En analys av valet 2010 och efterföljande period i Burma

  • Published on
    27-Apr-2015

  • View
    249

  • Download
    6

Transcript

EN ANALYS AV VALET 2010 OCH EFTERFLJANDE PERIOD I BURMA

RTTSSTATEN OCH DEMOKRATISERING: UR ETT RTTSPERSPEKTIV

SAMMANSTLLT AV BURMA LAWYERS COUNCIL JANUARI 2010

INNEHLLSFRTECKNINGINLEDNING I. BURMAS BAKGRUND: KONSTITUTIONER, VAL OCH POLITISK VILJA A. 1947 RS KONSTITUTION SAMT VAL B. 1974 RS KONSTITUTION SAMT VAL C. VALET 1990 OCH FRGAN OM KONSTITUTIONERNA FRN 1947 OCH 1974 D. FRAMVXTEN AV EN NY MILITRDOMINERAD KONSTITUTION II. KOPPLINGEN MELLAN 2008 RS KONSTITUTION OCH VALET 2010 III. VALET 2010: POLITISKA PARTIER OCH ETNISKA ORGANISATIONER A. POLITISKA PARTIER B. ETNISKA ORGANISATIONER IV. DET OMJLIGA MED FRIA VAL UNDER BEFINTLIGA DRAKONISKA LAGAR A. TRYCKERIERS OCH UTGIVARES REGISTRERINGSLAG FRN 1962 B. STATSSKYDDSLAGEN FRN 1975 C. ELEKTRONISKA TRANSAKTIONSLAGEN FRN 2004 D. AVSNITT 505 (B) I STRAFFLAGEN V. OFRI DEMOGRAFI: MIGRANTARBETARE, FLYKTINGAR, INTERNFLYKTINGAR, FRDRIVNA PERSONER OCH POLITISKA FNGAR A. MIGRANTARBETARE B. FLYKTINGAR OCH INTERNT FRDRIVNA PERSONER C. POLITISKA FNGAR VI. DEMOKRATISK VALSTANDARD A. VALKOMMISSIONEN B. RSTLNGDEN C. RSTNING, FRHANDSRSTNING, RSTNING FRN UTLANDET D. VALOBSERVATRER

2

E. RKNING, TERRKNING OCH FRKLARING AV RESULTAT F. VALFUSK FALLSTUDIE: ZIMBABWE 2008 G. KLAGOML OCH JURIDIKENS ROLL H. RTT TILL INFORMATION OCH MEDIERNAS ROLL VII. ANALYS AV SITUATIONEN I BURMA A. SPDC: PLANERAR INTE ATT AVG UTAN ATT STRKA SIN MAKT B. R ALLA VAL SPRNGBRDOR FR EN SUCCESSIV DEMOKRATISERING? C. ANALYS UTIFRN DET CIVILA SAMHLLETS ASPEKT VIII. STRAFFRIHETSFRGAN OCH DET INTERNATIONELLA SAMFUNDETS ANSVAR A. INTERNATIONELLA BROTT B. BRISTEN P INHEMSKA TGRDER OCH INTERNATIONELLA JURIDISKA SKYLDIGHETER C. UPPHVANDE AV 2008 RS KONSTITUTION OCH BILDANDET AV EN UNDERSKNINGSKOMMISSION D. FN:S GENERALSEKRETERARE BAN KI-MOONS OCH DET INTERNATIONELLA SAMFUNDETS ANSVAR FR ATT F ETT SLUT P STRAFFRIHETEN IX. REKOMMENDATIONER

3

INTRODUKTION De senaste femtio ren har Burma styrts av en militrdiktatur, vilket har medfrt en frstrd ekonomi, upphvd rttsskerhet och tusentals brott mot mnskliga rttigheter gentemot de egna medborgarna. Militrregimen, knd som The State Peace and Development Council (SPDC), vrvar regelbundet barnsoldater, anvnder sexuellt vld gentemot den civila befolkningen, har med vld tvngsfrflyttat och frstrt fler n 3000 byar tillhrande etniska minoriteter och verkstllt avrttningar ostraffat1. Staten har fr nrvarande fler n 2000 politiska fngar, Nobels fredspristagare Daw Aung Sang Suu Kyi inkluderad, och har vgrat upprepade krav p frigivning eller rttegngar. Det Internationella Samfundets frsk till att bde isolera och engagera militrjuntan har varit resultatlst. Regimen har tillknnagett att val kommer att hllas 2010 som en implementering av dess av militren dominerade konstitution, som godkndes mot medborgarnas vilja i maj 2008. Burma Lawyers Council har frskt att f fram en uttmmande analys av det kommande valet genom att noga underska regimens politiska agenda, belysa erfarenheterna av val i Burma historiskt med hnvisning till relevanta konstitutioner, underska de former av val som borde tillmpas i Burma, ge respons till de missuppfattningar som det Internationella samfundet har angende 2008 rs konstitution och valet 2010 och analysera troligheten till fria och rttvisa val under nuvarande politiska villkor i Burma. Dessutom vill man underska den uppkomna straffriheten i samband med regimens konstitution frn 2008 s vl som det Internationella samfundets ansvar. Denna uppsats/skrivelse freslr dessutom konkreta steg till en fredlig demokratisering av Burma frankrad i rttskerhet och mnskliga rttigheter.

International Human Rights Clinic at Harvard Law School, Crimes in Burma (2009) accessed 16 October 2009.

1

4

I. BURMAS BAKGRUND: KONSTITUTIONER, VAL OCH POLITISK VILJAA. 1947 RS KONSTITUTION SAMT VAL r 1948 blev Burma sjlvstndigt frn Storbritannien och etablerade ett flerpartisystem, en demokratisk stat med ett tvkammarparlament i enlighet med 1947 rs konstitution2. Demokratiska val hlls och parlamentet bestod av en deputeradekammare3 (frdelad efter befolkningen) och en kammare av olika nationaliteter4 (frdelad i enlighet med de delar som ingr i unionen). En ppen marknadsekonomi utvades och individuella rttigheter var enligt lagen5 garanterade och skyddade6. Dessutom skapades ett oberoende rttssystem7 fr att kontrollera makten hos de lagstiftande och verkstllande organen. Allmnna val hlls vart fjrde r enligt 1947 rs konstitution och var till stor del fria, rttvisa och inkluderande. Tyvrr var 1947 rs konstitution inte rttvis fr de icke-burmanska etniska stater som ingr i unionen. Den ekonomiska utvecklingen intrffade i de lglnta omrden i Burma dr den burmanska eller etniskt burmesiska befolkningen8, som utgr en majoritet i landet, var bosatt och som gynnades mest. Samtidigt frblev de icke-burmanska, etniska minoriteternas bergsregioner orrda. P grund av de bestmmelser fr representation som angavs i konstitutionen, var de burmanska fretrdarna verlgsna i antal9 jmfrt med de icke-burmanska representanterna i parlamentet och drmed i beslutsprocesserna. De icke-burmanska etniska ledarna insg att burmanerna verlgset skulle ockupera deputeradekammaren, som skulle baseras p befolkningsstorleken. Eftersom demokratin i form av majoritetsstyre var uppskattad, debatterade de inte detta faktum. Dremot var de missnjda med bildandet av kammaren av nationaliteter eftersom deras analys visade att den burmanska gruppen inte bara hade stor pverkan p deputeradekammaren, utan ven p kammaren av nationaliteter10.

Constitution of the Union of Burma (1947), Chapter VI. Constitution of the Union of Burma (1947), Articles 83 and 84. 4 Constitution of the Union of Burma (1947), Articles 87, 88, and 89. 5 Constitution of the Union of Burma (1947), Articles 13-23. 6 Constitution of the Union of Burma (1947), Articles 24-29. 7 Constitution of the Union of Burma (1947), Chapter VIII. 8 The term Burmese was conceived by Chao-Tzang Yawnghwe, the son of Burmas first independent President Sao Shwe Theik. 9 The Chamber of Nationalities consisted of 125 representatives: 25 from Shan, 24 from Karen, 12 from Kachin, 3 from Karenni, 8 from Chin, and 53 from Remaining Territories. Under the title of Remaining Territories, Burman Nationalities could also be represented in the Chamber of Nationalities. 10 Aung Htoo, Ethnic Tensions in Burma [2000] Panorama accessed 9 November 2009.3

2

5

Nr det blev uppenbart att de etniska folken inte fick, och inte inom en verskdlig framtid skulle f, njuta av politisk och ekonomisk jmlikhet med den burmanska majoriteten, startades och intensifierades inbrdeskriget. Ett antal etniska vpnade grupper bildades under de fljande sextio ren av inbrdeskrig. B. 1974 RS KONSTITUTION SAMT VAL r 1962 ledde general Ne Win en statskupp under frevndningen att skydda unionen frn snderfall. Generalerna hvdade att denna drastiska tgrd var ndvndig eftersom unionen hotades av separatistiska komplotter av Shanprinsar11. Militrkuppen gjorde slut p den kortlivade demokratin och satte nstan alla sektorer i samhllet under statsmakten. General Ne Win infrde en ny konstitution 1974, som gav honom politisk legitimitet att hrska p obestmd tid och eliminerade alla politiska partier utom hans eget Burmas Socialistiska Programparti12. 1974 rs konstitution nmnde sju etniska stater Arakan, Chin, Kachin, Karen, Kayah (Karenni), Mon och Shan och delade de terstende burmesiska territorierna i sju regioner som var och en hade samma status som en etnisk grupp13. Utver detta avskaffades kammaren av nationaliteter och en folkfrsamling14 (frdelad efter folkmngd) inrttades. Individuella rttigheter inskrnktes och den statligt drivna ekonomin utarmade snabbt lokala medborgare. Val hlls fyra gnger under general Ne Wins regeringstid, men aldrig p ett demokratiskt stt. Under hela denna tid kamouflerade sig militren med civila klder och fortsatte att styra landet genom rigid centralisering. Hand i hand med centraliseringen kom burmaniseringen, ett frsk att versklja alla kulturer i Burma med etniskt burmansk kultur, och samtidigt ignorera eller undertrycka obekvma skillnader15. De regeringar och regimer som kom efter sjlvstndigheten i Burma, frskte skapa enighet genom att framfra tanken p en gemensam, burmesisk identitet delad av alla invnare i det moderna Burma16, men kampanjerna frmedlade negativa budskap till de icke-bur11

Chao-Tzang Yawnghwe, Burma and National Reconciliation: Ethnic Conflict and State-Society Dysfunction (2001) 10 Legal Issues on Burma Journal accessed 9 November 2009. 12 Constitution of the Socialist Republic of the Union of Burma (1974), Article 11 states: The State shall adopt a single-party system. The Burma Socialist Program Party is the sole political party and it shall lead the State. 13 Constitution of the Socialist Republic of the Union of Burma (1974), Article 31. 14 Constitution of the Socialist Republic of the Union of Burma (1974), Chapter IV. 15 Louis Southalan, Issues of Self-determination in Burma (2000) 5 Legal Issues on Burma Journal accessed 9 November 2009. 16 See Martin Smith, Burma: Insurgency and the politics of ethnicity (2nd edn, Zed Books Ltd., London 1999) for further elaboration.

6

manska etniska minoriteterna. Som en fljd tog inbrdeskrigen fart och Burmas ekonomi blev nnu mer lidande, och r 1987 placerade FN Burma p minst utvecklade lnder-listan17. Livet under denna repressiva regim blev alltmer outhrdligt, vilket ledde till utbredda prodemokratiska demonstrationer som kulminerade i 8888-upproret den 8 augusti 1988. Hrda, militra krafttgrder ledde till tusentals ddsoffer och general Saw Maung iscensatte i sin tur en statskupp, och skapade Law och Order Restoration Council (SLORC). C. VALET 1990 OCH FRGAN OM KONSTITUTIONERNA FRN 1947 OCH 1974 Infr internationella frdmanden gick SLORC med p att genomfra val i efterdyningarna av militrkuppen. I sitt frsta uttalande efter att ha kommit till makten den 18 september 1988, meddelade militrregimen att den hade tagit kontroll fr att kunna anordna demokratiska, allmnna flerpartival18. SLORC kungjorde snabbt en politiska partiers registreringsakt och tillt politiska partier att registrera sig, rekrytera medlemmar och bedriva begrnsad politisk verksamhet. Den 31 maj 1989 antog SLORC folkfrsamlingsvallagen fr att hlla fria och rttvisa allmnna, demokratiska flerpartival och fr att vlja representanter till folkfrsamlingen. Enligt artikel 3 i vallagen, Folkfrsamlingen skall bildas med de folkfrsamlingens representanter som har valts i enlighet med denna lag. I sin 43:e nyhetskonferens den 9 juni 1989 meddelade SLORC: Fr nrvarande har vi tv konstitutioner i vrt land, det r 1947 rs konstitution och 1974 rs konstitution. /.../ De frtroendevalda kan vlja en av konstitutionerna till att bilda regering med, och vi kommer att verfra makten till den regering som bildas genom dem. Vi r redo att verfra makten till den regering som kommer fram i enlighet med konstitutionen. Om de inte tycker om de tv existerande konstitutionerna, kan de utarbeta en konstitution /.../. De frtroendevalda skall utarbeta konstitutionen. Juntan hade rknat med en seger av pro-militra National Unity Party, efterfljaren till den tidigare styrande Burma Socialist Program Party, som finansierades tungt och backades upp av militren. Som en extra tgrd, fick NUP stor uppmrksamhet i media, vilken SLORC ocks kontrollerade.17

Myanmar UN Development Policy and Analysis Division (1987) accessed 13 November 2009. 18 SLORC announcement No. 194 (16 February 1989).

7

I valet 1990, chockade befolkningen militrjuntan genom att rsta en vervldigande majoritet fr oppositionspartiet National League for Democracy (NLD). NLD fick 82 procent av rsterna, och fyllde 392 av 489 platser i nationalfrsamlingen. Efter den fantastiska segern fr demokratiska partier i valen i maj 1990, blev det snabbt uppenbart att militren inte hade fr avsikt att verfra makten till det nyvalda parlamentet. Fr att avleda de vxande inhemska och internationella ptryckningarna fr att erknna valresultatet och att sammankalla folkfrsamlingen, meddelade SLORC att en ny konstitution mste godknnas frst. D. FRAMVXTEN AV EN NY MILITRDOMINERAD KONSTITUTION Under SLORCs frsta officiella uttalande om sin stllning sedan valen i maj, meddelade generalmajor Khin Nyunt, frste sekreterare i SLORC, under SLORCs 100:e presskonferens den 13 juli 1990: I dagslget br vi vervga valet mellan 1947 rs och 1974 rs konstitution. Det r uppenbart p grund av ndrade tider och villkor, att ingen av konstitutionerna r nu lmplig eller anvndbar. S vilken frfattning ska vi anvnda fr att verfra makt? Vi br utarbeta en ny konstitution. Fr att en stark regering ska kunna framtrda, mste vi g systematiskt fram i enlighet med lagen. De vinnande partierna br arbeta fr framvxten av en resolut, lngsiktig konstitution fr staten och fr hela folket. De politiska partierna r ansvariga fr utformningen av konstitutionen. Nr det gller SLORC, kommer vi inte att betrakta det som ngot som inte har ngot intresse fr oss. Jag skulle vilja sga att SLORC kommer att ge bistnd s mycket som mjligt. ... Det r av intresse fr oss och vi r ansvariga fr det. Tv veckor senare, p trskeln till ett mte med NLDs representanter som valts av folkfrsamlingen, utfrdade SLORC meddelande nr. 1/90 som sger: En politisk organisation fr inte automatiskt de suverna lagstiftnings-, administrativaoch rttsliga befogenheterna genom framvxten av en folkfrsamling. Dessa befogenheter kan endast erhllas p grundval av en konstitution. /.../ De representanter som vljs av folket ansvarar fr att utarbeta en konstitution fr en framtida demokratisk stat. Men SLORC ogiltigfrklarade valresultatet helt och hllet. De representanter som valts av folket fick inte ens lov att utarbeta en konstitution fr en framtida demokratisk stat. Som svar p SLORC:s uttalande om utarbetandet av en permanent konstitution, betonade NLDs fretrdare punkt 9 i Gandhis Hall-deklaration: Endast folkfrsamlingen har ansvaret att anta den nya konstitutionen. /.../En konstitution som utarbetas nr som helst och var som helst utan folkfrsamlingen /.../ kommer inte att ha en verkstllande makt [och] kommer inte att f ngon respekt. Det r av strsta vikt att sammankalla folkfrsamlingen s snabbt som mjligt fr att utarbeta en ny konstitution som syftar till att bygga den nya demokratiska union som efterfrgats av folket19.19

Gandhi Hall Declaration National League for Democracy (29 July 1990) accessed 10 November 2009.

8

I stllet fr att underltta utarbetandet av den nya konstitutionen i samarbete med de fretrdare som utsetts i valet under maj 1990, inledde SLORC sitt nationella konvent i januari 1993. I sjlva verket var det nationella konventet en bluff. Nstan alla konventets delegater var inte bara utvalda, utan ocks strngt kontrollerade fr att skerstlla deras samtycke till en konstitution som utarbetats helt av militren. Fretrdarna som valts ut av folket under valen i maj 1990, uteslts helt frn konstitutionens utarbetningsprocess. Regimen antog sin militrt dominerande frfattning med vld genom valfusk och hot mot vljare under en folkomrstning i maj 2008, medan ca en tredjedel av landet versvmmades efter cyklonen Nargis framfart. SPDC blockerade det internationella stdet i den mest avgrande perioden direkt efter cyklonen, och istllet fortsatte man med folkomrstningen om konstitutionen. Cyklonen Nargis resulterade s smningom i ver 100 000 frlorade liv. Ingen hnsyn togs till medborgarnas behov, utan hemlsa burmeser tvingades obarmhrtigt frn tillflliga hrbrgen p skolor och kloster till att inrtta vallokaler20. Trots besudlingen med uppenbart valfusk, frklarade juntan ett 99-procentigt valdeltagande under folkomrstningen, med 92 procent till frmn fr den nya konstitutionen21. Inte bara folket i Burma, utan ocks det internationella samfundet, liksom regimen sjlvt, har formellt godknt 1990 rs valresultat. Parallellt med sina egna lagar, r militren fortfarande skyldig att verfra makten till de folkets representanter som valdes 1990 som en uppfyllelse av SLORCs meddelande nr 1/90. Fljaktligen skall varje val som hlls av regimen 2010 eller drefter blir olagligt eftersom 1990 rs valresultat aldrig genomfrdes, detta r verkligheten i rttsstaten. Men om begreppet verklighet bara definieras som det faktum att militren fortfarande utvar makt, d kommer rttsstaten aldrig att bli verklighet. Snarare kommer militr diktatur att bli en permanent verklighet i Burma. International Bar Association menar att: Det r viktigt att organ frn statsmakten, den verkstllande makten, frsvarsmakten, polisen, skerhetstjnsten, och den lagstiftande och den dmande makten, accepterar att de alla omfattas av lagen 22. I centrum av den politiska dialog som skall rekommenderas av FN23 till juntan br vara terstllande av rttsstatsprincipen i Burma. Denna nuvarande praxis att ska ondliga politiska frhandlingar, undergrver rttsstatens principer och har en lngsiktig negativ inverkan p mnskliga rttigheter.

Human Rights Watch, Burma: Stop Forced Evictions Human Rights Watch (29 May 2008) accessed 21 October 2009. 21 Burma approves new constitution BBC News (15 May 2008) accessed 21 October 2009. 22 The Rule of Law: A commentary on the IBA Councils Resolution of September 2005 International Bar Association (July 2008) accessed 8 October 2009. 23 Secretary-Generals briefing to the Security Council on Myanmar UN Secretary General (13 July 2009) accessed on 9 November 2009.

20

9

II. KOPPLINGEN MELLAN 2008 RS KONSTITUTION OCH VALET 2010Det internationella samfundet har vid upprepade tillfllen krvt att juntan ska hlla fria och rttvisa val 2010, samt tillta internationella vervakare att observera dem, men enbart detta r ett otillrckligt svar p den allmnna politiska situationen. Innan fokus lggs p framtiden, mste det internationella samfundet vnda sig till det frflutna och ta itu med de aspekter av 2008 rs konstitution som negligerar demokratin. Frst skrevs konstitutionen utan intressenterna24. Fr det andra lades den fram till en befolkning dr 69 procent uppgav sig ha ingen medvetenhet om detaljerna i den freslagna konstitutionen25. Fr det tredje, trots att FN har dokumenterat en mngd krnkningar av mnskliga rttigheter av SLORC och SPDC, lovar artikel 445 straffrihet fr militren26. Sledes har sjlva frutsttningen fr valet 2010 som ett steg mot demokratin redan ventyrats. Dessutom innehller konstitutionen stora brister vad gller delarna av regeringen, och representerar inte demokratiska normer. I de lagstiftande frsamlingarna r 110 av de 440 platserna i Pyithu Hluttaw (Folkets hus) reserverade fr militr personal27. Amyotha Hluttaw (nationalfrsamlingen) innehller 224 platser, med 56 platser reserverade fr militren28. Sledes skulle hela 25 % av Pyidaungsu Hluttaw (Unionsparlamentet) best av militrer utsedda av verbeflhavaren inom Frsvarsdepartementet. Denna andel har srskild betydelse eftersom 2008 rs grundlag bara kan ndras med mer n 75 procent av parlamentets godknnande29. Som en fljd kommer det att bli omjligt att ndra frfattningen utan militrens godknnande. Den verkstllande makten leds av presidenten som vljs av elektorer i presidentvalet (PEC) 30. PEC bestr av tre enheter: en representant frn varje kammare i parlamentet, och en frn den militra personal som utses av verbeflhavaren inom Frsvarsmakten. Varje grupp utser en vice presidentkandidat, frn vilken presidenten ska vljas efter en omrstning frn hela PEC. Detta skerstller att en tjnstgrande officer i armn kommer att hlla en av de tre statshuvudpositionerna (antingen som president eller en av de tv vicepresidenterna). Frfattningen ger den verkstllande vidstrckta befogenheter trots att han inte r vald av folket och drmed inte representativ fr befolkningen.

24

Larry Jagan, Democracy and death in Myanmar AsiaTimes (29 May 2008) accessed 21 October 2009. 25 Burma News International: Release of nationwide voters survey on the Burmese referendum BurmaNet News (7 May 2008) accessed 22 October 2009. 26 Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 445. 27 Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 109. 28 Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 141. 29 Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 436. 30 Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 60.

10

Frn State Peace and Development Council (SPDC) till National Defense and Security Council (NDSC)Den nya konstitutionen ger ven mandat fr bildandet av ett irreguljrt rd i den verkstllande grenen som kallas Nationella frsvars- och skerhetsrdet (NDSC)31. NDSC bestr av elva personer som representerar olika myndigheter och ministerier. Men den process som anvnds fr att vlja representanter garanterar en majoritet av militrer i NDSC. Presidenten utnmner ministrar genom att vlja bland Hluttaw-fretrdare och en frteckning ver militra kandidater frn Frsvarets verbeflhavare32. Frsvarsministeriet, inrikesfrgorna, samt grnsfrgorna r uteslutande avsedda fr de militra kandidaterna33. Slunda kommer tminstone sex av de elva platserna i NDSC att vara tillsatta av militr personal, vilket utgr ett kriterium fr att kunna skicka motioner. Den verkstllande makten ser sledes ut p fljande stt: Statspresidenten Vice Presidenten Vice Presidenten Talmannen i Folkets Hus Talmannen i Huset av nationaliteter verbeflhavaren inom frsvarsmakten Bitrdande verbeflhavaren inom frsvarsmakten Frsvarsministern Utrikesministern Inrikesministern Ministern fr grnsfrgor NDSC utvar huvudsaklig verkstllande makt tillsammans med ordfranden, inklusive befogenheten att utlysa undantagstillstnd effektivt genom hela nationen34. I enlighet med ett freskrivet undantagstillstnd skulle all verkstllande, lagstiftande och dmande makt verfras till verbeflhavaren inom frsvarsmakten i upp till ett r, vilket sedan kan frlngas med ett ytterligare r35. Om parlamentsperioden tar slut under ett undantagstillstnd, finns det helt enkelt inga representanter i det lagstiftande organet tills nsta val som anordnas av NDSC kan ga rum36. Slunda skulle militren styra landet under konstitutionell juridiskt simulering. Slutligen saknar det burmesiska rttsvsendet befogenheter som har motsvarigheter i liberala demokratier. Srskilt pfallande r att Hgsta Domstolen frbjuds att tolka konstitutionen37. Eftersom den inte kan tolka lagligheten av konstitutionen, saknar den ven makt till rttslig prvning, vilket r en ndvndig kontroll fr de verkstllande och lagstiftande organen i fungerande demokratier. Denna brist gr rttsstaten omodern. Dessutom finns en separat militrdomstol som skapats enbart fr att dma militrer och poliser38. P grund av styrd och hierar-

31 32

Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 201. Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 232(b). 33 Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 232(b)(ii). 34 Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 417. 35 Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 418. 36 Id. 37 Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 295. 38 Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 319.

11

kisk organisation av det militra kommandot och underordningen av militra domare till verordnade, saknar bildandet av en sdan domstol de befogenheter som krvs fr oberoende och opartiskhet39. I huvudsak ger srskilda domstolar fr vrnpliktiga straffrihet fr brott. ven om det finns en ytlig kontroll och maktfrdelning mellan de lagstiftande, verkstllande och dmande organen, finns det ingen myndighet som hller verbeflhavaren eller NDSC i schack. Trots en pstdd avsikt att demokratisera, lmpar sig inte konstitutionen fr ett sdant politiskt system och blockerar i praktiken sdana framsteg. Genomfrandet av ett val under 2010, ven om det p ngot stt skulle vara fritt och rttvist, skulle i slutndan vara sjlvdestruktivt eftersom det skulle ge legitimitet t en odemokratisk ram. Allts mste SPDC:s 2008-konstitution revideras innan valet 2010 utlyses. Efter valet kommer det att vara fr sent att ndra den politiska strukturen, vilket skulle befsta den militra makten p obestmd tid.

III. 2010 VAL: POLITISKA PARTIER OCH ETNISKA ORGANISATIONERA. POLITISKA PARTIER Kapitel 10 i 2008 rs konstitution redogr fr de politiska partierna. Frmst bland mlen fr de politiska partierna r icke-upplsningen av unionen, icke-snderfall av nationell solidaritet och fortbestende suvernitet40. Dessutom frutbestmmer 2008 rs konstitution en uppsttning ofrnderliga partiml. I liberala demokratier bildas dock politiska partier just fr att representera en mngd olika synpunkter och erbjuda olika alternativ fr vljarna. Frgan om faststllda ml r betydande i fallet Burma eftersom majoriteten av de politiska partierna r oense om 2008 rs konstitution och kommer inte att flja den. Regimen kan inte tvinga ett politiskt parti att ndra sin dagordning, men om ett politiskt parti inte kan hlla sig till konstitutionen, kommer det automatiskt att diskvalificeras. Sledes kan invndningar mot konstitutionen och underltenhet att registrera sig som ett politiskt parti i enlighet med dessa riktlinjer, leda till indragning av den lagliga stllningen fr partiet. Utan officiell juridisk status, kan SPDC effektivt utestnga dessa grupper frn valet och regeringen. Detta kan tolkas som ett medvetet frsk att begrnsa oppositionsrollen i politiskt deltagande, vilket omjliggr en kta flerpartidemokrati. Artikel 407 diskuterar motiveringen till att lsa upp politiska partier genom att faststlla: Om ett politiskt parti strider mot en av fljande bestmmelser, skall den inte ha rtt till fortsatt existens: (a) har frklarats som en olaglig sammanslutning enligt gllande lag; (b) direkt eller indirekt har kontakt med, eller medverkar i en upprorsgrupp som inleder vpnade uppror mot Unionen eller sdana freningar och personer som av Unionen anses ha begtt terrordd eller freningar som frklarats vara olagliga; (c) direkt eller indirekt tar emot och utnyttjar ekonomiska, materiella eller annat std frn en utlndsk regering, en religis frening, annan sammanslutning eller en person frn ett frmmande land;39

Amnesty International, Fair Trials Manual: Chapter 29.6 Military Courts Amnesty International USA accessed 24 October 2009. 40 Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 404(a).

12

(d) missbrukar religionen fr politiska ndaml41. Bestmmelserna i denna artikel uppfyller inte de krav p rttvisa och objektivitet som finns i frfattningarna i andra demokratiska lnder. I Sydkorea, till exempel, fr politiska partier endast upplsas om syften eller verksamheten i ett politiskt parti strider mot den grundlggande demokratiska ordningen, som bestms av dom i frfattningsdomstolen42. Den burmesiska frfattningen tillter dock inte ngon versyn av verksamheten av ett opartiskt och legitimt organ. Omfattningen av denna artikel r s bred att det i praktiken innebr att SPDC kan undanrja vilket politiskt parti som helst. Samtidigt r det riktat till att omfatta grupper som har protesterat mot SPDC. Med tanke p dess historiska konflikt med grupper som fretrder etniska minoriteter, liksom sin antagonism mot NLD, r mjligheten fr rttvis medverkan nstan obefintlig. B. ETNISKA ORGANISATIONER Burma utvar ett First Past the Post (FPTP) valsystem, vilket innebr att man verlmnar makten till den kandidat som finns i ett distrikt med strst andel rster. Burma har otaliga minoritetsgrupper (minst 135 enligt militrregimen) och 60 procentig etniskt burmansk majoritet43. Med FPTP systemet r det praktiskt taget omjligt fr minoriteter att f representation i parlamentet. Brist p representation i regeringen har historiskt sett varit en mycket allvarlig sttesten fr de etniska minoriteterna, men valsystemet gr ingenting fr att tgrda detta. I demokratier runt om i vrlden har lagstiftare prioriterat skerstllandet av representation fr traditionellt marginaliserade befolkningsgrupper, ssom etniska minoriteter och kvinnor. Oftast kan detta stadkommas genom att avstta en kvot fr personer i denna grupp. Dessutom kan valsystem ssom listproportionell representation (list-PR) vara ett kraftfullt stt fr regeringen att tillknnage sitt std fr mindre grupper. Men en reserverad kvot eller anvndningen av listPR r icke-existerande i 2008 rs konstitution. Sedan sjlvstndigheten har Burma praktiserat enkel majoritet eller FPTP-systemet. I ett antal valkretsar blev en del folkvalda utan att f ver 50 procent av rsterna. Denna verklighet har en negativ effekt fr representationen av etniska minoriteter, i termer av den totala befolkningen, i lagstiftande frsamlingar. Nationalfrsamlingen, kallad Amyotha Hluttaw, verkar vara den logiska platsen fr representationen av minoriteter, men ingenting r srskilt reserverat fr etniska grupper. Istllet bestr Amyotha Hluttaw bara av lika mnga fretrdare (tolv) frn varje region och stat44. Medan Amyotha Hluttaw kan tyckas verka utjmnande fr makten i riksdagen eftersom representationen r baserad p omrde istllet fr befolkning och med kunskapen om att staterna r ockuperade av en dominerande etnisk grupp kan nd avsaknaden av srskilda bestmmelser i 2008 rs konstitution resultera i att nstan alla fretrdare blir etniska burmeser. ven om problemet med etnisk representation i parlamentet kan redas ut, skulle fortfarande den kontroversiella frgan om etniska miliser och vergngsperioden finnas kvar. Mnga av de etniska grupperna har stende skerhetsstyrkor, ven om de flesta har tecknat vapenstillestndsavtal med SPDC. I april 2009 kontaktade Tatmadaws officerare ledare fr olika grupper med frslaget att omvandla etniska armer till en Border Guard Force (BGF). BGF skulle be41 42

Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 407. Constitution of the Republic of Korea (1988), Article 8. 43 Nehginpao Kipgen, Obama Energizes Burmas Ethnic Minorities The Irrawaddy (11 November 2008) accessed 30 October 2009. 44 Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 141.

13

hlla de etniska soldaterna fr grnsskerhet och de skulle betalas p samma villkor som ordinarie Tatmadaw-soldater, men man skulle tillstta Tatmadaw-officerare fr att vervaka verksamheten45. Nstan alla grupper som tecknat vapenvila vgrade delta i detta arrangemang och SPDC hmnades genom att skicka tusentals soldater till nordstra Burma. Efter nstan tjugo r brts avtalet om eldupphr med frnyat vld mellan SPDC-styrkor och Kokangarmn46. En sdan viktig frga borde ha diskuterats i nationella konventet i samfrstnd med ledarna fr etniska minoriteter innan konstitutionen skrevs formellt. Drifrn kunde de riktlinjer ha dragits som anges i kapitlet om vergngsbestmmelser. Tyvrr har militrregimen inte vidtagit ngra sdana tgrder. Snarare, genom att helt enkelt anvnda militr makt, har etniska organisationer i vapenvila tvingats frvandlas till BGF och st i frfogande fr regimen, utan beaktande av konstitutionen. Som ett resultat av detta, har militrregimen skapat ett konstitutionellt problem som kommer att leda till lngsiktig destabilisering. Om konstitutionen frn 2008 trder i kraft kommer alla vpnade styrkor tekniskt ligga under befl av Frsvarsmakten47. Med tanke p den historiska verkligheten i ver sextio r av inbrdeskrig r det inte mjligt att placera alla etniska, vpnade organisationer under ledning av SPDCarmn. Trots att SPDC kunde tvinga mindre etniska, vpnade organisationer att acceptera en BGF-stllning, vgrar starkare organisationer som t.ex. Frenta Wa-armn (UWSA) och Kachin Independence Organization (KIO) flja SPDCs plan. Tidsfristen var satt till den 31 oktober 2009, men USWA och KIO har frklarat sin avsikt att fortstta frhandlingar och mten med hgt uppsatta officerare48. Bda organisationerna har krvt sjlvstndighet i sina etniska regioner, som skulle kunna hotas av versvmning av Tatmadaw officerare inom BGF-planen. KIO har uttryckt sin avsikt att bli Kachins regionala Guard Force under den nya regeringen i stllet fr en delgrupp under Tatmadaw49, men inga framsteg har hittills gjorts mellan de bgge parterna. Den sista demografin av strre etniska, vpnade organisationer r de i aktiv konflikt med regimen, ssom Karen National Union, Karenni Nationella Framstegspartiet och Shan State Army (Sdra). De har offentligt frklarat att 2008 rs konstitution r oacceptabel och mste revideras. Om SPDC fljer sin egen plan fr att hlla 2010 rs val utan att ta itu med sjlvbestmmandefrgan fr etniska minoriteter i en reviderad frfattning, kommer inbrdeskrig och frluster av liv att best. Om den nuvarande trenden fortstter, kommer det att finnas en tydlig uppdelning mellan de etniska vapengrupper som har tagit en BGF-roll och de som inte har det. I sdana fall kan, under ledningen av 2008 rs konstitution, SPDC eller den valda regeringen frplikta BGF som str under direkt befl av Frsvarsmakten att ta upp kampen mot de etniska, bevpnade45

Wai Moe, Border Guard Force Plan Leads to End of Ceasefire The Irrawaddy (31 August 2009) accessed 31 October 2009. 46 Id. 47 Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 338. 48 Saw Yan Naing, Border Guard Deadline Passes Without Agreement The Irrawaddy (2 November 2009) < http://www.irrawaddy.org/article.php?art_id=17116> accessed 19 November 2009. 49 Id.

14

organisationer som vgrat att omvandlas till BGF. SPDC har skapat en situation dr en etnisk grupp r systematiskt tvingad till att slss mot sin egen grupp.

IV. DET OMJLIGA I ATT HA FRIA VAL UNDER NUVARANDE DRAKONISKA LAGARFria val knnetecknas av rtten till tillgng av politisk information, frihet att organisera sig fr politiska syften och rtten till att ha kampanjer; regelbundna val hlls dr utgngen avgrs av en majoritet som har ftt lgga rster, och dr alla medborgare har samma rstrtt50. SPDC har begrnsat vart och ett av dessa grundsatser med hjlp av drakoniska lagar, och med den nya konstitutionen kommer fria val att permanent kunna frnekas under olika frespeglingar. Till exempel, r rtten till tillgng av politisk information fr nrvarande krnkt p grund av det faktum att regimen kontrollerar all media, och begrnsar andra informationskllor. ICCPR beskriver rtten till information i artikel 19. Kommittn fr mnskliga rttigheter sger uttryckligen att skyddet av rtten till information innefattar frihet att ska och erhlla [information] oberoende av grnser och i vilket medium som helst51. Det finns ingen sanktionerad kanal fr information med undantag fr det som SPDC tillhandahller. De som har frskt att ska efter politiska alternativ som strider mot SPDC eller som har frskt att ka medvetenheten om dem, r nu fngslade52. A. TRYCKERIERS OCH UTGIVARES REGISTRERINGSLAG FRN 1962 1962 rs Tryckeriers och utgivares registreringslag stter faktiskt en munkavle p yttrandefriheten. Enligt denna lag, mste allt tryckt eller skrivet material f ett frhandsgodknnande av den centrala registreringsstyrelsen53. Dessutom mste alla tryckare registrera sig hos regeringen54, men registreringen kan terkallas om tryckaren [skadar] regeringens ideologi och sikter55. Detta anvnds vanligen fr att tysta oliktnkande genom att ge fngelse fr publicerat material. Det r ocks praktiskt fr att utpeka oppositionsledare genom att helt enkelt plantera ett obehrigt papper i deras go, och tala dem enligt denna lag56. Denna lag har varit i stndigt bruk sedan starten och ndrades frst 1989 fr att kunna ge hgre pfljder, som omfattar upp till sju rs fngelse och bter p 30.000 kyat57. Under ett val, mste allt kampanjmaterial frn alla politiska partier godknnas av regimen innan det distribueras. Denna process skulle, i bsta fall, sakta ned kampanjer i ondan och i vrsta fall berra ett brett politiskt ntverk, vilket r mlet fr regimen. D regeringen censurerar material, begrnsar det onekligen medborgarnas tillgng till information och politiska partiers rtt till att ha kampanjer.

Eric Bjornland, Beyond Free and Fair Election: Monitoring Elections and Building Democracy (Wilson Center Press and Johns Hopkins University Press, Baltimore 2004). 51 UNCHR General Comment 10 in Note by the Secretariat, Compilation of General Comments and General Recommendations adopted by Human Rights Treaty Bodies (2008) UN Doc HRI/GEN/1/Rev.9 (Vol. I). 52 Assistance Association for Political Prisoners (3 October 2009) accessed on 2 November 2009. 53 1962 Printers and Publishers Registration Law (1962), Part 5. 54 1962 Printers and Publishers Registration Law (1962), Part 4. 55 1962 Printers and Publishers Registration Law (1962), Part 4(10). 56 Interview with U Nyi Nyi Hlaing, Defense Lawyer, Mae Sot (12 November 2009). 57 Law No 16/89 the Law Amending the 1962 Printers and Publishers Registration Law (1989).

50

15

B. SKYDDSLAGEN FRN 1975 1975 rs statliga lag tillter militren att frebyggande gripa och ge bter t mnniskor fr brott som kan hota suverniteten och statens skerhet eller allmn ordning och lugn, ven om de nnu inte har begtts58. Sprket r tillrckligt vagt fr att lta SPDC tolka det enligt nskeml. De freskrivna konsekvenserna r tyvrr dock specifika och svra. Lagen har artiklar som tillter regeringen att frlnga en persons frvar i upp till tre r59. Eftersom det inte finns ngra faststllda grnser fr hur mnga gnger en fnges frvar kan frlngas, kan denna lag anvndas fr att kvarhlla en person p obestmd tid. Den statliga lagen freskriver godtyckligt frihetsbervande, eller upphvande av ngon annan grundlggande rtt fr varje person som misstnks ha fr avsikt att bryta mot denna lag60. I den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rttigheter (ICCPR) 61 som anses vara bruklig vid internationellt lagstiftning liksom enligt de nationella konstitutionerna i demokratiska nationer runt om i vrlden, r misstnkta oskyldiga tills dess att motsatsen bevisats. Dessutom har fngar i allmnhet garanterat snabb tillgng till rttvisa och rtt att frsvara sig i en behrig domstol. Artikel 9 (e) sger emellertid att en person mot vilken tgrd vidtas kommer endast att verlmnas till de rttsliga myndigheterna om tillfredstllande mngd fakta fr att lmna in en stmningsanskan har samlats in62. Formuleringen antyder att folk fortfarande kan hllas i hkte utan rttegng ifall gott om bevis inte kan visas upp. terigen r begreppet tillfredsstllande tillrckligt ospecifikt fr att ge scenarier av sannolika vergrepp frn regeringens sida. 1975 rs lag inte bara frvgrar tillgngen till rttslig prvning, men gr s lngt som att specifikt hindra fngar frn att verklaga sin hktning till myndigheterna63. Totalt sett r Statens skyddslag ett olagligt verktyg som anvnds nyckfullt fr att berva oskyldiga medborgare deras grundlggande rtt till frihet. Eftersom SPDC historiskt anvnt en bred tolkning av denna lag fr att eliminera oppositionella frn det offentliga livet, kan det utlsas att politiska aktivister antingen kommer att avskrckas frn ett ppet kampanjarbete eller straffas fr detta. Stmplade som omstrtande, kan de politiska partierna styras och drmed frvgras rtten att organisera sig fritt. C. 2004 RS ELEKTRONISKA TRANSAKTIONSLAG 2004 rs elektroniska transaktionslag utfrdades av SPDC fr att diktera villkoren fr all anvndning av elektronisk teknik. Det pstdda syftet med denna lag r att stdja moderniseringen, ka mjligheterna till utveckling i olika sociala sektorer, och att kommunicera med internationella organisationer, regionala organisationer, andra lnder, myndigheter, etc64. Men som med de ovan nmnda lagarna, har de frmst tillmpats som ett medel fr att anklaga och straffa politiska motstndare till militren. I 33 i denna

58 59

State Protection Law (1975), Article 7. State Protection Law (1975), Article 14. 60 Id. 61 International Covenant on Civil and Political Rights, Article 14(2). 62 State Protection Law (1975), Article 9(e). 63 Notification No 11/91the Law Amending the State Protection Law (1972). 64 The Electronic Transactions Law (2004), Section 3.

16

lag beskrivs Brott och straff fr missbruk av elektronisk transaktionsteknik vilket inkluderar: (a) att beg en handling som kan skada statens skerhet, eller frekomsten av lag och ordning, eller samhllets lugn och stabilitet, nationell solidaritet, eller den nationella ekonomin eller kulturen; (b) mottagande, sndning och spridning av information om hemligheter i statens skerhet, frekomsten av lag och ordning, samhllets lugn och stabilitet, nationell solidaritet, eller den nationella ekonomin eller kulturen65. I denna nuvarande era r Internet och mobiltelefoner kraftfulla verktyg som anvnds fr att sprida information brett och billigt. I demokratier r elektronisk teknik till msesidig nytta fr politiker och vljare. Politikerna kan frmedla sina dagordningar till en omfattande publik inom en kort tid, opinionen inom olika politiska plattformar kan snabbt mtas och justeras p ett stt som verkligen svarar mot befolkningens behov. Fr utvecklingslnderna dr infrastrukturen gr resor svra, kan Internet ven anvndas fr att informera vljarna om valfrgor och rstning. Tyvrr gr den elektroniska transaktionslagen dessa moderna verktyg oanvndbara genom att ha hrda straff fr normal elektronisk anvndning. En vertrdelse inom detta omrde kan resultera i sju till femton rs i fngelse66. Detta straff anvndes nyligen fr att dma den framtrdande prodemokratiska ledaren Min Ko Naing, ordfrande fr All Burma Federation of Student Unions och 88-generationens studentgrupp, och nstan fyrtio andra dissidenter till sextiofem r i fngelse67. Medlemmarna i 88-generationens studentgrupp talades fr brott mot fyra paragrafer i den elektroniska transaktionslagen, dr varje krnkning medfrde som hgst femton rs fngelse. Detta r ett mycket oproportionerligt straff fr att bara anvnda e-postkommunikation68 och, i likhet med Statens Skyddslag, utgr den en allvarlig risk fr politiska motstndare av SPDC. D. AVSNITT 505 (B) I STRAFFLAGEN Enligt 505 (B), den lderdomligt burmesiska strafflagen, kan personer dmas fr varje pstende, rykte eller rapport om att med uppst att orsaka, eller som sannolikt kommer att orsaka rdsla eller oro hos allmnheten eller fr ngon del av allmnheten och som innebr att ngon person kan frms att beg ett brott mot staten eller mot allmnhetens lugn69. Juntan har anvnt lagen fr att undertrycka och bestraffa dem som yttrar sig fritt, deltar i fredliga demonstrationer och bildar organisationer70. Mest uppmrksammat, har 505 (B) delvis anvnts fr attThe Electronic Transactions Law (2004), Section 33. Id. 67 Phanida, Min Ko Naing & 88 Generation Students Given 65 Years Mizzima (15 November 2008) accessed 10 November 2009. 68 Interview with U Nyi Nyi Hlaing, Defense Lawyer, Mae Sot (12 November 2009). 69 The Penal Code (1860), Section 505(b). 70 Human Rights Watch 2100 by 2010: Free Burmas Political Prisoners Human Rights Watch (16 August 2009) accessed on 2 November 2009.66 65

17

dma U Gambira, ledare fr All Burma Monks Alliance och nyckelaktivist i 2007 rs Saffransrevolution, till sammanlagt 68 rs fngelse71. Saffransrevolutionen var en helt fredlig protest av religisa personer som brutalt krossades av militrjuntan72. Med de hrda konsekvenserna av denna lag allmnt knda, r de politiska partierna frvgrade sin rtt att organisera sig och gra kampanjer. Detta i sin tur krnker dessutom medborgarnas rttigheter till att f tillgng till den politiska information som behvs fr att gra ett vlgrundat val under rstningen.

V. OFRI DEMOGRAFI: MIGRERANDE ARBETARE, FLYKTINGAR, INTERNFLYKTINGAR OCH POLITISKA FNGAR Frgan om lika rstrtt fr alla medborgare r mycket kontroversiell vad gller Burma. Burma r och har varit en nation i kris i nstan femtio r. Hrt militrt styre har resulterat i en spridd befolkning p grund av ekonomiska skl eller skerhetsskl. Sledes finns ofrivilliga migranter bde utanfr och inne i Burma. ven om en registrering sammanstlldes infr valet 1990, har de vrsta interna striderna intrffat efter detta, och det krver en uppdaterad registrering. Rstrtten garanteras i artikel 25 i ICCPR. Dessutom, i General Comment 25, tillmpar kommittn fr mnskliga rttigheter (HRC) principen om icke-diskriminering som anger att rtten att rsta mste erknnas och skyddas fr alla medborgare utan tskillnad eller begrnsningar p grund av ras, frg, kn, sprk, religion, politisk eller annan skdning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, brd eller stllning i vrigt73. Slutligen ger HRC en positiv skyldighet fr staten att frmja rtten att rsta, och beordrar den till att vidta srskilda tgrder fr att skerstlla att hinder fr rstning och deltagande, ssom fattigdom, analfabetism, restriktioner fr den fria rrligheten och hemlshet, kommer till rtta och att vljarna ska kunna bilda sikter oberoende, fria frn vld eller hot om vld, tvng, uppmuntran eller manipulativa ingrepp av ngot slag(min kursivering)74. Fljande grupper av mnniskor har bervats sin rstrtt under SPDC:s nuvarande politik. A. MIGRERADE ARBETARE 1962 rs statskupp och pfljande ekonomiska misslyckande under general Ne Win utarmade Burma. Bristen p ekonomisk liberalisering, tillsammans med politisk instabilitet, ledde till minskade investeringar i landet och en stigande arbetslshet. Medborgarna brjade snart passera71

U Gambira to Serve Total of 68 Years in Prison Mizzima (21 November 2008) accessed on 10 November 2009. 72 Andrew Buncombe, Burma: Inside the Saffron Revolution The Independent (27 September 2007) accessed on 12 November 2009. 73 UNCHR General Comment 25 in Note by the Secretariat, Compilation of General Comments and General Recommendations adopted by Human Rights Treaty Bodies (2008) UN Doc HRI/GEN/1/Rev.9 (Vol. I). 74 Id.

18

internationella grnser (framfr allt till Thailand) fr att tjna pengar genom manuellt arbete. Mnga arbetare r papperslsa, och ven de med dokument har sllan mjlighet att tervnda hem fr att rsta utan att frlora sina jobb. Konventionen om skydd av rttigheter fr alla migrantarbetare och deras familjemedlemmar understryker rtt till deltagande i offentliga angelgenheter i deras ursprungsland och att rsta och att bli valda vid val i denna stat75. ven om Burma inte har ratificerat denna srskilda konvention, r rtten att rsta fortfarande en internationellt erknd norm76. Bruket av utlandslandsrstning (OCV) har genomfrts i mnga lnder i vrlden, bland annat i Filippinerna, Malaysia, Indonesien, Thailand och Laos77. Filipino Overseas Absentee Voting Act frn 2003 tilllter migrantarbetare att registrera sig vid konsulat eller ambassader i bosttningslandet, och anska om att rsta i sin frnvaro78. 65 procent av de 359.297 registrerade utlandslandsvljarna deltog i valet 200479, vilket var jmfrbart med valdeltagandet inom landet. Sledes r det mjligt fr ett utvecklingsland att underltta OCV. nnu viktigare r det r ett tydligt brott mot rtten att rsta om SPDC inte genomfr tgrder fr att medborgare ska kunna rsta i sin frnvaro80. Avsaknaden av en sdan politik skulle frneka upp till tre miljoner burmesiska migrantarbetare i Thailand81 deras rstrtt. Tidigare i r brjade SPDC i ett partnerskap med den thailndska regeringen att utfrda provisoriska pass utan att tvinga migranter att tervnda till Burma. Detta har bidragit till att underltta nationalitetskontroll och dokumentation fr migrerande arbetare. I samma anda r regimen skyldig att skapa en process fr registrering av vljare som gr det mjligt fr arbetare att avge rster utan att behva tervnda till Burma. B. FLYKTINGAR OCH INTERNT FRDRIVNA PERSONER Nr striderna intensifierades mellan de etniska grupper som r belgna i norr och vst lngs Burmas grnser, frstrdes mnga byar och folk frdrevs med vld. Mnga asylskande har passerat internationella grnser

75

UNGA International Convention on the Protection of the Rights of All Migrant Workers and Members of their Families UN GAOR 45th Session Supp No 49A UN Doc A/45/49 (1990). 76 Universal Declaration of Human Rights (adopted 10 December 1948) UNGA Res 217 A(III) (UDHR) art 21. International Covenant on Civil and Political Rights (adopted 16 December 1966, entered into force 23 March 1976) 999 UNTS 171 (ICCPR) art 25. 77 Voting from Abroad: Handbook on external voting International IDEA and IFE (2007) accessed 19 November 2009. 78 The Overseas Absentee Voting Act of 2003 (Republic Act No. 9189), Section 6 and Section 11. 79 The Philippines: The First Experience of External Voting ACE Electoral Knowledge Network accessed 19 November 2009. 80 Alexander Kirshner, The International Status of the Right to Vote Democracy Coalition Project (2003) accessed on 2 November 2009. 81 UN Report Speaks Up for Migrant Workers Irrawaddy (7 October 2009) accessed on 9 November 2009.

19

och fastnat i thailndska flyktinglger utan en status av att tillhra ngon nation. Enligt Refugees International, finns uppskattningsvis 3,5 miljoner frdrivna burmeser82. Asylskande och flyktingar befinner sig i en situation av frfljelse, vilket gr det riskabelt fr dem att tervnda till Burma. ven om deras skerhet skulle kunna garanteras i Thailand, bor mnga fr nrvarande i lger, som de r frbjudna att lmna. Internt har mnniskor tvingas frn byarna, men utan att passera grnsen har de inrttat nya bostder p skrare platser. Internt frdrivna personer kan dock inte tervnda till sina ursprungliga hem utan att riskera sin fysiska skerhet. terigen br en utomlandsrstning (OCV) eller ett system fr frnvarande infras fr att ge rstrtt t rttmtiga medborgare. Detta r srskilt viktigt i Burmas fall, eftersom internt och externt frdrivna personer innehller en oproportionerligt hg andel etniska minoriteter. Minoritetsgruppers deltagande r internationellt erknt som ndvndigt fr att kunna ndra befintliga regeringsvillkor som leder till diskriminering83. En politisk frndring kan dock inte ske nr etniska minoriteter inte ens kan utva sin rtt till politiskt deltagande. Frdrivning, srskilt i kombination med etnicitet, skapar srskilda omstndigheter fr srbarhet. Drfr mste srskild uppmrksamhet ges och bestmmelser genomfras fr att garantera skert politiskt deltagande fr denna population. C. POLITISKA FNGAR Artikel 392 i konstitutionen frbjuder rstrtt av personer som avtjnar fngelsestraff84. The Assistance Association of Political Prisoners (AAPP) gr uppskattningen att ver 2100 politiska fngar fr nrvarande r fngslade utan rttegng85. Fngar har, som en fljd av att bryta det sociala kontraktet i lagen, historiskt varit frvgrade rtten att rsta. Denna praxis har dock visat sig alltmer ologisk. Deltagande i det civila samhllet genom demokratiska normer och frstelse av strre samhlleliga strukturer r ett viktigt stt att terengagera dem som gjort sig skyldiga till brott86. Om staterna kan vlja att begrnsa rtten att rsta, understryker HRC att sdana tgrder mste vara objektiva, rimliga och proportionerliga87. F brott har gett tillrckliga skl eller proportioner fr att motivera frlorad rstrtt. I frga om Burmas politiska fngar r frnekandet av rtten att rsta srskilt olmpligt, eftersom de allra flesta inte har prvats av en behrig domstol.

82

Burma Refugees International accessed on 2 November 2009. 83 The Lund Recommendations on the Effective Participation of National Minorities in Public Life and Explanatory Note Organization for Security and Cooperation in Europe (September 1999) accessed on 2 November 2009. 84 Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 392. 85 Assistance Association for Political Prisoners (3 October 2009) accessed on 2 November 2009. 86 Philip Lynch, The Human Right to Vote and Participate in Public Affairs Human Rights Law Resource Centre (March 2006) accessed on 4 November 2009. 87 UNCHR General Comment 25 in Note by the Secretariat, Compilation of General Comments and General Recommendations adopted by Human Rights Treaty Bodies (2008) UN Doc HRI/GEN/1/Rev.9 (Vol. I).

20

Efter ett mte med FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon i juli 2009, har juntan lovat att frige politiska fngar via en amnesti i tid infr nsta rs val88. Medan AAPP rapporterade om frigivningen av tre politiska fngar i oktober, greps 41 till89. Det r klart att SPDC fortfarande har en lng vg att g innan lftena r uppfyllda. Intressant nog anger avsnitt 401 i straffprocesslagen att endast Presidenten kan medge bendning90. Men presidenten general Than Shwe har inte tagit sig an presidentens befogenheter, vilket r ett orosmoment i sig. I frga om sdana bendningar har de dock anvnts som ett verktyg fr att fysiskt srskilja aktivister som betraktas som ett hot mot regimen91. Till exempel har nd beviljats fr vissa medlemmar i politiska organisationer men inte fr andra, fr att underltta en sndra och hrska instllning till oliktnkande92. ven om SPDC kan slppa alla politiska fngar infr valet, r timingen ocks en faktor. Det rcker inte att ge dem frihet omedelbart fre omrstningen. Snarare br militrregimen ge gott om tid fr politiska fngar att organisera sig och ha kampanjer infr 2010 rs val s att de kan delta p lika villkor med alla andra politiska aktrer.

VI. DEMOKRATISKA VALSTANDARDER Fr att valet 2010 ska kunna betraktas som en verkligt fri och rttvis process, finns en rad villkor som mste vara uppfyllda. A. VALKOMMISSIONEN En oberoende valkommission mste skapas fr att vervaka valen. 2008 rs konstitution ger mandat fr bildandet av Unionens Valkommission (UEC) fr detta ndaml, men kommissionens parametrar lmnar fga utrymme fr sjlvstndighet93. Enligt frfattningen, utser presidenten varje medlem av kommissionen och behver inget godknnande av parlamentet94. Detta r en oregelmssig praxis, eftersom den tillter en person att bestmma och utse en frment objektiv kommitt. Dessutom, eftersom det fr nrvarande inte finns ngon president, kan man dra slutsatsen att SPDC ska vlja medlemmarna i den frsta valkommissionen. ven om konstitutionen nmner att UEC r ansvarig fr valdomstolarna, vilket pekar p att det skulle g att skapa en mekanism fr klagoml vid valtvister, gr den inte in i detalj om hur tvister 95 ska kunna lsas . Det r ven troligt att valkommissionen inte kommer att utreda anklagelserna mot SPDC. En annan oroande faktor r att UEC har avgrande beslutandertt i alla frgor88

Laura Trevelyan, Burma junta to free dissidents BBC News (13 July 2009) accessed on 4 November 2009. 89 Monthly Chronology- October 2009 Assistance Association for Political Prisoners (October 2009) accessed on 10 November 2009. 90 The Code of Criminal Procedure (1898), Section 401. 91 Interview with U Nyi Nyi Hlaing, Defense Lawyer, Mae Sot (12 November 2009). 92 Id. 93 Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 398. 94 Id. 95 Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 399.

21

som rr val96. Slunda kommer ett organ som saknar minimikrav fr opartiskhet att ha en odiskutabel rtt att bedma regeringen. Det finns ingen hgre myndighet ppen fr verklagande och UECs uppenbara brist p sjlvstndighet tillintetgr tillfrlitligheten till hela valet. Fr att balansera UEC och upprtthlla neutraliteten br militrregimen begra internationella observatrer fr att observera och dma i tvister vid valet antingen sjlvstndigt eller tminstone som komplettering. B. RSTLNGDEN Rstlngden eller registreringen av vljare r avgrande fr att frhindra valfusk i olika former. Fr nrvarande r det oklart vad militrjuntan anvnder fr rstlngder. Om 2010 rs rstlngd baseras p en sammanstllning infr valet 1990, r den i stort behov av en uppdatering eftersom en hel generation har ftts och ftt rtt att rsta under denna tidsperiod. Under folkomrstningen 2008 fanns mnga anklagelser om att oegentligheter i rstregistreringen rapporterats97. Om juntan planerar att anvnda rstlngden frn folkomrstningen, mste oegentligheter utredas och tgrdas. Dessutom r det tveksamt om 2008 rs rstlngd inkluderar ovan nmnda ofria grupper. Ett av de strsta problemen med att registrera frdrivna vljare r att identitetshandlingar ofta frstrs eller blir kvarlmnade nr mnniskor flyr frn konflikter. Fljaktligen br SPDC be internationella organisationer ssom Internationella organisationen fr migration (IOM) att ge identitetshandlingar till frdrivna personer i syfte att sammanstlla ett vljarregister. IOM har lng erfarenhet av att arbeta i konfliktomrden fr att tillhandahlla denna specifika tjnst. Denna process br inledas omedelbart fr att skerstlla tillrcklig tid fr att dubbelkontrollera befintliga namn p registret och att kontrollera berttigandet av nya vljare. Drefter br kopior av dessa listor visas offentligt fr att eventuella felaktigheter ska kunna rttas till eller fr att kunna prova berttigandet av registrerade. C. RSTNING, FRHANDSRSTNING, UTOMLANDSRSTNING Enligt artikel 391 i den nya konstitutionen, kommer rstning att ske genom sluten omrstning. Det finns inga ytterligare specifikationer i konstitutionen, men fr att frhindra valfusk eller hot, br vallagarna ange riktlinjer fr valdagen och utbildning i omrstning fr valarbetare. Som en frberedelse infr valdagen br instruktrer resa runt i landet och frklara rstningsfrfarandet fr medborgarna, samt tgrder fr sekretess. Av skerhetsskl r det inte mjligt fr ett stort antal mnniskor att tervnda till Burma och rsta. I syfte att uppfylla sin skyldighet att garantera rtten att rsta, skulle militrregimen kunna inleda frhandsrstningen och tgrder enligt OCV. Frhandsrstningen ger en kad flexibilitet fr medborgare som har mjlighet att resa tillbaka till Burma, men inte p den specifika valdagen. Alternativt kan OCV underlttas av IOM i ngot land dr det finns ett uppdrag. IOM har hjlpt till med att utfra OCV i konfliktomrden (Irak och Afghanistan), men kommer inte att delta utan srskild begran frn en FN-medlemsstat98. OCV r visserligen en svr uppgift att

Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 402. Burma: Events of 2008 Human Rights Watch (2008) accessed on 5 November 2009. 98 Overview Information UN Electoral Assistance Division accessed 4 November 2009.97

96

22

utfra med bilaterala avtal och en hg grad av reglering. Men med tanke p behovet av deltagande fr en pluralistisk demokrati byggd i en etniskt heterogen stat som Burma, br OCV prioriteras och genomfras. D. VALOBSERVATRER Valobservatrer r vanliga under fria och rttvisa val. I blomstrande liberala demokratier kan nationella observatrer vara adekvata fr att mta klagoml under valet. I vergngs- eller unga demokratier, dremot, mste nationella observatrer ofta kompletteras med internationella observatrer som har lng erfarenhet av val. Under 2010 kommer Burmas frsta val p tjugo r att hllas, och drfr skulle det vara klokt att begra hjlp av internationella observatrer. Olika icke-statliga organisationer (NGO), ssom det asiatiska ntverket fr fria val (ANFREL), Carter Center och National Democratic Institute (NDI) erbjuder oberoende valvervakning. ANFREL, till exempel, har tidigare bett om att f samarbeta med ett antal asiatiska lnder fr att utbilda inhemska observatrer angende valnormer. ANFREL bedriver verksamhet i Indonesien (2009), Thailand (2007/2008), Kambodja (2008), Bangladesh (2008) och andra lnder fr att hjlpa till med att frbereda och underltta val99. Organisationen fungerar som en utbildare fr valfrrttare, liksom fr de allmnna vljarna genom att producera valmaterial och ka medvetenheten om politiska frgor p grsrotsniv. Valobservatrer beropas fr att avslja bedrgerier eller andra oegentligheter som kan leda fram till ett val som inte motsvarar internationella normer. Observatrer ger ocks legitimitet till valresultatet, om de uppfattas som oberoende. Dock mste observatrer ha fritt spelrum i vrdlandet fr att p lmpligt stt kunna fullgra sina uppgifter. Detta innefattar frmgan att resa mycket fr att skerstlla allmn rstrtt, tillgng till finansiella handlingar, mte med valfrrttare, tilltelse att vara fysiskt nrvarande under rstningen och rstrkningen, tala med representanter frn alla politiska partier, mjligheter till att intervjua vanliga medborgare, och allt annat som observatrerna anser vara ndvndigt fr att kontrollera giltigheten i valet100. Om SPDC verkligen har fr avsikt att hlla rttvisa val, br man inte tveka att tillta observatrer i landet. Men om restriktioner fr utlnningar inte avlgsnas eller observatrerna inte ges full frihet att gra sitt arbete, kommer Burma inte att kunna gra ansprk p en demokratisk valprocess. E. RSTRKNING, OMRKNING OCH FRKLARING AV RESULTAT Rstrkningen r en avgrande faktor fr val eftersom den bestmmer den nya regeringen, men den r ocks knslig fr olika former av bedrgeri. ACE Electoral Knowledge Network rekommenderar fljande tta principer som br beaktas nr man bygger upp riktlinjer fr rstrkningen101. ppenhet krvs fr att lta representanter frn politiska partier bevittna eller delta i processen. Nationella och internationella observatrer br ocks vara nrvarande fr att registrera de rkCountry Observation and Monitoring Asian Network for Free Elections (November 2009) accessed 19 November 2009. 100 Declaration of Principles for International Election Observation and Code of Conduct for International Election Observers United Nations Electoral Assistance Division (27 October 2005). 101 Guiding Principles of Vote Counting ACE Electoral Knowledge Network accessed 4 November 2009.99

23

nemetoder som anvnds. Manuell rkning anses vara mer ppen n datoriserad rkning, som kan bearbetas lttare. Drfr br bestmmelser anges i vallagarna fr att skerstlla att en representant frn varje politiskt parti fr nrvara vid rstrkningen. Skerheten kring rstsedlar och valurnor mste bibehllas frn brjan av omrstningen till fullbordandet av rstrkningen. Representanter frn alla politiska partier och valvervakare ska bevaka urnorna hela dagen, och flja med rstsedlar om de flyttas till en central rkneplats. Urnorna kan vara transparenta fr att frhindra bedrgerier. Efter att rstsedlarna samlats in, br urnorna eller vskorna bli individuellt numrerade och inbrottsskrade. Alternativt kan rster rknas i vallokalen efter valet fr att minimera sannolikheten av rstfyllning lngs vgen. I bda fallen br oberoende internationella observatrer nrvara fr att verifiera integriteten av valurnorna. Professionalism, som exempelvis utbildning fr valarbetare, r ndvndigt fr att rstrkningen skall ske p rtt stt. Lokala ledare som r knda fr att vara opartiska br vljas till valarbetare och FN:s Election Assistance Division br uppmanas att frbereda dem. Rstrknarna mste underteckna en ed dr de tar sig vara opartiska, och dr konsekvenser fr partipolitiska beteenden omfattar tal. Dessutom br eden innefatta sekretess fr att skydda knslig information, ssom vljares identitet. Noggrannhet r ndvndigt fr att undvika anklagelser om bedrgeri och r direkt relaterad till integriteten i valet. Tydliga frfaranden som befster ppenhet, adekvat utbildning av personal, och mekanismer fr omrkning bidrar till kad noggrannhet. Fr nrvarande finns inga tgrder fr att underltta dessa ml. Drfr br regeringen ge medel fr att brja utbilda valarbetare och kanske investera i rstsammanrkningsteknik som administreras av ett externt oberoende fretag. Sekretessen r srskilt viktigt under den situation i Burma dr det finns risk fr repressalier fr viss typ av rstning. Vljarna ska inte bli offer eller hotas p grund av sitt val. Om sekretess r en frga p lokal niv, fr rstsedlar tas till en central plats och randomiseras innan rkning. Detta mste naturligtvis vgas mot skerhetsfrgor. Om vljarnas identifiering r ndvndig fr rkningsndaml, mste detta hllas strikt konfidentiellt av rstrknare. Vljarna br vara avskiljda nr de avger sin rst och inga andra utom utbildade valarbetare br finnas i vallokalen. Dessutom br ingen f befinna sig inom en viss omkrets av byggnaden och personer i myndighetspositioner (skerhetsstyrkor, ledare, arbetsgivare etc.) br straffas ifall de diskuterat valfrgor med individer. Dessa restriktioner kommer att tillta mnniskor att rsta som de vill utan rdsla fr repressalier. Tidsaspekten r viktig eftersom frseningarna i rstrkningen skulle kunna resultera i en negativ uppfattning om rstningsfrfarandet. Valkommissionen br beskriva de olika stegen i rstrkningsprocessen, och gra realistiska vervganden om transport och kommunikation, i syfte att presentera en rimlig tidsplan fr de officiella resultaten. Uppdateringar br ges regelbundet fr att frskra allmnheten om att integritet och noggrannhet bibehlls. En tjnsteman utanfr organisationen ska ge rapporter tillsammans med den nationella valkommissionen fr att ge legitimitet, och att bekrfta att det grs framsteg. Ansvar p nationell niv kommer sannolikt att falla p valkommissionen. Tydligt ansvar och chain-of-command behvs fr att isolera och lsa problem. Dessutom mste ett entydigt system fr klagoml och verklagande finnas lttillgngligt. Proffs med auktoritet och kompetens, som har vljarnas frtroende, br frvalta dessa processer. Rkningsregler och kriterier fr att

24

avvisa omrstningar br beslutas om och frsts av alla inblandade i processen. Detta r en frutsttning fr att klara av de revisionskedjor som r vsentliga fr att skerstlla ansvarighet. Med tanke p den allmnna befolkningens misstro mot militrregimen r det absolut avgrande fr SPDC att bjuda in observatrer p alla niver, och att ge dem tillgng till all information som begrs. Jmlikhet, eller idn om att reglerna br vara samma fr alla deltagare, bidrar till att rkningen administreras p ett rttvist stt. Sledes mste alla politiska partier vara verens om och vara njda med den process som anvnds fr att rkna rsterna. F. VALFUSK Det finns otaliga stt fr valfusk att kunna uppst i de kommande valen. Ett av de mest uppenbara och svraste att kontrollera r missbruk av regeringsmakten. Eftersom SPDC har hand om alla aspekter av detta val och hittills inte har bett om hjlp frn ngra oberoende organisationer, r det tveksamt om deras metoder kommer att flja internationella normer. Med total kontroll ver vallagarna och media, kommer det att vara svrt fr andra politiska partier att ka medvetenheten om deras plattformer. P grund av nuvarande lagar, r politiska partier och aktivister redan frbjudna att organisera sig fritt, vilket eliminerar chanserna fr att kunna motverka regeringens propaganda102. Ser man p 2008 rs folkomrstning som ett exempel, frekom det omfattande trakasserier och anvndning av frmrkta valsedlar. Valsedlarna hade ven identitetsuppgifter som frhindrade sekretess, och mnga vljare var tvungna att fylla i sin valsedel under valobservatrers vakande blick103. Hot om utvisning frn byar eller frlust av arbete anvndes ocks fr att framtvinga resultatet104. SPDC anklagades ocks fr andra former av bedrgerier, ssom rstutfyllnad och demografisk manipulation105. Fr att synliggra valfusk, mste valvervakare slppas in i landet och f frihet att resa vart som helst inom detta omrde, liksom tillgng till information och dokument. Allt annat kommer att ventyra legitimiteten i valet.

FALLSTUDIE: ZIMBABWE 2008 Det r svrt att nog betona behovet av fria, rttvisa och trovrdiga val. P spel r inte bara den kommande regeringen i Burma och den efterfljande riktningen i landet, utan ven idealet om sjlva demokratin. Lnder som Zimbabwe representerar en varning fr diktatorer som anvnder skendemokrati fr att driva sina egna lnder i frdrvet. Valet 2008 i Zimbabwe br ses som ett exempel p vad man ska undvika och frskra sig emot fr att kunna administrera verkliga val. Valfusk identifierades i Zimbabwes nationella val den 29 mars 2008, nr vljarregister identifierade ver 8000 icke-existerande vljare. Dessa vljare var registrerade p mark som r knd

102 103

The Penal Code (1860), Section 505(b). Max Quincy, A peoples ballot, Burma style: vote for the army or else The Observer (4 May 2008) accessed 4 November 2009. 104 Id. 105 Burma: Events of 2008 Human Rights Watch (2008) accessed 5 November 2009.

25

fr att vara obebodd. Oppositionspartiet Movement for Democratic Change (MDC), ingav klagoml till Zimbabwes valkommission (ZEC). Tyvrr har ZEC ocks kritiserats fr att trycka 50 procent fler rstsedlar n antalet registrerade vljare. MDC uppgav att deras anhngare blev borthysta frn vallokalerna, och att raderbart rstningsblck anvndes fr att byta lagda rster. Lokala valobservatrer konstaterade att valdeltagandet var lgt, och hotelser anvndes i den sittande presidenten Robert Mugabes fsten. Dessutom i vissa distrikt, hade byarnas verhuvuden instruerat den lokala befolkningen att rsta p Mugabe. Internationella observatrer frbjds att komma till landet. De viktigaste kllorna till valfusk ingick sledes i valet genom registreringen av ickeexisterande vljare, hot vid vallokalerna, tvng frn lokala ledare som dikterade valresultatet, och bristen p skydd mot manipulering vid omrstning. Ett annat uppenbart problem var bristen p valkommissionens oberoende, d den var som en lakej till Mugabe. Vid tidpunkten fr valet, kunde Zimbabwe ltt ha ansetts vara en diktatur under Robert Mugabe under skenet av en demokrati, vilket framgr av oppositionspartierna. Avsaknaden av internationella observatrer, som skall bjudas in av regeringen, r ett tecken i sig p en brist p ppenhet och en ovilja att flja internationella normer fr demokratiska val. ven om oppositionspartiers rster kunde hras, begrnsades de p alla niver p grund av Mugabes totala kontroll. Denna situation visar p en oliberal demokrati, ett begrepp myntat av frfattaren och redaktren fr Newsweek International Fareed Zakaria, som med detta uttryck beskriver lnder som helt enkelt hller val utan att bygga upp institutioner fr frihet, lag och styre106. Trots tal om en verklig vergng till demokrati, har SPDC nu skapat ett rttsligt instrument fr att befsta sin makt. Det internationella samfundet borde akta sig fr de kommande valen, som riskerar att ge en fasad av legitimitet till en brutal militrdiktatur. Denna demokrati-etikett kommer inte att innebra slutet p brott mot mnskliga rttigheter eller att frvarna kan stllas infr rtta. Liberala demokratier innebr med ndvndighet att det finns institutioner som skyddar och frmjar individens rttigheter och inte bara genomfrandet av en omrstning. Ett positivt exempel som nd kan fs frn Zimbabwe r att p grund av pverkan av det internationella trycket fick man Mugabe att etablisera en koalitionsregering med Morgan Tsvangirai och MDC. SPDC, som r mer motstndskraftiga n Mugabe, har svarat p internationella ptryckningar tidigare. Under de kommande mnaderna fram till valet, br det internationella samfundet anvnda sitt kollektiva inflytande fr att tvinga fram en frndring som gagnar Burmas befolkning.

G. KLAGOML OCH JURIDIKENS ROLL Den enda mekanismen fr klagoml administreras fr nrvarande via unionens valkommission, UEC (vilket diskuterades i avsnitt A), som har sista ordet i alla valtvister. Detta r mycket oregelmssigt, eftersom de mest funktionella demokratierna anvnder domstolar som r en permanent del av rttssystemet som slutlig skiljedomare i tvister. Dessa domstolar kan vara konstitutionella domstolar (Spanien, sterrike, Frankrike, Tyskland), valtribunaler (Mexiko), eller enFareed Zakaria, The Future of Freedom: Illiberal Democracy at Home and Abroad (W.W. Norton & Company, New York 2003).106

26

hgsta domstol (USA). Oavsett vilket, r de erknda som sjlvstndiga och opartiska, med en definitiv grund i vederbrlig rttsprocess och rttsstatsprincipen. Fr lnder som saknar ett oberoende rttssystem, ssom Burma kan en alternativ tvistlsning vara ett legitimt alternativ. Denna modell innebr skapandet av en expertgrupp med std av en internationell organisation som FN. Detta organ fr tvistlsning tar hnsyn till lokala lagar och seder nr de medlar, utan att frbise rttsprocessen och demokratiska principer. Denna modell kan vara srskilt anvndbar fr att bygga upp frtroendet i en milj dr anklagelser om jv r srskilt stora, eller dr tidigare konflikter gr det svrt fr oppositionsparter att enas om villkoren fr en lsning. Alternativ tvistlsning har framgngsrikt anvnts i Bosnien, Kambodja och Sydafrika107. H. RTT TILL INFORMATION OCH MEDIERNAS ROLL Som tidigare framhllits, r rtten till information en aspekt av artikel 25 i ICCPR. Historiskt har juntan misslyckats med att sprida uppgifter om frfarandet eller insatsernas innehll vad gller politiskt deltagande. Till exempel slpptes texten i 2008 rs konstitution bara en mnad fre folkomrstningen, och den sldes i bokhandeln till ett pris som motsvarar en dagsln fr en person108. Konstitutionen har inte versatts till ngot etnisk sprk, vilket inte bara visar juntans likgiltighet fr etniska deltagare i regeringen, utan det r ocks ett brott mot artikel 25109. Grundsatserna frklarades inte110, och majoriteten av befolkningen medgav att de inte knde till dess principer111. Media frbjds att skriva ngonting som antyder ett Nej vid folkomrstningen och tvingades istllet att publicera regeringspropaganda som fresprkade ett entusiastiskt Ja112. Dessa metoder mste frhindras i 2010 rs val. Yttrandefriheten har varit helt censurerad i Burma, och de som r modiga nog att trotsa SPDC blir misshandlade, fngslade eller bde och113. Oberoende medier finns i Burma, men r under stndigt hot fr att flja partilinjen. Vid valet 2010 br den mediebevakning som genomfrs av oberoende journalister och utlndska korrespondenter f sndas offentligt. Oppositionspartierna mste kunna ha kampanjer utan rdsla fr repressalier, och valkommissionen br sprida information i en sdan utstrckning att medborgare kan fatta ett informationsbaserat beslut om de politiska alternativen. Utan offentliga samtal om regeringsrollen, kan systemet inte frklaras demokratisk eller reflektera folkets vilja.

Legal Framework ACE Electoral Knowledge Network accessed 19 November 2009. 108 Survey: 66.4% to Vote No in Referendum on Burmas New Charter The Friedrich Naumann Foundation (May 2008) accessed 5 November 2009. 109 UNCHR General Comment 25 in Note by the Secretariat, Compilation of General Comments and General Recommendations adopted by Human Rights Treaty Bodies (2008) UN Doc HRI/GEN/1/Rev.9 (Vol. I). 110 Max Quincy, A peoples ballot, Burma style: vote for the army or else The Observer (4 May 2008) accessed 4 November 2009. 111 Burma News International: Release of nationwide voters survey on the Burmese referendum BurmaNet News (7 May 2008) accessed 4 November 2009. 112 Fifteen IFEX members and others call on junta to allow free expression of views on referendum World Press Freedom Committee (2 May 2008) accessed 5 November 2009. 113 Id.

107

27

VII. ANALYS AV SITUATIONEN I BURMAA. SPDC: PLANERAR INTE ATT AVG MEN ATT STRKA SIN MAKT SPDC har visat sin ovilja att avst frn makten. Regimen har gng p gng lovat en sak fr att sedan bryta sitt lfte fr att tjna sina egna syften. Under 2005 inrttade SPDC Naypyidaw som den nya huvudstaden i Burma. Belgen cirka 320 km norr om Rangoon, visar flytten att SPDC:s avsikt r att behlla politisk kontroll. I kontrast till Rangoon, r Naypyidaw relativt outvecklat och obefolkat (utom vad gller statstjnstemn). Det finns igen tckning fr mobiltelefoni i omrdet och privata fasta telefoner r frbjudna fr offentligt anstllda. Den hgsta militra generalen lever gmd frn allmnhetens gon i en boning 11 kilometer frn Regeringskansliet. Naypyidaw motsvarar mindre en huvudstad dr en medborgare kan skicka en motion till sin regering, men mer vad det egentligen r en militrbas med mycket lite civil utstyrsel114. En aspekt med den nya huvudstaden r att den r tillrckligt lngt borta frn befolkningen fr att kunna stras av hndelser som 2007 rs Saffransrevolution, d munkar vertog gatorna i Rangoon. Verksamheten fortsatte som vanligt i Naypyidaw, medan juntan brutalt kvvde upproret sderut och godtyckligt fngslade tusentals medborgare. Trots en sdan uppenbar protest, fortsatte General Than Shwe med att frbereda sig fr en folkomrstning den 10 maj 2008 fr att ratificera den konstitution som utvecklats av det nationella konventet. B. R ALLA VAL SOM SPRNGBRDOR FR EN SUCCESSIV DEMOKRATISERING? Grundsatserna fr liberal demokrati skyddandet av individens rttigheter, separationen och oberoendet av regeringens grenar, mediernas frihet och ett robust civilt samhlle kommer inte att uppenbaras ver en natt. Sdana institutioner mste med avsikt frmjas och upprtthllas i ett politiskt klimat som r gynnsamt. Det r svrt att upprtthlla demokratin i den bsta av situationer, och det r nstan omjligt att infra demokrati efter en historia av vld jmfrbar med den i Burma. Det nuvarande exemplet Irak belyser svrigheterna med att frena en heterogen befolkning under en nationell, demokratisk regering efter rtionden av auktoritrt styre, trots miljarder dollar i std och tekniskt bistnd. Bristen p information i Burma r ett annat hinder fr vergngen till demokrati. ven om liberala normer r helt klart uppfattade, r det en helt annan sak att anvnda dem i praktiken. Fr att frbereda befolkningen fr demokrati, borde SPDC ge det civila samhllet fritt spelrum till att utbilda andra om utvandet av liberala rttigheter. Utan denna politiska bakgrund, r valet bara nnu en dockteater utan ngra tydliga frndringar. Tidigare i r slppte International Crisis Group (ICG) en rapport som beskriver 2008 rs konstitution som en felaktig produkt av en bristfllig process115. Samtidigt lmnade rapporten optimistiska frhoppningar infr valet fr att sporra politisk frndring. ven om Burma Lawyers Council inget hellre vill n att detta val ska starta upp en kta demokratiseringsprocess, r det viktigt att komma ihg att 2008 rs konstitution, som det r nu, aldrig kan leda till en s114

Nina Martin, Living in a ghost town Bangkok Post (18 October 2009) accessed 21 October 2009. 115 International Crisis Group, Myanmar: Towards the Elections (20 August 2009) accessed 13 November 2009.

28

dan frndring. ven om val hlls fyra gnger enligt 1974 rs konstitution, kan inget av dessa val beskrivas som en gradvis sprngbrda mot demokratisering. ICG tog upp tre punkter om varfr 2010 rs val kan leda till demokrati: hoppfulla lften om omvandling p grund av generationsskifte; bestmmelserna i 2008 rs konstitution ger en vision om en flerpartistat som kan representera olika intressen; frbttringen av inhemska och internationella sammanhang, bland annat utvecklingen av informationsteknik (IT), media, det civila samhllet och politisk medvetenhet116. Tyvrr, ven med tanke p dessa eftergifter, finns det ingen anledning att tro att detta scenario kommer att skilja sig frn de historiska frloppen av val i Burma. Frsta positiva generationsskiftet kan bara intrffa nr den generation som kommer till makten har exponerats fr och tror p frdelarna med avreglering. Ingenting de senaste femtio ren har lagt grunden fr detta. Dessutom leder 2008 rs konstitution inte i rtt riktning fr frmjandet av mnskliga rttigheter och den demokratiska rttsstaten. Inget land i vrlden har frndrats frn en militr diktatur till en demokrati inom ramen fr en grundlag som liknar SPDC:s konstitution frn 2008, som bara legitimerar militrdiktatur. Fr det andra, trots pstenden om flerpolaritet, finns inga tgrder frn SPDC:s sida fr att skapa ett sdant politiskt klimat. rtionden av anti-frening och anti-frsamling gr att deklarationer om politisk heterogenitet ringer ihligt. ven om olika grupper fick vljas och inneha sitt mbete, skulle demokraticharaden vara slut dr. Mellan den 75 procents majoritet som krvs fr att vcka motioner och de 25 procent av parlamentsplatserna som innehas av militren, skulle det vara nstan omjligt fr ngon grupp att genomfra meningsfull lagstiftning. Ett flerpartisystem r meningslst om ven den bsta av koalitioner r ofrmgen att gra frndringar. Fr det tredje, medan det civila samhllet och den politiska medvetenheten i Burma otvivelaktigt har utvecklats de senast 35 ren, visar instanser ssom Saffransrevolutionen att det fortfarande inte gr att ha inflytande p de styrande befogenheterna. Media r s fullstndigt censurerat att det symboliserar juntans oemotsgbara kontroll mer n ngot annat. Regionala ptryckningar r osannolika att materialisera sig nr man betnker hur passiv Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) r i kontakten med militren. Analysen av att det [regionala] sammanhanget har frndrats117 presenterar ett oroande antagande. Dessutom har avsaknaden av ett allt hrdare tryck och konkreta tgrder frn det internationella samfundet faktiskt verkat resultera i en allt modigare regim. ven om det internationella samfundet har uttryckt sin avsikt till att vidta tgrder, tycks pgende insatser osamordnade och ibland motstridiga. I asiatiska lnder dr demokratisering har skett (till exempel Sydkorea, Taiwan och Indonesien) har ekonomisk liberalisering och lttnad p den politiska kontrollen fregtts av sdana vergngar. Vad gller samtliga dessa tre lnder, har militrdiktaturer hrskat under flera decennier. Generationsvergngar skedde dock inte inom ramen fr konstitutionerna. Istllet var det studentdemonstrationer med std av det civila samhllets organisationer som borgade fr en samhllsfrndring utanfr den konstitutionella ramen. Dessutom var de auktoritra regimerna i alla tre lnderna rimligen knsliga fr folkopinionen, vilket banade vg fr stabilisering i libeId. International Crisis Group, Myanmar: Towards the Elections (20 August 2009) accessed 13 November 2009.117 116

29

ral demokrati. Sledes kan det civila samhllet bara vara effektivt i en propellerande demokratisk frndring om de styrande myndigheterna ocks r villiga att verlmna makten fullstndigt. Dessa faktorer r fortfarande inte p plats i Burma. P grund av godtyckliga begrnsningar som militrregimen118 infrt, har statusen fr det civila samhllet inne i Burma nnu inte uppntt den niv av civil delaktighet som upplevdes i ngot av de nmnda lnderna fre avregleringen.

C. ANALYS UTIFRN ASPEKTEN AV DET CIVILA SAMHLLETC. (1) KONCEPTET OM DET CIVILA SAMHLLET STAT OCH SAMHLLE Med hnvisning till det ursprungliga civila samhllet som begrepp anvnder vi begreppet det civila samhllet som en synonym fr ett gott samhlle, som utgrs av alla sektorer i samhllet, snarare n bara en del av den. Sokrates filosofi om att lsa konflikter i samhllet genom offentligt argumenterande med dialektik kan beropas i alla konflikter i alla sektorer i samhllet, oavsett om de r rasistiska, religisa, ekonomiska, sociala eller politiska. En sammanslutning av sammanslutningar som mjliggr fr medborgarna att ta del av det goda uppdraget att regera och bli regerade, som utarbetades av Aristoteles, och som kan uppfattas som ett idealtillstnd, vilket r ett rttvist samhlle, enligt Platon. I den moderna vrlden, ifrgastter ingen frekomsten av staten som ett vl organiserat samhlle som tar hand om problemet med allas krig mot alla, som gde rum i mnniskors ldre historia, vilket betonats av Thomas Hobbs. Staten, som r en politisk institution, r ocks en effektiv maskin fr social styrning som upprtthller lag och ordning i samhllet. Hr r det ndvndigt att diskutera betydelsen av lag i samhllet. Lag och Samhlle Lag och samhllet har en intim relation. Juridiken omfattar endast de socio-politiska aspekterna av samhllet. Lagen beropar samhllsproblem i stor omfattning. Lagen berr de juridiska aspekterna av samhllet fr att bevara det sociala systemet s att sociala framsteg kan ns. Staten, ett av de viktigaste begreppen i studiet av lagen, bildades under samhllsutvecklingens lnga process. I sjlva verket ansgs staten under lng tid vara en social institution. Begreppet staten som en politisk institution uppstod under en senare period. S man kan sga att frst fddes lagen ur samhllets livmoder. Utan lag kan ett institutionaliserat samhlle, som en stat, inte existera. Lagen har kommit ur samhllet p grund av att sdant som kommunalisering, sekularisering, nationell integration, etc. frmst r sociala, snarare n juridiska problem. De har sina rtter djupt frankrade i samhllet. Detta har slagits fast i studier av staten alltsedan de klassiska forskarna till dagens moderna beteendevetenskapliga studier. Moderna beteendevetare som David Easton anser att alla juridiska system beror vldigt mycket p den sociala miljn. Frn den sociala miljn fr ett rttssystem sina intryck. Lagen fr sina118

Community-based and non-profit organizations cannot receive funding directly from international sources.

30

grundlggande rvaror frn samhllet. Som sdan mste vi erknna samhllets inflytande p lagstiftningen. Samhllet pverkar inte bara lagen, utan den r ocks beroende av lagen. Om de verkliga principerna fr en rttsstat inte rder, kan stabiliteten i samhllet endast ske p ett ytligt plan. Fr att det civila samhllet dr rttvisa lagar rder, ska kunna komma till stnd, r rttsstaten som grund viktig. Mnniskor, liksom mnniskors organisationer, br vara medvetna om de lagar och regler som finns i staten, samt den typ och det stt som regeringen fungerar p, och dess positiva eller negativa inverkan p samhllet. Tillmpningen av det civila samhllet som koncept i fallet Burma Fr att ta itu med de extrema utmaningarna av att utveckla det civila samhllet i Burma, och fr att klargra missfrstndet om att valet 2010 kan skapa ett utrymme fr en gradvis demokratiseringsprocess, behvs en mer omfattande definition av hur det civila samhllet br utformas och frmjas. Med hnsyn till srdragen i Burmas situation r det klargjort att ett verklig civilt samhlle bestr av fyra omrden: (1) regering (den verkstllande makten och parlamentet), (2) individer och privata fretag som bildar en ekonomisk kraft, (3) statliga institutioner som stdjer en god samhllsstyrning (rttsvsendet, kommissioner och andra oberoende statliga organ), samt (4) oberoende organisationer och medier. Det civila samhllet

Institutioner Staten Regeringen Stdjande God styrning Individer och privata ekonomiska fretag Oberoende organisationer

Den frsta sektorn: Regeringen Regeringen skapar i stor utstrckning statusen i samhllet, vare sig den r bra eller dlig. Det finns inget land i vrlden som inte har en regering, fr utan frekomsten av en regering kan samhllet inte organiseras som en vl etablerad politisk institution. Fr att stabilisera samhllet r regeringens roll, som sammanfrande politisk kraft, av strsta betydelse. Regeringens frms-

31

ta skyldigheter mste anges. Fr det frsta r det att behlla stabiliteten i samhllet i enlighet med rttvisa lagar, p grundval av principerna om rttsstaten. Fr det andra att skydda sina medborgare mot farorna med missbruk av rttigheter och andras frihet, vilka strvar efter att utplna hela samhllet. Fr det tredje frbttra och ge ekonomiskt tillrckliga levnadsvillkor. Att den ekonomiska sjlvfrsrjningen ska underlttas av regeringen br inte felaktigt tolkas som att regeringen ska ta den ekonomiska makten och reglera ekonomin fr hela samhllet. Man brukar sga att regeringen r ett ndvndigt ont. I mnga fall har det blivit verklighet eftersom ett antal regeringar i vrlden r orttfrdiga. Detta beror frmst p att regeringen tilltvingar sig makt och verdriver sin roll mer n ndvndigt, men samtidigt undviker sina skyldigheter som nmns ovan. Vid bedmningen av hur regeringens roll kan utgra en integrerad del av det civila samhllet, finns det en modell dr den politiska makten i frsta hand genomfrs av regeringen, medan den ekonomiska maktfrdelningen r tilldelad de vanliga medborgarna. Historien har visat att om regeringen, oavsett vilken politisk uppfattning som antas, lgger beslag p bde den politiska och den ekonomiska makten, kommer regeringen rutinmssigt att blir reaktionr, missbrukande och korrupt, och de negativa konsekvenserna r att samhllet skerligen kommer att frlora sin ppenhet och tillfrlitlighet, vilka r grundlggande vrden som efterstrvas i det civila samhllet. Fr att kringg ovanstende problem, ska regeringens beslutsfattare anta det civila samhllskonceptet och ha begrnsad makt. Om de inte gr detta, som nmns i ursprunget till det civila samhllskonceptet, som John Locke bidragit med, kan konsolideringen av den politiska makten frvandlas till ett envlde, dr regeringen har obegrnsad makt, vilket resulterar i en otck effekt p samhllet i sin helhet. Dessutom, nnu viktigare, den huvudsakliga uppgiften fr oberoende freningar och frivilligorganisationer r att bde vervaka den operationella mekanismen, strategierna och funktionen fr regeringen, analysera om huruvida regeringen fullgr sina skyldigheter eller missbrukar sin makt, att blottlgga de underliggande samhllsfrgorna, bland annat deras orsaker och fljder, och bedriva opinionsbildning, lobbying och kampanjer fr att lindra lidandet fr mnniskor, ndra lagstiftningen och regeringens politik, och frmja statusen i samhllet. Frst d kan dessa organisationer kategoriseras som civila samhllsorganisationer. Andra sektorn: Privatpersoner och privata ekonomiska fretag Det civila samhllet fokuserar ocks p vlbefinnandet fr personer i den meningen att medborgarna skall vara starka nog, i ekonomiska termer, fr att balansera upp statligt maktmissbruk. Trots filosofers oro ver den negativa aspekten av kapitalismen, som kan uppst nr privata bolag r tilltna att gra affrer och handla fritt och sjlvstndigt inom och utanfr grnserna fr en stat, s finns det nnu inget annat alternativ. Historien har redan visat att Sovjetunionen och steuropa fll frmst p grund av att de styrande regimerna lade beslag p bde den politiska och ekonomiska makten samtidigt, de fresprkade rigid centralisering, avvisade kontroll och balans i samhllssystemet, och ignorerade frmjandet av ekonomisk sjlvfrsrjning fr mnniskor. Den senare r vrre n det frra. Mnniskor som r hungriga eller som lever ur hand till mun kanske inte kan fsta avseende vid samhllsfrgor och deras orsaker och effekter. Fr det frsta r en regering, som utgr en del av det civila samhllet, skyldig att ta itu med de ekonomiska problem som befolkningen som helhet har, eller som en del av samhllet har. Fattigdom orsakar brist p kunskap och ocivilisering, och frnekar ett gott liv fr mnniskorna. Utver andra ekonomiska faktorer som ger rum p nationella och internationella arenor, utgr rigid centralisering av regeringen en extrem inskrnkning av mnniskors frihet och leder till fattigdom, srskilt i utvecklingslnder. Prof.

32

Amartyr Sen, som ftt Nobelpriset i ekonomi, hvdar att om mnniskor saknar frihet kan fattigdomen inte kringgs, vilket tas upp i en forskningsskrift med titeln, Development as Freedom. En korrekt fungerande marknadsekonomi krver ett gott styre. God frvaltning innebr en effektiv, oberoende, ansvarsfull och ppen frvaltning utan korruption och en hngivenhet till det allmnnas bsta. God frvaltning fokuserar p fyra huvudomrden: ansvar, tillgng till information, ppenhet och en rttslig ram fr utvecklingen. Ett bra styre underlttar ekonomisk trygghet fr mnniskor. Om det inte praktiseras av regeringen, kan det civila samhllet aldrig bli en verklighet. Medan regeringen sjlv r skyldig att utva god frvaltning, r det civila samhllets organisationer skyldiga att iaktta de faktorer som pverkar livsbetingelserna fr mnniskor, vilket kan leda till ekonomisk sjlvfrsrjning, och vidta ndvndiga tgrder, och frena sig med folket, fr att frmja dem. Tredje sektorn: Statliga institutioner som stdjer god samhllsstyrning Rttsvsendet har en central roll i att balansera makten frn regeringen, och i ett antal demokratier utvar rttsvsendet prvning av makt, som kontrollerar om regeringens uppdrag r i linje med grundlagen i staten och andra organiska lagar. Den grundlggande principen om begreppet parlamentarisk suvernitet r att de personer som agerar genom parlamentet har fullstndig suvernitet. Trots att det har antagits av ett antal demokratier, har det nu frlorat kraft och tynat bort frn Frankrike till Sydafrika till Israel. Brittiska domstolar uppvisar vxande aktivism vid kontroll av regeringen, srskilt sedan 1980-talet. Idag r vi mitt uppe i en global expansion av den dmande makten. Den mest synliga makten som domare har r domstolsprvning. Idn om begrnsad regering eller konstitutionalism, r i konflikt med idn om parlamentarisk suvernitet, eftersom konstitutionalism tryggas genom juridisk versyn. Eftersom folkvalda demokratier r bristflliga i att skydda civila och politiska friheter, har efterfrgan av rttsligt skydd vad gller grundlggande rttigheter uppsttt. Begreppet utkad juridisk makt har ven smugit sig in bakvgen i det internationella systemet om huruvida FN:s Skerhetsrds slutsatser r prvningsbara av Internationella Domstolen. Tom Ginsburg analyserar kortfattat den kejserliga kinesiska rttstraditionen med en bakgrund av konfucianism, som betonar social ordning ver individuell autonomi och ansvar ver rttigheter. Han kommenterade fljaktligen att lagen inte finns fr att strka och skydda individer frn staten, utan som ett instrument fr statlig kontroll, och att de rttigheter som finns beviljas och terkallas av staten, och frestllningen om en mellanstatlig kontroll p den hgsta makten, som kan vara en grund fr rttslig prvning, r frmmande fr det traditionella konfucianska tnkandet. Enligt hans versikt, r msesidighet och personalism centrala i mnga beskrivningar av st- och Sydostasien politik och ekonomi, och asiater fredrar ordning mer n frihet, hierarki mer n jmlikhet och harmoni mer n konflikt. Nu r det dags att skapa ett samhlle dr friheten skyddas samtidigt som ordningen upprtthlls, jmstlldheten praktiseras samtidigt som hierarkin respekteras och konflikter lses fredligt genom rttsvsendet samtidigt som harmonin bevaras. Det finns ett antal konflikter som inte kan lsas genom offentliga argument med hjlp av den dialektik som belyses av Sokrates. Domarkren borde vara den sista utvgen fr att lsa de underliggande konflikterna i samhllet fredligt, utan att tillgripa vld. En fredlig lsning av konflikter kan bli verklighet frst med frekomsten av ett opartiskt, oberoende och effektivt rttsvsende. Rttslig prvning i demokratin r en kontroll av majoritetens makt genom att in-

33

rtta ett effektivt rttsligt institut i enlighet med konstitutionen. Om mnniskorna r de huvudmn vars vgnar konstitutionen skapas, br konstitutionella domar spegla behovet av att vervaka de politiska aktrerna och hindra dem frn att kpsl med medborgarna. Det kan inte finnas ngot genuint civilt samhlle utan rttsstaten, och det finns ingen rttsstat utan ett oberoende rttsvsende. Fr nrvarande r rttsvsendet i Burma helt utnyttjat av militrregimen. Fr frsta gngen p rtionden har dock advokater och demokratiaktivister nyligen blivit offentliga kmpar fr en rttvis rttegng, rttvisa och lika tillmpning av lagen i rttssalen. Flera har gripits och andra skrmts av hot om domstolstrots. Deras insatser r ett utmrkt exempel p framvxten av det verkliga civila samhllet. Det r absolut ndvndigt att en systematisk reform tillmpas p Burmas rttsvsende fr att skydda det civila samhllets utveckling. I dagens vrld kan andra statliga institutioner, frutom rttsvsendet, som upprtthller god frvaltning hittas. Kommissioner fr mnskliga rttigheter, nationella antikorruptionskommissioner, kommissioner fr knsjmnlikhet etc. Organisationer innanfr och utanfr Burma, som kan kategoriseras som det civila samhllets organisationer, mste tminstone utva anstrngningar fr att reformera det sittande rttsvsendet i Burma s att det kan bli oberoende, opartiskt och effektivt, och framfr allt, skall dessa organisationer belysa befattningshavares ingripanden inom rttsvsendet, vilket resulterar i frnekandet av en stark rttslig skyddsmekanism, som i hg grad ventyrar framvxten av det civila samhllet. Fjrde sektorn: Oberoende organisationer och medier En av de mest talande definitionerna av det civila samhllet fokuserar p den fjrde sektorn, det vill sga att Det civila samhllet r ett ttt ntverk av organisationer som arbetar ppet i ett demokratiskt samhlle och som har frmga att n beslutsfattare fr att pverka hndelseutvecklingen. Ett civilt samhlle kommer att best av en blandning av olika former av organisationer som fritt kommer att samverka och kommunicera med varandra i en anda av hvlighet och tolerans av hnsyn till hela befolkningen. Social pluralism, dvs. mjligheten hos alla grupper att arbeta fritt, ppet och jmlikt utan att krnka andras rttigheter, r ett av de grundlggande begreppen i det civila samhllet. Hr r det viktigt att notera att ett civilt samhlle, som hyllar idn om demokrati, inte tillter en civil grupp att agera sjlviskt fr sina egna ml utan hnsyn till andra. I mnga lnder, inklusive Burma, betraktas fljande organisationer normalt som det civila samhllets organisationer: 1. Rttighetsbaserade freningar (Mnskliga rttigheter, arbetarnas rttigheter, jordbrukarnas rttigheter, etniska rttigheter, etc.) 2. Folkets organisationer eller intressegrupper (Fackfreningar, lrarorganisationer, advokatnmnder, kvinnoorganisationer, etc.) 3. Akademiska institutioner (universitets-. och forskargrupper) 4. Sakorienterade organisationer (NGOs, icke-vinstdrivande organisationer) 5. Utvecklingsorganisationer och stiftelser (hlsa, utbildning, jordbruk, etc.) 6. Etnicitet, religisa och kulturella institutioner 7. Den sociala trygghetens assistentgrupper (Begravningshjlp, barnhem, hem fr de fattiga och fattiga ldre, dricksvattenfreningar, frskolor, sociala stdgrupper fr mnniskor som drabbats av cyklonen Nargis, etc.)

34

Vr analys r att nr endast ovannmnda organisationer finns i alla lnder, kommer essensen av det civila samhllet inte att uppns. Historiskt har det visat sig att trots att alla dessa organisationer utom de i kategori (1) fanns i Burma fram till 1988, har det civila samhllet aldrig kommit till stnd. Fr att till exempel genomfra ett utvecklingsprojekt, kan utvecklingsorganisationer tillhandahlla utbildningar fr jordbrukare, lra dem hur man odlar vxter, distribuera utsde, bist med jordbruksutrustning, etc. Det r ett bra bidrag till att frmja jordbrukarnas liv i viss utstrckning. Trots detta, om inte dessa organisationer utmanar den rdande politiken och frseelser av regeringen vad gller ignoreringen av mnniskors rtt att ga mark, olaglig konfiskering av mark frn de lokala myndigheterna, frbud mot friheten att vlja vilka grdor som ska odlas, begrnsningar av den fria handeln med jordbruksprodukter m.m., kan dessa organisationer inte kategoriseras som det civila samhllets organisationer. Fr att ta ett annat exempel, blotta frekomsten av religisa institutioner, oavsett om de r buddhistiska, kristna, hinduistiska, muslimska eller tillhr ngon annan religion, underlttar det inte tillkomsten av det civila samhllet om de bara trffas fr gudstjnst, dr fokus r p lrande och undervisning om egna religisa doktriner, och dr alla var p sina respektive religisa ritualer. Med hnvisning till det munkledda upproret i september 2007 samlades munkar fredligt, men inte fr att trna regelbundna ritualer, utan fr att stta press p regimen att ska en frhandlingslsning fr att omvandla samhllet till ett fredligt, fritt och utvecklat samhlle. Deras beteende indikerar att de frskte spela en roll fr att driva p framvxten av det civila samhllet. Men regimen tog till med hrdhandskarna fr att sl till mot fredliga sammankomster. nnu viktigare r att den stora, buddhistiska religisa institutionen som formellt bildats av den styrande regimen inne i Burma, nnu inte har visat ngra tecken p att de kan utgra en del av det civila samhllet. Nrhelst samhllet r skadat, r lindrandet av lidande en viktig tgrd, oavsett om skadan beror p naturkatastrofer, mnskliga handlingar eller regeringens missktsel. Hjlpen frn sociala organisationer till drabbade nationellt svl som internationellt bidrar i hg grad till samhllet och hjlper offren att terupprtta sina egna liv. Trots detta, s lnge som dessa organisationer bara inriktar sig p humanitrt bistnd och att frska lka sociala sr, kommer de aldrig att frvandlas till civila samhllsorganisationer. Media Tv sektorer i samhllet som r vrda att nmnas r rttsvsendet och media. Oberoende medier r viktiga fr att utveckla ett ppet samhlle och fr att stadkomma ett utbyte av sikter, vilket r ndvndigt fr att det civila samhllet ska vxa fram. Fr att medier, juridiska organisationer och andra oberoende organisationer ska utvecklas, kan registrering fr att regeringen ska kunna utva kontroll inte tilltas. Det r rimligt att krva registrering vid statsfinansiering, eller att krva att organisationer betalar skatt p inkomst eller tminstone ansker om undantag. Samhllet ska dock inte tillta regeringen att anvnda registreringsprocessen som en metod fr att slla ut freningar som den inte godknner eller frbjuda organisationer som motstter sig regeringens politik. Mjligen med undantag fr terroristorganisationer, mste mnniskor vara fria att organisera sig som de vill. Dessa fyra sektorer syftar till att kontrollera och balansera varandras makt. Icke-statliga sektorer mste vara starka nog att formellt utmana regeringen. Generellt har akademiker och FN fo-

35

kuserat fr mycket p den fjrde sektorn som om den var den enda som utvar kontroll p regeringen. Det civila samhllets aktrer inne i Burma, liksom utanfr landet, mste fokusera p alla fyra sektorer lika mycket. Var och en av dessa fyra sektorer r beroende av varandra fr styrka och effektivitet. Till exempel mste rttsvsendet vara tillrckligt oberoende fr att kunna granska statliga lagar och tgrder, fr utan ett starkt rttsvsende kan oberoende organisationer inte beropa rttsligt skydd mot godtycklig statlig inblandning.

Slutsats Det civila samhllet kan aldrig komma till stnd s lnge mnniskor ver hela vrlden, srskilt i Burma, saknar tillrckliga kunskaper om det civila samhllet, s lnge orttvisa lagar som bervar individen frihet och som kraftigt begrnsar den fria frenings-, mtes- och yttrandefriheten finns i samhllet, s lnge det rder brist p mekanismer till skydd av rttigheter och rttsvsendet r underordnat den verkstllande makten, s lnge regeringen innehar vermakt, tillmpar strikt centralisering och inte fullgr sina skyldigheter och s lnge strukturella reformer av de fyra sektorerna, som tjnar till att kontrollera och balansera makten sinsemellan, inte genomfrs. Om strukturella frndringar grs inom alla fyra sektorer, r den demokratiska rrelsen vertygad om att det civila samhllet kommer att uppst. Internationella organisationer mste anta detta nya koncept och omstta det i praktiken. Internationella organisationer br inte hvda att de arbetar fr ett kta civilt samhlle om de inte gr detta. De br inte anvnda det civila samhllet som en urskt fr att ingripa om de endast tillhandahller humanitrt bistnd och frmjar mnniskors sociala vlbefinnande, trots att vi uppskattar det helhjrtat. Burmas konstitution frn 2008 har frmst frhindrat framvxten av ovan nmnda fyra sektorer som kommer att kunna kontrollera och balansera makten sinsemellan. Snarare har man systematiskt faststllt grunden fr en strikt centralisering, som vanligtvis utvas under diktatoriska system. Frekomsten av de fyra sektorerna kommer att bli verklighet frst nr de verkliga principerna fr rttsskerhet rder. S lnge grningsmn som har begtt internationella brott frblir ostraffade i all ondlighet, kommer tillmpningen av rttsstaten att frbli ett hn, och som en fljd av detta kommer den eventuella uppkomsten av ett civilt samhlle efter valet 2010, som ska genomfras med 2008 rs frfattning, att frbli en myt.

VIII. STRAFFRIHETSFRGAN OCH DET INTERNATIONELLA SAMFUNDETS ANSVAR Kanske det mest problematiska och strande hinder fr en verklig demokratisering i Burma r den befintliga kulturen av straffrihet. Trenden fr internationella brott som sker i Burma r vl dokumenterade av Human Rights Watch (HRW), Amnesty International (AI), Internationella Rda korset (ICRC), International Federation of Human Rights (FIDH), FN, och mnga andra. Problemet med straffrihet fr internationella brott krver ett inhemskt och internationellt gensvar. Tyvrr har bda medierna visat sig verkningslsa.

36

A. INTERNATIONELLA BROTT Den burmesiska juntan har inte hindrat internationella brott frn att ga rum, men har varit avgrande fr spridningen av sdana brott. Trots ratificeringen av konventionen om barns rttigheter (CRC)119, fortstter Tatmadaw att vrva barnsoldater i direkt strid med artikel 38120. Det sexuella vldet har ntt sdana niver att det innebr brott mot mnskligheten och krigsfrbrytelser121. SPDC har ven varit djrv nog att iscenstta massiva attacker mot motstndare likt Depayin-massakern122, vilket resulterade i minst 100 eller kanske s mnga som 300 ddsoffer bland NLD-anhngare123.

Depayin-massakern, som intrffade den 30 maj 2003, utgjorde ett planerat angrepp p Daw Aung San Suu Kyi och NLD-medlemmar124. Nra slutet av en framgngsrik politisk kampanjturn av NLD, intensifierades trakasserierna av NLD:s konvoj av medlemmar av den pro-militra unionen Solidarity and Development Association (USDA), vilket resulterade i ddligt vld. Angripare bevpnade med jrnrr och vssade bambuplar bar vita armbindlar fr att skilja sig frn offren. Under massakern, bildade Aung San Suu Kyis supportrar en mnsklig kedja fr att skydda hennes fordon,Convention on the Rights of the Child (adopted 20 November 1989, entered into force 2 September 1990) 1577 UNTS 3 (CRC) art 38. 120 International Human Rights Clinic at Harvard Law School, Crimes in Burma (2009) accessed 4 December 2009. 121 UNHRC Human Rights Situations that Require the Councils Attention, Report of the Special Rapporteur on the situation of human rights in Myanmar, Toms Ojea Quintana (2009) UN Doc A/HRC/10/19. 122 UNCHR Question of the Violation of Human Rights and Fundamental Freedoms in any Part of the World, Situation of Human Rights in Myanmar, Report submitted by the Special Rapporteur, Paulo Srgio Pinheiro (2004) UN Doc E/CN.4/2004/33. 123 The Depayin Massacre Two Years On, Justice Denied ASEAN Inter-Parliamentary Myanmar Caucus (30 May 2005) accessed 4 December 2009. 124 UNCHR Question of the Violation of Human Rights and Fundamental Freedoms in any Part of the World, Situation of Human Rights in Myanmar, Report submitted by the Special Rapporteur, Paulo Srgio Pinheiro (2004) UN Doc E/CN.4/2004/33.119

37

och fick ta emot de slag som var riktade mot henne125. Efter att hennes bil undkom fortsatte morden p civila tills de frsvunnit drifrn. Drifrn sg gmda vittnen hur polis och militr lastade liken p lastbilar, samt rengjorde scenen126. Depayin-massakern r ett bevis p det utbredda och systematiska mnstret av utomrttsliga avrttningar i Burma. Dessutom uppstod det efter att Romstadgan trtt i kraft r 2002, vilket innebr att en utredning av Depayin och andra brott i Burma kan omfattas av jurisdiktionen fr Internationella Brottmlsdomstolen (ICC)127. Hittills har de burmesiska myndigheterna inte vidtagit ngra tgrder fr att utreda morden i Depayin eller hitta grningsmnnen. Detta r bara ett av mnga flagranta exempel p hur prejudikat fr laglshet och straffrihet har faststllts. Som ett resultat av detta kan andra fall av krnkningar fortstta, ssom mord som kollektiv bestraffning, tortyr, ptvingade frsvinnanden, godtyckliga fngslanden, tvngsarbete och tvngsfrflyttningar128. Fr ett samhlle som lever under dessa frhllanden innebr det en stndig brist p mnsklig skerhet och krnkningar av mnskliga rttigheter. B. BRISTEN P INHEMSKA TGRDER OCH INTERNATIONELLA JURIDISKA SKYLDIGHETER Inom landet r Burmas rttsvsende utan medel och ovilligt att ta itu med krnkningar av mnskliga rttigheter. Rttsvsendets oberoende och opartiskhet r fortfarande obefintligt129. Dessutom finns det ingen tgrd i 2008 rs konstitution mot dessa brister, och i sjlva verket frvrras situationen genom att skapa immunitet fr brottslingar130. Vissa lnder har infrt amnestilagar efter perioder av allvarlig konflikt (t.ex. Chile, Argentina, Paraguay, Peru etc.), men inget land har frskt att bygga in sdana tgrder i sina nationella grundlagar. Dessutom har flera av dessa amnestilagar sedan dess upphvts, och vertrdare har talats juridiskt. Viktigast r dock att amnestilagar inte verensstmmer med internationella normer betrffande statens skyldighet att tala brottsliga grningar. Som en stat som r en del av Genvekonventionerna och som en FN-medlemsstat, finns det folkrttsliga taganden om att skydda civila som mste fljas av Burma. Dessutom, som en del i konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW), br FN:s Skerhetsrds (FNSR:s) resolutioner 1325, 1674 och 1820 framhvas srskilt131. Dessa resolutioner betonar kvinnors srskilda utsatthet, och frsker f ett slut p knsrelaterat vld genom att placera kvinnor i kta beslutsfattande positioner, samt genom att strka nationella skyddsmekanismer. Anmlningar av brott i Burma fortstter att vcka global uppmrksamhet, och CEDAW-kommittn uttrycker sin oro ver den hga frekomsten av vld mot kvinnor

Id. Id. 127 Rome Statute of the International Criminal Court (adopted 17 July 1998, entered into force 1 July 2002) 2187 UNTS 90 (Rome Statute) art 11. 128 Crimes Against Humanity in Eastern Myanmar Amnesty International accessed 5 December 2009. 129 UNHRC Human Rights Situations that Require the Councils Attention, Report of the Special Rapporteur on the situation of human rights in Myanmar, Toms Ojea Quintana (2009) UN Doc A/HRC/10/19. 130 Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008), Article 445. 131 UNSC Res 1325 (31 October 2000) UN Doc S/RES/1325; UNSC Res 1674 (28 April 2006) UN Doc S/RES/1674; UNSC Res 1820 (19 June 2008) UN Doc S/RES/1820.126

125

38

och flickor, ssom utbrett vld i hemmet och sexuellt vld, inklusive vldtkt132. Utskottet noterade vidare: vld tycks vara samhlleligt legitimerat och tfljs av en kultur av tystnad och straffrihet133. Trots pstenden om att utreda brott och skipa rttvisa, har juntan inte vidtagit ngra meningsfulla tgrder. Medan vissa ptryckningar har kommit frn det internationella samfundet, har det regionala ASEAN varit alltfr tyst vad gller frgor om mnskliga rttigheter och straffrihet. ven om Asean lnge har deklarerat icke-inblandning i interna angelgenheter av ASEAN:s medlemsstater134 ssom en grundlggande princip, r passiviteten av organisationens medlemsstater samtidigt uppenbart ofrenligt med dess pstdda ml. Av srskilt intresse r Artikel 1 (7) i stadgan, dr det betonas att ASEAN:s syfte r att strka demokratin, strka goda styrelseformer och rttsstatsprincipen, och att frmja och skydda mnskliga rttigheter och grundlggande friheter135. ASEAN-stadgan skapades som en rttslig ram fr att regionalt frstrka ovedersgliga normer i mnga internationella frdrag. Principen om icke-inblandning infr allvarliga brott mot mnskliga rttigheter, strider dessutom mot det internationella ansvaret om att skydda, en skyldighet fr samtliga medlemsstater i FN enligt FN:s Skerhetsrds resolution 1674136. Sledes, enligt bestmmelserna i sin egen stadga, liksom fr att uppfylla sina folkrttsliga taganden, r ASEAN-medlemmarna skyldiga att vidta tgrder vad gller de mnskliga rttigheterna i Burma. Den besvrliga situationen i Burma utgr en mjlighet fr ASEAN att visa sin politiska vilja och pongtera en uttalad avsikt om att frbttra livet fr mnniskor i Sydostasien. Det r dags fr organisationen att stta frmjandet och skyddet av mnskliga rttigheter i praktiken i anslutning till internationella lagar. C. UPPHVANDET AV 2008 RS KONSTITUTION OCH BILDANDET AV EN UNDERSKNINGSKOMMISSION

Vikten av en konstitution, som en grund fr nationell lagstiftning, kan inte nog understrykas. Grundlagsforskaren, Yash Ghai137, frklarar att syftet med att utarbeta en ny frfattning i konfliktomrden r att ta itu med de mekanismer som orsakar den nuvarande otillfredsstllande situationen138. Ghai noterar vidare att den konstitutionella redaktionella processen vanligtvis r en vning fr att skapa delatagande frsoning och frtroende139. Bda dessa aspekter frsummades i fallet Burma. Eftersom beredningsprocessen och den efterfljande konstitutionen har misslyckats med att uppn sina syften, r det rimligt att begra ett upphvande av 2008 rs konstitution av FN:s Skerhetsrd. Fretrde fr en sdan tgrd finns i FN:s Skerhetsrds resolution 554 gllandeUN Committee for the Elimination of All Forms of Discrimination against Women, Concluding observations of the Committee on the Elimination of Discrimination against Women (7 November 2008) UN Doc CEDAW/C/MMR/CO/3. 133 Id. 134 Id., art 2(e). 135 The ASEAN Charter (20 November 2007) accessed 6 December 2009. 136 UNSC Res 1674 (28 April 2006) UN Doc S/RES/1674. 137 Ghai is head of the Constitution Advisory Support Unit of the UN Development Program in Nepal and Special Representative of the UN Secretary General for Human Rights in Cambodia. 138 Yash Ghai, The 2008 Myanmar Constitution: Analysis and Assessment (2009) accessed 7 December 2009. 139 Id.132

39

Sydafrika frn 1983 rs apartheidbefstande frfattning140. 1983 rs konstitutionella frslag skulle ha bervat den inhemska afrikanska majoriteten alla grundlggande rttigheter, inklusive medborgarskap, och eldat upp spnningar mellan olika etniska grupper141. Som ett resultat, framhll FN:s Skerhetsrd handlingens ofrenlighet med FN-stadgan och frklarade att resultatet av folkomrstningen var ogiltigt142. Dessutom avvisade FN:s skerhetsrd konstitutionen och alla smygande manvrar av den rasistiska minoritetsregimen /.../ att befsta vitt minoritetsstyre och apartheid143. Den sydafrikanska regeringen frskte vid den tiden att stifta nationella lagar som i sig var i strid med internationella lagar fr att hindra en betydande del av befolkningen frn politiskt deltagande och beslutsfattande. P samma stt har den burmesiska militrjuntan frtryckt folket i Burma under ett halvt sekel och den utbredda oviljan till regeringsfrndring r obestridlig. Nu, nr SPDC haft mjlighet att ska frsoning genom att skapa en ny konstitution, valde de istllet att befsta sin politiska stllning. Det liknar apartheiderans Sydafrika, SPDC:s konstitution utesluter viktigt engagemang frn etniska grupper. nnu viktigare r dock att juntan r ansvarig fr brott mot mnskligheten, precis som de vita afrikanerna som fresprkade apartheid var. Med resolution 554, kunde FN:s Skerhetsrd ge ett avgrande uttalande mot regimen i Sydafrika som agerade i klar opposition mot folkets vilja. FN:s Skerhetsrd medgav vidare att den enda lsningen fr en rttvis och varaktig fred skulle vara inrttandet av ett icke-rasistiskt, demokratiskt samhlle baserat p majoritetsstyre genom en fullstndig och praktiserad rstrtt fr alla vuxna mnniskor i ett enat och icke-fragmenterat Sydafrika144. Med fortsatt std frn det internationella samfundet, kunde den sydafrikanska befolkningen s smningom reformera sitt samhlle och skapa en ny regering som bygger p demokratiska ideal. Samma vergng skulle kunna uppns i Burma om det internationella samfundet skulle stta press p SPDC genom konkreta tgrder utver kraftfulla uttalanden. Medan tiden har passerat har det internationella samfundet framfrt sin kritik till den burmesiska militrens ledare. Dock har inga omfattande tgrder nnu materialiserats. Efter att SPDC undanhllit std till fljd av cyklonen Nargis, angav Europeiska Unionen (EU) i en parlamentarisk resolution att juntan ska stllas till svars fr brott mot mnskligheten och uppmanar EU:s medlemsstater att verka fr en remiss frn skerhetsrdet till ICC145. Bervandet av mat och medicin till offren fr cyklonen Nargis betraktas som ett brott mot mnskligheten enligt artikel 7 (2) (b) i Romstadgan146. Eftersom SPDC inte har gjort ngonting fr att utreda krnkningar av mnskliga rttigheter gllande den hr hndelsen, tillsammans med mnga andra pstenden om internationella brott, br en underskningskommission bildas av FN:s Skerhetsrd, med hnvisning till fljande resolution, som bland annat, antogs av FN:s generalfrsamling den 29 oktober 2009: Starkt uppmanar regeringen i Myanmar att snarast vidta tgrder fr att stta stopp fr krnkningar av internationella mnskliga rttigheter och humanitr rtt, bl.a. riktat mot

140 141

UNSC Res 554 (15 November 1983) UN Doc A/RES/38/11. Id. 142 Id. 143 Id. 144 UNSC Res 554 (15 November 1983) UN Doc A/RES/38/11. 145 European Union (European Parliament) European Parliament resolution of 22 May 2008 on the tragic situation in Burma (22 May 2008) 2009/C 279 E/16. 146 Rome Statute of the International Criminal Court (adopted 17 July 1998, entered into force 1 July 2002) 2187 UNTS 90 (Rome Statute) art 7.

40

personer som tillhr srskilda etniska grupper, till attacker mot civila vid militra operationer, samt vldtkt och andra former av sexuellt vld, och ett slut p straffriheten fr sdana handlingar147. D. FN:S GENERALSEKRETERARE BAN KI-MOONS OCH DET INTERNATIONELLA SAMFUNDETS ANSVAR FR ATT F ETT SLUT P STRAFFRIHETEN SPDC vxlar mellan att frneka alla anklagelser om krnkningar och hvdar statens suvernitet i inrikespolitiken, tillsammans med principen om icke-ingripande. Straffriheten hrrr frn 2008 rs frfattning, som dock inte br betraktas som en intern angelgenhet fr staten. Sdan straffrihet skulle skydda krigsfrbrytare och hindra att brott mot mnskligheten dras infr rtta; allvaret i sdana brott som faller under FN:s Skerhetsrd diskvalificerar frgan frn att hanteras inhemskt. P samma stt har FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, enligt artikel 99 i FNstadgan, ansvar fr att frgan om straffrihet i 2008 rs konstitution uppmrksammas av FN:s skerhetsrd som ett brott mot internationella mnskliga rttigheter och humanitr rtt148. Varje straffrihet till fljd av 2008 rs konstitution skulle utgra en allvarlig vertrdelse av tvingande normer, liksom ett uppenbart frnekande av det vsentliga i FN-stadgan och Genvekonventionen. Det r nstan skert att SPDC kommer att genomfra valet 2010, men verklig demokratisering kommer inte att uppst. Genomfrandet av 2010 rs val r tnkt att legitimera 2008 rs konstitution. I december 2009 hade det inte frekommit ngra tecken p att SPDC planerar att revidera konstitutionen, eller tminstone upphva bestmmelsen om amnesti. Erknnande av valet 2010 av det internationella samfundet i hopp om en gradvis utveckling mot en demokratisk frndring kommer endast att innebra verensstmmelse med gllande immunitet. Dessutom, om uppdraget fr internationella brott frblir ignorerat, kommer styret av den militra diktaturen att frbli frankrat, och fred och skerhet hotas inte bara i Burma, utan ocks i den strre delen av Asien.

IX. REKOMMENDATIONER Valen 2010 baseras p en konstitution som inte terspeglar folkets vilja, och sledes har den inte ngon grund fr legitimitet. Om SPDC verkligen r inriktat p att infra demokrati, mste fljande tgrder vidtas omedelbart. Fr det frsta mste konstitutionen frn 2008 revideras och de delar av konstitutionen som inte terspeglar viljan hos folket och inte heller uppfyller de internationella normer som terfinns i blomstrande, liberala demokratier, internationell rtt avseende mnskliga rttigheter

UNGA Situation of human rights in Myanmar (29 October 2009) UN Doc A/C.3/64/L.36. Charter of the United Nations and Statute of the International Court of Justice (adopted 26 June 1945, entered into force 24 October 1945) 1 UNTS XVI (UN Charter) art 99.148

147

41

och humanitr rtt, br omarbetas. Dessutom mste alla attacker mot etniska minoriteter upphra omedelbart och ledare br uppmanas att bidra med sina synpunkter p genomgngen av frfattningen. I detta syfte br SPDC genomfra en ppen, heltckande och omfattande genomgng av konstitutionen, samt engagera sig fullt ut med den demokratiska oppositionen och etniska grupper149. Fr att den nya regeringen ska ha ngon legitimitet, mste bristerna i konstitutionen tgrdas omedelbart. Fr det andra mste alla politiska fngar, inklusive Daw Aung San Suu Kyi, slppas. Rtten att utan ingripande hysa sikter garanteras i artikel 19 i ICCPR, som ocks innefattar rtten att ska, mottaga och sprida uppgifter och tankar av alla slag150. I enlighet med denna artikel skall SPDC tillta politiska partier och kandidater en frihet att organisera sig och ha kampanjer utan orimliga restriktioner och tillgng till medierna. terigen mste detta ske s snart som mjligt, s att medborgarna har tillrckligt med tid p sig att bli informerade om de olika politiska alternativen, s att de kan lgga en vlinformerad rst. Fr det tredje mste vallagarna och den faktiska valprocessen uppfylla internationella normer. FN:s Electoral Assistance Division br uppmanas att delta i att hjlpa SPDC med att anpassa sig till dessa normer, och internationella vervakare br bjudas in fr att vervaka valet under en lng period. Fr det fjrde mste SPDC erknna att nr en befolkning lider allvarlig skada till fljd av inbrdeskrig, uppror, frtryck eller stater i upplsning, och den berrda staten r ovillig eller ofrmgen att stoppa eller avvrja det, s ska principen om icke-intervention ge fretrde t det till internationella ansvaret att skydda151. Drfr kommer alla frsk frn SPDC om att bevilja immunitet genom 2008 rs konstitution, eller genom andra nationella lagar och tgrder fr krigsfrbrytelser, brott mot mnskligheten eller andra brott som omfattas av Internationella brottmlsdomstolens jurisdiktion, inte att ha ngon juridisk betydelse under en utredning av Skerhetsrdet eller en remiss152. Det internationella samfundet br frdubbla sina ptryckningar p FN:s Skerhetsrd fr att bilda en internationell underskningskommission fr att utreda om internationella brott ger rum i Burma fr att effektivt kunna underltta arbetet fr att f ett slut p straffriheten. Efter decennier av militrt styre och otaliga brott mot mnskliga rttigheter, frtjnar medborgarna i Burma en regering som tar det primra ansvaret fr att skydda sitt folk. Under 1988 rs demokratiska folkuppror, fick folket i Burma offra tusentals liv fr att avskaffa 1974 rs konstitution. Om det internationella samfundet ger std t eller legitimerar ett val av SPDC som gr att 2008 rs frfattning kommer i kraft, kommer den ondiga frlusten av liv med all skerhet att fortstta. versttning frn engelska av: Anu Niskanen Korrekturlsning: Soili Niskanen

Burma Lawyers' CouncilFr mer information, var vnlig och kontakta: Aung Htoo, General Secretary, Burma Lawyers' Council Tel: 46 (0) 70 866 4159; E-post: aunghtoo@csloxinfo.com; SKYPE - aung_htoo

42

Recommended

View more >