Ekonomi - ?· zMikroekonomi – studerar individer och företag (enskilda individer) zMakroekonomi –…

  • View
    213

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

1

Makroekonomi

Lr Ltt! MakroekonomiKap 1-5, 7, 9

Ekonomi

Ekonomi hur man allokerar knappa resurser

Mikroekonomi studerar individer och fretag (enskilda individer)Makroekonomi studerar aggregerade variabler som tillvxt, sysselsttning, arbetslshet, inflation

2

Plan fr makroekonomi

PriserInflationBNP och dess komponenterArbetsmarknadRntorValutakurserTillvxtteori

Makroekonomi

Kapitel 1 Priser och inflation

Inom makroekonomi studerar vi inte enskilda priser utan genomsnittspriser Prisnivn: en viktad summa av flera olika priserPrisindex visar procentuell frndring ver tex tiden

3

Priser

Konsumentprisindex (KPI) specifik varukorgbaserad p vad och hur mycket som konsumeras i Sverige (livsmedel, bensin, medicin, hrklippning, transport, boende etc)

Problem med KPI sger inget om kvaliteten. Texen TV 1960 inte samma som en TV 2009. Mste kontrollera fr kvalitetsfrndringar

Andra prisindex

FastighetsprisindexByggnadsprisindex

4

Fastighetsprisindex fr permanenta smhus (1981=100)

0

100

200

300

400

500

600

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

00 Riket

Byggnadsprisindex

5

KPI (rsmedel) 1980 basr

0

50

100

150

200

250

300

350

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

r

rsmedel

KPI (rsmedel) 1949 som basr

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

1949

1951

1953

1955

1957

1959

1961

1963

1965

1967

1969

1971

1973

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

r rsmedel

6

Inflation

Definition: Inflationen mellan tv tidpunkter definieras som den procentuella frndringen av prisindex mellan dessa tv tidpunkter.

Mter procentuell priskning

Negativ inflation - deflation

Inflationen i Sv 2003-2009

7

Inflationstakten i Sv 1830-2009

Bruttonationalprodukten BNPKap 3 och 4

BNP: marknadsvrdet av alla frdiga varor och tjnster som produceras i ett land under en viss period

BNP ett mtt p ett lands inkomster inte frmgenhet!

8

BNP lpande priser 1993-2009BNP till marknadspris

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

800 000

900 000

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

BNP till marknadspris

BNP fasta priser 1950-2000 basr (100)

9

BNP per capita 1950-1000-tals kr

BNPIndex, volymutveckling

rKlla: OECD och SCB Hmtat: 2009-08-25

50

100

150

200

250

300

350

1970 1980 1990 2000

Sverige EU-15 USA

10

Sverige i vlstndsligan 2007BNP per capita, svenska kronor

KronorKlla: OECD Not: Fr att ka jmfrbarheten har lndernas BNP per capita i tabellen justerats med hnsyn till prisnivn.

Hmtat: 2009-08-25

0 200 000 400 000 600 000

LuxemburgNorge

USAIrland

SchweizNederlnderna

KanadaAustraliensterrike

SverigeDanmark

IslandStorbritannien

BelgienFinland

TysklandJapan

FrankrikeSpanien

ItalienGrekland

Nya ZeelandSydkoreaTjeckienPortugal

SlovakienUngern

PolenMexikoTurkiet

Tillvxt

Procentuell kning i BNPReal BNP tillvxt

11

Hur fr man fram BNP?

Flera olika stt att mta BNP.

Fretagen Marknadsvrdet av alla frdiga varor Summan av frdlingsvrdet

Hushllen Summan av faktorinkomsterna

Frsrjningsbalansen Summan av konsumtion (privat+off) +investeringar och nettoexport

FrsrjningsbalansenY + Im = C + I + G + X

BNI bruttonationalinkomsten

12

Kapital

Alla tillgngar som bidrar i produktionsprocessen

Fasta tillgngar Materiella (maskiner, datorer, fordon, byggnader etc) Immateriella (humankapital, varumrke, datorprogram etc)

Finansiella nettotillgngar: finansiella tillgngar -skulder

Kapital

Investeringar Fasta bruttoinvesteringar (inkp frsljning av

fasta tillgngar under en period) Lagerinvesteringar Vrdefreml

Nettoinvestering = bruttoinvestering-kapitalfrslitning

13

ArbetsmarknadenKap 5

En viktig produktionsfaktorOlika arbetskraftsmtt

AKU

I arbetskraften= sysselsatta + arbetslsa Relativ arbetslshetstal= antal arbetslsa/antalet i

arbetskraft Relativ arbetskraftstal (el frvrvsfrekvens) = antal personer

i arbetskraften/antal personer i befolkningen 16-74 Sysselsttningsintensiteten = antalet sysselsatta/befolkning

16-74

Andra mtt p arbetslshet

De flesta i arbetsmarknadspolitiska tgrder rknas inte som arbetslsaStudenter som aktivt sker arbete rknas inte som arbetslsa i Sverige

14

Olika typer av arbetslshet

FriktionsarbetslshetStrukturell arbetslshetKonjunkturarbetslshetKlassisk arbetslshet

Full sysselsttning nr konjunkturarbetslsheten = 0, eller enbart har naturlig arbetslshet

Sysselsttningsutveckling1000-tal personer, 16-64 r

rKlla: SCBOBS: bruten skala

Hmtat: 2009-08-25

3600

3800

4000

4200

4400

4600

1965 1975 1985 1995 2005

Antal

15

Sysselsttningsandel i olika lnderAntal sysselsatta i procent av befolkningen 15-64 r

rKlla: Eurostat Hmtat: 2009-08-25

64

66

68

70

72

74

76

2005 2006 2007 2008

Sverige EU-15 USA

ArbetslshetAndel av befolkningen 15-74 r

rKlla: SCB, AKU Hmtat: 2009-08-25

5

6

7

8

9

10

apr-05 apr-06 apr-07 apr-08

Arbetslsa

16

UngdomsarbetslshetAndel arbetslsa yngre n 25 r

rKlla: EurostatOBS: bruten skala. *Tidsseriebrott 2005.

Hmtat: 2009-08-25

5

10

15

20

25

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Sverige EU-15 Danmark

Lner

Nominell ln bruttoln (innan skatter men efter arbetsgivaravgifter)Real ln

Lneniv

Inkomst ~= ln

17

RntaKap 7

Rnta: avgift som en lntagare betalar en lngivare, anges ofta i procent

Rrlig fast rnta

Faktorer som pverkar storleken p rntan Risk Lptid

Marknadsrntor

Statspapper Statsskuldvxlar, lptid1-12 mnader Statsobligationer, lptid 2-30 r

Nominellt belopp: det lngivaren fr vid lptidens slutLikviditetsbelopp: frsljningspris (mindre n nominelltbelopp

fr statskuldvxlar)Nollkupongare statskuldvxlarKupongobligationer statsobligationen, ger en en periodvis

utdelning (kupong)

18

Styrrntor

Styrrntor: de rntor som riksbanken sjlv stter i penningpolitiskt syfte De r inlnings-, utlnings- och reporntan. Reporntan r den viktigaste styrrntan. Reporntan r den rnta som bankerna kan lna eller placera till i Riksbanken p sju dagar. Inlningsrntan r den rnta bankerna fr nr de stter in pengar p konto i Riksbanken ver natten och r normalt 0,75 procentenheter lgre n reporntan.Utlningsrntan r den rnta bankerna fr betala nr de lnar pengar av Riksbanken ver natten och r normalt 0,75 procentenheter hgre n reporntan.

STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate, den rnta som bankerna betalar nr de lnar pengar mellan varandra)vernattrntan

19

Riksbankens styrrntor

-1

0

1

2

3

4

5

6

2005

Augu

sti

2005

Okto

ber

2005

Dec

embe

r

2006

Febru

ari

2006

April

2006

Juni

2006

Augu

sti

2006

Okto

ber

2006

Dec

embe

r

2007

Febru

ari

2007

April

2007

Juni

2007

Augu

sti

2007

Okto

ber

2007

Dec

embe

r

2008

Febru

ari

2008

April

2008

Juni

2008

Augu

sti

2008

Okto

ber

2008

Dec

embe

r

2009

Febru

ari

2009

April

2009

Juni

2009

Augu

sti

Riksbankens styrrntor InlningsrntaRiksbankens styrrntor UtlningsrntaRiksbankens styrrntor Repornta