Drivkrafter för nya jobb och företag

  • Published on
    09-Jan-2016

  • View
    31

  • Download
    3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Drivkrafter fr nya jobb och fretag. Ett fyrarigt utvecklingsprojekt, finansierat av KK-stiftelsen och i forskningssamverkan med Hgskolan i Jnkping. vergripande vision. Genom ett kat samarbete i regionen kan vi f fler mnniskor att komma hit, stanna lngre och spendera mer pengar. - PowerPoint PPT Presentation

Transcript

  • Drivkrafter fr nya jobb och fretagEtt fyrarigt utvecklingsprojekt, finansierat av KK-stiftelsen och i forskningssamverkan med Hgskolan i Jnkping

  • SyfteAtt identifiera och utveckla nya drivkrafter och dess potentialer fr ett nytt arbetsliv, samt utveckla kompetensomrden och kompetensutvecklande insatser s att fretag, organisationer och regionen kan utveckla dessa drivkrafter maximalt.Att frndra attityden till vad som betraktas som ett riktigt jobb. Att skapa bttre mjligheter fr ungdomar och invandrare att komma in p arbetsmarknaden, som anstlld eller som fretagare.

  • vergripande visionGenom ett kat samarbete i regionen kan vi f fler mnniskor att komma hit, stanna lngre och spendera mer pengar.

  • Gnosjregionens idVilka r drivkrafterna?Vad vill vi?Vad mste vi kunna?Hur lr vi oss?Nr vi har lrt oss och kan, frndrar vi attityderna.

  • Gnosjregionen

  • Fabrik hemmavid

  • Industriell drift

  • Internationell konkurrenskraft

  • MlgruppDen primra mlgruppen i projektet r mindre fretag, oftast microfretag, inom de omrden som benmns DUK. De stora besksmagneterna kommer ocks att ing, men d framfrallt nr det gller att arbeta med deras leverantrsntverk.Den sekundra mlgruppen r den stdstruktur som finns runt dessa fretag.

  • Hemmavid

  • Industriell drift

  • Internationell konkurrenskraft

  • ProjektorganisationProjektbestllare och finansir: KK-stiftelsenAnsvarig fr forskningen: Hgskolan i JnkpingProjektledning: IUC i Gnosjregionen AB

  • SamarbetspartnersLista ver tnkta samarbetspartners:Smlands TurismHushllningssllskapetKommunerna (Gymnasium, HPH, turismansvariga)HgskolanScience parksystemetLnsstyrelsen(LRF)Regionfrbundet

  • Aspekter p samarbeteUnder framtagningen av skissen fick vi tydliga signaler frn Smlands turism och turismansvariga i kommunerna, att man vill att vi driver projektet i samverkan med dem, annars uppfattas vi som konkurrenter. De har redan ett omfattande arbete och en genomarbetad affrsplan, s det vore oklokt att inte ta vara p det. De r mycket intresserade av samarbete dr vi kan frstrka utvecklingen genom att arbeta med kompetensfrgor.Samarbeten med etablerade organisationer r ett stt att bygga hllbara resultat. Nr organisationerna finns som parter redan under projektstadiet finns de som en naturlig frvaltare av resultaten och vi slipper lgga tid i slutfasen fr att verfra resultat och hitta lmpliga resultatgare.Det finns ett stort intresse hos kommunerna att ta in omrdet i Tillvxtarbetet och gra det till Partnerskapets nya stora frga. Man anser inte att det kommer att bli ngon strre tillvxt inom industrin nr det gller nya arbetstillfllen.

  • Aktiviteter med fretagenAnalys av nulget genom att identifiera olika grupper som arbetar inom DUK, design upplevelser kulturarv.Marknadsanalys, vilka olika kategorier besker regionen och vilka r deras behov och krav.Dialogkonferenser med olika grupper fr att identifiera mjligheter och hinder samt hur vi kommer ver de hinder vi ser.SKP fr att analysera gapet mellan befintlig kunskap och behov fr att utvecklas i nskad riktningDesignanalys Destinationsdesign, identitetsanalys fr att f den enskilda entreprenren mer medveten om vilken kunden r och den bild man frmedlar genom presentationen av sin verksamhet svl i det personliga mtet som i marknadsfringsmaterial.Bildande av ntverk och grupper fr att arbeta med kompetensutveckling och samverkan av olika slag. Hr sker hopkopplingen med regionens tillverkande fretag fr att skapa former fr kompetensverfring.

  • Aktiviteter med stdstrukturenIdentifiera de olika utbildningsanordnare som finns tillgngliga och ta vara p de resultat som kommer frn aktiviteter i projektet. Stta samma grupper fr att utveckla kompetenshjande insatser genom samarbete mellan utbildare och mlgruppen samt utvrdera de insatser som genomfrs.Utveckla de kontakter som redan finns med hgskolorna, och etablera nya vid behov. Workshops fr att skapa nya mtesplatser, f ny kunskap till regionen samt sprida resultat och erfarenheter frn projektet.

  • Det innovativaatt kombinera den traditionellt industriella miljn med nya inslag av design och upplevelse. De sm fretag som idag arbetar inom design och upplevelse kan f en stark uppvxling genom att ta till sig kunskaper och handlingsmnster frn traditionell industri. Detta kan leda till en attitydfrndring i regionen, s att man ser nya jobb i nya nringar som ett viktigt inslag i regionens tillvxt.de industriellt tillverkande fretagen kan skapa kundvrden genom att infra mer design och upplevelsedimensioner i sina kunderbjudanden.engagera grupper av personer som idag inte alls r inblandade i utvecklingen, som till exempel ungdomar. mten mellan nringsidkare i hela regionen dr projektet r initiativtagare till nya mtesplatser.

  • NoderGnosjregionenIUC - Industriellt Utvecklingscentrum i Gnosjregionen AB. IUC fungerar som en kompletterande utvecklingsresurs som fretagen inte har kapacitet att hlla sig med sjlva.Projektledare: Bo Willermark

    GotlandALMIMlgruppen r gotlndska fretag som har en ambition att verka och slja produkter och tjnster utanfr Gotland.Projektledare: Magnus Larsson

    JmtlandRegionalt Designcentrum Jmtland som r SVIDs samarbetskontor i stersund p Jmtlands lns Landsting. Designcentrum Jmtland erbjuder designgenomgngar av tjnster och miljer samt verkar fr fretagsutveckling och kompetenshjning. Projektledare: Tore Brnnlund

    Vstra Gtaland/GteborgIVF Industriforskning och utveckling ABIVF r verksamt inom produktionsutveckling och processutveckling inom mekanik och elektronik.Projektledare: Barbro Lagerholm

  • Freslagna delprojekt GotlandKonkreta exempel som diskuterats av referensgruppen p Gotland r:Design- och resurscentrumTillverkande fretag och designersHgskolans designkontor - SommardesignkontoretUpplevelsen GotlandHistoriska GotlandKustparkenRoma KungsgrdMat frn nAlskogs parkFramtidens lanthandel

    JmtlandInom upplevelseomrdena:Turism och ventyrMat och hlsa

    Vstra GtalandMten mellan kreatrer och industrifretag

    GnosjregionenIUC har freslagit tv initiala projekt:Stiftelsen IsabergMarieholm

  • AffrsiderGnosj Frndra attityden till nya nringar hos mnniskor i industribygdVstra Gtaland Stimulera mtet mellan gamla och nya nringarJmtland Testa kompetensutveckling p fretag i nya nringar fr affrsutvecklingGotland Utveckla nya nringar med utgngspunkt frn lokala frutsttningarForskningen Kunskap om drivkrafter fr nya nringar

  • ForskningP Arbetslivsinstitutet i Visby r vi alla arbetslivsforskare men med bakgrund inom olika mnesomrden. Gran Brulin, prof. i arbetsorganisationEnhetschef och forskare (25%)Forskningsinriktning: Drivkrafter fr jobb och fretagande.Carina Bildt, docent psykologBitr. enhetschef och forskare (50%)Forskningsinriktning: Individuella drivkrafter fr entreprenrskap.Dorit Christensen, FL fretagsekonomForskare (100%)Forskningsinriktning: Meningsfullt arbetsliv.Torkel Molin, FD idhistorikerForskare (100%)Forskningsinriktning: Kulturarv som ekonomisk resurs och drivkraft.

    Conny Pettersson, FL statsvetareForskare (100%), Forskningsinriktning: Kommuners och folkhgskolors roll i omvandlingen av nrings- och arbetsliv. David Rylander, FD kulturgeografSamordnare, forskare (100%), Forskningsinriktning: Nrings- och arbetslivets frnyelse samt mjligheter till fljd av kad handel, transnationellt samarbete och turism i stersjregionen.Erika Sandstrm, FD historikerForskare (100%), Forskningsinriktning: Frgor som rr historiebruk, kulturturism och historia som resurs fr lokal eller regional utveckling.

    Forskningsresurser vid Arbetslivsinstitutet i VisbyMed start 1 januari 2006 bygger Arbetslivsinstitutet i Visby upp en forskningsmilj med profilen aktionsforskning/interaktiv forskning. ALI ligger geografiskt mycket nra Hgskolan p Gotland och andra aktrer som ALMI, SIDA:s stersjenhet, Lnsstyrelsen, Gotlandsakademin m.fl. Detta utgr goda frutsttningar fr interaktiv forskning tillsammans med relevanta aktrer i den regionala utvecklingen p Gotland, men i frlngningen ocks fastlandet d vi frlitar oss p att vi ven kan bygga en virtuell nrmilj med ntverk som omfattar aktrer i Gnosjregionen, Jmtland och Vstra Gtaland.

  • I Gnosjregionen genomfrs fr nrvarande:

    Utbildning om upplevelsebaserade nringar fr turistsamordnare och nringslivschefer. En utbildning om att skriva sin historia. En dialogkonferens har genomfrts fr att identifiera mjligheter till utveckling av befintliga verksamheter. Den fljs upp med olika kompetensutvecklande insatser. Utveckling av metod fr att arbeta med destinationsdesign.

  • Fljande planeras starta under ret:

    Att erbjuda kommunledningarna kompetensutveckling om upplevelse-baserade nringar.Dialogkonferens fr utveckling av nringsidkare i samverkan.Ntverk mellan nringsidkare.Kompetensanalys i samarbete med nringsidkare.Start av utbildningar utifrn resultatet av kompetensanalysen.Testning av metod fr destinationsdesign.

  • Forskning om nringsliv, utbildning och tillvxt: Vaggeryds Kommun och IHH Preliminra frgor Industriell tillvxt genom tjnsteutveckling?Fretagsutveckling och/eller nya fretag?Hur utveckla produkt- och produktion samtidigt?Affrslogistik ett stt att effektivisera?Regional omvandling, hur ser den ut p andra stllen?Det utlndska hotet eller mjligheten?Landsbygdsfretagare ett nytt begrepp!

  • Vaggerydsprojektet:UtgngspunkterFljeforskning frn perioden 2003-2006 utgr hypoteserAnknytning till Vaggeryds Kommun, Kreativ Arena med kommun, skola och nringsliv i samverkanEtt tvrvetenskapligt perspektivProjektet leds och genomfrs av Internationella Handelshgskolan

  • Forskningsprogram fr upplevelseekonomin vid IHHKreativa industrier och regioner Entreprenrskap p landsbygdenFestivaler och events Extrema entreprenrer marknadens och samhllets utmanareKulturarvets ekonomiska betydelse Upplevelseindustriernas ekonomiska villkor och drivkrafter

  • Forskningsinsatser i kommunerna

  • Forskningen kopplad till projektetMlet r att forska fram kunskap om drivkrafter fr nya nringar och hitta former fr kompetensutveckling.Metodiken inbegriper interaktiva, kvantitativa och kvalitativa metoder.

  • Kostnader

  • Finansiering