En analys av valet 2010 och efterföljande period i Burma

  • Published on
    27-Apr-2015

  • View
    249

  • Download
    6

Embed Size (px)

Transcript

EN ANALYS AV VALET 2010 OCH EFTERFLJANDE PERIOD I BURMA

RTTSSTATEN OCH DEMOKRATISERING: UR ETT RTTSPERSPEKTIV

SAMMANSTLLT AV BURMA LAWYERS COUNCIL JANUARI 2010

INNEHLLSFRTECKNINGINLEDNING I. BURMAS BAKGRUND: KONSTITUTIONER, VAL OCH POLITISK VILJA A. 1947 RS KONSTITUTION SAMT VAL B. 1974 RS KONSTITUTION SAMT VAL C. VALET 1990 OCH FRGAN OM KONSTITUTIONERNA FRN 1947 OCH 1974 D. FRAMVXTEN AV EN NY MILITRDOMINERAD KONSTITUTION II. KOPPLINGEN MELLAN 2008 RS KONSTITUTION OCH VALET 2010 III. VALET 2010: POLITISKA PARTIER OCH ETNISKA ORGANISATIONER A. POLITISKA PARTIER B. ETNISKA ORGANISATIONER IV. DET OMJLIGA MED FRIA VAL UNDER BEFINTLIGA DRAKONISKA LAGAR A. TRYCKERIERS OCH UTGIVARES REGISTRERINGSLAG FRN 1962 B. STATSSKYDDSLAGEN FRN 1975 C. ELEKTRONISKA TRANSAKTIONSLAGEN FRN 2004 D. AVSNITT 505 (B) I STRAFFLAGEN V. OFRI DEMOGRAFI: MIGRANTARBETARE, FLYKTINGAR, INTERNFLYKTINGAR, FRDRIVNA PERSONER OCH POLITISKA FNGAR A. MIGRANTARBETARE B. FLYKTINGAR OCH INTERNT FRDRIVNA PERSONER C. POLITISKA FNGAR VI. DEMOKRATISK VALSTANDARD A. VALKOMMISSIONEN B. RSTLNGDEN C. RSTNING, FRHANDSRSTNING, RSTNING FRN UTLANDET D. VALOBSERVATRER

2

E. RKNING, TERRKNING OCH FRKLARING AV RESULTAT F. VALFUSK FALLSTUDIE: ZIMBABWE 2008 G. KLAGOML OCH JURIDIKENS ROLL H. RTT TILL INFORMATION OCH MEDIERNAS ROLL VII. ANALYS AV SITUATIONEN I BURMA A. SPDC: PLANERAR INTE ATT AVG UTAN ATT STRKA SIN MAKT B. R ALLA VAL SPRNGBRDOR FR EN SUCCESSIV DEMOKRATISERING? C. ANALYS UTIFRN DET CIVILA SAMHLLETS ASPEKT VIII. STRAFFRIHETSFRGAN OCH DET INTERNATIONELLA SAMFUNDETS ANSVAR A. INTERNATIONELLA BROTT B. BRISTEN P INHEMSKA TGRDER OCH INTERNATIONELLA JURIDISKA SKYLDIGHETER C. UPPHVANDE AV 2008 RS KONSTITUTION OCH BILDANDET AV EN UNDERSKNINGSKOMMISSION D. FN:S GENERALSEKRETERARE BAN KI-MOONS OCH DET INTERNATIONELLA SAMFUNDETS ANSVAR FR ATT F ETT SLUT P STRAFFRIHETEN IX. REKOMMENDATIONER

3

INTRODUKTION De senaste femtio ren har Burma styrts av en militrdiktatur, vilket har medfrt en frstrd ekonomi, upphvd rttsskerhet och tusentals brott mot mnskliga rttigheter gentemot de egna medborgarna. Militrregimen, knd som The State Peace and Development Council (SPDC), vrvar regelbundet barnsoldater, anvnder sexuellt vld gentemot den civila befolkningen, har med vld tvngsfrflyttat och frstrt fler n 3000 byar tillhrande etniska minoriteter och verkstllt avrttningar ostraffat1. Staten har fr nrvarande fler n 2000 politiska fngar, Nobels fredspristagare Daw Aung Sang Suu Kyi inkluderad, och har vgrat upprepade krav p frigivning eller rttegngar. Det Internationella Samfundets frsk till att bde isolera och engagera militrjuntan har varit resultatlst. Regimen har tillknnagett att val kommer att hllas 2010 som en implementering av dess av militren dominerade konstitution, som godkndes mot medborgarnas vilja i maj 2008. Burma Lawyers Council har frskt att f fram en uttmmande analys av det kommande valet genom att noga underska regimens politiska agenda, belysa erfarenheterna av val i Burma historiskt med hnvisning till relevanta konstitutioner, underska de former av val som borde tillmpas i Burma, ge respons till de missuppfattningar som det Internationella samfundet har angende 2008 rs konstitution och valet 2010 och analysera troligheten till fria och rttvisa val under nuvarande politiska villkor i Burma. Dessutom vill man underska den uppkomna straffriheten i samband med regimens konstitution frn 2008 s vl som det Internationella samfundets ansvar. Denna uppsats/skrivelse freslr dessutom konkreta steg till en fredlig demokratisering av Burma frankrad i rttskerhet och mnskliga rttigheter.

International Human Rights Clinic at Harvard Law School, Crimes in Burma (2009) accessed 16 October 2009.

1

4

I. BURMAS BAKGRUND: KONSTITUTIONER, VAL OCH POLITISK VILJAA. 1947 RS KONSTITUTION SAMT VAL r 1948 blev Burma sjlvstndigt frn Storbritannien och etablerade ett flerpartisystem, en demokratisk stat med ett tvkammarparlament i enlighet med 1947 rs konstitution2. Demokratiska val hlls och parlamentet bestod av en deputeradekammare3 (frdelad efter befolkningen) och en kammare av olika nationaliteter4 (frdelad i enlighet med de delar som ingr i unionen). En ppen marknadsekonomi utvades och individuella rttigheter var enligt lagen5 garanterade och skyddade6. Dessutom skapades ett oberoende rttssystem7 fr att kontrollera makten hos de lagstiftande och verkstllande organen. Allmnna val hlls vart fjrde r enligt 1947 rs konstitution och var till stor del fria, rttvisa och inkluderande. Tyvrr var 1947 rs konstitution inte rttvis fr de icke-burmanska etniska stater som ingr i unionen. Den ekonomiska utvecklingen intrffade i de lglnta omrden i Burma dr den burmanska eller etniskt burmesiska befolkningen8, som utgr en majoritet i landet, var bosatt och som gynnades mest. Samtidigt frblev de icke-burmanska, etniska minoriteternas bergsregioner orrda. P grund av de bestmmelser fr representation som angavs i konstitutionen, var de burmanska fretrdarna verlgsna i antal9 jmfrt med de icke-burmanska representanterna i parlamentet och drmed i beslutsprocesserna. De icke-burmanska etniska ledarna insg att burmanerna verlgset skulle ockupera deputeradekammaren, som skulle baseras p befolkningsstorleken. Eftersom demokratin i form av majoritetsstyre var uppskattad, debatterade de inte detta faktum. Dremot var de missnjda med bildandet av kammaren av nationaliteter eftersom deras analys visade att den burmanska gruppen inte bara hade stor pverkan p deputeradekammaren, utan ven p kammaren av nationaliteter10.

Constitution of the Union of Burma (1947), Chapter VI. Constitution of the Union of Burma (1947), Articles 83 and 84. 4 Constitution of the Union of Burma (1947), Articles 87, 88, and 89. 5 Constitution of the Union of Burma (1947), Articles 13-23. 6 Constitution of the Union of Burma (1947), Articles 24-29. 7 Constitution of the Union of Burma (1947), Chapter VIII. 8 The term Burmese was conceived by Chao-Tzang Yawnghwe, the son of Burmas first independent President Sao Shwe Theik. 9 The Chamber of Nationalities consisted of 125 representatives: 25 from Shan, 24 from Karen, 12 from Kachin, 3 from Karenni, 8 from Chin, and 53 from Remaining Territories. Under the title of Remaining Territories, Burman Nationalities could also be represented in the Chamber of Nationalities. 10 Aung Htoo, Ethnic Tensions in Burma [2000] Panorama accessed 9 November 2009.3

2

5

Nr det blev uppenbart att de etniska folken inte fick, och inte inom en verskdlig framtid skulle f, njuta av politisk och ekonomisk jmlikhet med den burmanska majoriteten, startades och intensifierades inbrdeskriget. Ett antal etniska vpnade grupper bildades under de fljande sextio ren av inbrdeskrig. B. 1974 RS KONSTITUTION SAMT VAL r 1962 ledde general Ne Win en statskupp under frevndningen att skydda unionen frn snderfall. Generalerna hvdade att denna drastiska tgrd var ndvndig eftersom unionen hotades av separatistiska komplotter av Shanprinsar11. Militrkuppen gjorde slut p den kortlivade demokratin och satte nstan alla sektorer i samhllet under statsmakten. General Ne Win infrde en ny konstitution 1974, som gav honom politisk legitimitet att hrska p obestmd tid och eliminerade alla politiska partier utom hans eget Burmas Socialistiska Programparti12. 1974 rs konstitution nmnde sju etniska stater Arakan, Chin, Kachin, Karen, Kayah (Karenni), Mon och Shan och delade de terstende burmesiska territorierna i sju regioner som var och en hade samma status som en etnisk grupp13. Utver detta avskaffades kammaren av nationaliteter och en folkfrsamling14 (frdelad efter folkmngd) inrttades. Individuella rttigheter inskrnktes och den statligt drivna ekonomin utarmade snabbt lokala medborgare. Val hlls fyra gnger under general Ne Wins regeringstid, men aldrig p ett demokratiskt stt. Under hela denna tid kamouflerade sig militren med civila klder och fortsatte att styra landet genom rigid centralisering. Hand i hand med centraliseringen kom burmaniseringen, ett frsk att versklja alla kulturer i Burma med etniskt burmansk kultur, och samtidigt ignorera eller undertrycka obekvma skillnader15. De regeringar och regimer som kom efter sjlvstndigheten i Burma, frskte skapa enighet genom att framfra tanken p en gemensam, burmesisk identitet delad av alla invnare i det moderna Burma16, men kampanjerna frmedlade negativa budskap till de icke-bur11

Chao-Tzang Yawnghwe, Burma and National Reconciliation: Ethnic Conflict and State-Society Dysfunction (2001) 10 Legal Issues on Burma Journal accessed 9 November 2009. 12 Constitution of the Socialist Republic of the Union of Burma (1974), Article 11 states: The State shall adopt a single-party system. The Burma Socialist Program Party is the sole political party and it shall lead the State. 13 Constitution of the Socialist Republic of the Union of Burma (1974), Article 31. 14 Constitution of the Socialist Republic of the Union of Burma (1974), Chapter IV. 15 Louis Southalan, Issues of Self-determination in Burma (2000) 5 Legal Issues on Burma Journal accessed 9 November 2009. 16 See Martin Smith, Burma: Insurgency and the politics of ethnicity (2nd edn, Zed Books Ltd., London 1999) for further elaboration.

6

manska etniska minoriteterna. Som en fljd tog inbrdeskrigen fart och Burmas ekonomi blev nnu mer lidande, och r 1987 placerade FN Burma p minst utvecklade lnder-listan17. Livet under denna repressiva regim blev alltmer outhrdligt, vilket ledde till utbredda prodemokratiska demonstrationer som kulminerade i 8888-upproret den 8 augusti 1988. Hrda, militra krafttgrder ledde till tusentals ddsoffer och general Saw Maung iscensatte i sin tur en statskupp, och skapade Law och Order Restoration Council (SLORC). C. VALET 1990 OCH FRGAN OM KONSTITUTIONERNA FRN 1947 OCH 1974 Infr internationella frdmanden gick SLORC med p att genomfra val i efterdyningarna av militrkuppen. I sitt frsta uttalande efter att ha kommit till makten den 18 september 1988, meddelade militrregimen att den hade tagit kontroll fr att kunna anordna demokratiska, allmnna flerpartival18. SLORC kungjorde snabbt en politiska partiers registreringsakt och tillt politiska partier att registrera sig, rekrytera medlemmar och bedriva begrnsad politisk verksamhet. Den 31 maj 1989 antog SLORC folkfrsamlingsvallagen fr att hlla fria och rttvisa allmnna, demokratiska flerpartival och fr att vlja representanter till folkfrsamlingen. Enligt artikel 3 i vallagen, Folkfrsamlingen skall bildas med de folkfrsamlingens representanter som har valts i enlighet med denna lag. I sin 43:e nyhetskonferens den 9 juni 1989 meddelade SLORC: Fr nrvarande har vi tv konstitutioner i vrt land, det r 1947 rs konstitution och 1974 rs konstitution. /.../ De frtroendevalda kan vlja en av konstitutionerna till att bilda regering med, och vi kommer att verfra makten till den regering som bildas genom dem. Vi r redo att verfra makten till den regering som kommer fram i enlighet med konstitutionen. Om de inte tycker om de tv existerande konstitutionerna, kan de utarbeta en konstitution /.../. De frtroendevalda skall utarbeta konstitutionen. Juntan hade rknat med en seger av pro-militra National Unity Party, efterfljaren till den tidigare styrande Burma Socialist Program Party, som finansierades tungt och backades upp av militren. Som en extra tgrd, fick NUP stor uppmrksamhet i media, vilken SLORC ocks kontrollerade.17

Myanmar UN Development Policy and Analysis Division (1987) accessed 13 November 2009. 18 SLORC announcement No. 194 (16 February 1989).

7

I valet 1990, chockade befolkningen militrjuntan genom att rsta en vervldigande majoritet fr oppositionspartiet National League for Democracy (NLD). NLD fick 82 procent av rsterna, och fyllde 392 av 489 platser i nationalfrsamlingen. Efter den fantastiska segern fr demokratiska partier i valen i maj 1990, blev det snabbt uppenbart att militren inte hade fr avsikt att verfra makten till det nyvalda parlamentet. Fr att avleda de vxande inhemska och internationella ptryckningarna fr att erknna valresultatet och att sammankalla folkfrsamlingen, meddelade SLORC att en ny konstitution mste godknnas frst. D. FRAMVXTEN AV EN NY MILITRDOMINERAD KONSTITUTION Under SLORCs frsta officiella uttalande om sin stllning sedan valen i maj, meddelade generalmajor Khin Nyunt, frste sekreterare i SLORC, under SLORCs 100:e presskonferens den 13 juli 1990: I dagslget br vi vervga valet mellan 1947 rs och 1974 rs konstitution. Det r uppenbart p grund av ndrade tider och villkor, att ingen av konstitutionerna r nu lmplig eller anvndbar. S vilken frfattning ska vi anvnda fr att verfra makt? Vi br utarbeta en ny konstitution. Fr att en stark regering ska kunna framtrda, mste vi g systematiskt fram i enlighet med lagen. De vinnande partierna br arbeta fr framvxten av en resolut, lngsiktig konstitution fr staten och fr hela folket. De politiska partierna r ansvariga fr utformningen av konstitutionen. Nr det gller SLORC, kommer vi inte att betrakta det som ngot som inte har ngot intresse fr oss. Jag skulle vilja sga att SLORC kommer att ge bistnd s mycket som mjligt. ... Det r av intresse fr oss och vi r ansvariga fr det. Tv veckor senare, p trskeln till ett mte med NLDs representanter som valts av folkfrsamlingen, utfrdade SLORC meddelande nr. 1/90 som sger: En politisk organisation fr inte automatiskt de suverna lagstiftnings-, administrativaoch rttsliga befogenheterna genom framvxten av en folkfrsamling. Dessa befogenheter kan endast erhllas p grundval av en konstitution. /.../ De representanter som vljs av folket ansvarar fr att utarbeta en konstitution fr en framtida demokratisk stat. Men SLORC ogiltigfrklarade valresultatet helt och hllet. De representanter som valts av folket fick inte ens lov att utarbeta en konstitution fr en framtida demokratisk stat. Som svar p SLORC:s uttalande om utarbetandet av en permanent konstitution, betonade NLDs fretrdare punkt 9 i Gandhis Hall-deklaration: Endast folkfrsamlingen har ansvaret att anta den nya konstitutionen. /.../En konstitution som utarbetas nr som helst och var som helst utan folkfrsamlingen /.../ kommer inte att ha en verkstllande makt [och] kommer inte att f ngon respekt. Det r av strsta vikt att sammankalla folkfrsamlingen s snabbt som mjligt fr att utarbeta en ny konstitution som syftar till att bygga den nya demokratiska union som efterfrgats av folket19.19

Gandhi Hall Declaration National League for Democracy (29 July 1990) accessed 10 November 2009.

8

I stllet fr att underltta utarbetandet av den nya konstitutionen i samarbete med de fretrdare som utsetts i valet under maj 1990, inledde SLORC sitt nationella konvent i januari 1993. I sjlva verket var det nationella konventet en bluff. Nstan alla konventets delegater var inte bara utvalda, utan ocks strngt kontrollerade fr att skerstlla deras samtycke till en konstitution som utarbetats helt av militren. Fretrdarna som valts ut av folket under valen i maj 1990, uteslts helt frn konstitutionens uta...