Erasmus+ - European Commission | Choose your ?· arbete genom en strategi för mångfald och inkludering…

  • Published on
    12-Sep-2018

  • View
    212

  • Download
    0

Transcript

  • p ungdomsomrdet

    Erasmus+

    Strategi fr mngfald och inkludering

    Europeiska kommissionen Generaldirektoratet fr utbildning och kultur

    December 2014

  • December 2014 2

    Innehll

    1. Inledning ..................................................................................................... 3

    2. Bakgrund .................................................................................................... 4

    2.1 Vidareutveckling av strategin fr inkludering i programmet Aktiv ungdom ........ 4

    2.2 Politiskt sammanhang ............................................................................... 5

    3. Syftet med strategin fr mngfald och inkludering ............................................. 6

    4. Definitioner .................................................................................................. 7

    4.1 Ungdomar med frre mjligheter ................................................................ 7

    4.2 Projekt fr inkludering och mngfald ........................................................... 8

    4.3 Varfr mngfald? ..................................................................................... 8

    5. Projekt fr inkludering och mngfald i Erasmus+ ............................................... 9

    5.1 Stdfunktioner fr inkludering och mngfald p ungdomsomrdet inom

    Erasmus+ ..................................................................................................... 9

    5.2 Olika aktrers tgrder ........................................................................... 11

    Bilaga I: Praktiska riktlinjer fr arbete med inkludering och mngfald i Erasmus+ p

    ungdomsomrdet nycklar till framgng ........................................................... 16

    Bilaga II: God praxis exempel p inkluderingsprojekt ........................................ 20

    Bilaga III: Social inkludering i programmet Aktiv ungdom 2007-2013 .................... 23

  • December 2014 3

    1. Inledning Ungdomar har drabbats srskilt hrt av den ekonomiska krisen 2008 och dess

    efterdyningar. Fr nrvarande r ett kande antal ungdomar lngtidsarbetslsa, och utstts fr diskriminering, social utestngning och fattigdom eller riskerar att bli

    socioekonomiskt marginaliserade.

    Europeiska unionen vidtar aktiva tgrder fr att motverka detta genom att hjlpa

    ngra av de mest srbara mnniskorna i samhllet, nmligen de ungdomar som har frre mjligheter i frhllande till sina jmnriga.

    Riktade tgrder fr ungdomar med frre mjligheter har lnge varit en hrnsten i

    Europeiska unionens arbete p ungdomsomrdet, framfr allt genom projektfinansiering till organisationer som arbetar inom detta. Mellan 2007 och 2013

    ndde EU-programmet Aktiv ungdom (i Sverige ven kallat Ung och Aktiv i Europa)

    framgngsrika resultat vad gller social inkludering, vilket framgr av siffrorna i bilaga III. Arbetet med social inkludering inom programmet Aktiv ungdom stddes av

    den strategi fr inkludering som lanserades r 2007.

    Fr att uppn nnu bttre resultat genom insatser med fokus p ungdomar med frre mjligheter och se till att Erasmus+ ger en positiv reaktion vid mngfald inom

    ungdomsomrdet presenteras hr en reviderad strategi. I den rttsliga grunden fr Erasmus+ anges fljande: Nr programmet genomfrs, bland annat med avseende

    p valet av deltagare [...] ska kommissionen och medlemsstaterna gna srskild

    uppmrksamhet t att frmja den sociala integreringen och deltagandet av personer med srskilda behov eller frre mjligheter.1

    Nedan fljer en strategi fr att uppfylla dessa mlsttningar. Det r en strategi fr

    bde inkludering och mngfald bda r lika viktiga och ingen av dem kan behandlas isolerat. Strategin bygger p de resultat som har uppntts genom den tidigare

    strategin fr inkludering med beaktande av synpunkter frn nationella programkontor och yrkesverksamma inom omrdet.

    Europeiska kommissionen har tillsammans med SALTO Inclusion (resurscentret fr inkludering) och SALTO Cultural Diversity (resurscentret fr kulturell mngfald)

    organiserat ett intensivt samrd med berrda parter och experter. Baserat p detta samrd infrdes tv nya element:

    Mngfald: det ska inte bara hnvisas till inkludering, utan ven genomgende till

    mngfald i alla dess former. Detta skerstller ett dubbelt fokus inte bara p att inkludera ungdomar men ocks p att strka den kunskap, de frdigheter och det

    beteende som krvs fr att acceptera, stdja och frmja skillnaderna i samhllet

    fullt ut. Praktisk vgledning: yrkesverksamma inom omrdet framhller behovet av att

    gra information om tgrder fr inkludering och mngfald mer tillgnglig och anvndarvnlig. Detta rd har i frsta hand omsatts i praktiken genom bilaga I,

    dr det finns mer ndamlsenliga kriterier fr hur projekt fr inkludering och mngfald blir framgngsrika. Bidragsmottagare, programkontor och experter kan

    anvnda bilagan som allmnna riktlinjer fr att frbttra kvaliteten p projekt fr

    1 I artikel 11.1.a i den rttsliga grunden fr Erasmus+ anges att programmet ska ha fljande srskilda ml: Att frbttra unga mnniskors nyckelkompetenser och frdigheter, ven fr unga mnniskor med frre mjligheter, och unga mnniskors deltagande i Europas demokratiska liv och p arbetsmarknaden, deras aktiva medborgarskap, interkulturella dialog, sociala integrering och solidaritet, srskilt genom bttre mjligheter till rrlighet i utbildningssyfte fr unga mnniskor, de som r aktiva inom ungdomsarbete eller i ungdomsorganisationer samt ungdomsledare, och genom nrmare kopplingar mellan ungdomsomrdet och arbetslivet. En indikator fr utvrderingen av programmet r dessutom antalet deltagare med srskilda behov eller frre mjligheter.

  • December 2014 4

    inkludering och mngfald. Strategin fr inkludering och mngfald, och srskilt den

    praktiska vgledningen som den innehller, kommer ocks att spridas genom kanaler och format ssom audio/video, publikationer, webben, sociala media etc.

    2. Bakgrund

    2.1 Vidareutveckling av strategin fr inkludering i programmet

    Aktiv ungdom

    Strategin fr inkludering i det tidigare EU-programmet fr ungdomar, Aktiv ungdom,

    hjlpte till att skerstlla att olika projekt fr social inkludering fick ett starkt std. Under hela programmets lptid var nstan 24 % av deltagarna i Aktiv ungdom

    ungdomar med frre mjligheter (bilaga III). De projekt i vilka ungdomarna var delaktiga medfrde positiva resultat bde fr de deltagande organisationerna och fr

    deltagarna sjlva samt fr samhllet runtomkring.

    I strategin fr inkludering inom programmet Aktiv ungdom understrks vikten av

    ungdomsprojekt fr inkludering av ungdomar med frre mjligheter. Strategin bidrog till att integrera inkludering i programmet Aktiv ungdom. I utvrderingen efter halva

    lptiden (2011)2 av Aktiv ungdom framhlls att tonvikten p social inkludering var en unik del av programmet. I den utvrderande rapporten fresls ven kad inkludering

    av ungdomar med frre mjligheter genom att ytterligare uppmuntra ungdomsorganisationer att rikta in sig p denna grupp. Det nya programmet

    Erasmus+ erbjuder en mjlighet att fortstta och ytterligare strka detta viktiga arbete genom en strategi fr mngfald och inkludering i kapitlet om ungdomar i

    Erasmus+.

    Varfr inkludering och mngfald? I den tidigare strategin fr inkludering lg fokus p

    att inkludera ungdomar med frre mjligheter i projekt inom programmet Aktiv ungdom och i samhllet i allmnhet. Det r viktigt att n ut till dessa

    underprivilegierade grupper, men detta i sig r inte tillrckligt. Det r ocks viktigt att ge ungdomar och ungdomsarbetare den kompetens som krvs fr att framgngsrikt

    hantera och stdja mngfald. Detta kommer att bidra till en positiv samverkan mellan olika grupper fr inkludering, oberoende av om ungdomarna har en

    funktionsnedsttning eller inte, eller vad de har fr etniskt ursprung, religion,

    sexualitet, hudfrg, socioekonomisk bakgrund, utseende, utbildningsniv, vilket sprk de talar etc. Om positiva reaktioner p mngfald frmjas, kommer detta i slutnden

    att gynna ungdomar med frre mjligheter och deras inkludering i samhllet.

    Genom att inkludera alla skerstller man att alla ungdomar kan delta, medan fokus p mngfald skerstller att alla kan delta p sina egna villkor, genom att erknna

    vrdet av olika normer, vertygelser, attityder och livserfarenheter. Ungdomsprojekt inom Erasmus+ r perfekta verktyg fr inkludering, samtidigt som ungdomar (och

    ungdomsarbetare eller ungdomsledare) genom dessa projekt utbildas att hantera

    mngfald p ett positivt och respektfullt stt.

    versynen av denna strategi har gjorts genom en samrdsprocess i form av tv rundabordssamtal med yrkesverksamma inom omrdet r 2014 samt konsultationer

    med anstllda vid nationella programkontor med kompetens inom omrdet. Processen koordinerades av Europeiska kommissionen tillsammans med SALTO Inclusion

    (resurscentret fr inkludering) och SALTO Cultural Diversity (resurscentret fr kulturell mngfald).

    2 Utvrdering efter halva lptiden av programmet Aktiv ungdom: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=CELEX%3A52011DC0220

    http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=CELEX%3A52011DC0220http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=CELEX%3A52011DC0220

  • December 2014 5

    2.2 Politiskt sammanhang

    Genom sina politiska beslut frsker EU mjliggra social inkludering av personer med mindre gynnad bakgrund. De europeiska vrdegrunderna handlar om att vlkomna ett

    Europa fullt av olikheter och se till att alla har mjligheten att delta.

    Genom att flja inriktningen i Erasmus+, ska programmet bidra till att uppn politiska mlsttningar i likhet med dem som faststllts i de frnyade ramarna fr det

    europeiska samarbetet p ungdomsomrdet (EU:s ungdomsstrategi3). EU:s ungdomsstrategi fr ren 20102018 innehller tta handlingsomrden. Social

    integration utgr ett av dem. I EU:s ungdomsrapport 20124 rekommenderades srskilt

    fokus p social integration i EU:s ungdomsstrategi under den fljande trersperioden (20132015).

    Mot denna bakgrund har social inkludering prioriterats av ordfrandeskapstrion Irland,

    Litauen och Grekland, vilket har lett fram till tre slutsatser frn rdet5 och ven en resolution frn rdet6 i mnet. Vart och ett av lnderna i ordfrandeskapstrion vljer

    en srskild prioritering som sitt bidrag till det allmnna mnet social inkludering, nmligen hgkvalitativt ungdomsarbete, kade mjligheter fr ungdomar som varken

    arbetar eller studerar (NEET) och ungt fretagande. En av rdets slutsatser under det

    litauiska ordfrandeskapet handlar om frbttrad social integration av ungdomar som varken arbetar eller studerar, och dr framhlls att programmet Erasmus+ br

    anvndas fr att n ut till ungdomar med frre mjligheter, srskilt sdana som varken arbetar eller studerar. Dessutom framhver valet att fokusera p social

    integration av ungdomar, srskilt ungdomar med invandrarbakgrund (rdets slutsatser under det cypriotiska ordfrandeskapet r 20127), ytterligare det faktum att

    inkludering av ungdomar med frre mjligheter br anses hnga samman med en strvan efter mngfald.

    Social inkludering var drfr ven det vergripande prioriterade temaomrdet under den tredje omgngen av den strukturerade dialogen mellan ungdomar och

    beslutsfattare, frn januari 2013 till juni 2014.

    Arbetet med inkludering och mngfald under Erasmus+ passar ven in under den bredare ramen fr strategin Europa 20208 som har till syfte att generera smart och

    hllbar tillvxt fr alla i EU. Strategin Europa 2020 har en tydlig social dimension som kommer till uttryck i dess vergripande ml att hjlpa 20 miljoner mnniskor att

    undvika risken fr fattigdom och social utestngning fram till r 2020. Ett av

    huvudinitiativen i EU 2020 fr att stdja detta ml r Europeiska plattformen mot fattigdom och social utestngning, i vilken de tgrder som mste vidtas bde p

    nationell niv och p unionsniv faststlls.

    3EU:s ungdomsstrategi: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1390996863108&uri=CELEX%3A32009G1219%2801%29 4 EU:s ungdomsrapport: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=CELEX%3A52012XG1220%2801%29 5 Under det irlndska ordfrandeskapet (januari-juni 2013): Rdets slutsatser om det hgkvalitativa ungdomsarbetets bidrag till ungdomars utveckling, vlbefinnande och sociala integration Under det litauiska ordfrandeskapet (juli-december 2013): Rdets slutsatser om frbttrad social integration av ungdomar som varken arbetar eller studerar Under det grekiska ordfrandeskapet (januari-juni 2014): Rdets slutsatser om frmjande av ungt fretagande fr ungdomars sociala delaktighet 6 Resolution frn rdet om versikten av den strukturerade dialogen omfattande social integration av ungdomar 7 Under det cypriotiska ordfrandeskapet (juli-december 2012): Rdets slutsatser om deltagande och social integration av ungdomar, srskilt ungdomar med invandrarbakgrund 8 Europa 2020: http://ec.europa.eu/europe2020/index_sv.htm

    http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1390996863108&uri=CELEX%3A32009G1219%2801%29http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1390996863108&uri=CELEX%3A32009G1219%2801%29http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=CELEX%3A52012XG1220%2801%29http://ec.europa.eu/europe2020/index_sv.htm

  • December 2014 6

    3. Syftet med strategin fr mngfald och inkludering Nedan ges en verblick av de ml som ska uppns med strategin fr mngfald och

    inkludering. Mot bakgrund av konsultationerna med experter inom omrdet framhlls en rad behov fr att ka antalet projekt fr inkludering och mngfald p

    ungdomsomrdet inom Erasmus+ samt frbttra kvaliteten p dessa.

    1. Skapa gemensam frstelse fr ungdomar som uppfattas ha frre mjligheter

    och upprtta en enhetlig ram fr att stdja rttvisa och inkludering inom Erasmus+.

    2. ka engagemanget fr inkludering och mngfald frn olika aktrer i Erasmus+ Aktiv ungdom.

    3. Frmja Erasmus+ Aktiv ungdom som ett redskap fr att arbeta med ungdomar

    med frre mjligheter och aktivt n ut till mindre gynnade grupper.

    4. Minska hindren fr ungdomar med frre mjligheter att delta i programmet och

    hjlpa skande att undanrja hinder.

    5. Stdja arrangrer vid utvecklingen av hgklassiga projekt som omfattar eller gynnar ungdomar med frre mjligheter (t.ex. tillhandahllande av utbildning,

    verktyg, finansiering, handledning och s vidare).

    6. Vid behov skapa kopplingar till andra initiativ som gynnar ungdomar med frre

    mjligheter bde genom samarbete med andra sektorer (ett integrerat, sektorsvergripande tillvgagngsstt) och genom ungdomspolitik och projekt p

    lokal, nationell och internationell niv.

    7. Investera i interkulturella och sociala frdigheter fr ungdomar och ungdomsarbetare samt i deras kompetens att hantera och arbeta med mngfald i alla

    dess former.

    8. Ge kat erknnande fr erfarenheter och frdigheter som frvrvats av ungdomar

    med frre mjligheter inom ramen fr Erasmus+ och bland ungdomsarbetare som arbetar med dem.

    9. Skerstlla att fokuseringen p inkludering och mngfald frekommer p alla

    stadier vid handlggningen av Erasmus+ Aktiv ungdom, inbegripet frmjande tgrder, std till skande, val av projekt samt utvrdering och spridning av

    projektresultat.

    Var och en av dessa mlsttningar br ha en positiv inverkan p ungdomar med frre

    mjligheter. P detta stt kan Erasmus+ generera fler positiva frndringar p ungdomsomrdet fr mindre gynnade grupper i samhllet.

    Syftet med denna strategi r att mta de ovanstende mlen genom att synliggra

    det std som finns tillgngligt, de inblandade aktrerna, de tgrder som har vidtagits samt de definitioner och koncept som bildar den underliggande strukturen.

  • December 2014 7

    4. Definitioner 4.1 Ungdomar med frre mjligheter

    Projekt fr inkludering och mngfald ska ha positiv inverkan p den situation i vilken

    ungdomar med frre mjligheter befinner sig. Detta handlar om ungdomar som r mindre gynnade n sina jmnriga, eftersom de blir utestngda p grund av en eller

    flera faktorer och hinder som anges nedan.

    Fljande situationer hindrar ofta ungdomar frn att delta i arbetslivet, formell och informell utbildning, grnsverskridande rrlighet, den demokratiska processen och

    samhllet i stort:

    Funktionsnedsttning (dvs. deltagare med srskilda behov): personer med

    psykiska (oligofreni, kognitiva strningar, inlrningssvrigheter), fysiska, sensoriska eller andra funktionsnedsttningar.

    Hlsoproblem: ungdomar med kroniska hlsoproblem, allvarliga sjukdomar eller

    mental ohlsa etc.

    Pedagogiska svrigheter: ungdomar med inlrningssvrigheter, elever som

    hoppar av skolan, personer med lga kvalifikationer, unga personer med dliga skolresultat etc.

    Kulturella skillnader: invandrare, flyktingar eller barn till invandrare eller flyktingar, ungdomar som tillhr en nationell eller etnisk minoritet, ungdomar med

    svrigheter i frga om sprkanpassning och kulturell inkludering etc.

    Ekonomiska hinder: ungdomar med lg levnadsstandard, lg inkomst, bidragsberoende, ungdomar som r lngtidsarbetslsa eller fattiga, ungdomar som

    r hemlsa, skuldsatta eller har ekonomiska problem etc.

    Sociala hinder: ungdomar som drabbas av diskriminering p grund av kn, lder,

    etnicitet, religion, sexuell lggning, funktionsnedsttning och s vidare, ungdomar med begrnsad social kompetens eller riskbeteenden, ungdomar i utsatt stllning,

    (f.d.) brottslingar, (f.d.) narkotika- eller alkoholmissbrukare, unga och/eller ensamstende frldrar, frldralsa etc.

    Geografiska hinder: ungdomar frn avlgset belgna omrden eller landsbygdsomrden, ungdomar som r bosatta p sm ar eller i ytteromrden,

    ungdomar frn problemomrden i stder, ungdomar frn omrden med smre infrastruktur (begrnsad kollektivtrafik, dliga anlggningar) etc.

    Fr att undvika stigmatisering och utpekande fokuserar denna definition medvetet p

    den situation som ungdomar befinner sig i. Frteckningen r inte uttmmande utan

    ger en fingervisning om de typer av utestngning som det r frgan om. Ngra mlgrupper fr denna strategi, ssom exempelvis ungdomar som varken arbetar eller

    studerar (NEET), befinner sig samtidigt i flera av de situationer som anges ovan.

    Orsakerna till missgynnandet kan vara mnga och lsningarna likas. Det r viktigt att notera att missgynnandet r relativt, eftersom inte alla situationer som anges ovan

    automatiskt leder till frre mjligheter n vad jmnriga har (inte alla mnniskor frn minoriteter diskrimineras, personer med en funktionsnedsttning missgynnas inte

    ndvndigtvis om miljn r anpassad, och s vidare). Risken fr utestngning p

    grund av olika faktorer och hinder varierar beroende p land och situation.

  • December 2014 8

    Frutom de faktorer som beror p situationen finns det ven ett antal absoluta faktorer fr utestngning. Nr mnniskors grundlggande rttigheter krnks

    missgynnas de alltid oberoende hur vanlig denna situation r i ett srskilt sammanhang (till exempel gller detta fr alla hemlsa och fattiga). Grupper som

    drabbas av utestngning p grund av dessa absoluta faktorer ska srskilt

    uppmrksammas.

    4.2 Projekt fr inkludering och mngfald

    Nr det hnvisas till projekt fr inkludering och mngfald p ungdomsomrdet

    inom ramen fr Erasmus+ avses projekt som

    antingen aktivt involverar ungdomar med frre mjligheter (genom individanpassade frberedelser, std och uppfljning t dem), och/eller

    tar upp sdana frgor som rr inkludering och mngfald och som i slutnden

    gynnar ungdomar med frre mjligheter (ven om de inte r direkt delaktiga i

    projektet).

    4.3 Varfr mngfald?

    I denna strategi avser mngfald olikheter av alla slag. Vissa typer av mngfald r mer

    uppenbara n andra, ssom etnicitet, religion, kultur och sprk. Men mngfald strcker sig lngre n s. Mngfalden omfattar ven olika frmgor eller

    funktionshinder, utbildningsniver, social bakgrund, ekonomisk situation, hlsotillstnd, den plats frn vilken en person kommer ssom beskrivs i definitionen

    av ungdomar med frre mjligheter.

    Europeiska unionen r ett bra exempel p att mnniskor med olika bakgrund och olika

    erfarenheter har slutit sig samman, vilket ven framgr av EU:s motto frenade i mngfalden. Som en fljd av kad invandring till, och inom, Europa kar rasismen

    och den etniska och religisa stereotypiseringen i mnga lnder. En kraftfull strategi som vlkomnar mngfald bland mnniskor kan anvndas fr att utmana och hantera

    dessa frgor.

    Strategin fr mngfald och inkludering vlkomnar och hyllar mngfald s att olikheter blir ngot positivt att dra lrdom av istllet fr att medfra negativ konkurrens och

    frdomar. Ungdomar och ungdomsarbetare ska ha den kompetens som krvs fr att

    hantera och arbeta med mngfald. Detta kommer att frmja ett positivt samspel mellan mnniskor frn alla samhllsskikt och i slutndan frbttra situationen fr

    ungdomar med frre mjligheter.

  • December 2014 9

    5. Projekt fr inkludering och mngfald i Erasmus+

    5.1 Stdfunktioner fr inkludering och mngfald p ungdomsomrdet

    inom Erasmus+

    Fr att uppn de syften som faststlls i denna strategi har Erasmus+ Aktiv ungdom ett antal funktioner som hjlper projektansvariga att mjliggra social inkludering genom

    att inkludera ungdomar med frre mjligheter och bidra till mngfald i samhllet.

    Enkla och srskilt anvndbara projektformat

    Flera projektformat r relativt lttillgngliga fr frstagngsdeltagare och grupper som

    fokuserar p inkludering. Frteckningen nedan innehller exempel som r bra att knna till och som kan inspirera bde nykomlingar och erfarna anvndare av

    programmet att eventuellt ta sig an projekt som r inriktade p inkludering och mngfald9.

    Ungdomsutbyten erbjuder en internationell erfarenhet i en trygg grupp och det

    krvs endast en partnerorganisation. Eftersom ungdomsutbyten endast pgr

    under en kort tid r de lmpliga fr unga med frre mjligheter. D ungdomsutbytet utgr ett tillflle fr kortfristig inlrning kan det ocks utgra en

    bra plattform fr att diskutera och lra sig mer om frgor som rr inkludering och mngfald.

    Europeisk volontrtjnst (EVS) pgr normalt sett i tv till tolv mnader, men

    fr EVS-aktiviteter som inbegriper ungdomar med frre mjligheter (och grupp-EVS) r kortare perioder tilltna, frn tv veckor och uppt.

    Internationella ungdomsinitiativ, inom ramen fr ett strategiskt partnerskap, gr det mjligt fr informella grupper av ungdomar frn minst tv lnder att

    hantera utmaningar som de har sttt p i sina samhllen. Projektet kan utformas och sktas av ungdomarna sjlva.

    Erasmus+ har ven ett antal projekttyper p ungdomsomrdet som gr det mjligt fr

    ungdomsarbetare att frbttra sina frdigheter och sin kompetens vad gller

    inkludering och mngfald. I ett strre sammanhang finns det ven projektformat som har i syfte att stdja nya partnerskap och pverka praxis och politik p

    ungdomsomrdet.

    Kompetensutveckling och ntverkande gr det mjligt fr ungdomsarbetare och ungdomsledare att utbyta och frvrva yrkeskompetens fr att arbeta med

    inkludering och mngfald.

    Strategiskt partnerskap r ett nytt format som har infrts under Erasmus+ och

    har i syfte att stdja projekt som utvecklar innovativa metoder och ider. Intressenter, ssom ungdomsorganisationer, experter inom relevanta omrden

    (hlsa, rttvisa, sysselsttning etc.), utbildningsinstitutioner och mnga andra kan g samman fr att uppmrksamma och hitta lsningar p de situationer som

    ungdomar med frre mjligheter stlls infr.

    En strukturerad dialog gr det mjligt fr organisationer att arrangera nationella

    eller internationella mten fr att ha kontakt med beslutsfattare, se till att

    9 Anskningsprocessen gr det mjligt fr skande att strategiskt kombinera flera aktiviteter (ungdomsutbyten, Europeisk volontrtjnst EVS, kurser) inom en anskan.

  • December 2014 10

    ungdomar med frre mjligheter blir hrda och/eller fokusera p temat

    inkludering.

    Extra std

    Ungdomar med frre mjligheter behver ofta bara lite mer std fr att bygga upp ett internationellt projekt. Det finns flera finansieringsmjligheter under Erasmus+ fr

    detta ndaml. Frberedande besk: Dessa frberedande besk hjlper till att bygga upp tillit,

    frstelse och ett gediget samarbete mellan organisationer. Ungdomar kan flja

    med p besket fr att bli fullt delaktiga i projektets utformning.

    Ytterligare gruppledare: I programhandledningen freskrivs ett minsta antal gruppledare men inte ngot hgsta antal per nationell grupp. Det r mjligt att ta

    med sig fler ledare n freskrivet fr ett projekt fr inkludering och mngfald.

    Mentorskap: Det kan vara en bra id att fundera ver om unga deltagare med frre mjligheter skulle kunna dra nytta av std frn en mentor, till exempel

    genom frstrkt mentorskap under Europeisk volontrtjnst.

    Erknnande: Varje deltagare i ett projekt p ungdomsomrdet som ingr i

    Erasmus+ har rtt till ett Youthpass. Detta r mer n bara ett certifikat. Ungdomsarbetare kan anvnda Youthpass fr att hjlpa ungdomar att reflektera

    ver sin inlrning och trna dem i att presentera den kompetens de har frvrvat. Dessa frdigheter, utver certifikatet i sig, kan vara till srskild hjlp fr ungdomar

    med frre mjligheter ssom ungdomar som varken arbetar eller studerar och som frsker f ett jobb.

    Sprkstd: Organisationer kan anska om ytterligare finansiering eller tillgng till sprkstd d de r uppkopplade mot Internet vid sprkutbildning i samband med

    lngre rrlighetsprogram fr ungdomar (med en varaktighet p ver tv mnader).

    ppna anskningar

    Projekt mste utvrderas innan de kan godknnas och detta tar tid. Vissa ungdomar med frre mjligheter lever ett mycket oroligt liv och det r svrt att hlla kvar dem

    inom projektet medan de skande vntar p beslutet om att bidrag beviljas.

    Det r mjligt att anska om projektbidrag utan att ha valt ut deltagare i frvg. Det

    krvs dock att profilen fr de ungdomar som skulle kunna dra nytta av projektet specificeras och den skande ska tillhandahlla de garantier som krvs fr att denna

    typ av deltagare kommer att vljas ut nr projektet har godknts. Det slutgiltiga programmet kan sedan anpassas fr att uppfylla de behov som de utvalda

    ungdomarna med frre mjligheter har, men utan att ndra syftet och utformningen av det godknda projektet.

    Extra finansiering tillgnglig fr inkludering och mngfald

    Tv budgetposter i projekt inom Erasmus+ p ungdomsomrdet vnder sig till ungdomar med frre mjligheter. Detta br gra det mjligt att inbegripa personer

    med srskilda behov i ett projekt och att tcka extraordinra kostnader fr inkludering och mngfald.

    Std fr srskilda behov (p grund av funktionsnedsttning eller hlsotillstnd):

    Erasmus+ kan finansiera 100 % av kostnaderna i syfte att gra det mjligt fr personer med en funktionsnedsttning eller med kroniska sjukdomar att delta i ett

    projekt. Detta kan handla om kostnaderna fr en personlig assistent, hyra av

  • December 2014 11

    hjlpmedel, extra sjukvrd eller frskring p grund av projektet (d.v.s. ngot som

    inte ingr i den berrda personens vanliga omsorg eller vrd).

    Extraordinra kostnader (orsakade av andra faktorer fr utestngning): liksom vid srskilda behov finansierar Erasmus+ ven extraordinra kostnader som

    uppkommer vid ledningen av ett rrlighetsprojekt avsett fr ungdomar med frre

    mjligheter, utver det normala stdet till organisationen. Detta extraordinra std kan tcka handledare och mentorer samt sdant som behvs fr att resa

    utomlands, ssom kostnader fr visum, resefrskring, versttning/tolkning etc.

    Det krvs att projektansvariga frklarar och motiverar dessa kostnader i anskningsformulret och visar att de aktuella personerna annars inte kommer att

    kunna delta. Om det klart framgr att dessa kostnader r ndvndiga fr att

    genomfra projektet kan upp till 100 % av de faktiska kostnaderna inkluderas i stdet under dessa bda poster. Kostnader som tcks p annat stt (till exempel genom std

    fr rese- och organisationskostnader) och vissa andra kostnader (exempelvis rnta p bankln) kan inte tckas genom dessa budgetposter.

    Finansiering genom Erasmus+ r inte avsedd att tcka 100 % av de totala

    projektkostnaderna, men projekt fr inkludering och mngfald krver ofta mer

    personal och ekonomiska resurser. Drfr ska de nationella programkontoren hjlpa projektansvariga att hitta en mjlig samfinansiering (eller samla in egna medel).

    Nationella programkontor kan hjlpa till med kontakterna till andra offentliga, privata eller frivilliga organisationer som eventuellt kan erbjuda ytterligare resurser fr att

    stdja inkludering och mngfald inom internationella rrlighetsprojekt.

    5.2 Olika aktrers tgrder

    Europeiska kommissionen, de nationella programkontoren och SALTO-resurscentren r

    gemensamt ansvariga fr att skerstlla att projekt som har erhllit std under Erasmus+ p ungdomsomrdet r s inkluderande som mjligt och inbegriper en

    grupp med mnga olika typer av bidragsmottagare och deltagare.

    Fr att stdja genomfrandet av strategin ska en styrgrupp upprttas fr strategin

    fr mngfald och inkludering. Gruppen kommer att best av medlemmar frn kommissionen, de nationella programkontoren och relevanta SALTO resurscenter.

    Stdmottagande organisationer och andra relevanta aktrer inom omrdet kan ocks delta.

    Styrgruppen ska granska de uppndda framstegen enligt strategin fr inkludering och mngfald, justera den efter behov och vidta anvndbara tgrder fr att frmja

    inkludering och mngfald i programmet.

    Nationella programkontor kommer att stdja styrgruppen i dess arbete genom att ge

    ndvndig information. Kommissionen och relevanta SALTO-resurscenter kommer att koordinera och stdja anordnandet av styrgruppens mten och kommer att stimulera

    utbytet av information och virtuellt samarbete mellan medlemmarna.

    Expertis p omrdet

    De nationella programkontoren bidrar med den expertis som behvs fr att arbeta med inkludering och mngfald. Detta kan gras genom att anstlla personal med

    bakgrund frn eller expertis om inkludering och mngfald, utbilda anstllda om relevanta mnen avseende inkludering och mngfald eller samarbeta med externa

    parter som r specialiserade p inkludering och mngfald.

  • December 2014 12

    ven de nationella programkontoren inom Erasmus+ ska utse minst en ansvarig person fr inkludering och mngfald. Denna person ska koordinera arbetet fr

    inkludering och mngfald i det nationella programkontoret och kommunicera med de andra nationella programkontoren, kommissionen och SALTO-resurscentren i denna

    frga. Dessutom ska all personal p de nationella programkontoren knna till strategin

    fr inkludering och mngfald och genomfra den i alla centrala tgrder.

    Det r ven viktigt att projektutvrderare och urvalskommitter har aktuell knnedom om inkludering och mngfald. De ska vara uppmrksamma p srdragen i

    projekt fr inkludering och mngfald och knna till vilket extra std som behvs. Urvalskommitterna ska knna till strategin fr mngfald och inkludering, srskilt de

    nycklar till framgng som anges i bilaga I. Dessa punkter utgr en bra grund fr

    bedmningen av anskningar fr projekt avseende inkludering och mngfald. Proportionalitetsbegreppet r ven centralt fr urvalsprocessen. Fr att skerstlla en

    rttvis bedmning r principen nmligen att sakkunniga vederbrligen ska beakta skillnaderna i karaktr och omfattning fr de freslagna projekten, med hnsyn till de

    deltagande organisationernas erfarenhet och kapacitet.

    SALTO Inclusion (resurscentret fr inkludering) och SALTO Cultural Diversity

    (resurscentret fr kulturell mngfald) kommer att organisera utbildnings- och ntverksevenemang fr de ansvariga personerna fr inkludering och mngfald

    vid de nationella programkontoren fr att hantera relevanta frgor som rr inkludering och mngfald.

    Ett strategiskt arbete

    Nationella programkontor kommer att hantera alla hinder och situationer som anges i

    definitionen av ungdomar med frre mjligheter, utan att utestnga ngon srskild mlgrupp. Det rekommenderas att en nationell strategi fr inkludering och

    mngfald10 tas fram, baserad p den srskilda situationen i det berrda landet.

    Dessutom ska nationella strategin kopplas till strategin fr mngfald och inkludering. Nationella programkontor kan besluta om att fokusera strategiskt p en eller flera av

    faktorerna fr utestngning. Programkontoret ska kommunicera sin nationella strategi offentligt och vara ppen med frfarandet fr godknnande av projekt fr inkludering

    och mngfald.

    Baserat p de srskilda behoven p nationellt plan ska varje nationellt programkontor

    faststlla en handlingsplan (frn grunden eller baserad p existerande initiativ under Aktiv ungdom) fr att stdja inkludering och mngfald. Nationella programkontor

    uppmuntras ven att inrtta nationella arbetsgrupper fr inkludering och mngfald fr att hjlpa till att genomfra denna strategi fr mngfald och inkludering.

    Nationella programkontor uppmanas ven skapa kontakter till andra parter,

    program och strategier fr att skerstlla att sektorsvergripande partnerskap och

    samarbete kan ga rum inom omrdet fr inkludering och mngfald. Sjlvklara partner skulle vara kollegor inom andra Erasmus+ utbildningsomrden som ocks

    arbetar med rttvisa och inkludering. Nationella programkontor kan hjlpa stdmottagare att hitta andra eller ytterligare finansieringsmjligheter fr att

    genomfra sina projekt fr inkludering och mngfald. Europeiska socialfonden (ESF) r ett aktuellt exempel. Partnerskap med bemanningsfretag eller center fr

    kompetensutveckling skulle kunna ka ungdomars chanser p arbetsmarknaden. Bsta praxis ska dokumenteras och spridas till andra parter.

    10 Publikationen Shaping Inclusion om utformningen av inkluderingsarbetet, offentliggjord av SALTO-resurscentret fr inkludering, hjlper nationella programkontor att genom olika steg bygga upp en sammanhngande och effektiv nationell strategi fr inkludering fr att n ut till en mngfald av mlgrupper, se: www.SALTO-YOUTH.net/ShapingInclusion/

    http://www.salto-youth.net/ShapingInclusion/

  • December 2014 13

    N ut till rtt mlgrupp

    De nationella programkontoren kommer att vervaka vilka typer av grupper med frre mjligheter som sker och vilka grupper som r svra att n. Den nationella

    strategin fr mngfald och inkludering ska uppmuntra till srskilda insatser fr att n ut till underrepresenterade grupper med frre mjligheter.

    Europeiska kommissionen, de nationella programkontoren och SALTO-resurscentren ska utveckla kommunikationsmaterial och kampanjer som r anpassade till

    srskilda mlgrupper. Dessa ska visa vrdet av internationella projekt fr ungdomar med frre mjligheter. Kommunikationsverktygen ska vara utformade p ett klart och

    enkelt sprk. Dessutom ska de vara dynamiska och tilltalande fr mlgruppen.

    Europeiska kommissionen, SALTO-resurscentren och de nationella programkontoren

    ska skerstlla att inkludering och mngfald anges som ett viktigt inslag i alla relevanta dokument som utarbetas fr att genomfra programmet.

    Nationella programkontor uppmanas att samarbeta med organisationer eller

    nyckelpersoner som har kontakt med srskilda kategorier av ungdomar med frre mjligheter. Genom dessa informationsfrmedlare eller frebilder i gemenskapen kan

    de nationella programkontoren n ut till ett strre antal grupper n genom sina

    traditionella kanaler.

    Kommunikationsinsatserna ska fokusera p den mjliga pverkan p livssituationen fr ungdomar med frre mjligheter. Ett ungdomsprojekt ska presenteras som en

    utbildningsmetod i en lngsiktig strategi fr ungdomar med frre mjligheter och inte ett engngsprojekt.

    Stdja de inblandade aktrerna

    Nationella programkontor ska tillhandahlla systematiskt och skrddarsytt std till anordnare av projekt fr inkludering och mngfald under alla stadier av projektet. Det

    r srskilt viktigt att stdja nya deltagare och missgynnade mlgrupper i syfte att avlgsna hinder s att de kan delta fullt ut i programmet11. Om programkontoren inte

    har kapaciteten att gra det sjlva kan de skapa ett system med informationsfrmedlare, handledare, projektbesk, konsultation via telefon, sociala

    media eller e-post etc. Nationella programkontor ska avstta tillrckligt med personal och ekonomiska resurser fr detta.

    Nationella programkontor och SALTO-resurscentren ska organisera utbildning och ntverkande samt visa goda exempel fr organisationer som arbetar med

    inkludering och mngfald bde p nationell och p internationell niv. De ska ven ta fram ett erbjudande om ltt intrde till programmet fr nya deltagare fr att ge dem

    ett smakprov p den potential som Erasmus+ Aktiv ungdom har fr inkludering och mngfald. Det r viktigt med utbildning om inkludering och mngfald fr vanliga

    ungdomsarbetare (fr dem som inte srskilt arbetar med inkludering och mngfald).

    Nationella programkontor kan anvnda sina utbildnings- och samarbetstgrder (Training and Cooperation Activities, TCA) fr detta.

    De nationella programkontorens och SALTO-resurscentrens utbildningsutbud ska gras

    tillgngliga p Internet p adressen www.SALTO-YOUTH.net/training/. Utbildningarna ska vara tillgngliga och anpassade till alla olika grupper som behver inkluderas

    (t.ex. tillgnglig mtesplats/tillgngligt material, srskild kost, utrymmen fr bn,

    barnpassning fr ensamstende frldrar, personliga assistenter, extraordinra kostnader, teckensprkstolkar och s vidare).

    11 Erasmus+ programhandledning.

    http://www.salto-youth.net/training/

  • December 2014 14

    Nationella programkontor och SALTO-resurscenter rekommenderas anvnda och

    frmja de tillgngliga verktygen fr inkludering och mngfald som har utvecklats av SALTO-resurscentren, kommissionen och de nationella programkontoren. I

    frekommande fall kan materialet versttas eller anpassas till srskilda mlgrupper. Verktyg ska ocks finnas tillgngliga fr mnniskor med nedsatt syn. Nationella

    programkontor och projektanordnare uppmanas ven bidra till det webbaserade materialet fr inkludering och mngfald12.

    Dokumentering av resultaten

    Projekt fr inkludering och mngfald ska dokumenteras och synliggras fr att andra ska kunna lra av dem eller fr att inspirera till nya projekt. Nationella programkontor

    och SALTO-resurscenter uppmuntras tillhandahlla sdana mjligheter. Den rttsliga grunden fr Erasmus+ omfattar indikatorer fr genomfrandet av

    programmet. En av dessa indikatorer r antalet deltagare med srskilda behov och frre mjligheter. Fr att kunna flja upp denna och andra indikatorer samt

    skerstlla bde kvaliteten och kvantiteten nr det gller inkludering och mngfald, krvs det en kontinuerlig insats fr att veta huruvida det inom programmet sker ngra

    framsteg fr inkludering och mngfald.

    De nationella programkontoren ska fra statistik om

    antalet ungdomar med frre mjligheter som deltog i olika Aktiv ungdom-projekt inom Erasmus+ och ven korrigera siffrorna i enlighet med det slutgiltiga antalet

    ungdomar med frre mjligheter som deltagit i projekten, antalet Aktiv ungdom-projekt inom Erasmus+ som rr inkludering och mngfald

    enligt en uppdelning per nyckeltgrd och typ av aktivitet, och antalet projekt dr ungdomar med frre mjligheter deltog enligt en uppdelning

    per nyckeltgrd och typ av aktivitet.

    Det r viktigt att statistiken om projekt fr inkludering och mngfald r s plitlig

    som mjligt: Nationella programkontor ska skerstlla att de inlmnade anskningarna om

    projekt fr inkludering och mngfald verkligen gller den typen av projekt. Man kommer att ta hjlp av it-verktyg som r avsedda att ta fram uppgifter om

    inkludering och mngfald,fr att f tillfrlitliga uppgifter, och verktygen ska

    utvecklas och frbttras nr s behvs. Frutom kvantiteten kommer ven kvaliteten p projekt fr inkludering och

    mngfald och projektens inflytande p ungdomar med frre mjligheter att omfattas av utvrderingen.

    Nationella programkontor uppmuntras att dela med sig av bra projekt fr

    inkludering och mngfald till ntverket och fresl att de tas in i SALTO:s databas om god praxis (www.SALTO-YOUTH.net/GoodPractices/). Det behvs ven forskning

    om de lngsiktiga effekterna och framgngshistorier om ungdomar med frre

    mjligheter som har deltagit i Aktiv ungdom-projekt inom Erasmus+.

    Frbttringar

    Nationella programkontor fljer upp hanteringen av projekt fr inkludering och mngfald p nra hll. De ska hlla gon och ron ppna fr att kartlgga de hinder

    som organisationer fr inkludering och mngfald mter nr de utformar rrlighetsprojekt fr ungdomar med frre mjligheter. Programkontoren ska

    12 Ngra tillgngliga verktyg: Handbcker fr inkludering inom ungdomsarbete: www.SALTO-YOUTH.net/InclusionForAll/ Publikationer om kulturell mngfald: http://www.SALTO-YOUTH.net/PublicationsCulturalDiversity/ Verktygslda med metoder och vningar: www.SALTO-YOUTH.net/Toolbox/ Otlas partnerskning: www.SALTO-YOUTH.net/Otlas/ Exempel p god praxis: www.SALTO-YOUTH.net/GoodPractices/

    http://www.salto-youth.net/GoodPractices/http://www.salto-youth.net/InclusionForAll/http://www.salto-youth.net/PublicationsCulturalDiversity/http://www.salto-youth.net/Toolbox/http://www.salto-youth.net/Otlas/http://www.salto-youth.net/GoodPractices/

  • December 2014 15

    rapportera dessa hinder till styrgruppen fr inkludering och mngfald och till

    kommissionen, s att hindren kan tacklas som del av de fortlpande frbttringarna vid programmets genomfrande.

    Tillsammans med SALTO-resurscentret fr inkludering och SALTO-resurscentret fr kulturell mngfald ska kommissionen skerstlla att personalen frn de nationella

    programkontoren erhller utbildning om frgor som rr inkludering och mngfald och trffas regelbundet fr att utbyta god praxis, dela med sig av ider och ge

    terkoppling om inkludering och mngfald.

    Kommissionen, SALTO-resurscentret fr kulturell mngfald och SALTO-resurscentret

    fr inkludering ska ha ett nra samarbete fr att fortstta med framstegen och intensifiera arbetet fr inkludering och mngfald.

  • December 2014 16

    Bilaga I: Praktiska riktlinjer fr arbete med inkludering

    och mngfald i Erasmus+ p ungdomsomrdet

    nycklar till framgng Inom internationella ungdomsprojekt r det tradition att arbeta med inkludering och

    mngfald. Under ren har ett antal framgngskriterier fr projekt fr inkludering och

    mngfald samlats in. Dessa kriterier har i syfte att tjna som en guide fr organisationer fr att de ska kunna frbttra kvaliteten p sina projekt och fr

    nationella programkontor fr att de ska kunna utvrdera dessa projekt.

    Fljande nycklar till framgng r avsedda fr att stdja skande och andra mlgrupper fr Erasmus+13 vid genomfrandet av strategin fr mngfald och inkludering.

    N ut till mlgruppen

    Ungdomsorganisationer och andra intressenter uppmanas att medvetet n ut till och minska hindren fr olika mlgrupper. Detta bidrar till att en organisation verkligen blir

    vlkomnande fr minoriteter och ungdomar frn alla olika samhllsskikt. Hur lockande r aktiviteten?: Gr organisationerna en medveten anstrngning fr

    att attrahera och n ut till olika mlgrupper? Vad gr organisationen fr att f med ungdomar med frre mjligheter?

    Vad finns det fr hinder?: Hur undanrjer det aktuella projektet hindren fr diverse mlgruppers deltagande? P vilket stt tillgodoser projektet olika ungdomars

    behov? Grs de extra insatser (rttvisa tgrder) som krvs fr att skerstlla lika

    mjligheter fr alla?

    Unga i fokus

    Ett ungdomsprojekt r inte enbart till fr ungdomar, utan ska ven utformas, eller nnu hellre drivas, av dem. ven om vi anvnder det europeiska begreppet

    ungdomar med frre mjligheter, ska projekten grundas p ungdomars styrkor och deras aktiva deltagande.

    Behovsbaserat: r projektet fr inkludering och mngfald utformat omkring ungdomars behov, intressen och nskeml? Har organisationen genomfrt en

    behovsanalys? Hur vet organisationen vad ungdomar verkligen vill?

    Verkligt deltagande: Inbegrips ungdomarna i projektutformningen? Kan de styra, utfra olika uppgifter och ta initiativ? Fr de mjlighet att anvnda sin kompetens

    och utvecklas inom denna process? Uppmuntrar ungdomsarbetarna alla ungdomar att delta?

    Skrddarsytt: r projektet anpassat till ungdomarnas kompetens och tidigare erfarenheter? r metoderna lmpliga fr deras lder, bakgrund, religion och s

    vidare? Hur skapar projektet en balans mellan tryggheten hos det vlknda och nya utmaningar?

    Stdjande tillvgagngsstt: Vilket std freskrivs i projektet fr ungdomar med

    frre mjligheter? Hur tillgodoser gruppen srskilda behov? r de extraordinra kostnaderna rimliga? r ungdomsarbetarna kvalificerade fr att hantera srskilda

    behov och knsliga saker i gruppen? Hur r programmet anpassat s att alla r inkluderade?

    Social dimension: Hjlper programmet alla att umgs och hitta sin plats i gruppen eller projektet? Hur hanteras stereotyper om olika utestngda grupper inom ramen

    fr projektet? r projektet roligt utan att tappa utbildningsperspektivet?

    13 Nycklarna till framgng ska vara till hjlp vid utformningen och utvrderingen av projekt fr inkludering och mngfald. Samtliga villkor fr de olika projekten som kan genomfras under de centrala tgrderna i Erasmus+ faststlls i programhandledningen fr Erasmus+ eller i srskilda frslagsinfordringar, vilka utgr grunden fr godknnandet av anskan. tgrder som hnfr sig till inkludering och mngfald samt ekonomiska incitament r klart definierade i programhandledningen.

  • December 2014 17

    Riskbedmning och krishantering: Har ungdomsarbetarna en klar bild inte bara av

    nyttan, utan ven av de potentiella riskerna gllande saker som kan g snett nr man arbetar med denna mlgrupp? Finns det system fr hur man reagerar i en

    eventuell ndsituation?

    Hantera olika typer av mngfald

    Mngfalden kar alltmer i vrt samhlle. Mnniskor frn olika lnder, bakgrunder och situationer samverkar dagligen och denna verklighet ska avspeglas i ett

    ungdomsprojekt. Detta ska srskilt uppmrksammas av de organisationer som arbetar

    med genomfrandet av aktiviteterna. Frberedelser: Hur r svl ungdomarna som gruppen frberedda fr mtet och

    frgor som rr inkludering/utestngning under projektet? Fokuserar projektet p gemensamma intressen snarare n p skillnader?

    Blandade grupper: Blandas ungdomar med olika bakgrund (socioekonomisk, utbildningsmssig, kulturell, religis, geografisk, funktionsnedsttningar, sexuell

    lggning, kn etc.) i projektet? Kan man dra ngra lrdomar av denna mngfald? Homogena grupper: Undantagsvis och i motiverade fall (t.ex. nr det r frga om

    knsliga mnen, ssom identitet, vld, personlig utveckling) kan det vara till nytta

    att endast arbeta med en viss mlgrupp (en srskild invandrargrupp, homosexuella ungdomar, tjejgrupper och s vidare). r det i frekommande fall

    motiverat och gynnsamt att arbeta med en homogen grupp? Social och interkulturell kompetens: Utnyttjas projektet fr att de berrda

    personerna ska lra sig att hantera olikheter i ordets vidaste bemrkelse? r projektet avsett att frmja mngfald och motverka intolerans och diskriminering?

    Hur hanteras tabun? Sprkstd: Hur kan organisationerna frbereda ungdomarna fr att kommunicera

    ver kulturgrnserna? Vilka metoder freskrivs i programmet fr att gra det

    mjligt fr ungdomar att samverka trots sprkliga hinder? Vilken typ av sprkstd r tillgngligt?

    Reflektion och paus: Freskrivs det tillrckligt med andrum i projektet fr srbara ungdomar? Finns det tillfllen i projektet nr ungdomarna (ensamma eller

    tillsammans) kan reflektera ver det som hnder och vad de lr sig? Ungdomsarbetare frn grupper som ska frmja inkludering: Bestr gruppen av

    ungdomsarbetare av personer med olika bakgrund precis som gruppen av deltagare? Frstr ungdomsarbetarna behoven hos de mlgrupper de arbetar

    med? Tillhandahller de srskilt std och fregr med gott exempel?

    Icke-formell inlrning

    Icke-formell inlrning avser frivillig inlrning utanfr formella miljer och strukturer

    som till exempel skolor eller universitet. Ungdomsprojekt omfattar icke-formell inlrning. Projekten r ett intressant stt att frvrva kompetens och livskunskaper.

    De kan vara srskilt vrdefulla fr ungdomar som riskerar att inte f erforderliga kunskaper vid formell inlrning, som har hoppat av skolan eller r arbetslsa, varvid

    frvrvandet av nya frdigheter kan ka deras chanser att f ett jobb. Tydliga mlsttningar: ven om projektet r icke-formellt ska det ha tydliga och

    realistiska mlsttningar. r metoderna lmpade fr att uppn mlsttningarna?

    Presenteras projektet till ungdomarna p ett stt som r relevant och begripligt fr dem? r de frvntade resultaten konkreta fr ungdomarna? Vad fr de ut av

    projektet? Attraktiva metoder: Ungdomar deltar frivilligt i icke-formell inlrning. r

    metoderna inriktade p inlrning och r de deltagarinriktade? Kan man p detta stt f ungdomarna att bli engagerade och tillts de att prva nya saker?

    Lrande av varandra: Betraktas ungdomarna som en klla fr inlrning? Hur uppmuntras samtliga ungdomar inom projektet att komma fram till egna lsningar

    p utmaningar och arbeta tillsammans fr att uppn sitt ml?

  • December 2014 18

    Enkelhet: r projektet tydligt, enkelt och tillrckligt konkret fr ungdomarna? Hur

    ska de generella mlen omvandlas till genomfrbara tgrder? r projektet tillgngligt fr alla som r inblandade i det?

    Dokumentering av inlrning: Finns det tid och utrymme fr ungdomar att reflektera ver sin inlrning? Hur hjlper ungdomsarbetarna ungdomarna att bli

    medvetna om sin inlrning? Hur lr de sig att presentera det som de lrt sig? (Youthpass14)

    Njesaspekten: Hur skerstller arrangrerna att projektet r attraktivt och

    spnnande fr ungdomarna?

    Med blicken p de lngsiktiga effekterna

    Att utforma och anordna projekt fr inkludering och mngfald innebr ven att hlla ett ga p de lngsiktiga effekterna, nmligen att frbttra livsvillkoren fr ungdomar

    med frre mjligheter. Ett projekt ska ses som en del av en lngsiktig process fr social frndring, fr ungdomarna och fr samhllet de lever i.

    En bredare process: Utgr projektet fr ungdomar med frre mjligheter en del av en process fre och efter det faktiska projektet eller utgr det ett enskilt

    evenemang? Hur skerstller organisatrerna att ungdomarna fljs upp efter

    projektet? Stegvis metod: Har arrangrerna ett strategiskt tillvgagngsstt fr ungdomar

    med frre mjligheter fr att f till stnd en positiv frndring? Hur skapar arrangrerna en vg fr ungdomar till ett bttre liv och hur passar internationell

    rrlighet in i detta? r ungdomarna frberedda fr projektet? Motiverande erfarenhet: Tar man hnsyn till ungdomarnas kompetens i projektet

    och har det till syfte att utveckla deras potential, snarare n att fokusera p brister och problem? Hur fr ungdomarna uppskattning fr sitt engagemang och sina

    prestationer i projektet? Hur motiveras de i projektet?

    Uppfljning: Vad hnder med ungdomarna efter projektet? Planerar organisationen att fortstta arbetet (utanfr projektet)? Fljer organisationen upp ungdomarnas

    utveckling och guidar dem till nsta steg i deras livsomstllning? Spridning och anvndning: Kommunicerar arrangrerna tydligt vilka konkreta och

    mindre konkreta resultat projektet har gett? Hur planerar arrangrerna att andra organisationer och ungdomar ska kunna dra nytta av dessa projektresultat?

    Hjlper de andra att genomfra liknande aktiviteter?15

    14 Mer information om Youthpass: https://www.youthpass.eu/en/youthpass/ 15 Hitta fler ider om hur pverkan och synligheten av ditt projekt kan ka i Making Waves www.SALTO-YOUTH.net/MakingWaves/

    http://www.salto-youth.net/MakingWaves/http://www.salto-youth.net/MakingWaves/

  • December 2014 19

    Helhetssyn och samarbete

    Ungdomar (och ungdomsarbetare) r inte avskilda frn omvrlden. Fr att ett projekt ska bli framgngsrikt r det viktigt att det ingr i ett strre sammanhang och har

    anknytning till omvrlden. Ett projekt kan ha betydligt strre pverkan om man arbetar tillsammans med relevanta intressenter.

    Helhetssyn: Hur bygger partner som deltar i projektet broar till andra som har kontakt med samma ungdomar (familj, jmnriga, hlso- och sjukvrd,

    arbetsfrmedlingen, skolan och s vidare)? Vilken typ av samarbete planeras, hur

    kompletterar partnerna varandra? Solida partnerskap: r det s att organisationerna och de individuella

    ungdomsarbetare som r engagerade i projektet knner varandra och litar p varandra? Har de utvecklat en uppsttning gemensamma mlsttningar, koncept

    och arbetsmetoder? r de medvetna om varandras styrkor och olikheter? Projekt fr strategiska partnerskap: Planeras innovativa ider och lsningar inom

    projektet? r berrda intressenter involverade, srskilt experter inom olika omrden som kan bidra med sina kunskaper?

    Utbildning: Har ungdomsarbetarna/vrig delaktig personal genomgtt utbildning

    med srskild fokus p inkludering och mngfald? Professionalitet och engagemang: Tar parterna projekt fr inkludering och

    mngfald p allvar? r de medvetna om vilket engagemang och vilken kompetens som krvs fr att f ut s mycket som mjligt av projekten? r all delaktig

    personal medveten om vad de gr?

  • December 2014 20

    Bilaga II: God praxis exempel p inkluderingsprojekt Fljande projekt tillhr det urval som utgr god praxis och som publicerats i en

    srskild databas16 frvaltad av SALTO-resurscentret fr inkludering.

    Syftet med denna databas r att pverka genom att utvrdera projektresultat och

    stimulera skapandet av ider och mjligheter inom Erasmus+. Nationella programkontor vljer ut exempel frn sina bsta projekt och lmnar dessa till SALTO-

    resurscentret fr inkludering.

    mnena fr de projekt som anges nedan r inkludering och kulturell mngfald.

    Titel: No shell on the shelf: a tool of promoting social inclusion

    Kurs p Cypern

    I projektet frdes deltagare frn Italien, Portugal, Spanien och Cypern samman. Deltagarna var intresserade av att frvrva den kunskap och utveckla de frdigheter

    som krvs fr att skapa en grupp fr ett s kallat levande bibliotek (Living Library) i sina lnder. Ett levande bibliotek r ett mte mellan mnniskor med alla mjliga

    bakgrunder och frn alla samhllsskikt i en trygg och ppen milj, i syfte att motverka stereotyper och frmja frstelse. Den cypriotiska levande bibliotek-gruppen hade

    redan erfarenhet av att skapa fem levande bibliotek och kunde drfr dela med sig av sina erfarenheter till de andra deltagarna.

    I ett frsta steg erhll deltagarna information om mnskliga rttigheter och social inkludering. Detta fljdes av en introduktion till konceptet levande bibliotek och

    utbildning fr att utveckla ett sdant. I projektets sista steg engagerades deltagarna aktivt vid upprttandet av ett bibliotek. De hade chansen att omstta de teoretiska

    kunskaper som de frvrvat i praktiken och sjlva skapa levande bibliotek som kommer att ge framtida mjligheter att mtas, ifrgastta stereotyper och bidra till

    frstelse och tolerans fr andra.

    https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/project/no-shell-on-the-shelf-a-tool-of-promoting-social-inclusion.188/

    Projektet erhll det europeiska priset Karl den stores ungdomspris 2012.

    Titel: "The Magic of Integration (del II): Overcoming obstacles

    Ungdomsutbyte i Tyskland

    En grupp ungdomar bde med och utan funktionshinder i ldrarna 13 till 23 r frn

    Spanien och Tyskland blev under en veckas tid utsatta fr hinder som personer med funktionshinder mter nr de frsker frflytta sig runt i stadens centrum. Genom att

    anvnda rullstolar eller genom att ltsas vara blinda eller dva frskte de utfra uppgifter ssom shopping, beska olika kontor etc. De beskte ven fretag dr ngra

    av de tyska deltagarna med funktionshinder arbetade.

    Ett mte anordnades mellan ungdomarna och politiker i staden Kassel fr att diskutera

    funktionshindrades behov i offentliga utrymmen och hra mer om de insatser som grs av den offentliga frvaltningen i Kassel i detta avseende. Diskussionen avslutades

    med en tvling i staden fr att deltagarna rent konkret skulle f se ngra av de

    16 https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/

    https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/project/no-shell-on-the-shelf-a-tool-of-promoting-social-inclusion.188/https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/project/no-shell-on-the-shelf-a-tool-of-promoting-social-inclusion.188/https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/

  • December 2014 21

    positiva resultaten frn dessa insatser, och fr att gra dem medvetna om ngra av

    de kvarvarande utmaningarna. Under projektet anvndes cirkusmetoder och deltagarna arbetade tillsammans fr att lra sig cirkuskonster som clowner och

    akrobater. I slutet av veckan hlls en offentlig presentation av resultaten infr 90 skdare.

    https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/project/the-magic-of-inkludering-

    part-ii-overcoming-obstacles.131/

    Titel: Roma short-term EVS

    Europeisk volontrtjnst i Frenade kungariket

    Detta projekt inom Europeisk volontrtjnst gav ungerska ungdomar med romsk bakgrund mjlighet att delta i ett volontrprojekt i Frenade kungariket. Projektet var

    utformat s att de inte krvdes ngra engelskkunskaper i frvg (eftersom avsaknad av kunskaper i olika sprk kan utgra ett hinder mot deltagande).

    De unga volontrerna tillbringande en mnad av sin volontrtjnst i Wales. Under de

    frsta tv veckorna fick de engelskundervisning. De tillbringade ven tid med att utveckla ider om hur de kunde utbyta information om sin romska bakgrund med

    andra.

    Efter denna inledande frberedelse tillbringade volontrerna de sista tv veckorna i ett

    projekt med tio andra volontrer frn hela vrlden. Under detta projekt hade volontrerna med romsk bakgrund mnga, bde formella och informella, mjligheter

    att dela med sig av sitt romska arv och sin kultur. Under sin vistelse hade volontrerna ven chansen att komma i kontakt med walesiska organisationer som

    arbetar med romska barn som lever i Wales. Samverkan med dessa organisationer gav volontrerna mjlighet att vidareutveckla sin kompetens i kommunikation och

    ledarskap.

    https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/project/roma-short-term-evs.172/

    Titel: Apple

    Europeisk volontrtjnst i Estland

    Under ett tre veckor lngt volontrtjnstprojekt fick en grupp p sex volontrer frn Spanien, Frankrike, Finland och Lettland med blandade bakgrunder (mental

    funktionsnedsttning, tidigare drogmissbruk, inlrningssvrigheter, bakgrund frn

    landsbygden och frn ett barnhem) chansen att f en inspirerande upplevelse och prova p olika volontrjobb.

    De frsta dagarna av projektet hjlpte stdpersonerna volontrerna att komma till rtta och de fick sprkstd och psykologiskt std. Drefter deltog volontrerna i en tre

    dagar lng introduktionsutbildning som fokuserade p teambuilding, kommunikation, risk- och krishantering och kulturutbyte.

    Under projektet beskte de flera lokala organisationer dr de gjorde en dags lokal

    volontrtjnst, vilket utgjorde en av inlrningsmetoderna. Dessutom samlade de

    material fr sina avslutande presentationer. Volontrerna beskte bland annat en frskola och en tervinningscentral. Det frekom samverkan med organisationens

    lokala frivilliga. I slutet av projektet presenterade volontrerna ven sina hemlnder infr en publik p 60 ungdomar. De deltog ven i ett informationsevenemang fr

    Europeisk volontrtjnst och tillhandahll information om volontrverksamhet.

    https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/project/the-magic-of-inkludering-part-ii-overcoming-obstacles.131/https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/project/the-magic-of-inkludering-part-ii-overcoming-obstacles.131/https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/project/roma-short-term-evs.172/

  • December 2014 22

    https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/project/apple.170/

    Titel: Queer your mind

    Internationellt ungdomsinitiativ i Sverige

    Detta ettriga projekt hade till syfte att ka kunskapen hos ungdomar frn Belgien,

    Sverige, Norge, Danmark, Island, Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen om frgor som knsneutralitet, heterosexualitet som norm, homosexualitet som teori och

    brytandet av normer. Dessutom frskte projektet utforska hur dessa ider kan

    genomfras i deltagarnas livssituation. Deltagarna begrundade aktivt de mekanismer som leder till diskriminering och hur dessa kan frndras.

    Efter en veckas utbildning och studiebesk i Stockholm, reste deltagarna tillbaka till sina lokala ungdomsgrupper och samhllen fr att dela med sig av sina nyfrvrvade

    kunskaper och frdigheter till andra mnniskor. Metoderna fr att dela med sig av denna kunskap bestod i att organisera workshops och evenemang. Projektet

    utmanade deltagarnas sikter om ojmlikhet och diskriminering fr att de skulle kunna bli mer aktiva medborgare som uppskattar mngfald och uppmuntrar andra

    mnniskor att gra samma sak.

    https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/project/queer-your-mind.214/

    https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/project/apple.170/https://www.salto-youth.net/tools/goodpractices/project/queer-your-mind.214/

  • December 2014 23

    Bilaga III: Social inkludering i programmet Aktiv

    ungdom 2007-2013

    Inkludering en programprioritet

    En av de permanenta prioriteringarna i programmet Aktiv ungdom var inkludering av ungdomar med frre mjligheter. Under programmets lptid hade i genomsnitt

    47,3 % av arrangrerna fr de understdda projekten identifierat att aktiviteterna i

    deras projekt hrde till denna prioritering.

    Uppgifter om antalet projekt per r medan programmet genomfrdes r inkluderade i fljande diagram, jmfrt med andelen projekt som hade prioriteringen inkludering

    av ungdomar med frre mjligheter.

    Diagram 1: Den totala andelen projekt under Aktiv ungdom och det totala antalet

    inkluderingsprojekt.

    Projects with the inclusion of ypwfo as priority Projekt med inkludering av ungdomar med frre mjligheter som prioritet

    Total number of projects Totala antalet projekt

    0

    1000

    2000

    3000

    4000

    5000

    6000

    7000

    8000

    9000

    10000

    2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

    Projects with the inclusion of ypwfo as priority Total number of projects

  • December 2014 24

    Ge alla mjlighet att delta

    Antalet ungdomar med frre mjligheter kade nstan varje r. I de relevanta tgrderna17 i programmet Aktiv ungdom deltog totalt sett nstan 800 000 ungdomar,

    av vilka nstan 200 000 var ungdomar med frre mjligheter.

    Andelen deltagare som utgjordes av ungdomar med frre mjligheter kade under lptiden fr programmet Aktiv ungdom ssom visas i diagrammet nedan.

    Diagram 2: Ungdomar med frre mjligheter som andel av deltagarna i relevanta tgrder under

    programmet Aktiv ungdom 20072013.

    17 tgrder som involverade ungdomar med frre mjligheter: Ungdomsutbyten, demokratiprojekt fr ungdomar, Europeisk volontrtjnst, samarbete med de angrnsande partnerlnderna i Europeiska unionen och mten mellan ungdomar och ansvariga fr ungdomspolitiken. Ungdomsinitiativ ingick inte i denna presentation.

    0%

    5%

    10%

    15%

    20%

    25%

    30%

    35%

    2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

  • December 2014 25

    Vid anskan om std till ett projekt ombads skande organisationer som planerade att

    involvera ungdomar med frre mjligheter att identifiera de hinder som ungdomarna str infr. De berrda organisationerna kunde uppge ett flertal hinder. Bland de

    projekt som omfattade ungdomar med frre mjligheter och fr vilka std beviljades under Aktiv ungdom var frekvensen fr olika hinder fljande:

    Diagram 3: Hinder som identifierats av projektskande.

    Cultural differences Kulturella skillnader

    Disability Funktionsnedsttningar

    Economic Obstacles Ekonomiska hinder

    Educational Difficulties Inlrningssvrigheter

    Geographical Obstacles Geografiska hinder

    Health Problems Hlsoproblem

    Social Obstacles Sociala hinder

    0%

    10%

    20%

    30%

    40%

    50%

    60%

    70%

    80%

    1. Inledning2. Bakgrund2.1 Vidareutveckling av strategin fr inkludering i programmet Aktiv ungdom2.2 Politiskt sammanhang

    3. Syftet med strategin fr mngfald och inkludering4. Definitioner4.1 Ungdomar med frre mjligheter4.2 Projekt fr inkludering och mngfald4.3 Varfr mngfald?

    5. Projekt fr inkludering och mngfald i Erasmus+5.1 Stdfunktioner fr inkludering och mngfald p ungdomsomrdet inom Erasmus+Enkla och srskilt anvndbara projektformatExtra stdppna anskningarExtra finansiering tillgnglig fr inkludering och mngfald

    5.2 Olika aktrers tgrderExpertis p omrdetEtt strategiskt arbeteN ut till rtt mlgruppStdja de inblandade aktrernaDokumentering av resultatenFrbttringar

    Bilaga I: Praktiska riktlinjer fr arbete med inkludering och mngfald i Erasmus+ p ungdomsomrdet nycklar till framgngN ut till mlgruppenUnga i fokusHantera olika typer av mngfaldIcke-formell inlrningMed blicken p de lngsiktiga effekternaHelhetssyn och samarbete

    Bilaga II: God praxis exempel p inkluderingsprojektTitel: No shell on the shelf: a tool of promoting social inclusionTitel: "The Magic of Integration (del II): Overcoming obstaclesTitel: Roma short-term EVSTitel: AppleTitel: Queer your mind

    Bilaga III: Social inkludering i programmet Aktiv ungdom 2007-2013Inkludering en programprioritetGe alla mjlighet att delta

Recommended

View more >