Grundläggande Demokratiska Värderingar

  • Published on
    14-Jan-2016

  • View
    39

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

- PowerPoint PPT Presentation

Transcript

  • Alla ("praktiska") handlingar rymmer teoretiska och begreppsliga antaganden om vrlden och om handlingarnas betydelse och resultat. Detta gller forskarens val av underskningsmetod lika vl som lrarens val av undervisningsmetod, bemtande och frhllningsstt. Svl forskarens som lrarens arbete r allts samtidigt praktiskt och teoretiskt!

  • Grundlggande DemokratiskaVrderingar Alla mnniskors lika vrde

    Integritet Respekt

    Jmstlldhet

    PersonligtIndividens ansvar frihet

  • vergripande strategier och organisationsniv

    Frndringar p enhetsniv

    Frndring p grupp och individniv

    vergripande strategier och organisationsniv

    Frndringar p enhetsniv

    Frndring p grupp och individniv

    Stjernberg

  • ETIK

    "Medveten reflektion ver mnskliga vrderingar och deras grund. Denna reflektion styr vra handlingar" Ledarna

  • ETISKA DILEMMAN

    Min egen etik

    Professions- Upddrags- etik etik

    Arbetskamrater Andra och vriga instanser

  • Gunnel Colnerud (1995)

    Lrares etiska konflikter: etiska aspekter att beakta nr lrare hanterar elever i grupp. etiska aspekter p den differentierade rollen, exempelvis betygssttning och bedmningssamtal etiska aspekter p den socialiserande rollen etiska aspekter p ansvaret fr eleverna bde i nuet och fr framtiden. etiska aspekter p de kollegiala relationerna aspekter p allmnmoraliskt ansvar vckt av relationer i yrket.

  • Att arbeta med vrderingar fr utveckling av gemensam vrdegrund

    Fall och situations-beskrivningar.Individuellt stllningstagande.Knyt stllningstagandet till styrdokument.Gemensam diskussion och reflektion

  • Fyra-hrn metoden: Ge gruppen fyra valmjligheter utifrn en given situation eller frgestllning. Samtal/diskussion utifrn de olika valen. Ex Hur avskyr du mest att bli behandlad? 1. .2..3..4. .

  • Linjen: Kan varieras i det ondliga.Stll upp hela gruppen lngs ena vggen i rummet. Markera p den motsatta vggen tre alternativa stllningstagande t.ex.

    JaVet ejNej

    Ett stt att f fram stllningstagande snabbt fr att sedan diskutera med gruppen. Ocks ett stt att bygga normsystem.

  • Heta stolen:Be deltagarna stta sig i en ring (utan bord i mitten). Alla deltagare ska ha varsin stol. En extra tom stol finns med i ringen. Ledaren sitter hela tiden kvar p sin plats i ringen.Ledaren lser upp pstenden som deltagarna fr vrdera. De som hller med flyttar sig till en tom plats. De som inte hller med eller r tveksamma sitter kvar p sin plats. Kan ocks gras tvrtom.Frdel: Man mste fysiskt visa sin stndpunkt. Lttare n att verbalisera!!!!!!!!

  • Rollspel:

    Deltagarna fr olika roller t.ex. i en konfliktsituation som de spelar upp.Fr in en ny dimension. Lttare att ta andras perspektiv nr man frsatts i dennes situation.Enklare variant: Tv och tv med ryggen mot varandra. Kan glla ett samtal.Forumspel mer avancerad variant med frysning och omtagningar.

  • DilemmavningarBerttelser med olika bottnar och som frstter deltagarna i problemlsning. Deltagarnas uppgift blir att ta stllning till olika agerande och handlingar fr att etiskt granska detta.

    Kan ta sin ursprung ven i verkliga hndelser men r ofta mer provocerande. Ofta bttre att dra sdana paralleller i samtalet eftert.

  • Vrderingsvning:Genom att ta stllning till fiktiva situationer fr deltagarna bryta sina vrderingar gentemot andra deltagares vrderingar. Stller grundvrderingar p sin spets som vi inte alltid r medvetna om.

  • Konsekvensmetoden

    Ett stt att hantera destruktiva strategier. T.ex. Vi tycker det bara r roligt med knamn, eller att retasArbeta tv och tv. Lista alla konsekvenser det innebr att retning och knamn r ok. Redovisa parvis. Ett stt att skapa grupptryck. Lta de mognare komma fram.

  • Brainstorm:

    Ledaren stller en frga och gruppen fr associera fritt. Alla frslag skrivs upp p bldderblock/tavla. Ingen fr kommentera de andras frslag frrn allt r uppskrivet.

    Spelregler: Kreativt (alla ider vlkomna) Aktivt (stanna inte upp och diskutera frrn eftert) Tempo (ska g rtt fort utan fr mycket tankearbete) Tokigt r ok

    Eftert samtal om alla frslagen

  • Reduktionsvning:Ofta efter en brainstorm eller listning.Vad br inte vara med p listan (t.ex. vad kan vi gra fr att alla ska knna sig trygga i skolan? Frslag som i den efterfljande diskussion visar sig mindre bra tas bort)

    Rangordning:Vilket ska vi brja med. Ploppar kan anvndas som underlag.Jfr Metaplan

  • Lappmetoden:

    1. Formulera problemet. T.ex. Eleverna ger varandra knamn och blir ledsna fr det. Vad finns det fr hinder att gra ngt t detta?2. Arbeta tv och tv. Skriv ner s mnga hinder de kan komma p p Post-it-lappar.3. Stt upp Post-it-lapparna vl synligt fr alla4. Sortera mnesvis; t.ex. Tid, Rdsla, Grupptryck, Vana, vrigt5. Samtal: Vad kan vi d gra t detta. Vad kan var och en gra? Vad kan vi i personalen gra? Vad brjar vi med?

  • Tvrtomvningar:

    Hur kan vi skapa mer otrygghet i den hr skolan?

    - Brainstorm- Sortera och prioritera de tre fyra mest tnkbara sakerna.- Vnd p dem igen! Hur ska varje hemsk sak frvandlas till ngt som inte ska hnda.- Konkretisera; Vem gr vad, hur och nr? Vad gr vi individuellt? Vad gr vi gemensamt?

  • Levande statyer:skdliggra ett relationsbegrepp t.ex. mobbning i smgrupper, alt dramatisera

    Simulationsvningar:Detta hnder. Beskriv mlande en situation. Vad gr du?? Samtal kring olika reaktioner, knslor, strategier, beteenden.

    Akvarium

  • Framgngsrika skolor

    Forskning p 50 och 60-talet fokuserade p elevers studieresultat relaterade till deras hemfrhllanden.Olika grundfrutsttningar i arv och milj.

    Ledde till en stor satsning p kompensatoriska tgrder fr att hja kunskapsnivn hos elever frn underpriviligierade uppvxtmiljer.

  • Nyare forskning om framgngsrika skolor utgr frn de skolor som lyckas bttre n genomsnittet av skolor med samma socioekonomiska underlag.

    Studier av bde resultat i form av kunskaper och sociala och emotionella faktorer

  • Rutter: studie av innerstadsskolor i London. Stark betoning av lrandet God elevomsorg Punktlighet Ordning Medbestmmande fr eleverna Disciplin baserad p belningar snarare n bestraffningar Personal som tar aktiv del i beslutsprocessen

    Kritik: F skolor deltog

  • Mortimore (1988)50 innerstadsskolor i London, bde kognitiva (lsning, skrivning, muntlig framstllning, matematik) och icke-kognitiva variabler (lrarbedmningar av elevernas beteende i skolan) anvndes.Noggrann kartlggning av elevernas kunskaper nr de brjade skolan. Mjliggjorde att studera bde elevernas skolresultat men ocks vilka framsteg de gjort i skolan sedan de brjade. 25 % av skolframstegen berodde p skolfaktorer, 5% p hembakgrund

  • Mortimore:Skolfaktorer fr framgng: Ett mlmedvetet ledarskap Pedagogernas delaktighet i planeringen Kontinuitet och konsekvens inom pedagog-gruppen Vlstrukturerade lektioner Stor kommunikation mellan elever och pedagoger Dokumentation av elevernas framsteg Engagemang frn frldrarnas sida Positivt arbetsklimat

  • Lennart Grosin:Tv variabler med hga ambitionerKunskapsskolanOmsorgsskolan

    Forskningen stder den internationella forskningens resultat att socioekonomiska faktorer och etnisk tillhrighet inte behver vara utslagsgivande

  • Nyckelfaktorer nr det gller undervisningen:Planering av innehllet i verksamheten, kunskaper om ml, tydlighet, regelbundna lxor, uppgifter p olika kunskapsniverStyrning: gllande frvntningar, ansvar, tydliga grnser, entusiasm, positiva relationer elever pedagogerterkoppling: utvrdering,

  • PESOKRektors pedagogiska ledarskap. Ledning och ansvar fr utveckling och undervisning - Delegering och delaktighet kring policybeslut - Kunskaper om vad som pgr i klassrummenSamsyn om ml och vision. Hg grad av enighet om grundlggande vrderingarLrandemilj - Ordning och reda - Attraktiv arbetsmiljFokus p undervisning och lrande

  • Undervisningskvalitet. Strukturerade lektioner. Fokus p ett ftal tema under ett arbetspass. Tydliga ml fr lektionerna. Hga frvntningar p eleverna med utgngspunkt frn att alla r lraktiga samt att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, r avgrande fr deras resultat Positiv terkoppling. Uppmuntran och belning fr bra arbete Regelbunden uppfljning och utvrdering p individ, klass och skolniv

  • Ansvar och inflytande fr elever. Goda frhllanden mellan personal och elever Frldramedverkan. Frldrar delaktiga i sina barns inlrning. En lrande organisation. Gott samarbete fr att utveckla undervisning och verksamhet.

  • Referenslitteratur

    Homo Sapiens. Bokfrlaget CoronaGunnel Colnerud, Solveig Hgglund (2004), Etiska lrare - moraliska barn : forskning kring vrdefrgor i skolans praktik Linkpings Univeristet, ISBN 1650-3643Gunnel Colnerud (2002), Respekt fr lrare, HLS frlag ISBN 91-7656-529-7Gunnel Colnerud (1995), Etik och praktik i lraryrket, HLS, ISBN 91-7656-367-7Robert A Dahl (1999), Demokratin och dess antagonister, Ordfront ISBN 91-7324-600-XElisabeth Nihlfors (red) (1997) Att leda med vrden Att leda mot vrlden, Gotab ISBN 91-506-1210-7Clas Trollestad (2000), Etik och Organisations-kulturer, Svenska Frlaget ISBN 91-7738-540-3