Företag nr 4 2012

  • Published on
    08-Mar-2016

  • View
    232

  • Download
    10

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Fretag Vsterbottningen nr 4 2012

Transcript

  • PORTRTTNybyggaren

    frn Transsylvanien

    UMETeknikcollege

    med std frn industrin

    Nr 4september 2012

    SORSELEFretagare

    utsatt fr bedrgeri

    Sidorna 22-25

    Senaste nytt frn

    O C H T I L LV X T I V ST E R B OT T E N

    Anna har fokus p nya jobb

  • 2All

    info

    rmat

    ion

    p

    fore

    tags

    tidn

    inge

    n.se

    Boka annonsplats i nsta nummer redan nu!Vsterbottningen Fretag ges ut med 6 nummerper r och berttar om fretag, entreprenrskap och tillvxt i Vsterbottens ln.

    Tidningen distribueras till alla fretag i Vsterbotten.

    Kontakta vra sljare fr mer information:

    Greger Kgstrm 0910-211 02greger.kagstrom@foretagstidningen.se

    Thomas Wnman 090-71 15 21Thomas.Wanman@display-umea.se

    FOKU

    SIn

    land

    et

    beh

    ver e

    tt

    eget

    vg

    pake

    tLY

    CKSE

    LE

    Tg

    och

    yg

    fra

    mtid

    ens

    mel

    odi

    Nr 4

    se

    pt

    2011

    BRAX

    SELE

    Erbj

    uder

    foto

    och

    lm

    frn

    ovan

    Sido

    rna

    242

    7

    Med

    info

    rmat

    ion

    frn

    T ERB

    OTT E

    N

    tar

    et

    UMN

    S

    Grnsh

    andeln

    vxer

    och ut

    veckla

    s

    FOKUS

    Miljte

    knik

    fr ku

    ng

    och fo

    sterlan

    d

    Nr 5

    okt 2

    011

    BURTR

    SK

    Mt

    rets

    Freta

    gare

    i Vste

    rbotte

    n

    Sidorn

    a 242

    7Med in

    forma

    tion fr

    n

    OCH

    T I LLV

    XT I

    VST

    E RBO

    T TEN

    bra

    affr

    etag

    SPECIAL

    Lnets

    starka

    varumrken

    STOCKHOLM

    Viktig

    vecka fr

    Vsterbotten

    Nr 1

    mars 2012

    LGDE

    Det starka

    modehuset

    vid E4

    Sidorna 161

    9

    Senaste nytt

    frn

    O C H TI L LV

    XT I V ST E R

    B OT T EN

    Sljer

    ventyrilj

    LYCKSELEMaxmoduler

    bygger fr framtiden

    PORTRTTSara rets mklarprol

    i Sverige

    Nr 2 april 2012

    SORSELEFretaget

    som satsarp trivsel

    Sidorna 18-21

    Senaste nytt frn

    O C H T I L LV X T I V ST E R B OT T E N

    Industri-pris till

    Indexator

    PORTRTTMt turist-fretagarenStig Strand

    UMEStora frhoppningar

    med IKEA i stan

    Nr 3 juni 2012

    LYCKSELE Bergasalen r

    hotellchefensdrmprojek

    OCH T I L LVXT I V ST E RBOT T ENMed fokus

    p turism

    OCH T I L LVXT I V ST E RBOT T

    Fr

  • L e d a r e 3

    Innehll

    ARBETSKRAFTSBRIST ja tnk om det nd v ar arbetskraftsbrist, s tnker nog mnga av de 10305personer i Vsterbottens ln som just n u r ppetarbetslsa eller arbetsskande i program.

    Men arbetskraftsbrist r ing et nsketillstnd.Alla typer a v obalanser r a v ondo srskilt parbetsmarknaden som r sjlv a motorn i ett till-vxtbaserat samhllssystem. Nuvarande och kom-mande obalanser p arbetsmarknaden r en av vrastrre desfrgor fr lnet.

    Samtidigt som 10 000 personer r arbetslsa ska,fram till r 2020, 39 000 job b tillsttas. Mer n tv tredjedelar r pensionsavgngar. Det finns en storutmaning i k ompetensmatchning av arbetslsa annars hotas bde g enerationsvxling och syssel-

    sttningstillvxt. Fr att komplicerabilden ytterligare minskar den arbetsfra delen av befolkningen ochden strsta minskning en vntas i lnets inlandskommuner. Frre skafrsrja fler allt ldre.

    I detta nummer av Vsterbottningen Fretag redovisas hur arbetsmarknaden serut fr lnet under de k ommande ren och p vilkatgrder som vidtas fr att platta ut obalanserna.

    Vlkommen till intressant lsning.

    Jonatan Hjort 090711 382

    jonatan.hjort@foretagstidningen.se

    Obalanser r av ondo

    nr 4 september 201210-12 32-34

    Epost: Info@foretagstidningen.seWeb: www.foretagstidningen.seTryckeri: Tryckmklaren, Lule

    Vi ansvarar inte fr inskickat material som vi inte har bestllt. Dremot tar vi grna emot alla redaktionella tips. Tidningar i Norr AB ger ven ut tidningstitlarna: Nordsverige, Vsterbottningen, Jord&Skog, Lokaltidningen, Vsterbottens Mellanbygd, Bygdenmellan stderna, Resml Vsterbotten.

    Fretag Vsterbottningen ges ut av:Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 UmeTel: 090-711380Fax: 090-711390Ansvarig utgivare: Jonatan Hjort, Tidningar i Norr AB,073-818 00 06, jonatan.hjort@foretagstidningen.seAnnonser: 090-3493709

    Framtidens behov av jobb 45Krnika: Roland Norbck 8Yrkes-SM till Ume 9Teknikcollege en bra skola 1012Komatsus 35-miljonersdonation 13Fokus p kompetens 1415Kompetens en desfrga 16Krnika: Mikael Lundberg 17JobbEtt skapar jobb 1821Fretagarnas medlemssidor 22-25Krnika: Carina Andersson 26Martin vet sitt vrde 27Hr stller personalen alltid upp 30-31Portrtt Emanuel Dohi 3234Krnika: Maria Magnusson 40

    27

  • 39 000 anstllningar till och med r 2020. Matchningen blir en ut-maning fr aktrerna p lnetsarbetsmarknad, sger AndreasForsgren, statistiker CERUM.

    L CERUM, Centrum fr region-ala studier vid Ume universitet,slppte i fjol ra pporten 39 000 anstllningar till och med 2020,som bygger p frv ntade pensionsavgngar och framrk-nad sysselsttningstillvxt inomolika branscher och yrkeskate-gorier.

    Framrkningarna baserasp frhllanden som rdde ren2001-2008, detta r allts ing en

    prognos utan kv alificeradegissningar, sger AndreasForsgren.

    KONJUNKTURSVNGNINGAR utgr den strsta osk erhetenmed metoden.

    Sjlvklart pverkas fram-

    tida sysselstt-ning av andrafaktorer n tidigare obser-verad tillvxt,faktorernaskiljer sig ock-s t mellanolika yrkenoch branscher.

    Datorernasintg i produktion och organisa-tion r det kansk e tydligaste exempel p en f aktor som fr-ndrat produkt- och produktiv-itetsutvecklingen i olika branscher, och drmed vilkentyp och kvantitet av arbetskraftsom efterfrgas.

    Sedan 1970-talet pgr ven enstrukturell samhllsfrndringdr industrisektorn minskar tillfrmn fr en v xande tjnste-sektor. Frskjutningar av verk-samheter mellan oc h inom ek o-nomins sektorer pverkar vilkentyp av kompetens som efter -frgas.

    Detta tydliggr betydelsenav en k ontinuerlig matchnings-process.

    PENSIONSAVGNGARNA r ltt-are att frutse. Eftersom de vntas st fr ver tv tredjedel-ar av kommande rekryterings-behov blir den sammanla gda rekryteringsberkningen

    L N E T4 N y h e t e r

    39 000 jobb ska tillsttas

    Andreas Forsgren, statistikerCERUM. Gemensamt fr samtliga FA-regioner (berknasprimrt utifrn arbetspendlings-omrden) r att andelen av befolkningen i arbetsfr lder frvntas vara lgre r2020 n 2008.

    FOTO: FREDRIK BJRNESAND

    FaktaInom branschen offentligfrvaltning berknas 38 procent av alla som varsysselsatta r 2008 g ipension fram till 2020.Yrkeskategorin vrd- ochomsorgspersonal r den isrklass strsta yrkesgruppen i lnet med ver 17 000anstllda. Av dessa vntas 4 325 personer behvarekryteras p grund avpensionsavgngar fram till r 2020.

    Klla: CERUM Reportnr26/2011, 39 000

    anstllningar till och med 2020

    Detta tydliggr betydelsen av en kontinuerlig matchningsprocess.

    Figur 8. Pensionsavgngar efter bransch och kn i Vsterbotten till och me

    d 2020

    Klla: SCB, Yrkesregistret 2008 (egen bearbetning)

    I branschen Offentlig frvaltning berknas 38 procent av de som var sysselsatta 2008

    att g i pension fram till 2020. Av samtliga sysselsatta inom branschen 200

    8 utgrs

    cirka 18 procent av mn och 20 procent av kvinnor som berknas g i pen

    sion senast

    2020.

    De relativt strsta pensionsavgngarna frvntas ske inom branscherna Offentlig

    frvaltning samt Utbildning och forskning medan de relativt minsta

    pensionsavgngarna frvntas ske inom Personliga och kulturella tjnster

    samt

    Handel och kommunikation.

    Till och med 2015 frvntas de relativt strsta p

    ensionsavgngarna ske inom

    Byggverksamhet, 24 procent, Offentlig frvaltning, 23 procent, samt Utb

    ildning och

    forskning, 18 procent. De relativt lgsta pensionsavgngarna frvntas sk

    e inom

    Handel och kommunikation, 12 procent, Personliga och kulturella tjnste

    r, 12

    procent, samt Tillverkning och utvinning, 13 procent.

    0%

    5%

    10%

    15%

    20%

    25%

    30%

    35%

    40%

    45%

    Ande

    l av

    de sy

    ssel

    satt

    a 20

    08

    Kvinnor

    Mn

    Andelpensionsavgngarefterbranschoch kn ilnet tilloch med2020.

  • 5Boka konferens kickoff

    G O D M AT O C H M E R A N J E N0935-109 30 | www.hotelvannas.se

    Boka konferens, kickoffeller nsta mte i Vnns!

    Dagkonferens eller med vernattning, endast 20 minuter frn Ume. Mysig restaurang i

    familjr milj med nrproducerad och hemlagad mat.

    Boka p 0935-109 30

    modern kommunikation

    Svedjevgen 8D, Hedensbyn Tel 0910-77 84 70

    ALLT INOM KOMUNIKATION!

    Samsung Galaxy S3 4,8-tum Super AMOLED-skrm med 720p-upplsning Fyrkrnig 1,4GHz-processor (Exynos 4 Quad) 16 eller 32GB internt lagringsutrymme (64GB-variant kommer senare) Plats fr minneskort 8MP-kamera 1,9MP-kamera framtill Bluetooth 4.0, NFC, GPS, GLONASS 136,6 x 70,6 x 8,6mm 133g 2100mAh-batteri

    RIKTIGT SNABBT BREDBAND I NORRLAND!

    Mobilt internet

    Mobilt internet innebr att du kan vara uppkopplad nr och var du vill. Detta r bredbandet som ger dig mjlighet att surfa era samtidigt, var du n benner dig.

    Vi hjlper dig att hitta det abonnemang som passar dina behov bst.

    i lnetrelativt robust. En stor del av re-kryteringsproblematiken ligger ilnets lngvariga befolkningsut-veckling. Fram till 2020 tr os vis-serligen lnsbefolkningen vxatill 267 000 personer , en kningmed tre procent sedan 2008. Sam-tidigt antas den arbetsfra delenminska med 3,6 procent.

    Detta innebr att en minskan-de befolkningsandel fr bra fr-srjningsbrdan fr en str reoch allt ldre befolkning.

    ven om man rknar med enhjning av pensionsldern, elleratt fler frivilligt vljer att stannakvar lngre i yrkeslivet, kvarstrfaktum att rekryteringsunderla-get r ojmnt frdelat i lnet.

    Umes arbetsmarknads-region str i dag ensamt fr hela lnets befolkningstillvxt.

    Fram till 2020 v ntas Ume-regionens befolkning ka med 8,2 procent, andra sidan k om-mer den arbetsfra andelen a vbefolkningen knappt ka alls.

    I ANDRA NDEN AV skalan ter-finns inlandskommunerna. Sommest antas sele minska sin befolkning med nra 20 pr ocent,samtidigt som den arbetsfra delen minskar med 22 procent.

    En frga man kan stlla rvar de finns som ska utfra alla arbetsuppgifter? n

    FREDRIK BJRNESAND

  • L N E T6 N y h e t e r

    Plattform frkompetensbildad

    Barbro Lundmark, projektledare Kompetensplattform Vster-botten. Vi r nnu bara i uppstartsfasen med komp-etensplattformen.

    FOTO: FREDRIK BJRNESAND

    10 000 personer . S mngakommer att saknas p lne ts arbetsmarknad till och med r2020, om CERUM:s berkningarslr in.

    L Som en lrdom av varselsam-ordnarnas insatser under finans-krisen 2008 fick Sveriges region-frbund, alternativt lns-styrelser, regeringens uppdragatt bilda r egionala kompetens-plattformar, som pbrjades 2010.

    Uppdraget handlar dels om attskapa ett kunska psunderlag angende framtida rekryterings-behov. Dr kan man av CERUM:sframrkningar sluta sig till a tt lnets arbetsmarknad fr ett underskott p 10 000 personerfram till 2020.

    Det r egentligen bara Upp-sala som haft tillgng till liknan-de berkningar tidigare, sgerBarbro Lundmark.

    KOMPETENSPLATTFORMENS andra uppgift r att ka dialogenmellan branschernas fretrda-re och regionens utbildningsam-ordnare. I v ras anordnadesbland annat ett branschverskri-dande Kompetensforum p Nolia, vilket kommer att bli enrlig aktivitet framver.

    Jag har arbetat med utbild-nings- och kompetensfrsrj-ningsfrgor p k ommunal och regional niv i 20 r , intressetfrn branschernas fretrdarehar definitivt kat, bde nrings-liv och offentlig sektor r or olig

    ver generell kompetensbrist.En annan frndring r det

    utvecklade samarbetet kringgymnasieskolan.

    Nr jag brjade i mitten a v1990-talet gjorde den inter kom-munala finansieringen det svrtatt diskutera vergripande sam-ordning av gymnasieutbildning-ar, men bland annat p grund av

    stigande utbildningskostnaderfinns sedan 2005 ett samrd omutbudet inom lnets g ymnasie-skolor.

    P ett nationellt plan har gym-nasieskolan i oc h med 2011 rsskollag utpekas som grundbulteni landets kompetensfrsrjning.

    Att sttta ungdomar att full-flja gymnasieskolan med god-

    Egentligen r ingen frvnad,men det r bra att ha svart p

    vitt nr man diskuterar.

  • 7Vi hller inlandet rullandeVi hller inlandet rullande

    SELE Industrivgen 7, 910 60Tel 0941-149 00, fax 0941-149 29

    VILHELMINA Terminalg 5, 912 32Tel 0940-149 03, fax 0940-123 36

    Alltid nra till hands!Med vra 75 fordon transporterar vi rundvirke, flis, spn, grus, styckegods, m.m. Vintervghllning med plogning och sandning utfr vi i flera inlandskommuner. Entreprenader och frsljning av grusmaterial.

    Stor verkstad!Proffs p reparationer av tunga fordon! Stort reservdelslager!ven begagnade lastbils- och slpvagnsdelar.

    Stor offentlig andelUtmrkande frlnets arbetsmark-nad, i jmfrelsemed vriga riket, ren relativt strreandel offentligtsysselsatta och enmindre andelsysselsatta inomprivat tjnste-nring.

    L Fljaktligenvntas flest pen-sionsavgngaruppst inom v rdoch omsorg, samt

    utbildning ochforskning. Vrd och omsorg rden bransch dr r ekryterings-behoven vntas bli strst.

    FRUTOM vrd- och omsorgsper-sonal vntas rekryteringsbehov-et bli som strst av drift- och verk-samhetschefer; frsljare inomdetaljhandeln och demonstra-trer; fordonsfrare; samt slja-re, inkpare och mklare.

    Det r i stor sett samma yrkes-grupper dr pensionsa vgngar-na vntas bli strst.

    Lgst tros rekryteringsbehov-en bli inom jord- och skogsbruk,jakt och fiske.

    Inom samtliga branscher, medundantag fr tillv erkning och utvinning samt utbildning oc hforskning, vntas sysselsttning-en ka.

    OSKERHETEN i berkningarnablir tydlig om man betnk er attgruvnringens framtida investe-ringsplaner inte mrks i Cerum-rapportens historiskt baseradeframrkningar. andra sidanhar den globala g ruvnringenkanske redan passerat zenit ochtvingas skruva ner sina investeringar framver.

    Sysselsttningstillvxten inomvrd- och omsorg r b land annatberoende av den vxande gruppenldres hlsoutveckling och vrd-behov jmfrt med i dag. n

    FREDRIK BJRNESAND

    Den strsta procentuella kningen av sysselsatta

    har skett i yrkesgruppen Montrer

    som kat med 28 procent under perioden. D

    en antalsmssigt strsta kningen str

    Vrd- och omsorgspersonal fr, dr syssels

    ttningen kat med 989.

    Tabell 9. De tio strsta yrkesgrupperna bland

    mn och kvinnor i Vsterbottens ln 2008

    SSYK3 Mn

    Klartext Antal

    kvinnor Antal mn

    Totalt Andel kvinnor %

    Andel mn %

    832 Fordonsfrare

    258 3 266 3 524 7

    93

    513 Vrd- och omsorgspersonal

    14 282 2 833 17 115 83

    17

    712 Byggnads- och anlggningsarbetare

    64 2 549 2 613

    2 98

    311 Ingenjrer och tekniker

    472 2 542 3 014 16

    84

    713 Byggnadshantverkare

    107 2 491 2 598 4

    96

    341 Sljare, inkpare, mklare m.fl.

    1 016 2 212 3 228 31

    69

    828 Montrer 578 2 118

    2 696 21 79

    522 Frsljare, detaljhandel;

    demonstratrer m.fl.

    3 242 2 049 5 291 61

    39

    723 Maskin- och motorreparatrer

    11 1 667 1 678 0,7

    99,3

    833 Maskinfrare

    28 1 540 1 568 2

    98

    Kvinnor

    513 Vrd- och omsorgspersonal

    14 282 2 833 17 115 83

    17

    522 Frsljare, detaljhandel;

    demonstratrer m.fl.

    3 242 2 049 5 291 61

    39

    331 Frskollrare och fritidspedagoger

    2 208 288 2 496

    88 12

    323 Sjukskterskor

    2 145 300 2 445 88

    12

    233 Grundskollrare

    1 858 621 2 479 75

    25

    912 Stdare m.fl.

    1 795 292 2 087 86

    14

    419 vrig kontorspersonal

    1 513 501 2 014 75

    25

    913 Kks- och restaurangbitrden

    1 255 345 1 600 78

    22

    343 Redovisningsekonomer,

    administrativa assistenter m.fl.

    1 221 329 1 550 79

    21

    412 Bokfrings- och

    redovisningsassistenter

    1 170 169 1 339 87

    13

    Klla: SCB, Yrkesregistret 2008 (egen bearbe

    tning)

    Totalt terfanns cirka 39 procent av mnnen i de

    tio strsta yrkesgrupperna fr mn

    2008. Motsvarande siffra fr kvinnorna var

    56 procent. Kvinnor hade sledes en

    jmfrelsevis smalare yrkesbredd n mn. E

    n mjlig frklaring r att Vrd- och

    omsorgspersonal sysselsatte en s stor and

    el av kvinnorna.

    Den yrkesgrupp som syssel

    satte flest mn var Fordonsfrare, medan V

    rd- och

    omso...