Enkla metoder för bedömning av biologisk å ?· pubertetsstarten (Tanner II) i norra Europa omkring…

  • Published on
    28-Feb-2019

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

<p>Enkla metoder fr bedmning av biologisk lder </p> <p>En individs utveckling frn ett nyftt barn till en vuxen mnniska knnetecknas av omvxlande </p> <p>perioder av relativt lngsam, kontinuerlig tillvxt och faser av vldig snabba frndringar dr olika </p> <p>organ, organsystem och kroppen som helhet gr igenom genomgripande frndringar under relativt </p> <p>kort tid. Mottaglighet och tolerans fr olika typer av fysisk trning varierar kraftigt i samband med </p> <p>dessa vxlingar. Bortsett frn det frsta levnadsret sker de mest ptagliga frndringarna i samband </p> <p>med puberteten. vergngar frn det prepubertala stadiet till puberteten och det postpubertala </p> <p>stadiet medfr radikala frndringar i trningsbarhet av olika fysiska kvaliter och frmgor. Det </p> <p>mest vrdefulla ur praktisk, idrottslig synvinkel r, drfr, just att kunna identifiera vergngar </p> <p>mellan olika stadier fr att kunna anpassa trning till barnens specifika frutsttningar och behov </p> <p>under olika perioder av individuell utveckling. De ldersindelningar och skalor som frekommer i </p> <p>Sverige i pedagogiska och idrottsliga sammanhang r dock fga anvndbara i detta avseende. Svl </p> <p>den vanligt frekommande indelningen i frskolelder, skollder och gymnasielder, som den i </p> <p>utvecklingspsykologiska sammanhang populra Erik Homburger Eriksons stadier (Spdbarnslder, </p> <p>Smbarnslder, Leklder, Skollder, Ungdom, Tidig vuxenlder, Vuxenlder, lderdom) bygger i </p> <p>grunden p kronologisk lder (se Jerlang et al. 2007). Problemet r att kronologisk lder och biologisk </p> <p>lder som r praktiskt intressant kan skilja sig vldigt mycket t. En 12-rig pojke kan biologiskt sett </p> <p>vara 10 r gammal och prepubebertal eller ha en biologisk utvecklingsniv som motsvarar en 14-</p> <p>ring och vara lngt inne i puberteten. ven Langlo Jagtien, Hansen och Annerstedts indelning inom </p> <p>idrottspedagogik i Utvecklingsfaser 0-6 r, 6-10 r och 10-16 r r baserad p kronologisk lder </p> <p>(Langlo Jagtien et al. 2002). Inom idrottsrrelsen tillmpar man indelningen i barn (till och med 12 </p> <p>r) och ungdom (13-20 r) (Idrotten Vill, 2005). ven denna indelning r baserad p kronologisk </p> <p>lder. Vilka metoder finns det d fr att som en praktiskt verksam trnare eller ledare f en </p> <p>uppfattning om adepternas faktiska biologiska lder fr att kunna bedriva? </p> <p>Den mest exakta bestmningen av biologisk lder kan gras utifrn medicinska underskningar med </p> <p>hjlp av rntgenologiska metoder. Den mest anvnda tekniken idag bygger p </p> <p>rntgenunderskningar av skelettet i hnder och handleder. Den brjade utvecklas av Todd p 1930-</p> <p>talet och sedan frfinats av Greulich och Pyel (1959) och Tanner och Whitehouse (1975). Metoderna </p> <p>bygger p analys av utveckling av sm ben i handen och handleden och anses idag vara The Golden </p> <p>Standard nr det gller att faststlla en sann biologisk lder. Dessa metoder krver av naturliga skl </p> <p>tillgng till avancerad utrustning och specialutbildad personal. D Sverige till skillnad frn t ex de </p> <p>baltiska lnderna eller forna Sovjet Unionen saknar en etablerad nationell struktur fr systematisk </p> <p>medicinsk uppfljning av idrottare r dessa metoder inte tillgngliga fr de flesta trnare. Det finns </p> <p>dock vletablerade och validerade metoder fr bedmning av biologisk lder som bygger p </p> <p>observation och som inte krver ngon utrustning alls. Den metod som har ftt strst utbredning i </p> <p>vstvrlden har utvecklats av den brittiske barnlkaren och forskaren James Tanner p 1960-talet. </p> <p>Tanners 5-gradiga skala bedmer individens fysiska utveckling utifrn graden av utveckling av </p> <p>primra och sekundera knsegenskaper. Tanners metod visade sig verensstmma vldigt bra med </p> <p>rntgenologiska metoder fr bedmning av biologisk lder (korrelationskoefficient r &gt; 0,92). </p> <p>Tabellerna nedan visar hur Tannerskalan fr pojkar och flickor ser ut. </p> <p>Tabell 1. Tannerskalan fr pojkar </p> <p>Tanner stage </p> <p>Genitalia Pubesbehring Tillvxt Annat </p> <p>Tanner I </p> <p>Prepubertal Testiklar &lt; 2,5 cm </p> <p>Prepubertal Inget knshr alls </p> <p>Basal 5,0-6,0 cm/r </p> <p>Tanner II </p> <p>Testiklar 2,5-3,2 cm, Huden p pungen blir tunnare och rodnar </p> <p>(11,9 r) </p> <p>Liten mngd lnga duniga hr och en ngot </p> <p>pigmenterad bas vid penis och pung (12,3 r) </p> <p>Basal 5,0-6,0 cm/r </p> <p>Minskning av fettmassa </p> <p>Tanner III </p> <p>Testiklar 3,3-4,0 cm Tillvxt av penislngd </p> <p> (13,2 r) </p> <p>Hret blir grvre och krulligt samt sprider ut sig </p> <p>(13,9 r) </p> <p>Accelererad 7,0-8,0 cm/r </p> <p>Gynekomasti (frstorade brstkrtlar, 13,2 r), </p> <p>Mlbrott (13,5 r), kning av muskelmassa </p> <p>Tanner IV </p> <p>Testiklar 4,1-4,5 cm, Tillvxt av penislngd </p> <p>och omkrets, Huden p pungen mrknar (14,3 r) </p> <p>Vuxenlik hrkvalit, breder ut sig ver </p> <p>blygdbenet (pubis) men endast sparsam behring </p> <p>p lren (14,7 r) </p> <p>Tillvxtspurt 10,0 cm/r </p> <p>(13,8 r) </p> <p>Behring i armhlor (14,0 r), Vuxen rst (14,1 r), </p> <p>Acne (14,3 r) </p> <p>Tanner V </p> <p>Testiklar &gt; 4,5 cm, Vuxet utseende p knsorgan (15,1 r) </p> <p>Hret har ocks vandrat ut p lren (15,3 r) </p> <p>Tillvxten bromsas upp och stannar av (ca 17 r) </p> <p>Behring i ansikte (14,9 r), Fortsatt kning av </p> <p>muskelmassa </p> <p>Tabell 2. Tannerskalan fr flickor </p> <p>Tanner stage </p> <p>Genitalia Pubesbehring Tillvxt Annat </p> <p>Tanner I </p> <p>Prepubertal Ingen krtelvvnad, Vrtgrden (areola </p> <p>mammae) fljer konturerna av det </p> <p>omgivande brstskinnet </p> <p>Prepubertal Inget knshr alls </p> <p>Basal 5,0-6,0 cm/r </p> <p>Tanner II </p> <p>Det brjar bildas brstkrtlar med, vrtgrden brjar </p> <p>breda ut sig (11,2 r) </p> <p>Liten mngd lnga duniga hr och en ngot </p> <p>pigmenterad bas p de yttre blyglpparna (11,9 </p> <p>r) </p> <p>Accelererad 7,0-8,0 cm/r </p> <p>kning av klitoris storlek </p> <p>Tanner III </p> <p>Brsten brjar bli mer upphjda och breder </p> <p>ut sig utanfr vrtgrdarna, vilka </p> <p>fortstter att utvidgas men fortstter att vara </p> <p>i kontur med omgivande brst (12,4 </p> <p>r) </p> <p>Hret blir grvre och krulligt samt sprider ut sig </p> <p>(12,7 r) </p> <p>Tillvxtspurt Ca 8,0 cm/r </p> <p>Behring i armhlor (13,1 r), acne (13,2 r) </p> <p>Tanner IV </p> <p>kad brststorlek och upphjning; vrtgrden och brstvrtan bildar en naturlig upphjning frn konturen p det omgivande brstet </p> <p>(13,1 r) </p> <p>Vuxenlik hrkvalit, breder ut sig ver </p> <p>blygdbenet (pubis) men endast sparsam behring </p> <p>p lren (13,4 r) </p> <p>Tillvxten bromsas upp, &lt; 7,0 cm/r </p> <p>Frsta menstruation (13,3 r), regelbunden </p> <p>menstruation (13,9 r) </p> <p>Tanner V </p> <p>Brsten nr vuxen storlek, vrtgrden </p> <p>tergr till konturen av det omgivande brstet, </p> <p>med en centrerad upphjd brstvrta </p> <p>(14,5 r) </p> <p>Hret har ocks vandrat ut p lren (14,6 r) </p> <p>Tillvxten stannar av (ca 16 r) </p> <p>Vuxet utseende p knsorgan </p> <p>Den genomsnittliga lder fr olika stadier som anges i de ovanstende tabellerna hrstammar frn </p> <p>Tanners studier genomfrda p 1960-talet i Storbritannien (Tanner 1962; Marshall &amp; Tanner 1969; </p> <p>Marshall &amp; Tanner 1970). Enligt de moderna studierna r den genomsnittliga ldern fr </p> <p>http://sv.wikipedia.org/wiki/Penishttp://sv.wikipedia.org/wiki/Blygdbenethttp://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5rtg%C3%A5rdhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%B6stk%C3%B6rtelhttp://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5rtg%C3%A5rdenhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%B6stv%C3%A5rtahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Blygdbenet</p> <p>pubertetsstarten (Tanner II) i norra Europa omkring 10,7-11,2 r fr flickor och 11,5 r fr pojkar </p> <p>(Hagens 2008). </p> <p>Tannerskalan utgr ett mycket enkelt och tillfrlitligt verktyg fr bedmning av biologisk lder men </p> <p>ven denna metod i mnga fall frutstter samarbete mellan trnare och skolhlsovrden </p> <p>(skolskterska, skollkare) eller annan vrdpersonal. r man en manlig handbollstrnare som arbetar </p> <p>med ett tjejlag F14 s r det knappast lmpligt att p egen hand frska anvnda sig av Tannerskalan </p> <p>om man inte vill hamna p Aftonbladets lpsedel. Finns det ngra andra metoder som innebr </p> <p>mindre ingrepp i den personliga integriteten n Tannerskalan? </p> <p>I den kanadensiska modellen LTAD (Long Term Athlete Development), som trots den allvarliga </p> <p>kritiken frn vetenskapligt hll (Ford et al. 2011) har ftt stor uppmrksamhet under den senaste </p> <p>tiden, grs ett frsk att knyta idrottsliga utvecklingsstadier till individuell biologisk utveckling genom </p> <p>att anvnda lngdtillvxtspurten som den viktigaste milstolpe. Detta grs genom mtningar av </p> <p>kroppslngd i sittande och stende position. Det man egentligen mter med denna metod r </p> <p>proportionen mellan benens och verkroppens lngd. Denna proportion vet man frndras med </p> <p>lder. Detta verktyg r dock tmligen trubbigt. Det gr visserligen att upptcka tillvxtspurten men </p> <p>att kunna frutsga nr den ska intrffa och drmed planera trning i prepubertal lder r vldigt </p> <p>svrt. LTAD frblir drfr i huvudsak en modell som utgr frn kronologisk lder dr man definierar </p> <p>olika stadier i relation till just den kronologiska ldern: </p> <p> Stage 1: Active Start (0-6 years) </p> <p> Stage 2: FUNdamentals (girls 6-8, boys 6-9) </p> <p> Stage 3: Learn to Train (girls 8-11, boys 9-12) </p> <p> Stage 4: Train to Train (girls 11-15, boys 12-16) </p> <p> Stage 5: Train to Compete (girls 15-21, boys 16-23) </p> <p> Stage 6: Train to Win (girls 18+, boys 19+) </p> <p> Stage 7: Active for Life (any age participant) </p> <p>Det finns dock betydligt mer tillfrlitliga metoder som ocks bygger p underskningar av </p> <p>kroppsproportioner men som kan ge en mycket mer detaljerad bild av den individuella biologiska </p> <p>utvecklingen. Dessa metoder inkluderar mtningar av olika delar av kroppen. Den ursprungliga </p> <p>metoden utvecklades av Wutscherk 1974, som konstruerade en s kallad Complex Sign of the Body </p> <p>Build (KC). KC bygger p mtningar av 8 antropometriska parametrar och i princip anger proportiner </p> <p>mellan bl och extremiteter. Denna metod utvecklades och frenklades av Brauer (1982) och bygger </p> <p>p mtningar av 5 parametrar och berkning av Krperbauentwicklungsindex (KEI). Formeln fr </p> <p>berkning av KEI r: </p> <p>KEI (pojkar) = ((axelbredd + hftbredd) x (2x max. underarmens omkrets 16RI)+18,1) / 20 x </p> <p>kroppslngd </p> <p>RI str fr Rohrers Index som berknas enligt fljande: </p> <p>RI = (Kroppsvikt (g) x 100) / Kroppslngd (cm) 3 </p> <p>Underarmens omkrets hos pojkar mts p det bredaste stlle. </p> <p>http://www.canadiansportforlife.ca/ltad-stages/active-starthttp://www.canadiansportforlife.ca/ltad-stages/fundamentalshttp://www.canadiansportforlife.ca/ltad-stages/learn-trainhttp://www.canadiansportforlife.ca/ltad-stages/train-trainhttp://www.canadiansportforlife.ca/ltad-stages/train-competehttp://www.canadiansportforlife.ca/ltad-stages/train-winhttp://www.canadiansportforlife.ca/ltad-stages/active-life</p> <p>KEI (flickor) = ((axelbredd + hftbredd) x (lrets omkrets 15RI)+18,6) / 20 x kroppslngd </p> <p>Lrets omkrets hos flickor mts mitt p lret (hlften av avstndet mellan trochanter major och </p> <p>laterala epicondylen p lrbenet). </p> <p>KEI visade sig vara en mycket bra reflektion av en sann biologisk lder (korrelationskoefficient r &gt; </p> <p>0,89 i olika studier). Tabellerna nedan visar sambandet mellan lder och KEI (data frn Riegerov &amp; </p> <p>Sedlak 1996). </p> <p>Tabell 3. Normativt KEI hos pojkar och flickor i olika ldrar. </p> <p>lder (r) </p> <p>KEI pojkar (Medelvrde </p> <p>standardavvikelse) </p> <p>KEI flickor Medelvrde </p> <p>standardavvikelse) </p> <p>3,00 3,99 0,46 0,05 0,43 0,05 </p> <p>4,00 4,99 0,50 0,05 0,47 0,05 </p> <p>5,00 5,99 0,56 0,05 0,53 0,05 </p> <p>6,00 6,99 0,59 0,06 0,59 0,06 </p> <p>7,00 7,99 0,61 0,06 0,62 0,06 </p> <p>7,00 8,99 0,64 0,07 0,65 0,06 </p> <p>9,00 9,99 0,66 0,07 0,69 0,06 </p> <p>10,00 10,99 0,69 0,06 0,72 0,07 </p> <p>11,00 11,99 0,71 0,06 0,77 0,07 </p> <p>12,00 12,99 0,74 0,06 0,80 0,07 </p> <p>13,00 13,99 0,78 0,07 0,84 0,08 </p> <p>14,00 14,99 0,84 0,07 0,87 0,07 </p> <p>15,00 15,99 0,86 0,06 0,90 0,07 </p> <p>16,00 16,99 0,89 0,06 0,91 0,08 </p> <p>17,00 17,99 0,90 0,07 0,91 0,07 </p> <p>18,00 18 ,99 0,90 0,07 0,92 0,07 </p> <p>Denna metod ger varje trnare mjlighet att med hjlp av ett enkelt skjutmtt och en minirknare p </p> <p>ngra minuter f fram en sann biologisk lder p en adept. Sdan information r ovrderlig fr att </p> <p>kunna anpassa belastningsniv och innehll i trningen till barnens fysiologiska, psykologiska och </p> <p>sociala frutsttningar som bestms av den biologiska ldern. Om man t ex har en 12- rig pojke som </p> <p>heter Pelle och som spelar fotboll och som visar sig ha KEI p 0,69 s kan man i den ovanstende </p> <p>tabellen avlsa att Pelles biologiska lder r 10 r. Med den kunskapen kan man fr denna adept </p> <p>vlja ett trningsupplgg som r lmplig fr hans biologiska lder. I detta fall kan man utifrn att </p> <p>pubertetslder fr pojkar ligger p 11,5 r betrakta Pelle som prepubertal och vlja de </p> <p>trningsmetoder och pedagogiska approach som r lmpliga fr prepubertala barn. </p> <p>Under de senaste ren har man lyft fram urvalsproblematiken nr det gller talangutveckling i </p> <p>Sverige. Professor Tomas Peterson har utifrn sina data postulerat att tvlingsresultat i barn- och </p> <p>ungdomsidrott i stort sett bara handlar om tidig fysisk mognad och om man anvnder dessa resultat </p> <p>som urvalskriterier s blir det naturligtvis felrekrytering d de egenskaper som idrottarna har blivit </p> <p>invalda p relativiseras efterhand. Man har drfr lagt fram mycket radikala frslag som gr s lngt </p> <p>som nedlggning av alla ungdomslandslag i landet. Lsningen p problemet kan dock vara betydligt </p> <p>mer odramatisk. Anvndning av sdana enkla redskap som Tannerskalan eller KEI ger trnaren </p> <p>information om adepternas sanna biologiska lder och trnaren kan ha med den hr informationen i </p> <p>berkningen nr urvalet grs. Nr trnarna inte vet ngot om adepternas biologiska lder s har de </p> <p>inget annat val n att g p prestation och d blir det, som T. Peterson ppekar, ett urval p felaktiga </p> <p>grunder. Introducering av metodiken fr bestmning av biologisk lder i den praktiska </p> <p>idrottsverksamheten r, drfr, en grundlggande premiss fr bde optimering och anpassning av </p> <p>fysisk trning till barnets frutsttningar och behov och fr en optimal selektion av talanger inom </p> <p>olika idrottsgrenar. En selektion som tar hnsyn till idrottarnas biologiska lder och drmed bygger </p> <p>p korrekt grund kommer att leda till att fler barn kommer att hitta den idrottsgren dr de har strst </p> <p>potential att utvecklas och att n hga resultat. Detta kommer att leda till att fler barn upplever </p> <p>gldje att utvecklas och prestera som idrottare och drfr blir mer bengna att stanna kvar inom </p> <p>idrotten under lngre tid. Samtidigt kommer den svenska idrottens internationella konkurrenskraft </p> <p>att ka d risken att talangfulla ungdomar ska sorteras bort p grund av frsenad mognad blir </p> <p>mindre. Sammantaget kan man sga att introducering av de enkla, anvndarvnliga metoderna fr </p> <p>bestmning av biologisk lder i den dagliga idrottsverksamheten kan fra den svenska idrotten lite </p> <p>nrmare de ambitisa ansatserna som finns i Idrotten Vill. </p> <p>Referenser: </p> <p>1. Jerlang E. (2007): Utvecklingspsykologiska teorier. Liber AB, Stockholm. </p> <p>2. Langlo Jagtien G. et al. (2002): Motorik, lek och lrande. Multicare Frlag AB, Gteborg. 3. Idrotten Vill, 2005, Riksidrottsfrbundet, </p> <p>http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_164/scope_128/ImageVaultHandler.aspx </p> <p>4. Todd T. W. (1937...</p>