Grundläggande arbetsrätt

  • Published on
    01-Jan-2016

  • View
    52

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Grundlggande arbetsrtt. Bengt Domeij. Arbetsrtten. Rttsregler som tillmpas inom arbetslivet Individuella arbetsrtten anstllningsavtalet Kollektiva arbetsrtten fackfrbunden och arbetsgivarorganisationernas relation Medbestmmandertten fackligt inflytande p arbetsgivarbeslut - PowerPoint PPT Presentation

Transcript

  • Grundlggande arbetsrttBengt Domeij

  • ArbetsrttenRttsregler som tillmpas inom arbetslivetIndividuella arbetsrtten anstllningsavtaletKollektiva arbetsrtten fackfrbunden och arbetsgivarorganisationernas relationMedbestmmandertten fackligt inflytande p arbetsgivarbeslutDiskrimineringsfrbud

  • ArbetsavtalAnstllningsavtal krver ingen srskild formAnstllningsavtal som inte avser en specifik arbetsuppgift utan att fortlpande stlla sin arbetskraft till frfogande, inom arbetsgivarens organisation och under dennes ledning, swtyrs oftast av tvingande regler.Uppdragsavtal visst arbete, oftast fri avtalsrtt. Rtt till vederlag om det finns fog att anta att sdant ska utg. Arbetet utfrs p lpande rkning om inte pris avtalats. Bestllaren r skyldig att betala vad som fordras om det inte r oskligt.

  • Arbetstagare/uppdragstagareNJA 1992 s. 631. Skdespelare ansgs vara arbetstagare hos ett filmbolag trots att uppdraget var kortvarigt (en eller ett par dagar) och skdespelaren hade drfr rtt till ersttning ur lnegarantin nr filmbolaget gick i konkurs.Dremot inte arbetstagare i familje- eller vnfrhllanden.Lastbilschauffrer med egna bilar som debiterade driftskostnader var uppdragstagare och inte arbetstagare och hade drmed inte fretrdesrtt vid uppdragsgivarens konkurs.

  • F-skattsedelSvrt att f F-skattsedel om man bara har en uppdragsgivare. Utan F-skattsedel mste uppdragsgivaren betala arbetsgivaravgifter. Krav p yrkesmssighet och sjlvstndighet.

  • Lagen om anstllningsskydd (LAS)Fretagsledare undantagnaVid anstllningsbeslut i offentlig verksamhet fr bara beaktas frtjnst och skicklighet. Privata fretag och organisationer fr anstlla vilka de vill, dock ej diskriminera och mste flja regler om teranstllning.Arbetstagare kan alltid sga upp sig med iakttagande av minst en mnads uppsgningstid. Arbetsgivare kan sga upp anstllda p.g.a. av allvarliga personliga frhllanden eller p.g.a. arbetsbrist men vid arbetsbrist mste turordningslister fljas.

  • LAS4 LAS huvudregel om tillsvidareanstllning Tidsbegrnsad anstllning avtalad? Tillten? inga srskilda skl behvs upprepade gr bra, med mellanrum 24 mnader drefter vergng i tillsvidareanstllning

  • Begreppet saklig grund fr uppsgningEn helhetsbedmning av domstolen vid personliga sklVid arbetsbrist arbetsgivarens bedmning, men turordningsreglerTvmnadersregeln sprr mot uppsgning p g a enbart gamla frhllanden.

  • Personliga sklArbetsgivaren r skyldig att uppge skl- Relevanta och acceptabla uppsgningsskl- Arbetsgivaren har bevisbrdan fr sklens existens- Sklen ska vara vsentliga- Proportionalitetsbedmning (arbetsgivarens intresse av att upplsa anstllningen skall vgas mot arbetstagarens intresse av att behlla den). Skl som har med lder, sjukdom mm mste vara mycket starka fr arbetsgivaren, men vissa frpliktelser r srskilt betydelsefulla fr arbetsgivaren:nyckeluppgifter brott illojalitet

    En prognos skall gras fr den fortsatta anstllningen

  • Arbetsgivarens skyldigheter vid uppsgning instruera ptala samrda med facket utreda omplaceringsmjligheter, dr arbetstagaren har tillrckliga kvalifikationer hnsyn till arbetskamrater i frsta hand inom ramen fr anstllningen/samma arbetsuppgifter i andra hand utom anstllningen

  • Personliga sklAlltid skl (illojalitet, vld, grundlggande frtroendeskada)Grund fr uppsgning, efter given mjlighet till frbttring (missktsamhet, allvarlig inkompetens)I princip inte grund fr uppsgning, svida inte prognosen r usel (sjukdom, samarbetssvrigheter, bristflliga prestationer).

  • Arbetsbrist Turordning 22 LAS smfretagsundantaget driftenhet samma avtalsomrde anstllningstid tillrckliga kvalifikationer

  • Provanstllning- Max sex mnader - Bda kan avbryta - Behvs ej objektiva skl - Dock frutstter riktigt prvobehov - Ej diskriminering - Ej freningskrnkande

  • Integritetpersonuppgiftslagen In och utpasseringskontroll e-post drog- och alkoholtester kontroll av arbetet

  • Rtten att leda och frdela arbetetInom ramen fr anstllningen kan arbetsgivaren - frndra arbetsuppgifterna - i ngon mn ndra arbetsplatsen - i ngon mn ndra arbetstiderna

  • Lojalitetsplikt arbetstagarens plikter- Upplysningsplikt som r av betydelse fr verksamheten - Ansvar arbetsgivarens egendom, vrd, redovisning - Krav p vandel som r av betydelse fr tjnsten, brott i tjnsten, brott utom tjnsten - Bisysslor

  • Arbetstagarens tystnadspliktPrivat verksamhet- avtalsbaserat- i viss mn enligt lag

    Offentlig verksamhetFrbud mot efterforskning- varfr skillnad?

  • Arbetsgivarens lojalitetsplikt mot arbetstagaren- ej trakasserier- ansvar mot arbetsgivarens familj vid sjukdom etc- arbetsmilj- efterskydd, betyg

  • Lojalitet efter anstllningens upphrande?Konkurrensklausuler 38 AvtL- 1969 rs kollektivavtal- Utveckling rttspraxis kunskapsfretag

  • Ngra exempel p praktisk arbetsrtt Mats som bevakade en maskin p ett pappersbruk trttnade och gick istllet och badade bastu; han blev omplacerad till ett mindre kvalificerat vaktmstarjobb med lgre ln. Hade brutit mot arbetsgivarens instruktioner, p ett stt som gav grund fr omplacering. Arbetsgivaren mste genom lojalitetsplikten leta efter den tgrd som r minst skadlig fr arbetstagaren men samtidigt mjliggr fr arbetsgivaren att driva sin verksamhet.

  • Laval-mlet i EG-domstolenDet lettiska fretaget Laval skulle bygga en skola i Vaxholm. Fretaget hade ett lettiskt kollektivavtal om arbetsvillkor fr de anstllda lettiska byggnadsarbetarna. Svenska Byggnadsarbetarfrbundet ville genomdriva sitt lngre gende och mer innehllsrika kollektivavtal och satte arbetsplatsen i blockad. EG-domstolen fann att det stred mot principen om fri rrlighet. Man godtog inte det svenska systemet fr att genom fackfreningars mjligheter att framtvinga kollektivavtal motverka social dumping. Minimilner hade varit OK.

  • Marabou-mletRune var vktare med nattligt bevakningsuppdrag p Marabou. Han tog p morgonen med sig tv kasserade frpackningar choklad en twistpse och en fortunaask- frn en lda och avskedades. Stld r alltid ett grovt brott mot anstllningsavtalet och grund fr avskedande.

  • DiskrimineringAnne-Charlotte skte jobb p Volvo vid lpande bandet. Hon nekades det med motiveringen att hon inte uppfyllde kravet p minimilngd 163 cm. Diskriminerande eftersom det missgynnade kvinnor om det inte kunde motiveras med att det saknades arbetsuppgifter som kunde utfras av personer kortare n 163 cm.

  • DiskrimineringFanns tidigare frbud t.ex. fr kvinnor att arbeta i gruvor under jord. Ansgs vara en skyddslagstiftning men begrnsade samtidigt kvinnors abretsmarknad. Numera accepteras inte sdana frbud inom EU-rtten, om det inte kan visas att mn och kvinnor pverkas olika av arbete under jord.