.Pensionsvalet.se www.Valcentralen.se www.Electum.se

    I vissa fall r det inte valcentralen utan den enskilda frskringsgivaren (bolaget) som du ska vnda dig till nr det gller terbetalningsskydd. En god id r att titta p de rs- eller vrdebesked du nyligen har ftt frn olika frskringsgivare (eller snart kommer att f). Dr br du ven kunna f information om du vad du har valt sedan tidigare. Leta d srskilt efter ord som exempelvis Familjeskydd, Familjepension eller terbetalningsskydd. P beskeden torde det ven framg vart du vnder dig om du skulle vilja frndra ngra val.

    Andra avtalsomrden Tjnstemn i som jobbar i bolag inom exempelvis bankomrdet (BAO), frskringsbolag (FAO), Arbetsgivarfreningen KFO samt KFS gr p andra avtal n de som ingr i denna sammanstllning (och det finns ytterligare). Valcentralerna fr dessa omrden anges nedan: Anstllda i frskringsbolag (FAO) www.Valcentralen.se Anstllda inom fretag anslutna till Arbetsgivarfreningen KFO

    www.Pensionsvalet.se

    Anstllda inom fretag anslutna till KFS

    www.Pensionsvalet.se

    Fr anstllda inom banksektorn organiseras valcentralen via egna banken.

    http://www.collectum.se/http://www.spv.se/http://www.pensionsvalet.se/http://www.valcentralen.se/http://www.electum.se/http://www.valcentralen.se/http://www.pensionsvalet.se/http://www.pensionsvalet.se/

  • Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, r den samlande organisationen fr Sveriges akademiker. Vi r en partipolitiskt obunden facklig centralorganisation. Sacos 22 sjlvstndiga frbund fretrder yrkes- och examensgrupper frn hela arbetsmarknaden, inklusive egenfretagare. Ngot som frenar vra medlemsfr-bund r akademisk utbildning, kunskap, kompetens och yrkesstolthet. Totalt r cirka 650 000 akademiker medlemmar. Som fretrdare fr Sveriges akademiker r det sjlvklart fr Saco att stndigt pverka kunskapsnivn i Sverige. Utbildning och forskning som ger kunskap r en investering fr svl samhllet som individen och r en av de viktigaste faktorerna fr tillvxt och utveckling av ett samhlle.

    Saco, Box 2206, 10315 Stockholmtel vx: 08-6134800, www.saco.se

    Se ver skyddet fr dina efterlevandeTGL-frskringarFamiljeskydd, familje- eller efterlevandepensionterbetalningsskyddSchematisk versikt: Skyddet fr efterlevande i de fem vanligaste tjnstepensionsavtalen0FVart du vnder digAndra avtalsomrden