En svensk nollvision för växthusgasutsläpp

  • Published on
    24-Mar-2016

  • View
    218

  • Download
    3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

En panelrapport frn IVA-projektet Vgval energi.

Transcript

<ul><li><p>En svensk nollvision fr vxthusgasutslpp </p><p>Vgval energi</p><p>VGVALENERGI</p></li><li><p>KUNGL. INGENJRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) r en fristende akademi med uppgift att frmja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt nringslivets utveckling. I samarbete med nringsliv och hgskola initierar och freslr IVA tgrder som strker Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft. Fr mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: www.iva.se </p><p>Utgivare: Kungl. Ingenjrsvetenskapsakademien (IVA), 2008 Box 5073, se-102 42 Stockholm Tfn: 08-791 29 00 </p><p>IVA-M 401ISSN: 1102-8254 ISBN: 978-91-7082-791-4</p><p>Textredigering: Henrik Lundstrm, frilansLayout: Pelle Isaksson, IVA</p><p>Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida www.iva.se</p></li><li><p>3Innehll</p><p>Sammanfattning .................................................................................................................4</p><p>Summary ............................................................................................................................6</p><p>1. Bakgrund och syfte .........................................................................................................9En svensk nollvision r ndvndig ...................................................................................9Projektets syfte och ambition ...........................................................................................9Projektets avgrnsningar ............................................................................................... 10Definitioner och frklaringar ......................................................................................... 10</p><p>2. Nulge .......................................................................................................................... 11Nettoupptag och utslpp utanfr Kyotoprotokollet ....................................................... 11Beskrivning av varje sektors bidrag till utslppen .......................................................... 12</p><p>3. Delml 2030 .................................................................................................................. 15Hur vi nr delml 2030 sektor fr sektor .................................................................... 16</p><p>4. Nollvision 2043 Tre ndvndiga prioriteringar .......................................................... 19Utveckla elsamhllet...................................................................................................... 19Skogen och jordbruket ett vrdefullt biologiskt system .............................................. 22Avskiljning och lagring av koldioxid .............................................................................24Avslutande kommentarer ...............................................................................................24</p><p>5. Bilaga ............................................................................................................................ 25Om projektet ................................................................................................................. 25Referenser ...................................................................................................................... 25</p></li><li><p>4De flesta klimatforskare i vrlden r ense om att vi redan idag, p nivn 385 ppm, har en s stor mngd vxthusgaser i atmosfren att alla tillskott mste anses som oacceptabla. Enligt IPCC, FNs klimatpanel, kar jordens medeltemperatur med tv grader vid 450 ppm. Att verstiga den nivn bedms ge radikala frsmringar fr mnskligt liv p jorden. Tillskottet ligger idag p tv ppm per r vilket innebr att utslppen mste komma ner till noll inom trettiofem r fr att inte verstiga tv graders temperaturkning. </p><p>Kungl. Ingenjrsvetenskapsakademien har med IPCCs slutsatser som utgngspunkt tagit fram En svensk nollvision fr vxthusgasutslpp, fr att se hur vi kan minska utslppen av vxthusgaser redan nu och inom trettiofem r komma ner till noll. Vi konstaterar att befintlig teknologi kan ge stora effekter men pekar ocks p omrden dr ny utveckling mste ske. </p><p>Vr bedmning r att nollutslpp, det vill sga balans mellan utslpp och lagring, gr att stad-komma men det krver en mlmedveten hand-lingsplan. Tre omrden r strategiskt viktiga fr att komma ifrn anvndningen av fossil energi och eliminera utslppen av vxthusgaser; att utveckla elsamhllet, att utnyttja och skta skogen och jordbruket mer vxthussmart (ka bindning och minska lckage) samt fnga in och lagra koldioxid.</p><p> Frutsttningarnafrattutveckla elsamhllet r att vi har tillgng till el utan vxthusgasutslpp till ett konkurrenskraftigt pris. Med effektiviseringar av nuvarande elanvndning samt ett tillskott frn el generad av vind, sol och vatten kan vi till exempel stlla om hela personbilsparken till eldrift samt minska anvndningen av fossila brnslen inom en rad andra omrden. Vgtransporter str fr nra 30 procent av vra nettoutslpp. Elnt och tariffer behver utvecklas s att ven lokal eltillfrsel frn till exempel enskilda vindkraftverk stimuleras. P nnu lngre sikt kan verfringskapaciteten byggas ut s att till exempel el frn stora solcellsparker i Sydeuropa kan komplettera svensk vattenkraft. </p><p> Jord- och skogsbruket har stor betydelse fr klimatet, bde vad gller utslpp och upptag av vxthusgaser. Med rtt sktsel av Sveriges skog och jord kan dels tillvxten och drmed kolsnkan kas dels kan utslppet av koldioxid och metan frn naturliga processer i marken reduceras. Dessutom kan skogens och skogsindustrins rest- och bipro-dukter utnyttjas bttre om de inte enbart anvnds i fjrrvrmeanlggningar och fr kraftproduktion, utan ocks genom utveckling av ny teknik bli rvara fr andra generationens biodrivmedel. </p><p> Frprocessindustrinochdetstoraantaletkolkraft-verk i vrlden torde avskiljning och lagring av koldioxid bli en ndvndighet. I Sverige finns 14 utslppskllor med mer n en miljon ton koldioxid vardera om ret motsvarande totalt 23 miljoner ton koldioxid. Det r viktigt att utveckla tekniker fr avskiljning och lagring av dessa utslpp, men hr terstr mycket arbete fr att skerstlla att avskilj-ningen fungerar och att lagringen r sker. Sverige br med sin stora basindustri engagera tillrckliga resurser fr att delta i den internationella utveck-lingen av denna teknik.</p><p>Sammanfattning</p></li><li><p>5Frutsttningen fr att lyckas med en nollvision r ett nytt stt att tnka och agera i hela samhllet. Att hushlla med resurser och eliminera vxthus-gasutslpp mste bli en sjlvklarhet. En systema-tisk information mste ske dr allt frn dagliga konsumentval till strre investeringar grs med full kunskap om vilka utslpp varje beslut medfr.</p><p>Frndringen av svensk industri och hela sam-hllet mste ske p sdant stt att konkurrensen inte snedvrids nr globala regelverk frhandlas fram. Med den frndring, drivet av klimatkra-ven, som hela vrlden mste genomg kan svenska fretag skapa konkurrensfrdelar genom att fr-dla befintlig teknologi och vara innovativ. Dagens finansiella och industriella kris br ses som ett fr-strkt skl att flytta fram vrt lands position inom klimatteknik och klimatpolitik. Den dramatiska omstruktureringen av vrldens bilindustri r en god illustration av vikten att i tid anpassa produk-tion och produkter till nya krav.</p><p>Samtidigt som frndringarna innebr merkost-nader p kort sikt har Sverige ett flertal styrkepo-sitioner som kan strka vr konkurrenskraft. Att inte agera nu medfr frlorad framtida konkur-renskraft och, om hela vrlden fortstter som nu, stora framtida klimatskador. </p><p>Vrt land har stora mjligheter att driva p en radikal minskning av vxthusgasutslppen. Vr industriella kompetens inom sektorerna el, fordon, skog och byggande kan ge oss konkurrensfrdelar i en omstllning till ett fossilfritt samhlle. Det strker dessutom vr trovrdighet och globala stllning i internationella frhandlingar om nya klimatml inom EU och FN. </p></li><li><p>6Most climate researchers around the world agree that, with the current level of 385 ppm, we already have such a large amount of greenhouse gases in the atmosphere that all additions must be consid-ered unacceptable. According to IPCC, the UNs Intergovernmental Panel on Climate Change, at a level of 450 ppm the global average temperature will increase by 2 degrees. Experts believe that ex-ceeding that level would radically worsen condi-tions for human life on earth. Additions today are at 2 ppm/year, which means that emissions must be reduced to zero in thirty-five years to avoid ex-ceeding the 2 degree temperature increase. </p><p>The Royal Swedish Academy of Engineering Sci-ences, using the IPCCs conclusions as a starting point, has produced a report entitled A Swedish Zero Vision for Greenhouse Gas Emissions to ex-plore how we can reduce emissions of greenhouse gases right now and bring them down to zero within a period of thirty-five years. In the report we state that existing technology can have a major impact but we also highlight areas where more de-velopment is needed.</p><p>It is our opinion that it is possible to achieve zero emissions, i.e. a balance between emissions and storage, but a specific and targeted action plan is needed. Three areas are of strategic importance to move us away from fossil energy and eliminate emissions of greenhouse gases: developing the electric society, utilising forests and agriculture, and carbon capture and storage.</p><p> Inordertodevelopthe electric society we need an affordable supply of electricity without greenhouse gas emissions. By making our electricity consumption more efficient and adding electricity generated by wind, solar and water, we could, for example, convert our entire fleet of private cars into electric vehicles. The power grid and tariffs need to be developed so that the local electricity supply can also come, for example, from individual wind power stations through so-called smart grids. In the longer term the transmission capacity needs to be expanded so that electricity from sources such as large solar panel parks in Southern Europe can supplement Swedish water power.</p><p> Agriculture and forestry are of great signifi-cance for the climate, both in terms of emissions and in absorbing greenhouse gases. If Swedish for-ests and farmland are cared for correctly, growth and thus also the carbon sink could be increased, and emissions of carbon dioxide and methane from natural processes in the ground could be reduced. Also, the residual products and bi-products from the forest and forest industry could be put to bet-ter use if they are not only used in district heating and for power production. By developing new technology they could also be used as raw material for a second generation of biofuel. </p><p> Intheprocessingindustryandatthenumerouscoal power plants around the world, carbon se-questration and storage should be a require-ment. In Sweden there are 14 sources with emis-sions of more than one million tonnes of carbon dioxide a year, equivalent to a total of 23 million tonnes of carbon dioxide. It is vital to develop tech-nologies for the sequestration and storage of these emissions, but a lot of work still needs to be done to ensure that the sequestration process is effec-tive and that the carbon is stored safely. Sweden, with its large proportion of basic industries, should dedicate sufficient resources to participate in the international development of this technology.</p><p>Summary</p></li><li><p>7In order to realise the zero vision we need a new way of thinking and acting to permeate our soci-ety. Saving resources and eliminating greenhouse gas emissions must become a matter of course. Information should be provided systematically so that everything from daily consumer choices to large investment decisions can be made with the full knowledge of the emissions that will result from every decision we make. </p><p>Changes to Swedish industry and in society as a whole must be made in such a way that we are not at a competitive disadvantage when glo-bal regulations are negotiated. With the changes, driven by climate requirements, that the whole world must implement, Swedish companies can place themselves in a competitive position by fine-tuning existing technology and being innovators. The current financial and industrial crisis should be seen as another reason to advance our coun-trys position in climate technology and climate policy. The dramatic restructuring of the global auto industry is a good example of the importance of adapting production processes and products in a timely manner to new requirements.</p><p>While the changes involve additional costs in the short term, Sweden has a number of strengths that can make our country more competitive. If we fail to act now we will miss out on future competitive advantages, and if the entire world continues on its current path, we will see considerable climate damage in the future.</p><p>Our country has a great opportunity to drive a radical reduction in greenhouse gas emissions. Our industrial expertise within the electricity, motor vehicle, forest and construction industries can make us highly competitive in the transition to a fossil-free society. This will also improve our credibility and global position in international ne-gotiations on new climate goals within the EU and the UN. </p></li><li><p>8</p></li><li><p>9De flesta vetenskapsmn r ense om att vi redan idag har ntt en s hg niv av vxthusgaser i at-mosfren att alla tillskott mste anses som oac-ceptabla. Enligt berkningar kar vxthusgaser-nas halt med tv miljondelar (ppm) per r, frn dagens niv p 385 ppm. Enligt IPCC r 450 ppm en niv fr vxthusgaser1 som motsvarar tv gra-ders global temperaturkning. Detta betyder att vi verskrider grnsen om 450 ppm r 2043. Detta innebr att vi har 35 r p oss att finna lsningar och ndra beteendemnster. </p><p>Klimatet kan ses som ett ostyrt system med lnga ledtider som marknaden inte sjlv frmr att lsa. Ett exempel r ozonutslppen vars effekter r lngvariga trots att kraftfulla tgrder vidtagits bromsstrckan fr ostyrda system r lng vilket r ett starkt argument fr en snabb omstllning. Det r brttom.</p><p>En svensk nollvision r ndvndig</p><p>Vr utgngspunkt i detta projekt har varit att Sve-riges nettotillfrsel av vxthusgaser skall vara noll r 2043, det vill sga att det rder balans mellan utslpp ena sidan och nettoupptag och lagring andra sidan. r d en nollvision realistisk? Eller ens ndvndig? Sveriges pverkan r mycket liten sett i ett globalt perspektiv. Sverige har i jmfrelse med mnga lnder lga utslpp fr elproduktion och vi ligger i framkant med vra industriella processer nr det gller energieffektivitet och miljtnkande. </p><p>nd anser vi att en nollvision r bde angel-gen och mjlig, av fljande tre skl: </p><p>1. Jordens befolkning r idag drygt sex miljarder, som har en strre konsumtion per capita n vad 2,5 miljarder mnniskor hade r 1950. Prognosen r att vi r nio miljarder mnniskor r 2050. Om inte ett utvecklat och vlorganiserat land som Sverige med nio miljoner invnare kan beskriva hur vgen till nollutslpp ser ut, kan vi inte krva detta av andra. Vi mste ta det ansvaret. </p><p>2. Sverige har god internationell trovrdighet. Som industrination kan vi skra en topposition inom en rad omrden, nr nya lsningar och innovationer fr att bidra till en omstllning fr allt strr...</p></li></ul>