Eger man säker kännedom om tidsförloppet för sjö- och myrmalmers återväxt? och om så är, huru långt är detta tidsförlopp?

  • Published on
    24-Mar-2017

  • View
    216

  • Download
    4

Transcript

This article was downloaded by: [UQ Library]On: 19 November 2014, At: 11:34Publisher: Taylor & FrancisInforma Ltd Registered in England and Wales Registered Number: 1072954Registered office: Mortimer House, 37-41 Mortimer Street, London W1T3JH, UKGeologiska Freningen iStockholm FrhandlingarPublication details, including instructions forauthors and subscription information:http://www.tandfonline.com/loi/sgff19Eger man sker knnedomom tidsfrloppet fr sj- ochmyrmalmers tervxt? ochom s r, huru lngt r dettatidsfrlopp?A. F. ThoreldPublished online: 06 Jan 2010.To cite this article: A. F. Thoreld (1876) Eger man sker knnedom omtidsfrloppet fr sj- och myrmalmers tervxt? och om s r, huru lngt r dettatidsfrlopp?, Geologiska Freningen i Stockholm Frhandlingar, 3:1, 20-40, DOI:10.1080/11035897609448157To link to this article: http://dx.doi.org/10.1080/11035897609448157PLEASE SCROLL DOWN FOR ARTICLETaylor & Francis makes every effort to ensure the accuracy of allthe information (the Content) contained in the publications on ourplatform. However, Taylor & Francis, our agents, and our licensorsmake no representations or warranties whatsoever as to the accuracy,completeness, or suitability for any purpose of the Content. Any opinionsand views expressed in this publication are the opinions and views ofthe authors, and are not the views of or endorsed by Taylor & Francis.The accuracy of the Content should not be relied upon and should beindependently verified with primary sources of information. Taylor andFrancis shall not be liable for any losses, actions, claims, proceedings,demands, costs, expenses, damages, and other liabilities whatsoeveror howsoever caused arising directly or indirectly in connection with, inrelation to or arising out of the use of the Content.http://www.tandfonline.com/loi/sgff19http://www.tandfonline.com/action/showCitFormats?doi=10.1080/11035897609448157http://dx.doi.org/10.1080/11035897609448157This article may be used for research, teaching, and private studypurposes. Any substantial or systematic reproduction, redistribution,reselling, loan, sub-licensing, systematic supply, or distribution in any formto anyone is expressly forbidden. Terms & Conditions of access and use canbe found at http://www.tandfonline.com/page/terms-and-conditionsDownloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 2014http://www.tandfonline.com/page/terms-and-conditions20 Till ocli ined flera kubikfot stora, runda stenar kan man f i se frani- rullande i forsarne. P i stallen, der fallet blir ringare, sd t. es. der en temligen stor elf kominer nedstortande i Tarra, omkring tre niil ofvanfiir nybyge t Xjunjas i Qrilikjokk, lirilkcn vid ut- loppet bildat en stor )xullstensslatt)~, - pH s idana stallen kan inan godt frl ti1lf;ille a t t studera botteiinioriinernas eller kross- gruslerans sammansattning och urspiung. Man finner, att ma- terialet blifvit saniladt f G n m h g n och vidt skilda 11111. Den stiirsta m8ngfald af bergarter och bergartsrarieteter kan der iakttagas, och detta iifven pd stallen, der fjiillen i niirlieten visa sig bestd af temligen likartade bergarter. Hiiraf franigbr ju klart, att det icke kan vara ensamt bergens forvittring och fiir- klyftning, som giifvit upphof K t krossgruset, utan att de aro verkliga moranbildningar, af inlandsisen franifijrda Bfver berg och dal, rrillade, rundade, repade och blandade genoin dess oemot- stBndligt kraftiga verksnmhet. \ TIIORELD, A. F. Eger m n a saker biinnedona om tidsf6doppet f6r sj6- ocJi ni~rmulnters dtervd.rt? OCJL om sd iir, huru Idugt fir dettn tidsf6rlopp?' Detta spBrjsmi3 torde vH1 kunna, sividt j a g deroiii eger kunskap, lirlt kort besvaras ined nej; inen dH afven de olika h i d e r som riiraude denna frlga uttalnts, kunna liafva n igot intresse att blifva i niinnet Sterkallade, liar jag ickc tvekat att saminanstalla h a d jag funnit 110s sarskilte f6rfnttare i namnde afseende vara anfiirdt. Fiir Finland liar Iiisningen af f r i g a x synnerlig rigt, emedan det in1ienish.a rliimnet, soni vid jernut- sinaltningen i landet fiirbrukas, ndstan uteslut,ande utgiires af sjo- ocli myrmalm. Ehuru man i Bldre tid l) redan med b e s t h d h e t yttrade sig om sjo- ocli 'myrmalinens (limonitens eller jernoxidhydratmal- I) Jag vill bland andro h i r blott nimna can^ RISXAN, som sirskildt.under- s6kte sj6- och myrrnalmatillgSngarne i Savolaks och Karelen och af hvilken - Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 201421 tllells) bildning ocli antog densamtna ske genoiii jernlialtiga mi- llel.aliers och bergartcrs l) fijrvittring OCII siinderdelning, och att det ijfverallt, i bergens reinnor, springor 0c11 fiirklyftningar samt genoni gas- och sandlager fratnsipprande vattnet upptager siin- derdelningsprodukterne under sitt h p p Och f6r dem till liigre lller eller mindre sumpiga stiillen och rattendragen, der slutligen jeriiet utfiilldes, hadc dock under tidens lopp forskningen upp- &gat nsgm andra fGreteelser, livilka ansHgos fiirklars dessa lllalliiers uppkomst, iiieii fiirde bildningsprocessen frRn dess fijrra enkla och naturliga fiirklaringsgrund till den osakerhet, soiii liar- utinnan znnu fiir ornkring tio till femton 2r tillbaka ridde. Uti en liten afhaudling, som j ag i anleduing a f en utaf InigRr 1860 verkstiilld undersokning af aflagringarne i Hoytifiinen kanals strandbiiddar 2) sammanskref, redofjorde jag i korthet, livilka erfarenhetsriin man uti amnet hnde fjort ocli det i rninga han- seenden sviifwndt. rlslisdningss5tt af saken man db hyste. Se- derinera liar sjelfva bildningsprocessen a f sjijiiialineii ocli den derriied likstiillda inyrinal~nen blifvit till dess beskgfl'enhet ut- redd af flere rete~lskapsmfin, bland a n d r s F. 31. STAPFF 3, och sednast A. E. ARPPE '), hvilketl sistbemiilte ytterligare fiirkla- finnas i trjck: wBer5ttelse. ingifreu till H6& Pgl. Bergs-Collegium om en uppii dess befallning ut i Sarolax och Parelen verkstilld ftirriittning 8r 1%%, trxckt i Stockholm 1794 och nKort underriittelse om.siittet a t t smiilta sjB- och myrmalmer i h l i s t e r ~ g n a r r , tryckt i Stockholm 1594. Denna scdnare tinnes i f v e n pB finska sprlket. ' j Sannolikt lemnar det kosmiska stoft son1 nied nederb6rdeu faller till jordptnu lifren bidrag till sj6- oeh myrmalmsbildning&, ty detta stoft innc- hi l ler icke SS alldeles litet jern, som man ser af a n a l p e n i ))Om kosmiskt stoft $om med nederb6rden faller till jordyton,;, af A. E. NORDENSKI~LD. (Yeddeladt den 14 januari 1874): Ofvers. af K. .W. A. F6rb. 1874, 32.1. Stockholm. . *) >)Bidrag till kinnedoplen 'om sandtsbildningen i Finland.. Af AND. FERD. TUORELD. (Xed en karta). Societcten. meddeladt 'den 7 'april 1SG2. IIift. VIII. 18G3 i Didmg till FiuInnds Naturkiinnedom, Etnografi och Sfafistik, 3, ,)Om sjiimalmens uppkomstn, af F. 31. STAPPP. Hiift. 2 oeh 3 af Jernk. h a . 1865. '1 GNZgra betraktelser B h e r jernets,natnralhistorie me& ifseende isponcrhct S sj6- och mprmalmers uppkomst och beskaffenhetb. A f A. E. ABPPE. (FBre- drag - rid Hrsdagen den 29 april 1869). Ohersigt af Finska Vetcnskaps- Societetens F6rhandlingar: XI, 16FS-lSG9. ntpifna af Finska Vetenskaps-Societetcn. . . Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 201422 . rat ocli belyst Ininet f r in b"ac vetenskaplig synpunkt och dc iakttagelser som han i trakten, der Finlands sjomalmsaflagringar ymnigast fiirekomma, haft tillfiille att giira. Angdende myrmalinens bildning yttrar sig ARPPE p i ett stalle i si t t foredrag: nharaf>: (p i grund aP angifne skal) nvore nian frestad att sluta, det niyrnialmen i allmlnliet vow Ildre Bn sjiinialmen ocli att den niihanda, s b o m inera utsatt fiir for- niultnande iininens inverkan, lattare dtergir till jerncarbonat och sdlunda medverkar till bildning af sjijmaliii" och STAPFF Bter anser "myrmalm soni finnes under torfiuossar, icke der hafva bildatsn ocli mied storre sannolikliet biira betraktas sdsoni sjij- inalm, hvilken genoni sjons fiirsvinnnnde koiniiiit p i det torra och kanske jus t iir i begrepp a t t uppliisas ocli bortfiiras. Annat I r fiirh~llandet, oin diidt humuskol skulle ligga iifver myrmal- menn. IIBraf vill det synas, soin skulle Bnnu nggon oskkerhet r;d,z, liuru myrnialmen ;tininstone under vissa fiirhdllanden borde ellei. kunde betraktas. P i de stlllen, der jag sett mp- malnisaflagringar, hafva dessa oftast haft sgdant IBge, att inan ganska v61 kunnat antaga malinens aflagringsplatser for iildre sjobottnar eller utgora uttorkade vikar och delar af invid lig- gande rattendrag. SLoni ndgot anmiirkningsvardt mil liBr i f6rbigiende niimnas, att C. RImrAx i sin berattelse uppgifver, att sjiinialmer i Dalorten icke Aro kiinde, nehuru myrnialnier liar gifvas till niyckenhetu. D e t ar icke osannolikt, att man, orn det redaii hunnit fijrgltas, att t. ex. Syvari och Liiiytiaineii sjiiar blifvit fallde, skulle hdlla for inyrnialin de nialmaflagrin- gar som p i sagde sjoars torrlagde ocli af vIstlif upptagna bott- liar tilliifventyrs pitriiff'as, ehuru de i sjelfva verket I ro sjo- malm. Endast undantagsvis' har j ag triiffal inyrnialiu p i ' stkl- leu, der det a kunngt vara tvifvelaktigt, liuruvida der nigonsin funnits sj6 ocli om i6ke malmafsiittningen snarare hiirriirde f r jn f r ln nigon i orerksanihet kommen kiilla med jernhaltigt vatten. Man hor icke heller af nialmlyftare fiirslkras om inyrnialnier pH sanima sg t t soni om sjiimalmer, nemligen att de i n o p tor- tare eller llngre tidryind skulle Itera t t myrinalrn pi inindre rattendr&kta platser i sjelfva verket are, i itiiiinstone .de flesta fall, f r i n uttorliade sjiiar Iter- st;cnde sjiirnalnisaflagringar, enar p i sumpiga stiillen, s h o r n ofvalif"r omniiiiinda vetenskapsmZn angifva, genom ruttnande eller forIliultnande organiska Binnen s8dana kemiska yerkningar fijrsjggi, hvilka I ro ej allenast liinderliga E6r m$mafslttning, utan kunna till ocIi ined befordra upplosningen af i dylika stzl- ]en fGriit befintliga malinaflagringar. RIKMAX sIger ock i sin beriittelse : m e n pg de stiillen, der denn (inyrmalmen) ))fiiri* blifyit upptagen, fanns intet inera iifrigt)). Det tyckes, som man blott i ett eller annat undantngsfall kuiide tala om niyrmnlnis- lager i egentlig mening, ocli det vill siledes iihen s p a s tvifvel- nktigt, om icke de vidstrlckta inyrmahnsGlten iiioin Wiborgs liin. aro sjoinaliiislemiiinga~ frin en tid, d i i dessa traktcr en, s5soni , inan allnilnt intager, iippen sjii srallade. d andra si- dan i t e r se vi dckra afsatta sig fr8n vissa kiillspring och hafva siledes fiir v i r a ogon en fortglcnde inyrinaliiisbildiiing. Euru iuycket likval af det jernlialtiga vattnets jern in5 afs l t ta sig son1 ockra eller nipriiialin ocli liuru mycket deraf iiii utfiillas fiirst, d i det framkoinmit till sjo, tordc viil iinnu icke vara full- koinligt utredt, ehuru de af LUDVIG anstiillde analyser, soni STAPFF anfiir, ofver ockrafiillningar ur hra2111eiiiiel.-Sp1.21clel p i olika afstgnd f r in kiilliippningen, 18ta fiiriiioda, det stijrsta nilng- deli af vattnets jern afsiittes vid sjelfva. kallan, ty STAPFF ytt- rap: mtt afsatsens lialt af koisyrad )ia~k oc~ i talk t i l~tager med afstindet f r in kllloppningen, ocli att i sanirna mLn jern ocli manganosidhalten (som omedelbarligen r id klllan ar stiirst) af- tager),. Det borde derfiire vid redaii l i ng tid verksamma kal- lor nied jernhaltigt vatten finms en icke obetydlig ockrafall-' oing. I min barndom kom jag att se nigra sL kallade surbrun- nay, ocli liar sederniera nigonglng komniit att fiirbiresa och yt- terligare betrakta en eller annan af deiii, men jag liar icke kun- nat fiiriniirka f6rlndring eller tillvast i det obetydliga ockra- iifverdraget p i dessa kallor omgifvande foremil eller i jordytan 'nvid dem, livaraf jag dragit den slutsats, a t t ltminstone vid . I Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 2014en del jernhaltiga kallspring niiste under en menniskoilder af- sattningen af ockra eller myrmalm vara ytterst ringa. Jag liar inig icke bekant, om ymnig ockraafstittning blifrit angifven eller fijrekommer vid nbgon af Finlands kiillor med jernhaltigt vat- ten, men URBAK H J ~ R S E anmiirker redan fijr onikring 175 i r tillbaka om .ilIediui liiilsobrunn i Sverige uti en af sina afhand- lingar I), a t t ))en myckenhet ,af ockrn sig deraf)) (af vattnet) d i l - l i e r ~ , ocli da ,liar en ockraafslttning silunda med siikerliet fort- g i t t f r h itininstone nyssnhinde tid intill den niirvarande och mycket ockra uppgifves liar afskilja sig, s% borde, i liiindelse iakttagelser IiHrutinnan giorts, ockra- eller inyrrnalmsbildningen harstiides kunna lemna nigon ledning fijr uppskattagdet af myr- malmsaflagringars. till- eller 5terriist i v l r nord. Plere nndra halsokBllor i Sverige afgifva iifven icke ringa mlngd jernhaltigt vatten. s&om t. ex. PorZn kllla, ehuru jag i afseende g dessa lika litet som rijrande Jledeui kalla vet, om siirskild uppmiirk- samhet egnats tidsfijrloppet, inom hvilket der tillhfventyrs af- s&tta myrmalms- eller ockralager till viss mlktighet bildats. Det vore dock det vigtigaste a t t kanna tillrasten af e t t malm- lager pH viss . tid. fr8n nggon ymnigt ockraafslttande kalla, si lange man icke eger tiIIgiing pa uppgifter for flere kallor mecl vatten af olika stor jernlialt ocli rnalmafsattning, livnraf e t t all- mannare gallande niedeltal kunde erhillas, ty hade inan en g h g tidsfiirloppet sig bekant fiir bildandet af en viss niiingd malni f r in ett ymnigt malmafslttande kallspring i landet eller inom Finlands breddgrader, s 2 visste man Btmiiistone ungefiirligen kortaste .tiden ftjr e t t visst malnilagers eller nialmbelopps bild- ning, och r e a m en sidan klnnedoin vore siirdeles vigtig ocli alltid battre an ingen. Om en dyKk upplysning redan ar myc- bet vigtig i afseende 5 inyrinalmsbildningen, i iinnu' hiigre grad vore den det riirande sjornalmen, om ock densamrna icke stod a t t erhilla f r in flera an blott en endn sjii nied starkmalnibild- , 1) sDen korta anleaningen till' itskilliga malm- och bergarters, mineralicrs orh jordslags efterspcrjande och angihande, besvarad och fcrklaradn, 0. 8. v. Anno 1702. Pag. 12. Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 2014i5 nin=n, ,jg lllan betanker, hvilka ofantliga iiialnibelopp frhn v i m sjiinr ocll vattendrag zrligen lyftas ocli till jernutsm8ltning fiir- brukas, utall a t t vi hafvn den ringaste kiinnedoni om miingdeii solll i t c r kan varda ersatt genoni regeneration. I afseende i sistniimnde ~iialiiis Btervast, ehuru den iiiindre pitt kan' fijljas och iakttagas 811 livad fiirhlllandet iir med den i lllinga fall fhr iippeii hskBdning tillgiingliga niyrmaIniens, hafva 3 v g ~ "ggra uttalat sina Bsigter, eliuru alltid med den varsamhet, frgga11s outredda beskaffenliet syncs hafva kraft. De, soiii e p a t verkljg forskning Sfver sjomahner, hafva icke ens med bcstamd- h.et kunnat u t t a h Sig, Om sjiiliialm traffats p i nigot stijrre djup i en sja, ty enligt STAPFF skoh iildre fdrfattarc uppgifva uatt p i st6rr-e djup :in G (SVEDENBORG), 12 A 14 (WALLERIUS) fot sjijliialm icke finnes till stijrre m8ngd; nutidens malniupptagare. nngifva en sidan griins till e t t djup a f cirka 30 fotn, ehuru ST~~PFF sjelf formodar, a t t nden nyssniimnda griinsen skall be- finnas ytterligare utstriicktn och att adet icke iir omiijligt, a t t stora malmniassor ligga oriirdn p i botten af niingen djup sjh. Detta antagandet tordq dock tills vidare fg anses n igot tvifvel- aktigt, eniir, sisom ARPPE slger: n p i botten af djupn sjoar kan svirligen n5gon kalla fraiiikomnia, och det jerncarbonat som vattnet ofvan jord fiir till sjon, behofver fr8n striinderna icke .lingt afliigsnas, iunaii det syrslt tes och utfalleru, hviirforutom ARPPE anmiirker, a t t malnieii ligger vanligen vid strander och vikar ocha i allmanhet grundn stiillenn. Tlrigsvallet biir icke kunna befordra anrnhrkningsviird flyttning af den p i grunda stf& en utfiillda nialmen till en aflagsnare och djupare del af sjiin, och endast i en mycket stark striimning kunde man t l n k a sig ett verksamt flyttningsmedel, ehuru en lidrtill tillrackligt stark striimsattning icke torde kunnn af flera sk8l fiirutssttas. En- dast om Ulei trzsk liar jag hiirt uppgifvas, att malin L ett och antlat -stllle deruti pitriiffats pi% Bnds till fein famnars djupt vatten.. Under niin undersokning Lr 1859 af malmaflagringar i, jeinte andra vattendrag, Ule i trgsk, lyckades jag icke upptgcka 111alnifdrande stffllen p i sB djapt vatten; nien i allnilnhet I l g Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 201426 inalnien pb djupt vatten i denna sjij, d. v. s., inalnieii traffades ganska ofta p i ungefiir tre faninars djupt vatten. Pl"t stiirre djup a n det s i s t n h n d a eller t r c fainnar anse vsra nialmlyftare nialniens uppsamling med itininstone de af dein kBnda och an- viinda lyftningsredskap '), iifven om m,zlmtil!gingen yore tillfreds- stallaiide p i stijrre djup, icke liina sig. En och annan iir san- nolikt biijd fijr att tro, det raiiliga niuddringsvcrk eller mudd- ringsinaskiner 2) borde vara utniarkta inriittningar f6r malmlyft- ning. Jag kan icke neka, a t t iifven jag, innan jag rid dc 0111- fattande undersijkningar af malnitillgingarne i siirskilda vatten- drag inom Kuopio liin jag somrarne 1853 ocli 1555 f6r enskilda personer fLirehade, hyste samnia ssigt. Trid iilmnde undersijk- mngar fann jag dock, att en sddan niaskins brukbarliet rore in- skrlnkt, i iltminstoiie de vattendrag, som d 5 undersijktes, till ganska f i stiillen, i foljd af sjobottnarnes stenbundenhet, t y jeni- fijrelsevis inycket sallar, trBffades nialmfiirande ler- eller dybot- ten, och STAPFF anmBrker Bfveii, 11% af honom angifiia skal, dct nkan pilst&rndet, a t t sjii- och inyrnialnier vanligtris icke fijre- komnia i kalk-. ocli lerrika trakter, d$ ej vidare anses omoti- veradt, t y jernhalten miste i dylika trakter hufvudsakligen Para utfilld, innan kallorna triida i dagem. Till enahanda iisigt, eller inudderinaskins inskriinkta anviindbarhet, koin jag ock vid jem- viil fijr enskild person verkstiillde och ofvan redan berijrde un-- dersiikning af inalmtillg~ngarne i vattendrag inoni Uleihorgs Ian om soniinareii 1859, Bfrensom inin, -af afl. iifrermiistaren AXIL J o x WATIIBNS berattelse af den 18 oktober 1558 iifver en p i I) Bland beskrifningar pH desm arbetsredsksp erinrar jag mig for tillfiillet , blott f6ljande: uorn myrjernets tillgodog6rande,>. Disputation, nuder PEm ADRIAX GADD, af JOIIAXXES A ~ A X D E R , d. 8 decembcr 17S1, pag.7; Dllerht- telse ingifrrn till II6gl. Egl. Bergs-Collegium - - 1792, af CARL R I K X A ~ , pag. 100 och JJKort underrattolse stt smalta sja- oeh myrmalmer i blister- ugnarn af CARL RINYAX. 1794, pag. 14--17 samt iIBeriitteIsc 6frer en un- dersakning inom UleHborgs ]in., af WALFBID U R E m E n , lsjg, &. 10 & 11. Tockningar af arbetsredskapen Btfslja den sietnimuda heriittelsen. z, Bergmiiataren Ee. HJALYAR PURUI~JELH framhiller ocksi muddriugsmoshi- ner firr sj6malmst5gt p i dy- och lerbotten i dess ~ h e r m l s r n d j t a r e - ~ e d t t e l ~ ~ far t r 1872, pag. S5. Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 201427 Etatens bekostnad verkstalld undersokning af sjiinialnistillgbn- p11e i sarskilda vattendrag inoin ocksg sistnamnde Ian, upply- ses oin bottnarnes i de af honoin undersiikta vattendragens stcn- bundna beskaffmhet, ocli a t t WALFR. BREIINER, livilken Bfven p; statens bekostnad fiirehade undersckningar i saninia Ian. sy- nes haft enahanda erfarenliet, torde man kunna du ta af i lianq ofI-allfiire citerade berffttelse forekoniniaiide uttryck, eliuru si- dallt icke bestanidt af hononi uttalas, och han derjernte angif- l-er sin erfarenliet vid undersohinged hafva, varit, n t t inaliiien &rast antraffas vid griinsen af Bfjan. Jag f6r iiiin deI miser det ganska tvifvelaktigt, a t t iiiudderrnaskiner kuiina, uti r&a, af steniga bottnar ocli stengrund vanligen, Itininstone i de sja- lnalnisrikarc trakterna af landet, inycket besvarade va t t endrq , ri for sjiiiiialmslyftning ndgon i vidstriicktare i i ih afseendevgrd nnv5ndbarhet, utap eiidast undantagsvis blifva brukbara. En annaii onistandighet iiiiste Bfven anses liinderlig for dylika ma- skiners anvandande, neniligen svirigheten af deras flyttning till och it'rln deli stora mangd ijoar soni i nfseende d nialmfring betjena siniiltverkeii och som ofta ligga i trakter, dit baiiade vagar icke leda. De 110s oss f6r sjiiiiialiiislyftniii~ brukliga red- skap aro visserligen nog priniitiva; men de fiirena minga fore- traden, som vid ett verktygs praktiska anvBndning icke kuiina f6rbises. Till deras franistiende egenskaper mbste raknas p i s - billigliet, Iatthet att skiita, flytta ocli aflijelpa derd uppkoinna skador saiiit anvandbarhet b ide stenig ocli stenfri sjii- botten, fcirutsatt dock i fiirra fallet, a t t ntryrnrnet emellan ste- narne 3r 's& stort, att hbfven eller skopaii kan eniellan derii skjutas. Slsoni en olagenliet 110s dessa redskap iniste anscs, att de arbeta mindre fiirdeldktigt pb redan tre faninars djupt vatten, ocli att de, 'om riialm traffades ph aniiu stiirre djup, tro- ligen skulle varx olaiiipliga, eller till ocli ined obrukbara. Det skulle blifva af stor' nytta, om nigon af laiidets sjiimalms-smiilt- verksegare, livilkas intresse alltid i d s t e anses yarn niinnast fcrknippadt vid en vidgad erfarenlik 0111 maskiners bruk vid sjiimalmslyftningen, rille anstalla fiirsiil; ined inuddennaskiner Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 201428 eller annan fijr sjijnialinsupptagniiig 1iimplig maskin, fijr utrii- iiandc af maskins anvgndbarhet fijr detta Bndambl, och om i sammanhang deriued genorn dykare eller annan slker inetod blefvc undersokt, huruvida ocli till hvilken betydenhet malniaf- lagringar tilkfventyrs fijrekoiiima pk djupt vatten, t. es. fein famnar och derutijfver , skulle han otvifvelaktigt bereda sig stor tacksanihet af landets ofriga sjijmalmsfcrbrnkaiide smalt- verksegare ocli jemval af de talrika andra persouer, soin lifligt intressera sig fijr alla uiplysningar om denna malms fijrekornst, tillgodogijrande, p. S . v. S i I h g t min erfarenliet striiicker sig rorande malmens ut- bredning p i sjijbotten, s i utom det att man, s k o m ofvan n amn- des, saknar kannedom om sjomalmens fijrekomst p i djupt vatten, iir malmlagret icke ofver hela botten jeinnt utbredt, utan spridt i flackar eller vdglikn band af stijrre eller mindre o infhg , kgruiida stallen och i vikar. CARL RINMAK sdger ock, utom hvad liiiigre fram finnes intaget, lidrom bland annat, i sin beriittelse om un- dersijkningen i Savoliks ocli Karelen: nnialniernas spridda liige p i flera siirskiltn stdllen, livarfijre flere tinimar och ofta hela dagar mbste anviindas, inilan man hunnit upptacka, on1 de storre sjijarnc aro malmfijrande eller icken. Dettn malinens spridda ii.pptriidande liar jag, utom hvad vid fijrut berorda, af mig fijr enskilda personer utfijrda undersijkningar af sjijiiialmsnflagringar kunnnt observeras, haft tillfalle n t t i ganska stort omfing vi- dare iakttaga vid alla bruksanlHggningss~ner, till hvilkas veTk- stlllande j ag stiidse, i stallet fijr bergsmekanikus, Hnda frin 1859 intill den tid nya stadganderi om iakttaganden af bruksanligg- ningar, m. in., i r 1871 utkommo, fijrordnades, dA sb mioga at de till malmfing uppgifiia, inmutade sjij- och myrmalmsfyndig- heterna, som under de korta fijrrattiiingstiderna- mojligen kunde medhinnas, beforos. IIarvid intrHffade nbgonghg, att knappt nog s p i r af malni kunde i en sjii uppletas; mindre sallsynt var det, a t t blott en eller annan liten malinfijrande flHck upptiick- tes, hvaremot i de egentligen malmrika vattendragen malnieu triiffades, sisom redan namndes, spridd B flere eller farre grunda Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 201429 stlllen ellcr i rikar. Enahanda erfarenhet liar jag funnit Hfven alldrn Iiafva haft, eliuru det af CARL RIXAIAX uppgifves I) a t t det ai s n i i sjoar och t r l s k kan oftn liaiida, a t t den (nialnierna) ,,ligga iifver liela batten)). Nigon sHdan sjii eller triisk liar j ag icke pBtriiffat, ocli kan fiiljaktligen harom ingenting 7 t h ; nien det torde vara nijdigt att 1iIr jenivll tillagga hvad CARL RIXXAS 11;roin ocli nigra nndra fdrh5llanden ined sjonialm pb e t t stiille i sin berattelse iilmner. Han yttrar: m t i de flesta r ikar eller p i andra merendels grunda stiillen a f alla dessa sjijar ocli oar- dnr)) (emellan Idensalmi ocli Ruopio).))trlffades pg 2 & 3 ocli &a flere alnnrs djupt ratteii flere ssrskilta lager utaf sjomalm, 1iviIkas inaktigliet var mycket olika, sHsoiii ifrHn e t t qvarters tjocklek p i en rymd af 2 & 3 kappland ocli ofta mindre, till 2 i 3 qvarters tjocklek p i en vidd nf omkring 1,/2 tunnlnud. Det handcr Iikval icke alltid, atf en tjock nialmbldd intager stiirre vidd :in en tunnare, utan oftast tviirtom, hvilket beror antingen ntaf sattet, liuru nialnierna tillkomuiit, ellcr ock at' deras . liige fore den uppslamning, soni va'ttnet Kstadkoinmit; malmen knii lfven ligga utspridd iifver I& sjiibotten, men Rr dH gemenligeii oren ocli kaii icke utaii alIt for stor niiida upptagas. Uti en sjii har kunnat upptiickas f p , fern,: ocli stundom ett stiine antal inalmfliitser, nHgrs efter gifven anledning, nHgra genoni de un- dersiikningar, hvilka i detta iindarnsl anstiilldes. Siledes lian icke uppgifvas, liuru niKnga s idana lager fiiinas uti hvnrje sj6, hvars vikar ocli sund ofta iiro vidstrlckta)). %dare ssgef h m ~ : ~malmflotseriia liafva niiiidre mlktighet uti de rattendrag, soiii fortfara nedanom Kzropio~, samt ytterligare: ndessa inalmer sy- ncs vara tillkomna p i tvanne sltt, neniligen: l:o genoni jern- haltiga vattuseg: ellcr bKhiar ifrin landet. IvIalinerna ligga d i nwendels uti vikar, eller i sjiin nast utanfiir deras mynning nti en stracka, soin iir parallel med nigon utskjutande lnndudde, emedan de af vattudragets nastan Gmarkeliga streke utgt sjiiii blifv-it undanfdrde eller h i f n e b t en sida, sg fort jernockran ') I aKort nndcrrlttelse om. slttet 'att smiilta sj6- och myrmalmer oti blister- ugoarn. pag. 13. Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 201430 haft ridruni att i liignvatten satta sig. S I viil af denna orsak, som af vattnets sqvalpning, f i r nialmen sitt lhge antingen i kull- rign Iiopar eller uti l hgs lu t t ande Qsar ocli baddar; 2:a genoni kallspring, soni liafva sin utging i sjiibottnen ocli medfiira jern- ockra, hvarntaf nia.lnihopar uppkoninia pB flera sthllen. En s idan nialm fis likvfl sLllan a f den renhet son1 erfordras, sii framt den icke blifvit uppslaminad p i en Ten ocli fast botten, hvilken ar fri f r i n gyttja, eller ock en del af jernockran g j t t - rat tillsaminans ined gyttjan ock deriiied forrnerat en kaka eller botten, soin tjenar till underlag f6r den ofriga milmen. Enalianda olikhet i h i g t e r ocli uppgifter son1 Inan i en del af redan anniiirkte onistandigheter funnit, riijer s,ig jenival i afseende B sjomalmsaflagringarnes mhktighet. STAPPF sager hhrom: ))sjomalmernas maktighet iifverstiger. sallan 11/2 fot, inen iiialin upptages dock ffven, om -den cndast ligger 4 G tuni tjock eller Bnnu rnindre. Upptagningssiittet t i l l i ter icke att giirn ren bottenn, p. s. v. - RRPPE i t e r yttrar: ))p; sjobotten upptrader malnien dels i alldeles oregelbundna klunipar, dels i klotforiniga eller skifforiniga gestalter och bildar liisa lager, hvilka sannolikt. i foljd af vigsvallet forinat sig i kullriga hopar, Ihgsluttande Bsar och. baddar, af en mlktighet, soiii ar svir ntt bestamma, inen som ssllan torde iifverstiga nigon eller ng- gra fot. Ofta firmer nian dock inalmen utgiirande e t t sanimrtn- liHngande, l f t t ocli fast skal, soin upptager betydliga strhckor a f sjiibotten ocli gels tjenar till underlag fiir ofvanifrin till- vfxande malni, dels betacker den iiialin, SOIII genoni kallvattnet bildats. .Pid striinderna af fiillda nialinsjiiar kan man vnndra, l inga strackor p i e t t s i d a n t jerngolf. P id de undersiikningar ~ r A 1 7 1 1 k och BREIIJIER inom Uleiborgs Ihn verkstiillde, s p a s de icke liafvn p5.traRat aflagringar Ufverstigande 0,33 eller 0,s fats Ihiktighet, och iclie heller j ag liar lyckats p i In;? under- siikningar iifverkoninia nialmaflagringar af stiirie tjocirlek 111 hiigst. 0,33 eller 0,s fot, ocli Hfven denna nilktighet Tar d i all- tid inskriinkt till en eller annan af vigsvnllet snnnolikt snni- Iiinnf6rd malniliop af niycket ringa omfhg , eller ock liar den Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 201431 d i varit sanilad i sniala, vlglika upphojningar, med inellanruin elnellall dessa utan nialm, eller endast iiiycket glest spridd malm. il0s de icke slllan fiirekommande bottenbelffggningarne med en samllianhiingande uialmskorpa, eller soni ARPPE betecknande lik- vid >?jerngolb, soni jag pdtraffat och iakttagit, liar tjockle- ken icke uppgi t t till iiier Bn oinkring 0,s turn, ehuru det afven oft;E hlndt, a t t uti den. under den hdrdna.de skorpan befintliga bottenaflagringen spridd nialm l n n u trafPades. Enligt livad ofianfiire anfiirts, anser ARPPE, &soin verkligen fallet ar,, malm- lagrens miiktighet svlr att bestamma; af RIKMANS j t trande vore lnan dock frestad antaga, att ha11 iifvervunnit ifrlgavarande svirigheter, ty han sager, ehuru sfft tet eller instruiiientet fiir en sidaii matnings utfiirande icke nngifves: ))det synes val gan- ska miijligt, att icke allenast verkstalla en sidan undersijkningu (om hvilka sjiiar Pro mslnifijrande ocli inalrnens niyckenhet. uti hvar och en sidan), )Wan ock att sedermera diirna, hurnvida de yppade malrnforriden kunnn vara tillriickliga fijr stiirre ellcr inindre .jerntillverkning~~r, einedan dessa maliner finnas p b sjo- botten liggande uti vissa laier, hopar eller bffddar, hvilkns y ta ocli tjocklek inan Ir i s t ind a t t miita pb sddans djnp, hvari- frLn de sedan kunna upptagas.)) Has ndgon annaii liar jag sett uppgifvas, a t t sj6malmslagrens' miiktighet hos oss Yore uklnd och underskattad. A f d6t fijregiende synes einellertid, att be- iniidanden fiir erhlllandc hf kamedoin on1 inalnilagrens maktig- het icke saknnts. . Det fcrtjenar ni5hffnda a fwn att hffr omnani- , nas, att dg det befniins att vanlign jordborrar icke voro an- vandbara fiir undersiikningar af ISsn lager, soni hade afsatt sig p i sjiibotten, eniedan vid borreus uppdragning de i borren Sam- lade jordpariiklarne' a f vattnet bortspolahes, man pb bergssty- relsen fcrsiikte att bland andrn instrument fiir en noggrannare bestlmning, vid undersijkningar, af malni- ocli andra liisa jord- aflagringar pb botten af vattendrag, konstruera en I5ng cylinder, hvnrs neddt viindn del var niycket tunn och hvass, p i det att cylindern skulle liitt knnn; nedtryckas ocli genoniskara botten- lagren, hvarjanite ,borren eller cylindern, soni fiirslgs med'eller * Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 201432 liade en iifmiledes tuiin ocli hvass iifverskjutande ringe, rar Bninad att, till fiirekomniande af det sanilade inneliillets bort- skoljning, efter nedtryckningen kunna rridas saint a t t frdn af- Ingringarne under vridningen nied riiigeii sn~iila ocli genoni den innanfiir vingen efter cylinderiis lfingd leninade smala iippiiiiigen liirdt inpressa i cylindern de liisa jordaflagringarne ocl~ silunda f i i cylindern en trogen bild af aflagringarnes beskaffenliet, ut- seende ocli niIktighet. Cylindern, af ungefiir O,7 5 tunis diame- ter, hade i genoniskarning utseende af siffrnn sex eller 6. Fiire begagnandet K sjiibotten gjordes dernied forsiik i 10s Qkejord och instruiiientet tycktes dervid arbeta tillfredsstiillande; iiien i liirdare vnr det s G r t att iiedtryckas ocli i stenbunden jord kunde det icke begagnas. Instrumentet ansigs likviil, p5 grund af dessa fGrsok, mojligen kunna anrandas i rissa fall for under- soliningar af aflagringar p i sjiiars botten. Det ta instrument medtog jag p i en af mina sjotnalmsundersokningar; nien d8-det- saiiiina harvid risade sig nhstnn obrukbart p i nnnan I n lerbot- ten, som Qter I r teninieligen siillsynt uti sjoarne i landets nord- liga och iistra delar, der sjiiiiialinen fiiretriidesvis 110s oss fGre- kommer, och dess auvandande dessutom, der s idan t i i igonghg kunde ske, befanns inedtaga allt fijr l ing tid, rnIste instrumen- tets begagnandc iifvergifvas, ocli det af Ilder kanda ocli.vanliga sattet, a t t inedelst stake eller pik uppsiilia malinen ocli uppskatta malnilagrens ungefiirliga iniiktigliet, tillgripas. . For snabbt ut- , fiirandc af undersiikningar af sjiimalnistillgingar, sdsom af smllt- verksegnre i praktiken fordras, torde detta enkln letnings- och uppskattningssiitt uppfylla beliofvet, ocli sannolikt begagnade afven RIKMAX dettis fiirfaringssatt, eliuru deroin icke namnes. Om ock silunda vetenskapligt noggranna m8tt. S sjiimalinlagrens miiktigliet icke kunnat erliillas, s i torde likviil de vid under- siikningarne gjorda iakttagelserna f i anses komma sanna forhil- lnndet, i Atniinstone de sthllen ocli i de vattendrag, der iakt- tagelserna skett, s i niira det ofullkomlign miitningssiittet sidaii t tillitit. Dereiiiot nidste malmaflagringar, soin p8 utfallda vatten- drags botteii stanuat i det liige de nqder ra t tne t fiire fiillningen Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 201433 intagit, kuniia leiiiiin ett t'ullt afgorande rittncsbord 0111 innlinens s. viii fcirekoiiistsiitt soiii indktigliet i ssdana utfiillcln vatteii- drag. Egcii erfureiiliet liar jag blott frsn HiiytiHinen fillda sjii; och 0111 af de sjiiiiialmsaflngriiigar j ag der pitriiffade, e t t bedo- ma& 0111 dylika aflagringars miiktighct i nllniiinhet grundades, s; skulle den i aiidra vattendrag af bide aiidra ocli uiig sjelf nllgifiia nidktighetcn liafva blifrit alldeles fiir hiigt uppskattxd. ARPPE liar otvifvelaktigt varit i tillfiille att obserrern nialin- &gringar i flerc fallda malmsjuar, ocli de t iir derfcir icke san- nolikt, a t t den af lionom anfiirdn iniiktiglieteii hiinfor sig till deli 5 torrlagda sjiiars botteii observernde miiktiglieten, soiii kunnat Ill%tas, utan till uiider ra t tne t rarande miiktigare aflagringar, Soin miitt svirigliet a t t tillfiirlitligen uppmiita. Innan jag iifvergir till dc egentligrt frsgorna, torde iifven iiied nggra ord bora oninii~iinas, liuru olika uppfattiiing man 1111- inera liar on1 orgaiiisniers medverkan vid sjii- ocli myrmaliils- bildningen eniot den, livilkeii Knnu fiir omkring tio eller feiiiton i r tillbakn ganska allmiint Iiyllades. Alan tillskref dH, sisoni kdndt, p i grund nf professor CIIRISTIAK GOTTFR. EIIRESBERGS uti dess Gr 1S3S utgifna arbete: ))l,~ussionstliierclieii als voll- kommeiie Organisinem nieddelade, epokgiirande mikroskopiskx undersokningar af jordlager- iiied leiiiiiingar af infusorier, dessa sm; organisiiier en stor roll vid bland - ama t iifven $jib ocli iiiyrinaliiis~ildningen. Enligt STAPFF siiger LIEBIG haroin : ))iiian har roat sig iiied att frln urvcrldens infusorier lidrleda de oer- hijrdn Iagren af kiseljord, kalk ocli jernosid i kiselguhr, poler- skiffer, trippel, krita, inyriiialiii, ocli att tillskrifva deras lifsf'ijr- lopp all% dessa berglagers bildning; inen iiiaii hesinnade hiirvid icke, att krita, kiseljord ocli jernosid, de niidviindiga vilkorcn fijr deras lif, niiste finnas fiirut, iiinan de a f sldaiia iimnen da- nade djurens kroppar kunde u'tveckla sig, ocli att dessa bestlnds- delar aldrig fattas i de liaf, sjiiar ocli trdsk, der dessa djurklas- ser f'cirekoninia. De vatten, i livilka dessn urverldens infusions- djur lefde, ii~iichijllo kiseljorden ocli kritan i upplijsning, full- h i i l i g t tjenlig att nfsiitta sig genoin afdunstnini i forin af iiiar- Iljor, qvarts ocli beslagtade stcnarter. Denna fiillning skulle 3 Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 201434 otvifvelnktigt liafvn skett pL det vanliga viset, Hfven om vatt- net icke liade tillikn iniiehdllit de fiirgHngelse undergiende qvar- lefvorun nf doda cljur ocli genoni dem de iifriga vilkoreu fiir kalk- ocli kiselinfusionsdjurens 1if.n I anledning af dessn ut- talauden a f LIEUIG anmiirker STAPFF: ))tanskc undersknttar hiir LIEUIG det inflytande, hvilket s. 1;. iiifusioiisdjur genoin sin lifsprocess utiifvn pB sjiiiiialinsbildiiiii~eii; t y om r i iifven ]art oss kiinna, liuru jernockror p i miiigfaldigt vis genom van- l i p kemiskn reaktioner kunns utfiillas utan lefvande organis- iiiers tilllijelp, s5 mbste andock medgifvns, a t t vasternas lifs- fijrlopp betingar flere fiireteelser, hvilka pc$ ett krnftigt vis (0111 :in indirckt) Ictuna hefriiiiija inaliiihildiiiogen)), och siiker genom aufiiraude nf siirskildn skiil gifvn stod fijr sin nnniiirkning, saint yttrnr sIutIigen K e t t annat stiiille: )>on) vi siledes bt infusori- ernas lifsprocess inrymma en riisendtlig roll vid sjiimalnisbild- ningen, sK iiro vi dock l h g t ifrbii att uteslutande d t deiisanimn tillskrifva sjiiinalmernas nppkomst, livikeii s i liitt kan fijrklaras geiiom enkla, rent kemiskn processer)), 0. s. v. ARPE bter ytt- rnr betriiffande detta Hnine: ))ehtiru sjii och niyrmnlrnernns tipp- komst nijjaktigt kaii forklaras genoni rent kemisks krafters verk- snniliet, dcrvid fiirinultnande vlist- ocli djuriiinnen kraftigt in- 'gripa, liar man siikt deras ursprung iifven p i anlint hbll; nian har niiinligen tillskrifvit icke fiirniultnaude, utan lefvande orgn- nisiiier en ' vasendtlig andel i deras framhringande.)) E r a f vi- snr sig, att organisiners lifsprocess spelar en iiiycket trifvelab- tig, om alls Ggon, roll vid sj6- ocli myriiialmsbildaingen, och nian tyclces snarare f i antaga, att dess inflytande b sagde bild- ning fiirst db, nar lifvet upphiirt saint forruttiielsen e l k fiir- iiiultningen intrlder, knn konima i fr8ga. I)e betydliga qvantiteter nf i synnerhet sjiimalm, soin under senaste tjugu eller tjugufem bren 'blifvit i Finland tillgodogjorde, hafvn otvifvelaktigt frnnikallat en af de fleste liyst bsigt, att lnndets sjB- ocli myriiiaIiiistilIgln,ar yore niistaii outtiimliga. Devis for bestridande nf ett s5dnn t fijriiienande torde val fiir iiiirrarnnde icke kiinna framstkllns, ehuru iiiaii nlltid frcstns ntt I Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 201435 tro, det f6remh1, iifvcn i storsta iiiangd fiirekonininnde, kunna p; oroande siitt iiiinskas. Shsoiii esempel kunna bland andra landets skogar anforas. .Dessa hafva h5llits fijr att vara out- tiimliga, och de tillviisa s l s o m sjo- ocli niyrmalinerna giira; lnen r i veta alla, huru 'detta i l ing tid samlade kapital, soni ,l&tligt anlitadt lemnade mycket god riinta, iiied ens nog all- nlant anlitades ocli holl pL att till en riss grad illa medtagas, derest icke flere samverkande' omstiindiglieter, itininstone fiir tillfallet, liejdat den strangs afverkningen. For jemfiirelse emel- lan nialmbeliofvet ocli tackjernstillverkiiingen nu ocli fordoni, llafva vi i landet blott Str6nisdals niasugn att Kberopa. Endast i r 18'72, t. ex. nedsinLiltes i deniia 16,235 skeppund s4jiinialm, llvaraf tillverkades 5,418 skeppund tackjern, ocli 110s CARL RINAIAN finner man fiiljande anfdraiide i afseende 5 malmfiirbruk- liingen och jerntillverkiiiiigeii 1iHrstiides fordom: mtt genoni es- empel upplysa, huru stor vidd den rnalmen intagit, livarutaf en viss mangd jei'n blifvit utbragt, kan anfiiras, att vid Striinis- dals bruk iiro vid pass 4,894' tunnor sjiiinalin fiirbrukade, l i d - ken inalm, om den legat jeinnt utbredd iifverallt till e t t qvar- ters tjocklek, icke fordrat storre rymd Hn e t t tunnland, p; 15s qvadratalnar n h . Utaf dessa 4,894 tunnor iiialin liafva blifvit tillverkade 1,625 skeppund tackjern, eller lika nilnga skeppund stingjern, dL det senare riiknas efter stapelstadsvigt. AIalnien liar. till stijrsta delen ilifvit tagen ntur tienne narmast bruket beliigna sjiinr, Wiiotjiirvi saint. i f r n ocli nedra SiikajBrvi, hvar- est den Hnnu skall finnas i yninighet. P5 de stiillen, livarifrin nialm fiirst blifvit lienitad, skall fifven ny samling gifvas, soin nu kan upplilfvasn, och vidare yttrar han L ett annat stClle: ))bruksdriften liar fiirhlllit sig sllunda, att p i en tid af 43 ir , eller i f r h 1746, d2 bruket undfick privilegium, till 5r 1789, (hvaraf likvB1 de nio fiirsta gingo fijrbi under dess uppbyggande) Lro endast 13 tackjernsbllsningar anstallde, emedan dcrunder icke riiknas den sista, soin skedde hr 1'791. Under ialla 13 blisningarne sammanriiknade Bro fiirbrukade 6,018 skeppund sjiimalnier, SOI? gifvit 1,515 skeppund 61/2 lispund tackjern, eller Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 201436 lika inlnga skeppund stliigjcrn, cftcr 20 lispund pc: slcppiiridet (vid bllsningen 1791 fcirbrukades 321 tunnor 14 kappar sjii- iiialm och tillverkades 109 skeppund 14 lispund IS iiiarker tack- jern).)) I afseende '< de framstiillde frigorna yttrade redan flRPPE i sitt friredrag: ~Pijr jernindustrien iir det dock icke nog a t t vcta, a t t sjiiiiialniernn regenereras; det Yore vigtigare att liafva utredd, inoin liuru l ing tid denna HtervSst eger ruin. For frB- gans esperiiiientelln losning liar ingeiiting blifvit gjordt, sH l a t t det ocks5 rore a t t uttiiiiiriin mahnen ur nigra af de orakiieliga smb insjuar, dcr den fcirekomrnei, ocii sedan noggrant ohserwra, liuru dess 5tervRst frarnskrider.)) Det synes liiiraf, liuru vig- tig lian ans5g losningen af frlgan rara och vill jag derfijrc 11Hr hlott tilliigga sani~na Hsigt jag of\:anfijre rid niyrrualincr uttalade, a t t reclau kiinnedomen om rnalnieiis ;terrast, om ock blott i en enda maliiirik sjii, skulle vara af alldeles ofantligt stort vhrde i allmiinhct ocli for dc p B denna !nalm griindade sniiiltverk. Det i t e r s t h iiu n t t samiiiaiifiirn dc f& uppgifter inig Bro bcknnta 0111 tiden for ifrilgavarande iiialiuers Btervast. I dettn afseende yttrar CARL RISAIAN: ))Pb de stiillen, der sjiinialmer fcir liingre tid tillbakn blifrit upptagne, liar det liiindt, att nyn ocli niistan lika stora lager cllcr biiddnr sederinera blifvit funna. h f s5dan anl&dning, ocli iiHr det intriiffar efter 30 ocli 40 Brs fcirlopp, liar mar\ gjort sig det hopp, a t t dessn mnlnier snart tillviisa. Att malineron iinnu Hrligen genereras i den mHii soin jernockran tillfiyter, kan risserligen fijr~nodas, eniedan pH ganska 1n;"lngn stiillcn sHdann' biickar ocli ratten;dror finnas, u:i hvilks vattnct inncli5ller iriycket jern, hrilkct riijes b ide iried f5rg och sinak. Uti Smbland iir e t t likn fiirhillande iakttnget, och' Inan troy, att vissa sj5nrs iiialiiiforrk'm derstiides rednn writ med- taglie, s5 frarnt icke ny iiialm besthndigt forinerades; men d 5 inan betraktar den rymd , soni jernockran intager s H Iiinge deli iir uppliist, eller s t r n eftcr den blifvit dcponerad, ocli liuru mycket deraf behijfves, iiinaii den kaii uti en fast form, eller -sBsoni inalni utgora nigon betydlig iiiBngd, fciljer ntt en ymnighet af jernockra iiiiste ! s tundel ip i niedfciras af det vattcn Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 201437 solll ilfbiirdas i sjiiarnc, om en s idan tijrniodan skall cga gruild; Illell & vida jernockra uppko11imer genoiii svafvelkisers vittring, SOnl tyckes fordrn en l5ng tid, kan nied mycket stiirre anlcdning siigas, a t t iiialincrnas generation sker ganskn Iingsamt ocli kanske olll~rkeligen. Der nyn iiialmhopar Mfvi t triiffade i de fijrras stiille, gifves likn fullt ingen siilrer nnledning -att. sluta till tiden fGr nialniens Qterviist, eniedan, d l rnalriien upptagas, icke alltsammans erliilles, utan en stor del kringsprides A t sidorna. utoln dese liggey nierendels onikring livar ocli en iiialinbiidd lllycket 10s iiialiii, soiii p i den fiirya ickc blifvit uppslaiiimad, 11\Varfiire den . . nya oftast kan r a r a tillkoninien af gainla fijrrider, i s y n n d i e t uti nialnirika sjiiar. 0;n nialmcrna iiioiii kort tid regeiiererndes, tyckes nied saniina s k a ~ kuniin fiirniodas, att sjiiirne i Savolax ocli Karelen tiiiste yara alldeles uppfyllde af malmer, sL vida dessa uti fornfiden ARPPE, hvilkeii Bfven citerar sistnnfiirde styclro frQii RIX- >[AX, siigcr s t ras t derfijrinnaii: niiian liar ofta trott pK en iiiycket siiabb 2terviixt: 30-40 5r s ~ u l l e vara tillriickliga a t t itergifva eJ1 uttijiilj ,sjii dess malnifyndighet. Afeil ntt denna BtervLst i allmtinliet inistc ske inycket I5ngsaminarc7 fiiljcr af nllt, livad iiiaii nuinera kiinner om dessa inalmers uppkonist ocli af livad i det foregiende iifven blifvit frainstfilldt Denna Iiiigsamliet)); tilliiggcr ARPPE derefter, Gr, sk,oiii sades, liitt fiirklarlig. Vatt- net knii iiineliilla endast .en ringn miingd jernkarbonat uppliist, blott en dcl deraf kan hinna till sjiiar och Iiinipliga stiillen fiir a t t hopsanilas till malmlager; mycket deraf fijrdelar sig Qt andra I i i l l ; eii del .kaii qvnrh~ l l a s i lerlagreii, en annaii del bortfiires ILngs floderna till iiafvet,. der den bildade osiden kidrager att hnpgyttrn ocli sanimaiikittn liisa jordniassor.)) STXPFF h e r cgnar dennx sxk ingen uppmiirksaiiihet, iiieii liari bcrijr fijl.jande omstfindighetcr soni iiro upplysande: ))d5 sjii- malmsbildiiing oafbrutet sker, skulle man nied skHl kunna inotse iniiktigare * aflagringar p i stiillen, soin aldrig riirdes; inen redan firdign iiialmer kuiinn i t e r upplijsas fiir att afsattas nnnorstiides, ,. legat 0stiitde.n Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 20143 8 OCll gcnolll el1 1nnln1skorpn knn c t t kiillsprang lRtt stoppas fdr att p; eii annnn punkt franibryta ocli gifva Upp11of i t en mdlll- aflagring. Att utan dylika hinder ovanligt mlktiga S jo l i l~ l~ is - lager skulle bildas och finnas, bevisas t. ex. genom sjSn T i s h vid l i h t i i i i , livarest ra t tne t f r ln grufvan och Hlaggvarpen inom den korta perioden af 600 5r liar afsatt e t t ofver liela sjo- bottnen utbredt ockerlager, soin p8 soiiiliga sthllen Hr mer Bn 10 fot tjockt.)) Vidare yttrar STAPFF pb e t t aiinat stiille: ))i bkcken, soiii leder P'n l t c grufvatten till vitriolverket niira invid grufvan, afsattes en ockra i fasta s:tininanl~iingande skorpor; uti den laiigre bort belagna sjoii Tiskeii dereniot; afsatter saiiima 'vatten 16s jordig ockrau (ockerartad gyttjn, slam ocli ockergyttja begagnas i aiidra stiillen Pdr ockran i Tisben). ))Den fijrra inne- hiller 114 $, den sednarc 54 .,S svafvelsyra.)) P i iinnu e t t annat stiille Iiises 110s STAPFF: ))vid S n z d h d s b a masugnar * f i r nian slllnn och eiidast i sing qvnntiteter se den malmgyttja, Iivilken finnes i alla sjiiar, livarest mnlmbildningen fortgh; deli upptages icke, eller bortskiiljcs r id malmens vask- ning. I form af dylik ockerartad gyttja utfiillas likviil bes thds - delarna till de flesta sjiimalmerna, innaii dc geno!n sednnre pro- ccsser liirdiia ocli antagn den glans, fasthet ocli fiirg, soni 81-0 egendornliga for de koinpakta rnalnisorternn. Dettn slain Ir s t r a s efter upptagandet svartgrlt t , brunt- eller gronaktigt saint fullt af viistlemningar i alla s t id ie r a f forruttnelse; det rengernr pL blLtt lakmuspapper ocli lioptorkar under utveckling nf illa luk- tande gaser till e t t grztt eller ockerfiirgadt pulver utnn siirdeles samrnnnliang. Xyss upptaget hvimlnr dct ej siillan af' stma ocli sin2 krypdjur, son1 siikerligen icke haft det ringastc a t t skaffa nied dess hildning. Till inikroskopisk undersokning mivtinde j ag dylikt slam ur TisEem, 0. s. v. V i hafva liar fdr oss e t t cseiiipel pd m'ockrabildning och afsattning, soin i GOO i r fortgitt, under dc 'niest gynsamnii om- stlndiglieter, 'i det naturens arbete ilarvid sanitidigt b l i fh t p i det mingfaldigastc ocli mest cncrgiska siitt piskyiidadt genom. nienniskans niedverkan, i e t t onifing, soin annorstades kanske . Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 201439 aldl*ig cller sZllan fiirekommit: resultatet a f detta under i tmin- stotle sex sekler fortg,:ende bildningsarbete liar blifvit afsiittnin- gen utaf en los, jordig ockrn ellcr ockragyttja (slam) af visser- ligen 10 fots mZktigliet, men livilken hoptorkar till e t t g r l t t cller ockraflirgadt pulver, utan att under detta I5nga tidsfiirlopp llafva liunnit uppni det sanimanliang eller andra egenskaper, s o n giorde den likstiillig med vanlig till smiiltning anviind sjiimalm. Det torde sannotikt kunna antagas, a t t den 10 fot miiktiga, ge- ' latiniisa ockragyttjan i Tisken vid torkning skulle nedgi till en mycket reducerad tjocklek, OCII p5 saninia g lng lemna ctt, cnligt Illin tanke, godt bevis p$ den ofantliga Ihgsamliet, livarincd sjiimaliiiens bildning i i i h t e liafva fortg5tt ocli i allmiinliet torde fort& fiir a t t uppn i det saiilnianliang, den tiithct, liirdlict ocli jernhalt, iiian iir van att finna 110s itininstone den till ,icrnnt- smlltning anviindbara sj i i ihrnen. I aSveriges inalpier och nyttigs mineralier, deras fiirekomst- satt, igenk8nningsteckei1, profyande ocli uppsokandev, af L. J. IGELSTR6Jfn, 2:dm uppl. 2872, anmiirlrcs pag. 74 0. 15: mar det saiiilade lagret a f sjiimalm i en sjii blifvit nttomdt, bildas snilningoiii i dess stalle e t t nytt, som p i c t t irhnndrade liinner ofta tillrackligt sainlas fiir a t t 16na upphemtning. Om inan si- ledes liar en -rniingd sjiiar inniutade fiir en liyttas rlkning, t. es. 100, s2 beliiifver man blott livart 100:de Br ,itcrkomma till hvnrjc sjii fiir att IZnsa den f r ln malm, ocli det liela blir et t cirkula- tionsbrnk, snarlikt det, som inan brukar vid skogars nfverkninp, och WALFR. BREIIJIER yttrar i ofvan citerade beriittelsc: nd5 nu cnligt geologeriias i s ig t dessa rnalmers daning ocli tillviist iinnu i vlra dagar fortgir ocli iifven erfarenheten pb flera stlllcn be- snnnat denna Hsigt uti varseblifvandet a f en ganska snar re- generation~), 0. s. v. Min inskilda s t h d p u n k t i frigan har jag i min ofvanfiire omniimnda afhandling, innehillande bidrag till sandlsbilcfningen "i Finland, deruti de t 5 de sista raderna heter: ))men tidsperioderna for den egentliga bildniugen af limoniten - 0111 ock icke i sIdan mgngd, mznga af vira vattendrag innc- h ~ l l a , dock till crfordrrligt brlopp a t t b l r s upptagningskostnn- Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 201440 derna - torde ej fri iiidtas cfter Krtionden, eller ens Arliundraden, utaii irtuseiideii~~, angifvit, ocli jag liar efterit ickc funnit an- lediiiug iiiise, a t t sjiimalmens iterviist skulle kuiiiia fijriiiodas ske snabbare. I fiiregiendc kortrz uppsats liar jag sijkt htergifvn n i p af de fiiriiiiiusta iakttagelser soni, rijraiidc sjij- ocli ~iiyr~naliiisbildningeii blifvit af flere persoiier pii ett s5 liirorikt ocli fiirtjeiistfullt sHtt beskrifna, fiir att silunda inleda och fraiiilralla nttalanden, lirilka mojligen i afseeiidc i de framkastadc spSrsinklen: egei. man siiker hiit l iedoin o m t i d s j d o p p e t fcr sja- ocli myrmcrliiiei*s c"ceiwi.zt? oclt o m sd u"r, huru l&igt 61- clettn titlsf&dopp? kunde leiniirz tillfiirlitlig upplysning i denna, szvidt jag liar inig bekant, iiiinu outreddn sak, ocIi sh iede ls t iifven gagiin den 5 ifr5gavaraiide iiialiiier gruiidade jernberedningen. ~ (Llelsiogfors i Juli 1875.) Downloaded by [UQ Library] at 11:34 19 November 2014

Recommended

View more >