Ekonomiskt bistånd, insatser mot hemlöshet och stöd till ... ?· Ekonomiskt bistånd, insatser mot…

  • Published on
    13-Sep-2018

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

<ul><li><p>Ekonomiskt bistnd, insatser mot hemlshet och std till vldsoffer </p><p>Ekonomiskt bistnd, insatser mot hemlshet och std till vldsoffer </p><p>I detta kapitel redogr Socialstyrelsen fr utvecklingen inom ngra av social-tjnstens verksamheter: </p><p> ekonomiskt bistnd insatser mot hemlshet std till vldsoffer. </p><p>Insatser mot hemlshet och std till vldsoffer r inte enbart socialtjnstens ansvar, utan ansvaret delas mnga gnger med andra myndigheter och sam-hllssektorer. Kapitlet innefattar fler verksamheter n socialtjnstens. </p><p>Ekonomiskt bistnd Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser r 2012 var den totala andelen bistndsmottagare av ekonomiskt bistnd i </p><p>befolkningen 4,2 procent. Under 2012 fanns det cirka 400 000 bistnds-mottagare. Av dessa var 268 000 vuxna, varav 131 000 kvinnor, 137 000 mn och 132 000 barn. </p><p> Socialstyrelsens ppna jmfrelser visar att socialtjnstens formaliserade samverkan har kat jmfrt med tidigare r. Mest har verenskommelser om samverkan med ppenpsykiatrin kat, dr andelen har kat frn 12 till 32 procent. Med Arbetsfrmedlingen har 34 procent av landets kommuner nu en aktuell verenskommelse, och motsvarande vrden fr Frskrings-kassan r 20 procent och fr primrvrden 27 procent. </p><p> Andelen lngvariga bistndsmottagare har kat de senaste fem ren. r 2012 fick 40 procent av de vuxna bistndsmottagarna (18 r och ldre) bi-stnd under minst tio mnader under ett kalenderr och definieras drmed som lngvariga bistndsmottagare. Lngvarigt bistndsmottagande var i stort sett lika vanligt bland kvinnor som bland mn. </p><p> Mnga sm kommuner saknar tillgng till juridisk kompetens i frgor om regeltillmpning inom ekonomiskt bistnd. Andelen kommuner som upp-ger att de saknar juridisk kompetens som kan bist i frgor som rr regel-tillmpningen nr det gller ekonomiskt bistnd r 56 procent. </p><p>De vanligaste orsakerna till ekonomiskt bistnd r arbetslshet, sjukdom, andra sociala problem eller att bistndsmottagaren r ensamstende frlder och inte klarar familjens frsrjning p egen hand. </p><p>TILLSTNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HLSO- OCH SJUKVRD OCH SOCIALTJNST SOCIALSTYRELSEN </p><p>175 </p></li><li><p>Ekonomiskt bistnd, insatser mot hemlshet och std till vldsoffer </p><p>Hushll med ekonomiskt bistnd Under 2012 fick cirka 225 000 hushll ekonomiskt bistnd69, vilket upp-skattningsvis r 5,7 procent av hushllen i befolkningen70. Bistndshushllen domineras av ensamhushll, vilket framgr av figur 8:1. Under hela den re-dovisade perioden utgr ensamstende mn utan barn den strsta gruppen. Drefter kommer ensamstende kvinnor utan barn, fljt av kvinnor och sammanboende par med barn. Minst vanligt bland bistndshushllen r sammanboende par utan barn och mn med barn [1]. </p><p>Bistndsmottagare i frhllande till befolkningen Under 2012 fick cirka 36 000 ensamstende kvinnor med barn bistnd, vilket uppskattningsvis utgr 23 procent av motsvarande hushllstyp i befolkningen (figur 8:2). Drmed r detta den hushllstyp dr ekonomiskt bistnd r van-ligast. Motsvarande andel fr ensamstende mn med barn r 8 procent, och siffran fr sammanboende par med barn r 3 procent. </p><p>69 Frn och med 2012 redovisas inga uppgifter om utbetald introduktionsersttning till flyktingar och vissa andra utlnningar i statistiken, vilket innebr att uppgifterna fr 2012 inte r direkt jmfrbara med tidigare r. Uppgiften som redovisas fr 2012 exkluderar gruppen som enbart ftt introduktionsersttning. 70 P grund av begrnsningar i skattningen av det totala antalet hushll p riksniv inkluderas enbart hushll dr skande r 1864 r. </p><p>176 TILLSTNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HLSO- OCH SJUKVRD OCH SOCIALTJNST SOCIALSTYRELSEN </p></li><li><p>Ekonomiskt bistnd, insatser mot hemlshet och std till vldsoffer </p><p>Frre bistndsmottagare, men lngvarigheten kar Antalet bistndsmottagare var som strst under mitten av 1990-talet, vilket framgr av figur 8:3. r 2012 var det totala antalet cirka 400 000 bistnds-mottagare, vilket innebr att andelen i befolkningen var drygt 4 procent. Av dessa var 268 000 vuxna, varav 131 000 kvinnor, 137 000 mn, och 132 000 barn [2]. 71 </p><p>Antalet bistndsmottagare har hittills minskat varje r. r 2012 fick 5 pro-cent frre kvinnor och mn ekonomiskt bistnd jmfrt med 2011. Minsk-ningen kan sannolikt frklaras av frndringar i lagstiftningen72 och i sttet att samla in uppgifter.73 Oavsett r r det dock ungefr lika mnga mn och kvinnor som fr ekonomiskt bistnd [1]. </p><p>71 Avrundade vrden. 72 Den 1 december genomfrdes en lagndring som bland annat innebr att nyanlnda flyktingar inte fr kommunal introduktionsersttning, utan istllet statlig etableringsersttning. Nyanlnda som togs emot fre lagndringen slutfr dock sin introduktion i kommunal regi. 73 Uppgifter fr 2011 inkluderar bistndsmottagare som enbart ftt introduktionsersttning, uppgifterna fr 2012 exkluderar denna grupp. </p><p>TILLSTNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HLSO- OCH SJUKVRD OCH SOCIALTJNST SOCIALSTYRELSEN </p><p>177 </p></li><li><p>Ekonomiskt bistnd, insatser mot hemlshet och std till vldsoffer </p><p>r 2012 fick 40 procent av de vuxna bistndsmottagarna (18 r och ldre) bistnd under minst tio mnader under kalenderret och definieras drmed som lngvariga bistndsmottagare. Lngvarigt bistndsmottagande var i stort sett lika vanligt bland kvinnor som bland mn. Andelen lngvariga bistnds-mottagare har kat de senaste fem ren (figur 8:3). </p><p>Mnga bistndsmottagare str utanfr sjuk- och arbetslshetsfrskringen Frsrjningsproblem r det vanligaste sklet till att mnniskor kommer i kon-takt med socialtjnsten. P uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen sedan 2010 kompletterat insamlingen av uppgifterna i den officiella statistiken med uppgifter om orsaken till behovet av ekonomiskt bistnd, samt vilka behov en utbetalning tillgodoser. Statistiken gr det mjligt att systematiskt flja hur befolkningens behov frndras ver tid, och den bidrar ven till att besk-riva frndringar i arbetslshet. </p><p>Arbetslshet r det vanligaste frekommande frsrjningshindret, oavsett vilket r man tittar p. Drefter kommer arbetshinder p grund av sociala skl, vilket innebr att en person har nedsatt eller inte klarlagd arbetsfrmga och behver ytterligare utredning, arbetstrning, eller social eller medicinsk rehabilitering innan det r aktuellt att brja arbeta [3]. </p><p>Ekonomiskt bistnd ska fungera som ett tillflligt std vid kortare perioder av frsrjningsproblem. En frhllandevis stor grupp har dock bistnd under lngre perioder. Lngvarigt bistndsmottagande r problematiskt bde ur individens och ur samhllets synvinkel. Socialstyrelsens ppna jmfrelser visar att andelen bistndsmottagare med lngvarigt bistnd (1012 mnader under ett r) har kat under de senaste ren. Lngvarigt bistnd var tidigare i </p><p>178 TILLSTNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HLSO- OCH SJUKVRD OCH SOCIALTJNST SOCIALSTYRELSEN </p></li><li><p>Ekonomiskt bistnd, insatser mot hemlshet och std till vldsoffer </p><p>frsta hand ett problem i storstadsomrdena, men har nu spridit sig till vriga landet [2]. ven andelen hushll med mycket lngvarigt bistnd (tre r eller mer) har kat i hela landet. </p><p>Barn i familjer med frsrjningsproblem Antalet barn i hushll med lngvarigt bistnd har kat ngot under de senaste fem ren. r 2012 fanns det 52 600 barn i dessa hushll. Det motsvarar 2,7 procent av alla Sveriges barn. Under den senaste tiorsperioden har andelen barn som finns i hushll med lngvarigt ekonomiskt bistnd varierat mellan 2,3 och 3 procent [2]. </p><p>Det ekonomiska bistndet r vlfrdssystemens yttersta skyddsnt vars uppgift r att trda in nr behovet av frsrjning inte kan tillgodoses p annat stt. Den som sjlv inte kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodo-sedda p annat stt har enligt 4 kap.1 socialtjnstlagen (2001:453), SoL, rtt till bistnd av socialnmnden. </p><p> Den ekonomiska hjlpen ska enligt 4 kap. 1 SoL tillfrskra den bi-stndsskande en sklig levnadsniv. Sklig levnadsniv innebr i praktiken en relativt lg niv jmfrt med familjer med egen frsrjning. I och med att befolkningen i stort har ftt hgre inkomster de senaste ren har skillnaden i ekonomiska frutsttningar mellan barn som frsrjs genom ekonomiskt bistnd och barn i vrigt blivit mer markant. Till skillnad mot andra erstt-ningsformer innebr det ekonomiska bistndets konstruktion att familjens rtt till bistnd prvas lpande, vanligtvis varje mnad. </p><p>Hnsyn till barnets bsta, det s kallade barnperspektivet, innebr ven att barnens situation ska uppmrksammas nr frldrar vnder sig till social-tjnsten med en anskan om ekonomiskt bistnd.74 Barnet ska gras synligt i utredningen. Det kan handla om att ta reda p barnets boendefrhllanden, om det gr i frskola eller skola, om relationen till en eventuell umgnges-frlder eller om barnet har ngra srskilda behov [4]. Resultaten frn 2013 rs ppna jmfrelser visar att 69 procent av landets kommuner systematiskt anvnde en strukturerad utredningsmall som innefattar barnens situation. Frra ret var andelen 63 procent. P riksniv har det allts skett en kning med 6 procentenheter [2]. </p><p>Den formaliserade samverkan kar ngot Arbetslshet och sjukdom r som sagt de vanligaste sklen till att personer inte kan frsrja sig och behver ekonomsikt bistnd. Det r drfr viktigt med en fungerande samverkan mellan socialtjnsten, Arbetsfrmedlingen, Frskringskassan och hlso- och sjukvrden. Syftet med samverkan r bland annat att enskilda bistndsmottagare ska f den hjlp de behver fr att uppn sjlvfrsrjning. Resultat av de ppna jmfrelserna visar att social-tjnstens formaliserade samverkan har kat jmfrt med 2012 [2]. </p><p>74 Bestmmelsen i 1 kap. 2 SoL om att barnets bsta srskilt ska beaktas vid tgrder som rr barn r tillmplig ven i socialtjnstens arbete. </p><p>TILLSTNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HLSO- OCH SJUKVRD OCH SOCIALTJNST SOCIALSTYRELSEN </p><p>179 </p></li><li><p>Ekonomiskt bistnd, insatser mot hemlshet och std till vldsoffer </p><p> I 34 procent av landets kommuner finns det en aktuell skriftlig verenskom-melse med Arbetsfrmedlingen om arbetet med arbetslsa bistndsmotta-gare. Frra ret var andelen 21 procent, vilket innebr en frbttring med 13 procentenheter. </p><p>I 20 procent av kommunerna finns det en motsvarande verenskommelse med Frskringskassan, jmfrt med 12 procent frra ret. </p><p>Andelen kommuner dr verksamheten med ekonomiskt bistnd har ge-mensamma verenskommelser fr samverkan med landstingsfinansierad primrvrd och ppenpsykiatri har mer n frdubblats jmfrt med frra ret. Fr primrvrden r andelen 27 procent mot 13 procent 2012, och fr ppen-psykiatrin r andelen 32 procent jmfrt med 12 procent 2012. Nr det gller Kronofogdemyndigheten har dock andelen kommuner som har en gemensam verenskommelse fr samverkan i enskilda renden minskat frn 2,6 till 1,6 procent [2]. </p><p>Mnga kommuner saknar juridisk kompetens Mnga sm kommuner saknar tillgng till juridisk kompetens i frgor som gller hur reglerna om ekonomiskt bistnd ska tillmpas. Andelen kommuner som uppger att de saknar juridisk kompetens som kan bist i sdana frgor r 56 procent. I sm kommuner med upp till 15 000 invnare, det vill sga om-kring hlften av landets kommuner, saknar 84 procent detta std [2]. </p><p>180 TILLSTNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HLSO- OCH SJUKVRD OCH SOCIALTJNST SOCIALSTYRELSEN </p></li><li><p>Ekonomiskt bistnd, insatser mot hemlshet och std till vldsoffer </p><p>Verksamhetsomrdet ekonomiskt bistnd bestr till stor del av myndig-hetsutvning i form av att prva enskildas rtt till bistnd till frsrjningen. Frsrjningsproblemen r ofta komplexa och prvningarna kan bde inne-bra komplicerade utredningar och ett stort mtt av individuella bedmning-ar. </p><p>Socialstyrelsen anser att en frutsttning fr en rttssker och jmlik hand-lggning av ekonomiskt bistnd r att handlggarna knner till och kan till-lmpa gllande regelverk p omrdet. Fr en korrekt handlggning och fr att kunna bedma rtten till bistnd r det ndvndigt att knna till ett stort antal lagar utver SoL (2001:453), som exempelvis frvaltningslagen (1986:223), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), frldrabalken, socialfrskringsbalken, utlnningslagen (2005:716) samt regelverk gllande arbetsrtt och EG-rtt. Socialstyrelsen fr ofta frgor som visar att handlg-garna och deras chefer ute i kommunerna r i stort behov av juridisk hjlp, och mnga kommuner har ptalat att man saknar std i kommunen nr det uppstr juridiska frgor. </p><p>TILLSTNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HLSO- OCH SJUKVRD OCH SOCIALTJNST SOCIALSTYRELSEN </p><p>181 </p></li><li><p>Ekonomiskt bistnd, insatser mot hemlshet och std till vldsoffer </p><p>Insatser mot hemlshet och utestngning frn bostadsmarknaden Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Det r 43 procent av kommunerna som bedmer att de har brist p bost-</p><p>der i frhllande till efterfrgan, enligt kommunernas svar i bostadsmark-nadsenkten 2013. Bristen r dock betydligt strre i ttorterna. </p><p> Socialstyrelsens hemlshetskartlggning om EU-migranter visar en stor utsatthet inom gruppen. Kommunernas socialtjnst mter inte denna grupp i ngon strre utstrckning och bistr vanligtvis endast med akuta insatser. </p><p>Orsaken till hemlshet och utestngning frn bostadsmarknaden kan finnas p flera niver, den kan vara strukturell, institutionell och individuell. Frgan r drmed komplex. Det behver till exempel byggas fler bostder, framfr-allt hyresrtter fr ekonomiskt svagare grupper, och frmst i storstderna [1] dr bostadsbristen r allra strst. Det finns ocks ett starkt samband mellan svag ekonomi, arbetslshet och utestngning frn bostadsmarknaden [2]. Att samtidigt satsa p att arbeta preventivt, s att individen kan behlla sin bostad trots individuella svrigheter, r en av de viktigaste insatserna fr att mot-verka hemlshet [3,4]. En plan fr hur arbetet ska bedrivas underlttar sam-verkan, eftersom flera aktrer med olika ansvarsomrden mste involveras. </p><p>Bostadsmarknadens utmaningar Enligt lagen om kommunernas bostadsfrsrjningsansvar (2000:1383) 1 ska varje kommun med riktlinjer planera fr bostadsfrsrjningen i kommu-nen. Syftet med planeringen ska vara att skapa frutsttningar fr alla i kommunen att leva i goda bostder och fr att frmja att ndamlsenliga t-grder fr bostadsfrsrjningen frbereds och genomfrs. r 2013 uppger 43 procent av kommunerna att de har riktlinjer fr bostadsfrsrjningen jmfrt med 39 procent 2012. r 2011 var siffran 33 procent, vilket innebr en k-ning med 10 procent p 2 r [1]. </p><p>I Boverkets bostadsmarknadsenkt frn 2013 bedmer 43 procent av kommunerna att de har brist p bostder i frhllande till efterfrgan, vilket r en ngot lgre siffra n 2012 (46 procent). Antalet kommuner med balans p bostadsmarknaden har ocks blivit ngot fler 2013. Mnga av dessa kommuner har dock fortfarande bostadsbrist i centralorten eller i innerstaden. Antalet kommuner med verskott p bostder fortstter precis som tidigare r att minska [1]. </p><p>r 2013 bor 67 procent av befolkningen i ngon av kommunerna med brist p bostder, medan 4 procent bor i en kommun med verskott och 28 procent i en kommun med balans. Bristen p hyresrtter r som tidigare utbredd och fortstter att stiga bland kommunerna, ven i de kommuner som har balans eller till och med verskott p bostder. </p><p>I de kommuner som bedmer att de har brist p bostder r det frmst ungdomar och stora barnfamiljer som har svrt att f en bostad. Men den </p><p>182 TILLSTNDET OCH UTVECKLINGEN INOM HLSO- OCH SJUKVRD OCH SOCIALTJNST SOCIALSTYRELSEN </p></li><li><p>Ekonomiskt bistnd, insatser mot hemlshet och std till vldsoffer </p><p>grupp som visar den strsta kningen procen...</p></li></ul>