FÖRELÄSNING OM TEXTERS UPPBYGGNAD OCH ANALYS

  • Published on
    24-Feb-2016

  • View
    86

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

FRELSNING OM TEXTERS UPPBYGGNAD OCH ANALYS. Huvudfokus i svenska under detta arbetsomrde kommer att vara hur man kan analysera texter och det man skriver fr att f en djupare frstelse fr hur saker framstlls och hur de kan tolkas. - PowerPoint PPT Presentation

Transcript

FRELSNING OM TEXTERS UPPBYGGNAD OCH ANALYS

FRELSNING OM TEXTERS UPPBYGGNAD OCH ANALYS

Huvudfokus i svenska under detta arbetsomrde kommer att vara hur man kan analysera texter och det man skriver fr att f en djupare frstelse fr hur saker framstlls och hur de kan tolkas.

DU SKA ENLIGT DET CENTRALA INNEHLLET I MNET SVENSKA LRA DIG OM FLJANDE SAKER:

Sprkliga drag, uppbyggnad och berttarperspektiv i sknlitteratur fr ungdomar och vuxna.Parallellhandling, tillbakablickar, milj- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.

HR KOMMER I KORTFATTAD FORM DE OLIKA DELARNA DU BEHVER KNNA TILL:Textens budskapMiljbeskrivningPersonbeskrivningDialogMetaforerBerttarperspektivHndelsefrloppDisposition Frfattarens pverkan

1. BUDSKAP

Budskapet i en berttelse r vad berttelsen sger mig som lsare. Det r allts skilt frn frfattarens syfte, som r vad frfattaren vill sga (det r inte skert att jag uppfattar frfattarens text p samma stt som han/hon hoppas att jag ska gra). Nr man anger vad man tror budskapet r i en berttelse r det mycket viktigt att man frklarar hur och varfr man kommit fram till det.

2. DISPOSITION

Ordet betyder ven struktur, och menar d hur texten r upplagd. Det vanligaste upplgget i en text r brjan-mitten-slut. I dramatiska berttelser (t ex filmer och bcker) brukar man flja denna dispositionsmodell:

Anslag(Brjan) Hndelserik brjan fr att fnga lsarens intresse; kanske presenteras huvudproblemet direkt.Exposition(Inledning) Presentation av de viktigaste karaktrerna och det centrala problemet/konflikten

Upptrappning(Problemskapande) Motsttningarna leder till ppen konflikt mellan karaktrerna.Klimax(Finalen) Konflikten lses genom att motparterna konfronterar varandra

Avtoning(Avslutningen/Lsningen) Hur gick det sen?Alla dessa delar du kan lsa om hr ovan mste finnas med och du br tydligt kunna se vart de olika delarna finns i det du lser eller skriver.ALLT HAR JU EN BRJAN, EN MITT OCH ETT SLUT.

3. HANDLINGEN/HNDELSEFRLOPP

En berttelse behver inte vara kronologiskt upplagd (att allt r i tidsordning) utan hndelsefrloppet kan kastas om s att man t.ex. brjar i slutet och sedan fr veta vad som ledde fram till ett sdant slut. Tillbakablickar r ocks mycket vanligt. Det r nr man i texten gr ett hopp bakt i tiden/hndelserna fr att kunna frklara/frtydliga ngot som sker eller kanske ett beteende hos en person.

Parallellhandling

Parallellhandling r ett annat dramaturgiskt begrepp som innebr att tv berttelser ger rum samtidigt men ofta p olika platser. Man berttar allts om tv hndelser i en berttelse. Ofta (men inte alltid) r parallellhandlingar ett spnningshjande verktyg dr de tv parallellhandlingarna - och deras respektive huvudpersoner - mts efter en period.

4. Berttarperspektiv

Berttarperspektiv handlar om ur vilken synvinkel berttelsen terges i texten. Ofta fr man flja ngon eller ngra personer; det kallas fr tredje-person-perspektiv. Om frfattaren vill att man ska identifiera sig vldigt klart med en person s kan en jag-berttare anvndas. D r det personen det handlar om som berttar.I flera romaner anvnder man allvetande berttare, vilket innebr att berttaren str utanfr sjlva handlingen, kan kommentera den och vet vad som kommer att hnda lngre fram i berttelsen osv.

Flera olika typer av berttarperspektiv kan ibland kombineras i en och samma text.

Det r viktigt att kunna se vad det r fr berttarperspektiv i en text s men vet vem som sger och tycker vad.5. FRFATTARENS PVERKAN

En annan sak som r viktig att tnka p r frfattaren. I vilken utstrckning har texten pverkats av frfattaren?

7. DIALOGER

I texter finns oftast dialoger med, men ibland har vi inte bara dialoger med andra personer utan det gr ven att ha en dialog med sig sjlv ven om detta egentligen skall kallas fr monolog. Vi ska nu g igenom bde vad Inre och yttre dialog r fr ngot.

En monolog betyder att man pratar fr sig sjlv och med sig sjlv.- h vad sknt det vore med lite saft.En dialog betyder att tv eller flera personer pratar med varandra.- Ska vi g ner p stan och kpa en glass?- Ja det gr vi, jag har varit sugen hela dagen!En inre dialog betyder att man ifrgastter t.ex. sitt eget val. - Borde jag gra shr?En yttre dialog betyder att man diskuterar med sig sjlv. - Ska jag ta en kaka?- Nej, det borde jag inte, jag har tit alldeles fr mycket skit p slutet.- Fast en kan jag vl ta?- Eller nej det r lika bra att lta bli.

ATT MLA EN BERTTELSE

Tnk att lsa en berttelse dr du inte fr reda p ngot om hur personerna r, hur de ser ut, hur de mr eller vart de r ngonstans, hur det ser ut dr, om det r varmt eller kallt osv. Det vore en ganska trkig berttelse, om det nu ens gr att skriva en berttelse utan att nmnde ngot om de sakerna.Det vi ska gra nu r att g igenom tv av de viktigaste stten att f liv i en berttelse, (frutom en bra handling) nmligen personbeskrivning och miljbeskrivning.

8. PersonbeskrivningDet finns en uppsj av saker man som frfattare kan anvnda fr att beskriva en person:- Dialekt- Speciella sprkuttryck (till exempel slnga in engelska, gillar ordsprk, svordomar)- Rstlge (gll, djup med mera)- lukt- kldsel- hllning- utseende- gr personen ngon speciell gest/grimas- Yrke- lder- liknelse med ngon (yngre version av till exempel)- hobby- civilstndAtt anvnda alla dessa samtidigt fr att beskriva en person skulle dock vara oerhrt tjatigt. Anvnd drfr de frutfattade meningar vi har nr bedmer vra medmnniskor. Tre till fyra detaljer kan rcka fr att lsaren skall fylla i mellanrummen och skapa sig en egen bild av personen i din bok.

Personbeskrivning forts.Skriver du att en man har diktsamling som hobby gr lsaren automatiskt en hel massa andra antaganden om hur den mannen r.

Akta dig fr att enbart skapa stereotyper, se till att bilden blir lite mer nyanserad n s.

Du kan ocks anvnda vra frutfattade meningar fr att verraska lsaren. I exemplet med diktsamlaren skulle du till exempel kunna skapa en riktigt hrdkokt snut, som svr som en borstbindare och spar upp busar i parti och minut men i hemmets lugna vr visar sig vara en passionerad skribent med en obotlig romantiker inom sig.

Hr har du ett exempel p en personbeskrivning:Den unga, mycket nervsa, medellders kvinnan med de skarpa, en aning trtta bla gonen ppnade drren till kafet. Hennes blonda, lockiga, halvlnga hr glnste i ljuset av den gamla, hundrariga kristallkronan. Granskande blickar fljde henne genom kafsalongen. Hon tog av sig den bruna, luxurisa, plskldda kappan, skakade av sig de sista i vrmen smltande snflingorna och satte sig ner vid det avlnga bordet i lokalens vnstra hrn. Ett stolt leende passerade hennes fylliga, persikorda lppar och hennes nu pigga, skande gon gled ver gsternas huvuden tills de slutligen fastnade med ett frfriskt uttryck p den lnga, snaggade mannen med det orientaliska utseendet. Hon knde med detsamma att hennes nu bultande, sargade hjrta hade hittat rtt.Ett bra stt att trna p personbeskrivningar fr att f hgre betyg r att skriva dem UTAN att anvnda adjektiv (Vacker, gammal, blek osv). Anvnd istllet t ex handling fr att ge lsaren en bild av personen du beskriver. (Exempel: Han tog den tunga byrn och lyfte den med ltthet Personen r med andra ord stark, men du har inte behvt beskriva honom med det ordet.)

9. MILJBESKRIVNINGSyn, Hrsel, Lukt, Knsel, Smak, Byggnader, Mnniskor, Hndelser med mera.Gr en s mlande beskrivning av dessa saker s den som lser kan se det framfr sig.

Detvar en riktigsn drsagoskog,mrk ochtt, ochdr fanns ingen banad stig. Detvar bara attridainmellan trden som skickade sina blta grenar i ansiktet p en. Menjag tyckte om det nd. Alltihop,attse solen silain mellan stammarna och hra fglarna och knna lukten av vta trd och vtt grs och hst. Och allra mest tyckte jag om att rida dr med Jonatan. Luften var frisk och sval i skogen, men allteftersom vi red blev det varmare. Vi skulle f en het dag, det kndes redan.

Snart hade vi Trnrosdalen lngt bakom ossochvar djupt inne i skogen. Och dr i en glnta med hga trd omkring trffade vi p en gr liten stuga. Mitt i mrka skogen, hur kunde ngon bo s ensligt! Men ngon bodde dr. Det rk ur skorstenen och utanfr spetade ett par getter. Ur Brderna Lejonhjrta av Astrid Lindgren

VIKTIG INFORMATIONAlla delar som tagits upp hr kommer du att behva lra dig d en av reflektionsfrgorna kommer att vara att analysera en text och kunna hitta delarna.

Det ni ska hitta i reflektionstexten r: Textens budskap, miljbeskrivning, personbeskrivning, dialog, metafor, berttarperspektiv, hndelsefrlopp, disposition och frfattarens pverkan.

vningFr att va dig infr texten som kommer under reflektionsfrgorna kan du trna p en annan sknlitterr text.

Ta och sk efter de saker du ska hitta i din bok du lser under detta spr?

D r du frberedd och skrare nr du ska gra reflektionen.

Recommended

View more >