Handbok om livsmedelsinformation för tillsynsmyndigheter och ...

  • Published on
    25-Jan-2017

  • View
    221

  • Download
    4

Transcript

  • Handbok om livsmedelsinformationfr tillsynsmyndigheter och livsmedels- fretagare

    Eviras anvisning 17068/1

  • Handbok om livsmedelsinformation

    fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare

    Eviras anvisning 17068/1

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    2

    1. INTRODUKTION ......................................................................................................................... 5

    2. DEFINITIONER ........................................................................................................................... 7

    3. MRKNINGSBESTMMELSER ................................................................................................ 9

    3.1. Allmnt ................................................................................................................. 9 3.2. Lsbarhet, tydlighet och synlighet ...................................................................... 11 3.3. Mrkningarnas riktighet ..................................................................................... 14 3.4. Sprkbestmmelser ........................................................................................... 15 3.5. Ansvar fr att livsmedlen frses med mrkningar .............................................. 17

    4. MRKNINGSBESTMMELSERNAS TILLMPNINGSOMRDE .......................................... 18

    4.1. Mrkning som begrepp ...................................................................................... 18 4.2. Livsmedel som begrepp ..................................................................................... 19 4.3. Frdigfrpackat livsmedel .................................................................................. 21 4.4. Var ska mrkningarna placeras? ....................................................................... 23 4.5. Saluhllande och annan verltelse .................................................................. 24 4.6. Konsument, storhushll och industrin ................................................................ 25 4.7. Livsmedel avsedda att verltas i Finland och att utfras frn Finland .............. 26 4.8. Mrkningar p ofrpackade livsmedel ............................................................... 26 4.9. Distansfrsljning .............................................................................................. 30

    5. ALLMNNA MRKNINGAR .................................................................................................... 32

    5.1. Livsmedlets beteckning ..................................................................................... 32 5.1.1. Officiell beteckning ..................................................................................................... 34 5.1.2. Sedvanlig beteckning ................................................................................................. 36 5.1.3. Beskrivande beteckning ............................................................................................. 37 5.1.4. Hur formen eller bearbetningen framgr av livsmedlets beteckning .......................... 43 5.1.5. Livsmedlets beteckning mngden av en ingrediens ................................................ 45

    5.2. Ingrediensfrteckningen .................................................................................... 46 5.2.1. Ingredienser ............................................................................................................... 46

    5.2.1.1. Livsmedel, fr vilka ingredienserna inte behver anges ............................................ 47 5.2.1.2. mnen som inte betraktas som ingredienser............................................................. 47 5.2.1.3. mnen och produkter som orsakar allergier och intolerans och mrkningar om dem 48 5.2.1.4. En koncentrerad eller torkad ingrediens .................................................................... 53 5.2.1.5. Nanomateria som ingrediens ..................................................................................... 54 5.2.1.6. Vissa ingrediensers kategorinamn ............................................................................. 55 5.2.1.7. Tillsatser och aromer ................................................................................................. 56

    5.2.2. Ingrediensernas ordningsfljd .................................................................................... 59 5.2.3. Sammansatt ingrediens .............................................................................................. 60

    5.3. Nringsmssig berikning ................................................................................... 63 5.4. Ingredinsernas mngd ....................................................................................... 65

    5.4.1. Hur ingrediensers mngd anges ................................................................................ 65 5.4.2. Undantag i angivandet av ingrediensers mngd ........................................................ 67 5.4.3. Angivande av ingrediensens mngd i srskilda fall .................................................... 68

    5.5. Angivande av salthalten i ett livsmedel .............................................................. 69 5.5.1. Frpackade livsmedel ................................................................................................ 69

    5.5.1.1. Allmnt ....................................................................................................................... 69 5.5.1.2. Angivande av mngden koksalt i viktprocent (gller fram till 13.12.2016) ................. 69 5.5.1.3. Angivande av ett livsmedel som kraftigt saltat ........................................................... 71

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    3

    5.5.1.4. Angivande av att ett livsmedel innehller mindre salt ................................................ 75 5.5.2. Salthalten i ett ofrpackat livsmedel (frn och med 13.12.2016) ............................... 76

    5.6. Nettokvantiteten ................................................................................................. 76 5.6.1. Hur nettokvantiteten anges ........................................................................................ 77 5.6.2. Undantag .................................................................................................................... 80 5.6.3. Fyllnadsgraden ........................................................................................................... 81

    5.7. Datummrkningarna .......................................................................................... 83 5.7.1. Minsta hllbarhetstiden .............................................................................................. 84 5.7.2. Sista frbrukningstidpunkten eller sista frbrukningsdagen ....................................... 87 5.7.3. Nedfrysningsdatumet ................................................................................................. 88 5.7.4. Lttnader som gller datummrkningarna .................................................................. 89 5.7.5. vriga datummrkningar ............................................................................................ 90

    5.8. Fretagarens namn och adress ......................................................................... 90 5.9. Kontroll- eller identifieringsmrkning och ursprungsmrkning ........................... 92

    5.9.1. Kontrollmrkningen .................................................................................................... 92 5.9.2. Identifieringsmrkningen ............................................................................................ 93 5.9.3. Producentkoden p gg ............................................................................................. 94

    5.10. Ursprungsland eller hrkomstplats .................................................................... 95 5.10.1. Definitioner p ursprungsland och hrkomstplats ...................................................... 95 5.10.2. Angivande av ursprungslandet eller hrkomstplatsen ................................................ 97 5.10.3. Srskilda bestmmelser ............................................................................................. 98 5.10.4. Frivilliga ursprungsmrkningar ................................................................................. 100

    5.11. Livsmedelspartiets identifikationskod ............................................................... 101 5.12. Frvaringsanvisning ......................................................................................... 103 5.13. Bruksanvisning ................................................................................................ 104

    5.13.1. Varningsfraser som bruksanvisning ......................................................................... 105 5.13.2. Srskilda bestmmelser ........................................................................................... 106

    5.14. Alkoholhalten ................................................................................................... 108 5.15. Mrkningar om stningsmedel ......................................................................... 111 5.16. Mrkningar om frpackningsgaser ................................................................... 112 5.17. Nringsdeklaration (eller nringsvrdesmrkning) ........................................... 113

    5.17.1. Tidtabell .................................................................................................................... 113 5.17.2. Nringsvrdets innehll ............................................................................................ 114 5.17.3. Hur nringsvrdesinformationen anges ................................................................... 115 5.17.4. Mrkningar om energivrdet .................................................................................... 117 5.17.5. Vitaminer och mineralmnen .................................................................................... 117 5.17.6. Angivande av mngden natrium och koksalt ............................................................ 118 5.17.7. vriga nringsmnen n de som ska anges i nringsdeklarationen ........................ 119 5.17.8. Pstendena laktosfri och glutenfri .......................................................................... 119 5.17.9. Hur mngden av ett nringsmne skerstlls .......................................................... 120 5.17.10. Frivilliga mrkningar ................................................................................................. 121 5.17.11. Livsmedel som r befriade frn nringsdeklaration .................................................. 122 5.17.12. Srskilda bestmmelser ........................................................................................... 123

    6. VRIGA MRKNINGAR ........................................................................................................ 124

    6.1. Mrkningar p djupfrysta och frysta livsmedel ................................................. 125 6.1.1. Livsmedel som djupfrysts fre frsljning och sljs upptinade ................................. 126 6.1.2. Frysning .................................................................................................................... 126

    6.2. Mrkningar p genetiskt modifierade livsmedel ............................................... 128 6.2.1. Definitioner ............................................................................................................... 128 6.2.2. Tillmpningsomrde ................................................................................................. 128 6.2.3. Hur man anger att en genetiskt modifierad ingrediens anvnts ............................... 130 6.2.4. Den frivilliga mrkningen gmo-fritt vid marknadsfring .......................................... 130

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    4

    6.3. Mrkningar om behandling med joniserande strlning .................................... 131 7. LTTNADER SOM GLLER MRKNINGARNA P FRPACKNINGAR ........................... 132

    7.1. Utelmnande av viss obligatorisk information .................................................. 132 7.2. Srskilda bestmmelser .................................................................................. 135

    8. FRIVILLIGA MRKNINGAR OCH MARKNADSFRING ..................................................... 137

    8.1. Nrings- och hlsopstenden ........................................................................ 138 8.2. Den frivilliga nringsvrdesmrkningen GDA och RI .................................... 139 8.3. Olika pstenden p frpackningar och vid marknadsfring ........................... 139

    8.3.1. Natur-, naturlig, naturprodukt, naturell ...................................................................... 140 8.3.2. kta, riktig och motsvarande uttryck ........................................................................ 141 8.3.3. Ren ........................................................................................................................... 141 8.3.4. Frsk, fresh .............................................................................................................. 142 8.3.5. Traditionell, ursprunglig ............................................................................................ 143 8.3.6. Bsta kvalitet, premium och motsvarande uttryck .................................................... 143

    8.4. Negativa uttryck och pstenden ..................................................................... 143 8.5. Bilder och symboler p livsmedelsfrpackningar ............................................. 144 8.6. Hnvisning till ett ekologiskt produktionsstt ................................................... 145

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    5

    1. INTRODUKTION

    Den allt mer utvecklade och globaliserade livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln har lett till att l ivsmedlen huvudsakligen saluhlls till konsumenterna som frdigt frpackade. Det r nd mjligt endast, om livsmedelsfrpackningarna r frsedda med information om vad frpackningen innehller. Utan mrkningar p frpackningarna kunde den moderna distributionen av livsmedel inte alls fungera. Utgende frn mrkningarna bildar konsumenten sig en uppfa ttning om livsmedlet och gr sina val bland olika produkter. Mrkningarna ger konsumenten information om bland annat livsmedlets kvantitet, hur livsmedlet tillverkats och vilken sammansttning det har, ven information om sdana ingredienser, som konsumenten i frga br undvika. Mrkningarna p frpackningen skyddar konsumenten svl hlsomssigt som rent ekonomiskt. Mrkningarna r viktiga och drfr r det enl igt lag obligatoriskt att f rse livsmedelsfrpackningarna med sdana. Skyldigheten att tillhandahlla information gller i vissa fall ocks ofrpackade livsmedel. Livsmedelsfretagaren som svarar fr ett livsmedel r skyldig att se till att mrkningarna grs p s stt, att informationen som getts om livsmedlet r sanningsenlig och tillrcklig och inte vilseleder konsumenten. Lagstiftningen om mrkningar p frpackningarna och tillsynen ver den garanterar fr sin del att l ivsmedelsfretagarna blir jmlikt behandlade och stlls i ett l ikvrdigt konkurrenslge.

    Handbok om livsmedelsinformation

    Livsmedelsskerhetsverket Eviras anvisning om pskrifterna p frpackningar 17005/4 Handbok om pskrifter p frpackningar fr livsmedelstillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare uppdaterades och i samma veva ndrades namnet p de n till Handbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare (nedan Handboken om livsmedelsinformation). I Handboken om livsmedelsinformation har man beaktat de ndringar som lagstiftningen om mrkningar p frpackningarna, ssom Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/20111 (nedan livsmedelsinformationsfrordningen) och jord- och skogsbruksministeriets frordningar (834/2014 och 1010/2014) fr med sig. Handboken om livsmedelsinformation r avsedd fr svl tillsynsmyndigheter som livsmedelsfretagare. Syftet med handboken r att ge information om bestmmelserna om mrkningar p livsmedlen och om hur dessa bestmmelser ska tillmpas senast frn och med 13.12.2014. I handboken ingr ndvndiga hnvisningar till mrkningsbestmmelserna, man har frskt undvika att upprepa bestmmelserna. Anvndning av handboken frutstter drfr den egentliga frfattningstexten som stdmaterial. Med obligatorisk livsmedelsinformation avses de uppgi fter som enligt unionsbestmmelserna mste tillhandahllas slutkonsumenterna. Mrkningarna som krvs p l ivsmedelsfrpackningar kan indelas i allmnna och srskilda mrkningar. De allmnna mrkningarna ska finnas p al la livsmedelsfrpackningar, om inte annat

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    6

    sgs i vrig lagstiftning. Om de srskilda mrkningarna, som gller vissa livsmedel och livsmedelskategorier, ingr bestmmelser i srskilda frfattningar om just dessa livsmedel. Med allmnna mrkningsfrfattningar avses mrkningsbestmmelserna i livsmedelslagen (23/2006), Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 178/2002) (allmnna livsmedelsfrordningen) jmte Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna och jord- och skogsbruksministeriets frordning 834/2014. Utver ovan nmnda mrkningsfrfattningar ingr i vissa srskilda frfattningar (ssom frordningen om djupfrysta livsmedel, Europaparlamentets och rdets frordning om nringspstenden och hlsopstenden om livsmedel och Europaparlamentets och rdets frordning om genetiskt modifierade livsmedel och foder) mrkningsbestmmelser som r allmnna till sin natur. Handboken om livsmedelsinformation koncentrerar sig p de allmnna mrkningsbestmmelserna i de allmnna mrkningsfrfattningarna och i vissa srskilda frfattningar. I samband med dem finns ocks hnvisningar till och exempel p mrkningsbestmmelser i andra srskilda frfattningar. Lagstiftningen om livsmedel och informationen som ska ges om livsmedel finner du p fljande webbplatser: EU-lagstiftning: http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=fi och nationell lagstiftning: http://www.finlex.fi/sv/ Livsmedelsskerhetsverket Evira har gett s eparata, detaljerade anvisningar om hur mrkningsbestmmelserna ska tillmpas som till sitt sakinnehll huvudsakligen r i kraft, ven om det ingr hnvisningar till frldrad lagstiftning i dem. Innehllet i anvisningarna har inlemmats i Handboken om livsmedelsinformation. En myndighets verksamhet ska bygga p den befogenhet som freskrivs i lag och lagen ska fljas i myndighetens verksamhet. Myndighetens anvisningar r till sin rttsliga natur inte bindande fr andra myndigheter eller fretagare. I sista hand avgrs frgor som gller tillmpandet av lagstiftningen av en domstol. I denna anvisning ingr svl direkta citat ur lagstiftningen som tolkningar av hur lagstiftningen ska tillmpas. Lagstiftningen har tskilts som ett eget kapitel eller med en hnvisning till den frfattning, som citerats i texten. Tolkningarna som framfrs i anvisningen r Eviras synpunkter p hur lagstiftningen borde tillmpas. Frfattningar Livsmedelslagen (23/2006), 2 4 och 6 7 Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande

    av livsmedelsinformation till konsumenterna Frordningen om djupfrysta livsmedel (818/2012) Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tillhandahllande av

    livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014) Jord- och skogsbruksministeriets frordning om att mrka vissa livsmedel som

    kraftigt saltade (1010/2014) Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 178/2002 om allmnna principer

    och krav fr livsmedelslagstiftning, om inrttande av Europeiska myndigheten fr livsmedelsskerhet och om frfaranden i frgor som gller livsmedelsskerhet (nedan allmnna livsmedelsfrordningen)

    http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=fihttp://www.finlex.fi/sv/

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    7

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1924/2006 om nringspstenden och hlsopstenden om livsmedel.

    2. DEFINITIONER

    I kapitel 1 artikel 2 i livsmedelsinformationsfrordningen ingr definitioner som hnfr sig till mrkningarna p frpackningar. De ska tillmpas och av dem r fljande allmnna: 2. artikeln, 1 a) frordning (EG) nr 178/2002, artikel 3, stycke 18) slutkonsument den slutliga konsumenten av ett l ivsmedel som inte kommer att anvnda livsmedlet som en del i ett livsmedelsfretags verksamhet. 2. artikeln, 1 b) frordning (EG) nr 852/2004, artikel 2, stycke 1: n) obearbetade produkter livsmedel som inte har genomgtt ngon bearbetning, och som omfattar produkter som har delats, styckats, trancherats, skivats, benats ur, hackats, fltts, krossats, skurits upp, rengjorts, putsats, skalats, malts, kylts, frysts, djupfrysts eller tinats. m) bearbetning tgrd som vsentligt frndrar den ur sprungliga produkten genom bland annat vrmebehandling, rkning, rimning, mognadslagring, torkning, marinering, extraktion, extrudering eller en kombination av dessa behandlingar. o) bearbetade produkter livsmedel som framstllts av obearbetade produkter. Dessa produkter fr innehlla ingredienser som behvs vid tillverkningen fr att de s ka f srskilda egenskaper. 2. artikeln, 1 g) jmfrande och vilseledande reklam (Europaparlamentets och rdets direktiv 2006/114/EG artikel 2, stycke a, b, c): reklam varje form av framstllning i samband med nrings- eller affrsverksamhet, hantverk eller yrkesutvning fr att frmja tillhandahllandet av varor eller tjnster, dribland fast egendom, rttigheter och skyldigheter. b) vilseledande reklam all reklam som p ngot stt, dribland genom sin presentation, vilseleder eller sannolikt kommer att vilseleda de personer den riktar sig till eller dem som ns av den, och som genom sin vilseledande karaktr sannolikt kommer att pverka deras ekonomiska beteende, eller som av dessa skl skadar eller sannolikt kommer att skada en konkurrent. c) jmfrande reklam all reklam som uttryckligen eller indirekt pekar ut en konkurrent eller varor eller tjnster som tillhandahlls av en konkurrent. 2. artikeln, 2 a) livsmedelsinformation information om ett l ivsmedel som grs tillgnglig fr slutkonsumenterna genom en etikett, annat tfljande material eller andra metoder, inklusive moderna tekniska verktyg eller muntlig kommunikation. 2. artikeln, 2 d) storhushll varje anlggning (inklusive ett for don eller ett fa st eller mobilt frsljningsstnd), t.ex. restauranger, personalrestauranger, skolor, sjukhus och cateringfretag, vilken i sin affrsverksamhet tillagar livsmedel frdiga att konsumeras av slutkonsumenterna. 2. artikeln, 2 e) frdigfrpackat livsmedel en enskild vara som i ofrndrat skick r avsedda att ti llhandahllas slutkonsumenter och storhushll och som bestr av ett livsmedel och den frpackning i vilken det placerades innan det erbjds till frsljning,

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    8

    oavsett om frpackningen omsluter livsmedlet helt eller endast delvis, men i varje fall s att frpackningen omsluter livsmedlet p ett sdant stt att innehllet inte kan ndras utan att fr packningen ppnas eller ndras. Livsmedel som frpackas p frsljningsstllet p k onsumentens begran eller r frdigfrpackade fr direkt frsljning ska inte anses vara frdigfrpackade livsmedel. (Ls mer om detta i punkt 4.3) 2. artikeln, 2 i) etikett varje pskrift, mrke, illustration eller annan b eskrivning som terges i skrift, tryck, stencil, prgling, relief eller stmpel p en frpackning eller behllare som innehller livsmedel eller som fsts p dessa. 2. artikeln, 2 j) mrkning ord, uppgift, varumrke, mrkesnamn, illustration eller symbol som gller ett livsmedel och anbringas p frpackning, dokument, meddelande, etikett, ring eller krage som medfljer eller avser sdant livsmedel. 2. artikeln, 2 k) synflt samtliga ytor p en frpackning som kan lsas ur en och samma synvinkel. 2. artikeln, 2 l) huvudsakligt synflt det synflt p en frpackning som konsumenten mest sannolikt genast ser vid kptillfllet och som gr det mjligt fr konsumenten att direkt identifiera en produkts art eller natur och, i frekommande fall, varumrkesnamn. Om en fr packning har flera identiska huvudsakliga synflt ska det huvudsakliga synfltet anses vara det som livsmedelsfretagaren vljer. 2. artikeln, 2 q) primr ingrediens en eller flera ingredienser i ett livsmedel som utgr mer n 50 % av livsmedlet eller som konsumenten vanligtvis frknippar med livsmedlets beteckning och fr vilken eller vilka det i de flesta fall krvs en mngdangivelse. I 3 i jord- och skogsbruksministeriets frordning (834/2014) avses med 1) livsmedlets verltelseplats den anm lda livsmedelslokal, som avses i 13 1 mom. i livsmedelslagen (23/2006) 2) livsmedel som inte r frdigfrpackat ett l ivsmedel som i ofrndrat skick tillhandahlls slutkonsumenten och som konsumenten sjlv frpackar, som frpackas p konsumentens begran p l ivsmedlets verltelseplats, som har frdigfrpackats p livsmedlets verltelseplats fr direkt frsljning eller som serveras p l ivsmedlets verltelseplats dr det r avsett att frtras av slutkonsumenten 3) direkt frsljning" frpackning och frsljning av ett livsmedel inom ett dygn 4) livsmedelsparti ett antal frsljningsenheter av ett livsmedel som har tillverkats, beretts eller frpackats under praktiskt taget samma frhllanden. Utver det har utarbetats preciseringar i definitionerna utgende frn olika lagstiftning. Europeiska kommissionens generaldirektorat fr hlso- och konsumentfrgor har till exempel antagit riktlinjer fr tillmpningen av vissa bestmmelser i frordningarna (EG) nr 852/2004 och nr 853/2004.

    Europeiska kommissionens riktlinjer fr tillmpningen av vissa bestmmelser i frordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien finner du under: http://ec.europa.eu/food/food/biosafety/hygienelegislation/guidance_doc_852-2004_sv.pdf Europeiska kommissionens riktlinjer fr tillmpningen av vissa bestmmelser i frordning (EG) nr 853/2004 om hygienregler fr livsmedel av animaliskt ursprung finner du under:

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    9

    http://ec.europa.eu/food/food/biosafety/hygienelegislation/docs/guidance_doc_853-2004_sv.pdf Mer om detta: http://ec.europa.eu/food/food/biosafety/hygienelegislation/guide_en.htm

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 2

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014), 3

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 178/2002, artikel 3 Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien,

    artikel 2

    3. MRKNINGSBESTMMELSER

    3.1. Allmnt Med mrkningsbestmmelser avses bestmmelser i livsmedelslagen (23/20026) eller bestmmelser som meddelats med std av den j mte Europeiska unionens bestmmelser som hr till tillmpningsomrdet fr 3 l ivsmedelslagen och andra EU-bestmmelser som gller mrkningarna p fr packningarna till livsmedlen eller annan information som ges om livsmedlen i samband med frsljningen. Mrkningsbestmmelserna bygger huvudsakligen p frfattningar som EU meddelat och som implementerats som en del av den fi nska lagstiftningen (direktiv) eller som gller som sdana (lagar, frordningar). Den viktigaste av dessa frfattningar r Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna (livsmedelsinformationsfrordningen). Frordningen ska tillmpas senast frn och med 13.12.2014. De allmnna kraven som gller informationen som ska ges om livsmedel framgr av livsmedelslagen (23/2006) och allmnna livsmedelsfrordningen (EG) nr 178/2002. Mrkningsbestmmelserna tillmpas p al la livsmedel avsedda fr slutkonsumenten, livsmedel som storhushll levererar och livsmedel avsedda att levereras till storhushll inbegripna. Med livsmedelsinformationsfrordningen sammanfrs och uppdateras tv delomrden av lagstiftningen som gller mrkningarna p livsmedlen: de allmnna mrkningarna och nringsdeklarationen. Mrkningskraven i livsmedelsinformationsfrordningen som gller de obl igatoriska mrkningarna r, nringsdeklarationen undantagen, i princip de samma som i den tidigare frordningen frn jord- och skogsbruksministeriet om frpackningspskrifter fr livsmedel (1084/2004, nedan fr packningspskriftsfrordningen). Livsmedelsinformationsfrordningen medfr nya preciseringar i informationen p frpackningen, av vilka de vsentligaste r:

    en minimistorlek p texten har faststllts uppgifterna som kompletterar livsmedlets beteckning preciseras

    http://ec.europa.eu/food/food/biosafety/hygienelegislation/guide_en.htm

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    10

    allergenerna och mnena som orsakar intolerans framhvs skyldigheten att ange ursprungslandet och hrkomstplatsen breddas distansfrsljningen regleras nringsdeklarationen obligatorisk p s gott som alla produkter i nringsdeklarationen anges saltet i stllet fr natriumet och mngden salt

    anges utgende frn totalmngden natrium i livsmedlet. Livsmedlen som inte r frpackade omfattas ocks av livsmedelsinformationsfrordningen och informationen som ska ges om dem regleras huvudsakligen med nationell lagstiftning. De allmnna mrkningskraven som framgr av artikel 9 i livsmedelsinformationsfrordningen behandlas i punkt 5 Allmnna mrkningar i handboken om livsmedelsinformation. Utver dem frekommer ocks andra allmnna mrkningar som behandlas i punkterna 5, 6 och 8 i handboken. I srskild lagstiftning om livsmedel ingr flera produktspecifika mrkningsbestmmelser (till exempel om bredbara matfetter, br- och fruktprodukter, kosttillskott och livsmedel fr srskilda nringsndaml). Mrkningarna som srskild lagstiftning frutstter lggs vanligen till utver eller i stllet fr de allmnna mrkningarna allt enligt vad som lagstiftningen sger.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014)

    Fljande frfattningar upphvs frn och med 13.12.2014: Handels- och industriministeriets frordning om frpackningspskrifter fr livsmedel

    (1084/2004; ndringar 724/2007 och 1224/2007), nd s att 5, 37 och 38 jmte 40 mom. 3 - 5 tillmpas fram till 1.4.2015 och 24 och 25 fram till 13.12.2016

    Europaparlamentets och rdets direktiv om tillnrmning av medlemsstaternas lagstiftning om mrkning och presentation av livsmedel samt om reklam fr livsmedel (2000/13/EG, ndringar 2001/101/EG, 2003/89/EG, 2004/77/EG och 2005/26/EG, rttelse 2005/63/EG, 2006/107/EG, 2006/142/EG och 2007/68/EG)

    Kommissionens direktiv 2008/5/EG om att andra uppgifter n de som fljer av Europaparlamentets och rdets direktiv 2000/13/EG ska anges p m rkningen av vissa livsmedel (kodifierad version), artikel 1 och 2 jmte bilaga 1

    Kommissionens direktiv 87/250/EEG om mrkning som anger alkoholhalten efter volym i alkoholhaltiga drycker som r avsedda fr konsumenten

    Rdets direktiv 90/496/EEG om nringsvrdesdeklaration fr livsmedel Kommissionens direktiv 1999/10/EG om undantag frn bestmmelserna i artikel 7 i

    rdets direktiv 79/112/EEG om mrkning av livsmedel Kommissionens direktiv 2002/67/EG om mrkning av livsmedel som innehller kinin

    och livsmedel som innehller koffein Kommissionens frordning (EG) nr 608/2004 om mrkning av livsmedel och

    livsmedelsingredienser med tillsats av fytosteroler, fytosterolestrar, fytostanoler och/eller fytostanolestrar.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    11

    3.2. Lsbarhet, tydlighet och synlighet

    Allmnt Den obligatoriska livsmedelsinformationen ska mrkas ut p ett s ynligt stlle och den ska vara: ltt att lsa ltt att f syn p tydlig gjord med tillrckligt stor teckengrad begriplig outplnlig. Fr att dessa principer ska omsttas i praktiken frutstts nnu att mrkningarna inte dljs, skyms eller avbryts av annan text eller andra illustrationer. Mlet ska vara att en person med normal synfrmga utan mda kan lsa mrkningarna utan hjlpmedel p samma stt som tidningar eller bcker.

    Lsbarhet

    Mrkningarnas lsbarhet bestms bland annat av bokstvernas storlek, avstndet mellan bokstverna, avstndet mellan raderna, linjens tjocklek, textens frg, teckensnittet, relationen mellan bokstvernas bredd och hjd, materialets yta och kontrasten mellan texten och bakgrunden. Att mrkningarna r ltta att l sa frutstter att de ti llrckligt tydligt urskiljs mot bakgrunden. Faktorer som hnfr sig till dekorationer p frpackningen, frpackningens utseende eller frpackningstekniken fr nd i nte minska mrkningarnas lsbarhet, tydlighet eller synlighet. En dragspelsliknande eller vikbar etikett kan till exempel inte anses som en lmplig modell fr de obligatoriska mrkningarna, eftersom mrkningarna d inte r lsbara utan mda. Etiketter som ska vikas ut och ihop tl ocks sllan hrt bruk. Problem med kontrasten uppstr, d textens frgnyans ligger fr nra bakgrundens. Om till exempel ingredienserna p frpackningen till en vetelngd angetts med gul text p brun bakgrund, blir det omjligt eller mycket svrt att l sa texten. Ibland r omslaget dessutom s skrynkligt att texten hamnar i vecken p omslaget s att man inte heller av den orsaken kan lsa mrkningarna.

    Synlighet

    Att mrkningarna r ltta att f s yn p frutstter att de r tillrckligt stora i relation till frpackningens storlek och att de finns p ett stlle som r ltt att f syn p. Frpackningens form pverkar det, vilken plats som kan anses synlig. Frpackningens botten r till exempel en plats dr mrkningar vanligen inte br placeras, men p platta produkter, ssom chokladkakor och chokladkartonger, r bottnen nd en synligare plats fr mrkningarna n fr packningens sidor. Om en mrkning nd gr s p frpackningens botten, vilket r brukligt bland annat i frga om konservers datummrkningar, ska det i mrkningarna p frpackningen tydligt anges var man kan se dateringen (ssom bst fre: se frpackningens botten).

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    12

    Synlighetskraven fr inte sidosttas fr att man vill reservera frpackningens synligaste platser fr bilder eller annan reklamtext som attraherar konsumenterna. Drfr godknns inte att man till exempel p pastellaskar placerar mrkningarna p en smal sida av asken, om kraven p tydlighet och synlighet drmed inte uppfylls. Den allmnna kutymen att placera datummrkningen p frpackningens tillslutare kan inte godtas, om inte mrkningen r tillrckligt tydlig och uppfyller kraven p synlighet och lsbarhet. Av de obl igatoriska mrkningarna ska livsmedlets beteckning, nettokvantiteten och den verkliga alkoholhalten i volymprocent i drycker, d alkoholhalten verstiger 1,2 volymprocent, finnas i samma synflt. Med samma synflt avses samtliga ytor p en frpackning som kan lsas ur en och samma synvinkel.

    Mrkningarnas storlek

    Frutom lsbarheten pverkar textens storlek ocks mrkningarnas synlighet. Den obligatoriska informationen som rknats upp i artikel 9 i livsmedelsinformationsfrordningen ska placeras p frpackningen eller etiketten p ett stt som skerstller lsbarheten och med en sdan teckengrad, dr x-hjden r minst 1,2 mm. P sm frpackningar eller behllare, dr den strsta ytan r mindre n 80 cm2, ska x-hjden vara minst 0,9 mm. Om den obligatoriska informationen ges med kapitel, fljs teckengraden A (x r d 1,2 mm). Mrkningarna p fr packningen ska nd ocks stllas i relation till frpackningens storlek s, att de r vl synliga. x-hjden har definierats i bilaga IV till livsmedelsinformationsfrordningen:

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    13

    Hur en frpacknings strsta yta faststlls:

    Nr det gller rektangulra eller ldformiga frpackningar r det enkelt att bestmma den strsta ytan - den utgrs av en hel sida av frpackningen (hjd x bredd). Fr cylindriska former (t.ex. burkar) eller flaskformiga frpackningar (t.ex. flaskor) som ofta har oregelbunden form r det svrare att bestmma den strsta ytan. Ett pragmatiskt stt att klargra begreppet strsta yta fr cylindriska eller flaskformiga frpackningar, ofta med oregelbunden form, skulle t.ex. kunna vara ytan med undantag av ver- och undersida, lister hgst upp och lngs ned p burkar samt skuldror och halsar p flaskor och burkar. (frgor och svar om tillmpningen av frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, punkt 2.3)

    Frpackningens strsta yta rknas ut p fljande stt fr olika former av frpackningar:

    Kvadrat = sidan2 dvs. x2

    Rektangel = hjden x bredden dvs. a x b

    En triangels yta = basen x hjden / 2

    Ett klots yta fr man genom att multiplicera denna med kvadraten av radien dvs. A = 4r

    Fr en flaska rknas inte skuldrorna, halsen eller bottnen, utan manteln:

    Mantelns yta = 2r x h

    (pi) = 3,14; r = radien (dvs. hlften av diametern), h = hjden

    Fr nettokvantitetens teckengrad ingr nnu s rskilda bestmmelser i handels- och industriministeriets beslut om frdigfrpackningar (179/2000). Skerhets- och kemikalieverket (TUKES) utvar tillsyn ver att beslutet fljs. P frdigfrpackningar, dr innehllets nominella mngd (nominella vikten eller nominella volymen) anges i kilogram, gram, liter, centiliter eller milliliter och mrks ut med siffror, ska siffrorna ha minst fljande storlek: - 6 mm hga, om nominella mngden strre n 1000 g eller 100 cl - 4 mm hga, om mngden r 1000 g eller 100 cl eller mindre, men mer n 200 g eller 20 cl - 3 mm hga, om mngden r 200 g eller 20 cl eller mindre, men mer n 50 g eller 5 cl - 2 mm hga, om mngden r hgst 50 g eller 5 cl.

    Den minsta teckengraden som faststllts i livsmedelsinformationsfrordningen mste inte tillmpas p sdan livsmedelsinformation, som ges frivilligt, ssom nringspstenden och hlsopstenden. Mrkningar som frekommer p flera sprk p fr packningarna och annan frivilligt tillhandahllen information fr inte frsmra mrkningarnas tydlighet. Om mrkningarna inte

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    14

    r lsbara, ska de fr ivilliga mrkningarna reduceras allt enligt behov s, att rum frigrs fr finsk- och svensksprkiga mrkningar. Ett annat alternativ r att s kta de fi nsk- och svensksprkiga mrkningarna med ett separat klistermrke.

    Begripligheten

    Utver kraven p sebarhet och synlighet ska mrkningarna ocks vara sdana att de kan begripas. Mrkningarnas begriplighet frsvagas bland annat av att or den frkortas, med vilket man frsker minska utrymmet som mrkningarna krver. Ett exempel p en frkortning av de obligatoriska mrkningarna p be griplighetens kostnad r att s ista frbrukningsdagen stympas till formen d.m. eller md eller bst fre till formen b.f. Konsumenten kan inte antas begripa sdana frkortningar och drfr mste de anses strida mot bestmmelserna. Begripligheten som hnfr sig till datummrkningarna har ocks behandlats i punkt 5.7.1.

    Outplnligheten

    Mrkningarna ska motst pfrestningarna frn skavning och fukt i normala anvndnings- och frvaringsfrhllanden. Att gra mrkningarna p ett o utplnligt stt, till exempel p sm eller konstigt formade stsaker (frpackningar), kan vara tekniskt svrt. I det stadium d frpackningarna planeras r det skl att beakta hur etiketten och mrkningarna fsts och grs outplnliga s, att senare omfrpackning undviks.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 2 ( stycke 2, i - m) jmte artikel 7, 12 och 13 och bilaga IV

    Handels- och industriministeriets beslut om frdigfrpackningar (179/2000)

    Anvisningar Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av

    livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas (31.1.2013), punkt 2.3.

    3.3. Mrkningarnas riktighet

    Enligt allmnna livsmedelsfrordningen (EG) nr 178/2002 r livsmedelslagstiftningens syfte att skydda konsumenternas intressen och gra det m jligt fr konsumenterna att fatta vlgrundade beslut om de livsmedel de konsumerar. Syftet med lagstiftningen r att frebygga bedrgliga eller vilseledande frfaranden, frvanskningar av livsmedel och andra frfaranden som kan vilseleda konsumenterna (artikel 8). Enligt allmnna livsmedelsfrordningen fr konsumenterna inte vilseledas genom det stt p vilket livsmedel mrks, marknadsfrs och presenteras, inbegripet deras form, utseende eller frpackning, de frpackningar som anvnds, det stt p vilket de arrangeras, den milj i vilken de exponeras och den i nformation om dem som finns tillgnglig oavsett medium (artikel 16).

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    15

    Enligt livsmedelslagen (23/2006) ska informationen som ges om livsmedlet vara sanningsenlig och tillrcklig och om livsmedlet fr inte ges vilseledande information. Ett livsmedel fr inte uppges ha egenskaper som hnfr sig till frebyggande, behandling eller botande av mnniskors sjukdomar och man fr inte heller hnvisa till sdana uppgifter, om inte annat freskrivs p annat hll i lagstiftningen. Bestmmelsen gller information som ges p en l ivsmedelsfrpackning, i en broschyr, i reklam eller i andra marknadsfringssammanhang, ssom information som ges ver internet (1 och 9 ). Enligt artikel 7 i livsmedelsinformationsfrordningen ska livsmedelsinformationen vara korrekt. Mrkningarna fr inte vilseleda konsumenten i frga om livsmedlets egenskaper, sammansttning, karaktr, igenknnlighet, mngd, hllbarhet, ursprung, tillverknings- och beredningsmetod eller ngon annan motsvarande faktor. Ocks information som i sig r sanningsenlig kan vara vilseledande. Om till exempel en vsentlig faktor lmnas onmnd eller en produkt psts vara tillsatsfri, fastn tillsatser inte annars heller fr tillsttas i produkten/produktkategorin i frga. Som vilseledande kan ocks anses till exempel det, att man framhver en sdan faktor som hnfr sig till sammansttningen, som livsmedelsbestmmelserna frutstter av alla liknande livsmedel och framhvandet av faktorn ger en bild av att produkten i frga p ngot stt avviker frn andra motsvarande produkter. Ocks genom utseendet eller beskrivningen eller genom presentationer i bild kan man ge fel bild av ett livsmedel eller en ingrediens i ett livsmedel till exempel d en ingrediens som normalt naturligt frekommer i livsmedlet har bytts ut mot en annan ingrediens. En mrkning p frpackningen som r osann r ocks vilseledande. Sdan information kan till exempel vara att nettokvantiteten anges vara 200 g, d den i verkligheten r 150 g. vriga mrkningar som gjorts p frpackningen eller bifogats till frpackningen r pskrifter som inte r obligatoriska enligt lagstiftningen och som fretagarna sjlva slunda fritt fr besluta om. Sdana pskrifter r olika positiva eller negativa pstenden och uttryck p frpackningarna och de kan ocks vara bilder. Inte heller sdana pskrifter fr vara osanna, vilseledande eller p ngot annat stt strida mot bestmmelserna. Mer om detta i punkt 8. Frivilliga mrkningar och marknadsfring.

    Frfattningar

    Livsmedelslagen (23/2006) 1, 7, 9, 55 - 57 och 60 , 5 mom. Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av

    livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 7 Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 178/2002, artikel 8 och 16.

    3.4. Sprkbestmmelser

    Livsmedelsinformationsfrordningen sger att de medlemsstater dr ett livsmedel salufrs fr freskriva att uppgifterna inom deras territorium ska anges p ett eller flera av unionens officiella sprk. Enligt sprklagen (423/2003) r Finlands nationalsprk finska och svenska. Kommunen utgr grundenheten fr den sprkliga indelningen. En kommun r antingen ensprkig eller tvsprkig. Genom frordning frn statsrdet bestms vart tionde r utgende frn den

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    16

    officiella statistiken vilka kommuner som r tvsprkiga och vilket majoritetssprket r och vilka kommuner som r ensprkigt finska eller svenska.

    Statsrdet ska bestmma att en kommun r tvsprkig, om kommunen har bde finsksprkiga och svensksprkiga invnare och minoriteten utgr minst tta procent av invnarna eller minst 3000 invnare. Statsrdet ska bestmma att en tvsprkig kommun ska bli ensprkig, om minoriteten bestr av frre n 3000 invnare och minoritetens andel har sjunkit under sex procent. Om fullmktige i en kommun begr det, kan det genom en frordning frn statsrdet freskrivas att kommunen r tvsprkig ven om den annars skulle vara ensprkig (Sprklagen 423/2003, 5 ). Statsrdets frordning (13.12.2012/53 r 2013) om kommunernas sprkliga status ren 2013 2022 finner du p adressen: http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2013/20130053 Jord- och skogsbruksministeriets frordning (834/2014) reglerar endast sprkkraven fr den obligatoriska livsmedelsinformationen p frpackade livsmedel. Frpackade livsmedel De obligatoriska mrkningarna p frpackade livsmedel som saluhlls eller annars verlts i tvsprkiga kommuner i Finland ska gras p finska och svenska. P frdigt frpackade livsmedel som saluhlls eller annars verlts endast i ensprkiga kommuner ska de obligatoriska mrkningarna gras tminstone p kommunens sprk. Texterna p fi nska eller svenska kan placeras p olika platser p frpackningen, men de ska motsvara varandra till innehllet. Vi rekommenderar att s vl livsmedlets finska som svenska beteckning allt enligt mjlighet placeras intill handelsnamnet. Sm skillnader i mrkningarna r tilltna, tillsatserna kan till exempel i den finska texten anges med E-numren och i den svenska texten med tillsatsernas namn. Den obligatoriska informationen som ges om ett livsmedel fr dessutom frivilligt ges p ngot annat sprk n finska och svenska. Detta gller ocks de frivilliga mrkningarna. Om den obligatoriska informationen ges p flera sprk, fr detta inte frsmra de finsk- och svensksprkiga mrkningarnas lsbarhet eller synlighet. De frivilliga mrkningarna p frpackningen kan gras p e tt eller flera sprk; skillnader i mrkningarnas innehll kan frekomma. Som undantag till sprkbestmmelserna kan vissa mrkningar ocks gras endast p ett frmmande sprk. Evira anser att sdana mrkningar bland annat r:

    Livsmedlets beteckning. Om beteckningen p det fr mmande sprket r etablerad och i allmnt bruk i Finland eller frsts ocks p det frmmande sprket (mer information i punkt 5.1.2).

    Ursprungslandet eller hrkomstplatsen fr infrda livsmedel angivna p ett internationellt knt sprk eller med en internationellt knd bokstavsfrkortning (mer information i punkt 5.10.1).

    Nettokvantiteten (mer information i punkt 5.6). Fretagarens namn och adress (mer information i punkt 5.8).

    Ofrpackade livsmedel P vilket sprk den obligatoriska informationen om ofrpackade livsmedel ska ges regleras inte p nationell niv. Evira rekommenderar att informationen om ofrpackade livsmedel i

    http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2013/20130053

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    17

    tvsprkiga kommuner ges p s vl finska som svenska och i ensprkiga kommuner p den ifrgavarande kommunens sprk. Exempel P vilket sprk ska mrkningarna p frpackningarna till livsmedel ges, d livsmedlen tillverkas i Finland och saluhlls p svl inrikes- som utrikesflyg? Mrkningarna som finsk lagstiftning frutstter ska gras p sdana livsmedel, som r avsedda att verltas inom Finlands omrde. Om produkter sledes produceras frpackade fr flyg inom Finland, ska de vara frsedda med svl finsk- som svensksprkiga mrkningar. Om frpackade produkter verlts till konsumenter utanfr Finlands grnser, ssom i flygplan, ska produkterna och informationen som ges om dem uppfylla kraven i EU:s lagstiftning, om inte en myndighet eller lagstiftning i destinationslandet annat krver (Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 178/2002 dv s. allmnna livsmedelsfrordningen, stycke 24 i introduktionsdelen). De finska sprkkraven utstrcker sig inte till sdana livsmedel, som verlts utanfr Finlands grnser. Artikel 15 i livsmedelsinformationsfrordningen sger att den obligatoriska livsmedelsinformationen ska ges p ett sprk som ltt kan frsts av konsumenterna i de medlemsstater dr ett l ivsmedel salufrs. Eviras tolkar saken s, att det r cker att den obligatoriska informationen ges p engelska p sdana livsmedelsfrpackningar, som utfrs frn Finland och som verlts p utr ikesrutter. Det r ocks tilltet att ge livsmedelsinformationen p flera sprk.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 15

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014), 4

    Sprklagen (423/2003), 5 Statsrdets frordning (13.12.2012/53 r 2013).

    3.5. Ansvar fr att livsmedlen frses med mrkningar

    Ansvaret fr att ett livsmedel frses med mrkningar ligger hos den fretagare, under vilkens namn eller firmanamn livsmedlet saluhlls eller om denna fretagare inte ligger inom unionen, den fretagare som idkar infrsel till unionsmarknaden. vriga livsmedelsfretagare svarar fr att de inte saluhller, serverar, verlter eller utfr sdana livsmedel, som r frsedda med mrkningar som strider mot mrkningsbestmmelserna. Fastn varje livsmedelsfretagare r skyldig att se till att ett livsmedel fljer bestmmelserna, ligger mrkningsansvaret i frsta hand p den livsmedelsfretagare, som frst slpper eller levererar produkten ut p marknaden. Den som frser ett livsmedel med mrkningar svarar fr att alla obligatoriska mrkningar gjorts p frpackningen till livsmedlet beaktande kraven i unionsfrfattningarna och de nationella frfattningarna och att mrkningarna gjorts p rtt stt, att de r tydliga och att de r ltta att f syn p.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    18

    Livsmedelsfretagare som levererar sdana livsmedel till andra livsmedelsfretagare, som inte r avsedda fr slutkonsumenten eller storhushll, ska fr sin del skerstlla att dessa andra livsmedelsfretagare har tillrcklig information fr att kunna fullgra sina skyldigheter. Fr mrkningarna p produkter som frpackats i handeln och saluhlls i lsvikt och fr att dessa mrkningar r korrekta svarar handeln.

    Tillsynsmyndigheten kan ingripa i inkorrekta eller bristflliga mrkningar i vilket som helst stadium av produktionen, bearbetningen eller distributionen av ett livsmedel.

    Livsmedelsfretagarens egenkontroll

    En livsmedelsfretagare ska ha tillrcklig och riktig information om livsmedlet han producerar, bearbetar och distribuerar. Fretagaren ska knna till livsmedlets karaktr, sammansttning, mngd, hllbarhet, ursprung, tillverknings- och produktionsmetod, mrkningarna p frpackningen och lagstiftningen om mrkningarna p frpackningarna fr att kunna frse frpackningarna med sdana mrkningar som frfattningarna frutstter. I planen fr egenkontroll ska beskrivas hur fretagaren skerstller bl.a. att

    produkterna till sin sammansttning verensstmmer med mrkningarna p frpackningen

    nettokvantiteten r riktig ingredienser och produkter som orsakar allergier och intolerans anges och att

    korskontamination frhindras minsta hllbarhetstiden/sista anvndningstidpunkten r riktig; tidpunkten ska

    faststllas utgende frn de frvaringstemperaturer som lagstiftningen frutstter. Frfattningar Livsmedelslagen (23/2006) 6 - 9, 16 - 21, 24, 53 - 57 , 60 5 mom., 65 - 68 och 79 Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 178/2002, artikel 17, 18, 19 och 21 Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av

    livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 8 Konsumentskyddslagen (38/1978).

    4. MRKNINGSBESTMMELSERNAS TILLMPNINGSOMRDE

    4.1. Mrkning som begrepp Med en mrkning avses varje ord, uppgift, varumrke, mrkesnamn, illustration eller symbol som gller ett l ivsmedel och anbringas p fr packning, dokument, meddelande, etikett, ring eller krage som medfljer eller avser livsmedlet. Mrkningar ska gras p s dana livsmedel, som r avsedda att verltas frdigfrpackade till en konsument eller ett storhushll. Mrkningsskyldigheten gller ocks frdigfrpackade livsmedel avsedda att distribueras gratis till konsumenter. Mrkningsbestmmelserna gller ocks sdan information, som ges i en broschyr eller p ngot annat s tt i marknadsfringssammanhang. De tillmpas ocks p ofr packade livsmedel allt enligt vad som separat freskrivits om sdana.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    19

    Mrkningsbestmmelserna i livsmedelsinformationsfrordningen tillmpas p cateringtjnster som affrsidkare str till tjnst med i sdana fall, d avfrden sker frn en medlemsstat i EU eller ett EES-land (livsmedelsinformationsfrordningen, artikel 1, stycke 3). Mer om frdraget p webbadressen: http://eurooppatiedotus.fi/public/default.aspx?contentid=92779#.VIleaJg8KUk Livsmedelsinformationsfrordningen reglerar distansfrsljningen. Elektronisk handel, ssom livsmedelshandel p w ebben, r ocks frsljning av livsmedel. Karaktristiskt fr sdan handel r att kparen inte kan bekanta sig med produkten p samma stt som i en butik. Drfr tillmpas mrkningsbestmmelserna i elektronisk handel p samma stt som d man ger information i andra marknadsfringssammanhang. I srskild lagstiftning ingr ocks vissa undantag frn tillmpningsomrdet fr de allmnna mrkningsbestmmelserna. Frpackningarna till livsmedelstillsatser ska till exempel frses med mrkningar som freskrivits fr tillsatser oberoende av om mottagaren r industrin, handeln eller en konsument. P marknadsfringen av livsmedel tillmpas som 67 livsmedelslagen sger ocks konsumentskyddslagen (38/1978) och lagen om otillbrligt frfarande i nringsverksamhet (1061/1978). Livsmedelslagen tillmpas inte (och slunda inte heller mrkningsbestmmelserna, 4 ) p:

    primrproduktion avsedd fr eget bruk i ett privathushll tillverkning, hantering eller lagring av livsmedel avsedda fr eget bruk i ett

    privathushll; och alkoholdrycker eller alkoholpreparat till den del de regleras av vrig lagstiftning.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 2 (stycke 2, a d, j) och artikel 14

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014)

    Livsmedelslagen (23/2006) 2 - 4, 6 och 67 Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 178/2002, artikel 3, stycke 18 Konsumentskyddslagen (38/1978) Lagen om otillbrligt frfarande i nringsverksamhet (1061/78) Statsrdets frordning om otillbrligt frfarande frn konsumentsynpunkt vid

    marknadsfring och i kundrelationer (601/2008). Nedan preciseras punkt fr punkt hur de allmnna mrkningsbestmmelserna ska tillmpas.

    4.2. Livsmedel som begrepp

    I livsmedelslagen avses med livsmedel definitionen i allmnna livsmedelsfrordningen. Enligt artikel 2 i allmnna livsmedelsfrordningen avses med ett l ivsmedel alla mnen eller

    http://eurooppatiedotus.fi/public/default.aspx?contentid=92779#.VIleaJg8KUk

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    20

    produkter, oberoende av om de r bearbetade, delvis bearbetade eller obearbetade, som r avsedda att eller rimligen kan frvntas att frtras av mnniskor. Ett livsmedel omfattar alla ingredienser, som avsiktligt tillfrts livsmedlet under framstllningen och behandlingen av livsmedlet. Ett livsmedel inbegriper sdant vatten, som tagits frn och med den punkt dr vrdena som avses artikel 6 i direktiv (98/83/EG) ska iakttas och sdana naturliga mineralvatten som avses i direktiv (2009/54/EG). Direktiv (98/83/EG) faststller punkten dr vrdena ska iakttas i ett livsmedelsproducerande fretag som den punkt inom fretaget dr vattnet anvnds och fr vatten som tappas p flaskor eller i behllare som r avsedda fr frsljning, som den punkt dr vattnet tappas p flaska eller i behllare. Anvndning av vattnet kan till exempel vara att vattnet anvnds som en rvara i ett l ivsmedel eller att en livsmedelsfretagare behandlar hushllsvatten som ett vattenverk levererat genom att reglera vattnets pH-vrde. I definitionen p livsmedel ingr inte foder, levande djur (utom om de r avsedda att slppas ut p marknaden som livsmedel), vxter fre skrd, lkemedel, kosmetika, tobak och tobaksprodukter, narkotika och psykotropa mnen eller restsubstanser och frmmande mnen. Kosttillskott r ocks livsmedel, fastn de ti ll sitt utseende och till det s tt, p v ilket de anvnds, kan pminna om lkemedel. Kosttillskott r till exempel preparat avsedda fr intag av vitaminer, mineralmnen, fibrer och fettsyror och olika rtpreparat. Med kosttillskott avses frdigfrpackade preparat i avdelade doser i form av kompretter, kapslar, pastiller, tabletter, piller, pulver, koncentrat, extrakt, vtska eller i annan liknande form som saluhlls som livsmedel. Alkoholdrycker och alkoholpreparat ingr i begreppet livsmedel i allmnna livsmedelsfrordningen. P alkoholdrycker och alkoholpreparat tillmpas livsmedelsbestmmelserna till de delar som dessa inte regleras separat av annan lagstiftning. Enligt allmnna tolkningsprinciper frbigr alkohollagstiftningen i egenskap av srskild lagstiftning livsmedelslagstiftningen i sdana fall, d ngot s eparat reglerats av srskild lagstiftning. Med en alkoholdryck avses en dryck som innehller mer n 2,8 volymprocent etylalkohol (alkohollagen 1143/1994, 3 ) . Med ett alkoholpreparat avses ett alkoholhaltigt mne som inte r en alkoholdryck eller sprit och som kan vara denaturerat. Dessa frses med sdana mrkningar som avses i livsmedelslagen till de delar som de inte separat regleras av alkohollagstiftningen. Tillstnds- och tillsynsverket fr social- och hlsovrden, Valvira, utvar tillsyn ver att al koholdrycker som innehller mer n 2, 8 volymprocent etylalkohol och mrkningarna p dem fljer alkohol- och livsmedelslagstiftningen. Ingredienser avsedda fr framstllning av alkoholdrycker (ssom frdiga satser fr bryggning av hembryggt vin och l) och arompreparat avsedda att blandas i alkoholdrycker r livsmedel och mrkningarna p de m ska flja mrkningsbestmmelserna i livsmedelslagen. Mixers (ssom dryck p tur kisk peppar) avsedda fr alkoholdrycker innehller inte alkohol och de frses med sdana mrkningar som livsmedelslagen frutstter. Livsmedel som innehller alkohol r preparat som innehller mindre n 2,8 viktprocent alkohol. De frses med sdana mrkningar som livsmedelslagen frutstter. Livsmedel som innehller mer n 2, 8 viktprocent alkohol (ssom stsaker) klassificeras ocks som alkoholpreparat. Sdana produkter frses med sdana mrkningar, som svl livsmedelslagstiftningen som alkohollagstiftningen frutstter. I punkt 5.14 berttas hur ett livsmedels alkoholhalt ska anges.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    21

    Lkemedel, traditionella vxtbaserade naturmedel och homeopatiska preparat r preparat som regleras av lkemedelslagen (395/1987). De r inte livsmedel och livsmedelslagstiftningen tillmpas inte p dem . I handboken om kosttillskott har frklarats var grnsen gr mellan lkemedel och livsmedel (kosttillskott). Tobak och tuggtobak r inte livsmedel och p dem tillmpas sledes inte ngra livsmedelsfrfattningar. Snus som inte innehller tobak r ur tobakslagens synvinkel ett tobakssurrogat och r till sitt anvndningsndaml sledes ett njutningsmedel som motsvarar tobak utan att innehlla tobak. Reklam och indirekt reklam fr tobakssurrogat och annan sljfrmjande verksamhet som gller tobakssurrogat r frbjuden. Fr snus som inte innehller tobak fr sledes inte p ngot stt gras reklam till exempel i tidningar eller inne p frsljningsstllet. Sdana pappfrpackningar med snusdosor, som till exempel frsetts med en bild av produkten eller produktens varunamn, kan betraktas som sljfrmjande verksamhet som strider mot tobakslagen. Ur tobakslagens synvinkel freligger inget hinder fr att man p frpackningen berttar att en produkt r tobaksfri och/eller nikotinfri. ver livsmedel som pminner om tobak och som saluhlls i dosor (portionspsar) som liknar snus utvas tillsyn ocks med std av livsmedelslagen. Livsmedelsskerhetsverket Evira har tagit den linjen att produkterna i frga intagna via munnen r livsmedel. Dremot omfattas produkter som andas in, ssom rtcigaretter och rtprodukter som intas via en vattenpipa, inte av livsmedelstillsynen, ven om de inte innehller tobak.

    Frfattningar

    Livsmedelslagen (23/2006) 4 och 6 Alkohollagen (1143/1994) 3 Frordningen om alkoholpreparat och denaturering (1345/1994) 15 och 16 Lkemedelslagen (395/1987) 3, 5 a, b (ndrad genom bland annat 853/2005,

    1046/1993, 330/2013) Beslut av Skerhets- och utvecklingscentret fr lkemedelsomrdet om

    lkemedelsfrteckning (1095/2009) Jord- och skogsbruksministeriets frordning om kosttillskott (78/2010) Tobakslagen (693/1976).

    Anvisningar

    Eviras anvisning 17012/4: Handbok om kosttillskott fr livsmedelstillsynsmyndigheter

    och livsmedelsfretagare.

    4.3. Frdigfrpackat livsmedel

    Livsmedel som verlts frdigfrpackade ska frses med mrkningar p fr packningen. Med ett frdigfrpackat livsmedel avses ett s dant livsmedel, som innan frsljningen inneslutits i en f rpackning helt eller delvis s, att i nnehllet i frpackningen inte kan ndras utan att fr packningen ppnas eller bryts och som i ofrndrat skick r avsett att verltas till en k onsument eller ett s torhushll. Det frdigfrpackade livsmedlet r d en frsljningsenhet.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    22

    I fljande fall anses ett livsmedel inte frdigfrpackat utan ofrpackat:

    livsmedlet har frpackats fr slutkonsumenten p l ivsmedlets verltningsstlle (butik, storhushll) fr omedelbar frsljning (= frpackas och slj s inom ett dygn, 24 timmar). Exempel p detta r

    produkter frpackas i frvg i samband med betjning ver disk en konsulent frpackar produkten i frvg frdigt i en pse eller ngot annat

    emballage och pskyndar s verltelsen av produkter till kunden i samband med betjning ver disk

    livsmedel har i frvg frpackats p linjen i ett kaf fr att hanteringen ska underlttas (ssom frdiga smrgsar och frallor) och de r avsedda att tas p stllet eller tas med (dremot frutstts mat som industrin frpackar och sljer till konsumenter frses med alla mrkningar p frpackningen)

    frallor fylls i en k iosk, frpackas till exempel i plastfilm och salufrs av en frsljare

    konsumenten frpackar sjlv livsmedlet livsmedlet innesluts frst vid frsljningstidpunkten i en frpackning (betjning ver

    disk) produkten frpackas fr kparen separat p bestllning i livsmedelsindustrin

    (kttbestllning, trtbestllning) produkten frpackas fr kparen p s eparat bestllning i ett storhushll

    (pizzabestllning, lunchmltid) ostar som saluhlls i en butik och dr frpackats en oc h en i en genom skinlig

    frpackning, ssom en plastfilm, och som sljs i form av antingen betjnings- eller sjlvbetjningsfrsljning, betraktas undantagsvis som ofrpackade. Ostarna har frpackats i frvg fr att hanteringen ska underlttas.

    att en hel grnsak, ssom en gur ka eller paprika, frpackats i en genomskinlig frpackning, filmfrpackning, r inte en fr packning utan en s kyddsfrpackning. Om flera n en gurka frpackas i film, r det en frpackning (srskild lagstiftning om grnsaker). Frdigt knippade grnsaker i en ppen omslagsfrpackning betraktas ocks som en ofrpackad produkt.

    Som frdigfrpackat kan betraktas varje livsmedel som inneslutits i ett emballage, en ask eller en pse helt eller delvis s, att framtagning av livsmedlet frutstter ngot slag av ppnings- eller snderbrytningstgrd, ssom borttagande av skyddsfilmen kring livsmedlet. Sdana livsmedel, som r obetydliga till storleken, ssom stsaker som slagits in i papper fr att hanter ingen och saluhllandet av dem ska underlttas, br dremot inte betraktas som frdigfrpackade, om de saluhlls enligt vikten p samma stt som motsvarande oinslagna stsaker som saluhlls i lsvikt. Om stsaker saluhlls en och en (ssom slickepinnar och tuggummin), betraktas de som frdigfrpackade. Exempel: Osluten eller ppen frpackning

    Livsmedel som industrin frpackat och levererat till butikerna frutstter oftast en helt sluten frpackning. I butikerna frpackas bland annat brd fr kunden i ppna psar och andra liknande emballage som inte r slutna frpackningar. Om ofrpackade brd ska i detaljhandeln nd ges konsumenten den information, som frutstts i jord- och skogsbruksministeriets frordning (834/2014). Av samma orsak kan alla obligatoriska mrkningar inte heller krvas p ppna potatispsar eller sm askar med br (mer om detta i punkt 7.2).

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    23

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 2, stycke 2 e)

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014), 5 - 8

    4.4. Var ska mrkningarna placeras?

    Den obligatoriska livsmedelsinformationen om frdigfrpackade livsmedel ska finnas direkt p frpackningen (eller p en etikett fst p denna), om produkten verlts till en konsument eller ett storhushll. Om en f rpackning innehller en inre frpackning (innerfrpackning) eller flera innerfpackningar (gruppfrpackning) ska mrkningar inte placeras p dem, om de inte r tydligt synliga och lsbara utan att den y ttersta frpackningen ppnas (genomskinlig frpackning). Som undantag till detta ska ocks innerfrpackningar frses med mrkningar:

    om innerfrpackningarna som en ytterfrpackning innehller verlts vidare till konsumenter (r frsljningsenheter)

    om livsmedlet r avsett att fr varas och anvndas i innerfrpackningen dvs. bruksfrpackningen. D rekommenderar Evira att de n frses med sdana mrkningar, ssom "livsmedlets beteckning", bst fre datummrkningen och bruksanvisningar, som r ndvndiga fr att s kydda konsumenten med tanke p ekonomin och hlsan.

    Enligt 8 i livsmedelsinformationsfrordningen kan livsmedelsinformationen, nr frdigfrpackade livsmedel r avsedda fr slutkonsumenter, men salufrs i ett handelsled fre frsljningen till slutkonsumenten, men nd inte till storhushll (ssom grossfrpackningar som levererats till handeln och ppnas dr) eller nr frdigfrpackade livsmedel r avsedda fr leverans till storhushll fr beredning, bearbetning eller uppdelning, ocks ges i dokument. D tfljer dokumenten som innehller alla mrkningar livsmedlen i frga eller s skickas de fre eller samtidigt med leveransen. I fallet i frga ska den yttre frpackning, i vilken livsmedlen presenteras nr de salufrs, nd vara frsedd med fljande mrkningar:

    - livsmedlets beteckning - minsta hllbarhetstiden/sista frbrukningstidpunkten - srskilda villkor fr frvaring och/eller anvndning - livsmedelsfretagarens namn eller firmanamn och adress.

    Den allmnna livsmedelsinformationen som ska ges om ofrpackade livsmedel ska tillhandahllas slutkonsumenten skriftligen p det stlle dr livsmedlet verlts i en broschyr eller p en tavla som r tydlig och ltt att f syn p eller p ngot annat motsvarande stt intill det ofrpackade livsmedlet. Informationen kan under vissa frutsttningar ocks ges muntligen. Mer om detta i punkt 4.8. Frfattningar

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    24

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 12 och 44

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014), 8

    Anvisningar

    Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas (31.1.2013), punkt 2.1.1.

    4.5. Saluhllande och annan verltelse

    Livsmedelsinformationsfrordningen gller livsmedel som r avsedda fr verltelse (fr att sljas eller verltas p ngo t annat stt) frdigfrpackade och ofrpackade. Mrkningsbestmmelserna i livsmedelslagen gller sledes utver livsmedel avsedda fr saluhllande ocks livsmedel avsedda fr annan verltelse. Med annan verltelse avses verltelse av livsmedel utan er sttning som bistnd, gva, provexemplar, testexemplar eller annat motsvarande ndaml (ssom frdigfrpackade livsmedel som fretag under privata tillstllningar verlter till sina anstllda eller andra intressentgrupper och livsmedel som ges p kpet). Livsmedel som sljs frdigfrpackade ur en automat (vendorautomat) omfattas ocks av mrkningsskyldigheten. Mer om detta i punkt 4.9 Distansfrsljning. Evira har utarbetat anvisningen Livsmedel som verlts till mathjlp fr aktrer som ger och frmedlar mathjlp och fr de kommunala livsmedelstillsynsmyndigheter, som utvar tillsyn ver verksamheten. I anvisningen ingr tolkningar som bygger p en r iskbaserad tillmpning av lagstiftningen och som tillmpas som ett exceptionellt tillvgagngsstt endast i vlgrenhetsverksamhet. Livsmedelsfrpackningarna ska frses med mrkningar oberoende av om det rr sig om en person som saluhller dem p ett torg eller ett s torfretag med verksamhet i hela landet. Frpackningarna till livsmedel som framstllts som elevarbete i en y rkesskola eller ngon annan motsvarande lroanstalt och som saluhlls dr ska frses med de mrkningar som avses i artikel 9 i livsmedelsinformationsfrordningen (lttnaderna som avses i handels- och industriministeriets frordning 1084/2004, 40 4 mom. tillmpas fram till 1.4.2014). Livsmedelsinformationsfrordningen tillmpas p livsmedelsfretagare i alla stadier av livsmedelskedjan i sdana fall, d deras verksamhet hnfr sig till tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna. Mrkningsskyldigheten gller inte sdana livsmedelslokaler, av vilka det i nte krvs ngon sdan anmlan, som avses i 13 livsmedelslagen (23/2006) (13 , 6 m om.). Till exempel frpackade livsmedel som framstllts i privathushll eller grdsbruk och som tillflligt saluhlls under basarer eller andra motsvarande tillstllningar frutstts inte vara frsedda med de mrkningar som artikel 9 i livsmedelsinformationsfrordningen frutstter. mnen och produkter som orsakar allergier och intolerans frutstts nd anges om ofrpackade livsmedel i fallet i frga (mer om detta i punkt 4.8). Evira anser att tminstone livsmedlets beteckning och mnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans, nettokvantiteten och tillverkningsdatumet som livsmedelsinformationsfrordningen sger borde anges p fr packningen fr att m an ska kunna skerstlla att konsumenten ges tillrckligt med information. Mrkningskravet gller inte heller senaps-, ketchup-, marmelad- och stningsmedelsfrpackningar och andra motsvarande frpackningar som verlts i

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    25

    storhushll och som r avsedda att underltta hanteringen av livsmedlet i frga i samband med serveringen (mat eller kaffe). Eftersom de serveras som en del av mltiden, betraktas de inte som frsljningsenheter. Drfr rcker det att l ivsmedelsinformationen i sdana fall anges p gruppfrpackningarna. Frfattningar Livsmedelslagen (23/2006) 2 och 6 , 14 mom. Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av

    livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 1, 9 och 44 Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tillhandahllande av

    livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014), 6 - 8 .

    Anvisningar

    Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas (31.1.2013), punkt 2.1.3.

    Eviras anvisning 16035/1: Livsmedel som verlts till mathjlp.

    4.6. Konsument, storhushll och industrin

    Ett livsmedel ska frses med mrkningar i sdana fall, d livsmedlet r avsett fr verltelse till en konsument eller ett storhushll. I livsmedelslagen avses med konsument slutkonsumenten s som denna definierats i allmnna

    livsmedelsfrordningen. Enligt artikel 3 stycke 18 i allmnna livsmedelsfrordningen avses med en s lutkonsument den s lutliga konsumenten av ett l ivsmedel som inte kommer att anvnda livsmedlet som en del av ett l ivsmedelsfretags affrsverksamhet eller verksamhet. Till sitt innehll motsvarar definitionen den definition p k onsument eller person jmstlld med konsument, som ingick i den lagstiftning som tidigare gllde.

    I livsmedelsinformationsfrordningen avses med storhushll varje anlggning (inklusive fordon eller ett fas t eller mobilt

    frsljningsstnd), t.ex. restauranger, personalrestauranger, skolor, sjukhus och cateringfretag, vilken i sin affrsverksamhet tillagar livsmedel frdiga att konsumeras av slutkonsumenterna.

    Mrkningar som de al lmnna mrkningsbestmmelserna frutstter behver slunda inte gras till exempel p sdana frpackningar, i vilka varor levereras till handeln fr frsljning i lsvikt eller frpackningar, i vilka livsmedel levereras till industrin. Handeln och industrin ska nd ges riktig och tillrcklig information om de livsmedel, halvfabrikat och rvaror de anv nder s, att de kan frse frpackningarna till eller broschyrerna ver de produkter de saluhller eller framstller med korrekta mrkningar. Utver de al lmnna frfattningarna ingr det i srskild lagstiftning mrkningsbestmmelser som ocks gller livsmedel avsedda att verltas till handeln och industrin. Frpackningar som innehller aromer och tillsatser frses till exempel med sdana mrkningar, som avses i bestmmelserna i frga oberoende av om aromen eller tillsatsen sljs till en konsument, ett storhushll eller industrin.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    26

    Frfattningar

    Livsmedelslagen (23/2006) 6 , 10 mom. Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 178/2002, artikel 3, stycke 18 Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av

    livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 1 och 2 (stycke 2 d) Europaparlamentets och rdets frordning om livsmedelstillsatser 1333/2008 (med

    ndringar), kapitel IV Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1334/2008 om aromer och vissa

    livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper fr anvndning i och p livsmedel, med ndringar, kapitel IV.

    4.7. Livsmedel avsedda att verltas i Finland och att utfras frn Finland

    Mrkningarna som finsk lagstiftning frutstter ska gras p sdana livsmedel, som r avsedda att verltas inom Finlands omrde. Mrkningsskyldigheten utstrcker sig sledes inte till sdana livsmedel, som verlts till konsumenter utanfr Finlands grnser, ssom p fartyg eller i flygplan. Enligt allmnna livsmedelsfrordningen ska livsmedel som utfrs och informationen som ges om dem uppfylla kraven i EU-lagstiftningen, om inte en myndighet eller lagstiftningen i destinationslandet annat frutstter. Om sprkbestmmelserna har berttats i punkt 3.4. Frfattningar Livsmedelslagen (23/2006), 2 Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 178/2002, artikel 11 och 12.

    4.8. Mrkningar p ofrpackade livsmedel

    Med ett livsmedel som inte r frdigfrpackat avses ett livsmedel som i ofrndrat skick tillhandahlls slutkonsumenten och som konsumenten sjlv frpackar, som frpackas p konsumentens begran p livsmedlets verltelseplats eller som har frdigfrpackats p livsmedlets verltelseplats fr direkt frsljning. Med ett l ivsmedel som inte r frdigfrpackat avses ocks ett l ivsmedel som serveras p livsmedlets verltelseplats dr det r avsett att frtras av slutkonsumenten. I jord- och skogsbruksministeriets frordning (834/2014) om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna ingr allmnna bestmmelser om vilken information och p vilket stt informationen om livsmedel avsedda att saluhllas ofrpackade ska tillhandahllas. Att ett livsmedel ska mrkas som kraftigt saltat regleras fr ofrpackade livsmedels del av jor d- och skogsbruksministeriets frordning (1010/2014). Tillhandahllandet av information om ofrpackade livsmedel begrnsar sig nd inte alltid enbart till den information som avses i frordningarna (834/2014 och 1010/2014). I definitionen p obl igatoriska mrkningar ingr all information, som konsumenterna i den nationella lagstiftningen och EU:s srskilda lagstiftning frutstts tillhandahllas.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    27

    Konsumenterna behver information ocks om ofrpackade livsmedel. Med tanke p de t har mrkningsbestmmelserna till vissa delar utstrckts att ocks glla produkter som saluhlls i lsvikt. Industrin levererar ofta l ivsmedel till storhushll och detaljhandelsplatser som ofrpackade. D frutstts att informationen som ges om livsmedlet r tillrcklig s, att storhushllet och detaljhandelsplatsen sin sida i samband med servering och frsljning kan ge sina kunder korrekt och tillrcklig information om livsmedlet. Denna informations roll understryks d kunderna bestr av grupper som krver livsmedel fr srskilda nringsndaml, ssom celiakipatienter eller kunder som frutstter helt laktosfria livsmedel.

    VILKEN information ska tillhandahllas om ofrpackade livsmedel

    P en detaljhandelsplats ska fljande information om ofrpackade livsmedel tillhandahllas slutkonsumenten (frn och med 1.4.2015):

    livsmedlets beteckning livsmedlets ingredienser (anges p det stt som livsmedelsinformationsfrordningen

    sger eller p annat motsvarande stt, till exempel i annan ordningsfljd n vad som i allmnhet frutstts i livsmedelsinformationsfrordningen)

    mnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans eller information om var man finner informationen i frga. (Informationen behver inte tillhandahllas om ett livsmedel med en beteckning, av vilken namnet p m net eller produkten som nmns i bilaga II till livsmedelsinformationsfrordningen framgr)

    ursprungslandet eller hrkomstplatsen (p det s tt som livsmedelsinformationsfrordningen sger eller p det s tt som annan l agstiftning sger)

    ndvndiga bruks- och frvaringsanvisningar.

    P en detaljhandelsplats ska ocks tillhandahllas information om mngden fett eller salt och vid behov om att livsmedlet r kraftigt saltat fr fljande ofrpackade livsmedel (frn och med 13.12.2016):

    fett- och salthalten i ostar fett- och salthalten i korvar fett- och salthalten i vriga uppskurna kttprodukter salthalten i matbrd.

    Fett- och salthalten och att livsmedlet r kraftigt saltat behver inte anges fr sdana livsmedel, som livsmedelsfretagare som tillverkar sm mngder varor levererar direkt till slutkonsumenter eller till lokala detaljhandelsfretag som levererar direkt till slutkonsumenter. Om kraftigt saltat och ofrpackade livsmedel berttas mer i punkt 5.5.2.

    Mngden salt och fett anges i viktprocent vid tidpunkten fr beredningen eller p det stt som sgs om nringsdeklaration i livsmedelsinformationsfrordningen. Med mngden salt avses saltekvivalenthalten (2.5 x totalmngden natrium).

    I informationen som tillhandahlls om livsmedel ska ocks beaktas produktspecifik srskild lagstiftning som kan frutstta att ti llggsinformation tillhandahlls om livsmedel som saluhlls i lsvikt. P en serveringsplats ska fljande information tillhandahllas om ofrpackade livsmedel (frn och med 1.4.2015):

    livsmedlets beteckning

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    28

    mnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans (eller information om var man finner informationen i frga)

    ursprungslandet eller hrkomstplatsen (p det s tt som livsmedelsinformationsfrordningen eller frfattningar som meddelats med std av den sger eller p det stt som annan lagstiftning sger).

    P en serveringsplats tillmpas bestmmelsen p alla livsmedel som serveras till slutkonsumenten frdigt intagbara oberoende av om konsumenten intar livsmedlet p serveringsplatsen eller tar det med sig.

    Sdan verksamhet som avses i 13 6 mom. livsmedelslagen (23/2006) Livsmedelsinformation, med undantag fr mnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans, behver inte tillhandahllas slutkonsumenten fr ofrpackade livsmedels del i sdana fall, d livsmedel verlts i samband med sdan verksamhet, som avses i 13 6 mom. livsmedelslagen (23/2006). Det rr sig d om sdan verksamhet, dr riskerna som hnfr sig till verksamheten r lga med tanke p livsmedelsskerheten och 1) verksamheten i livsmedelsbranschen ger rum i samma lokal som annan nringsverksamhet som fretagaren bedriver eller 2) fretagaren r en enskild person eller 3) verksamheten inte kan betraktas som idkande av nring. I fallet i frga frutstts av fretagaren inte ngon anmlan om livsmedelslokal. Som sdan verksamhet betraktas till exempel basarer i skolor, frsljning av livsmedel som hobbyklubbar arrangerar eller frsljning av livsmedel som en enskild person tillrett hemma, och som inte r fortlpande eller regelbunden. Mngden livsmedel som saluhlls eller annars verlts ska vara blygsam. Som sdan verksamhet, som avses i 13 6 mom. livsmedelslagen, betraktas ocks blygsam verltelse av livsmedel i samband med annan nringsverksamhet. Undantagen r sledes informationen om mnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans, som ska tillhandahllas slutkonsumenten ocks i sdana fall, d livsmedel verlts i samband med sdan verksamhet, som avses i 13 6 mom. livsmedelslagen, men det inte krvs att annan allmn mrkningsinformation om livsmedlet tillhandahlls p ofrpackade livsmedel.

    HUR ska informationen om ofrpackade livsmedel tillhandahllas

    Den obligatoriska informationen som ska ges om ofrpackade livsmedel ska tillhandahllas slutkonsumenten skriftligen p det stlle dr livsmedlet verlts i en broschyr eller p en tavla som r tydlig och ltt att f syn p eller p ngot annat motsvarande stt intill det ofrpackade livsmedlet.

    Informationen kan ocks ges muntligen frutsatt att

    - man p det stlle dr livsmedlet verlts i en broschyr eller p en tavla som r tydlig och ltt att f syn p eller p ngot annat motsvarande stt intill det ofrpackade livsmedlet anger att informationen p begran tillhandahlls av personalen eller att konsumenten har tillgng till informationen i skriftlig eller elektronisk form innan kpet avslutas och utan extra kostnader; och

    - informationen finns i skriftlig eller elektronisk form p det stlle dr livsmedlet verlts s, att personalen och tillsynsmyndigheterna ltt har tillgng till den.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    29

    Det r skl att beakta, att man om mnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans tminstone ska ge information om var man fr informationen i frga. Om att ett livsmedel r kraftigt saltat ska ocks informeras skriftligen (mer om detta i punkt 5.5.2). En separat angivelse om hur man fr tillgng till informationen om mnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans, krvs inte i sdana fall, d

    konsumentens srskilda nringsmssiga behov i frga om allergier och intolerans utretts i frvg och bokfrts och livsmedlen verlts eller mltiderna serveras inriktat till konsumenten utgende frn denna information. Detta undantag gller till exempel mltider avsedda att serveras p daghem, i skolor, p sjukhus, inom ldreomsorgen och i fngelser.

    d livsmedel verlts i samband med sdan verksamhet, som avses i 13 6 m om. livsmedelslagen (23/2006).

    2.5 Allergimrkningar [ofrpackade livsmedel] (artikel 44) 2.5.1 Kan en livsmedelsfretagare tillhandahlla information om mnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans och som anvnts vid produktion eller framstllning av ett ofrpackat livsmedel endast p konsumentens begran? Nej. Tillhandahllandet av allergen/intoleransinformationen r obligatoriskt, d ingredienser som rknats upp i bilaga II anvnds vid produktion eller framstllning av ett ofrpackat livsmedel. Informationen ska vara tillgnglig och lttbrukbar s, att konsumenten vet att allergen- och intoleransaspekter hnfr sig till det ofrpackade livsmedlet i frga. Drfr r det inte mjligt att tillhandahlla allergen/intoleransinformation endast p konsumentens begran. (Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas)

    Frivilliga nringsdeklarationer Frivilliga nringsdeklarationer som grs p ofrpackade livsmedel kan begrnsas till enbart energiinnehllet eller mngden energi, fett, mttade fetter, sockerarter och salt utan att det som nationella frfattningar sger begrnsar detta. Om de nati onella mrkningskraven p ofrpackade livsmedel och om angivandet av mngden fett oc h salt p en detaljhandelsplats har berttats ovan. Om en n ringsdeklaration ingr i mrkningarna p ofrpackade produkter, kan energiinnehllet och mngden nringsmnen och/eller procentandelen av referensintagen som framgr av bilaga XIII del B anges enbart per portion eller konsumtionsenhet. Portionen eller enheten som anvnds ska anges i omedelbar nrhet av nringsdeklarationen.

    Hur ett livsmedelsparti mrks

    Ett ofrpackat livsmedels partiidentifikation och bokstaven L ska mrkas ut p transportfrpackningen, -behllaren eller -ldan, och om sdan saknas, i behriga handelsdokument. Mrkningen ska alltid gras p ett bestndigt stt och s, att den r ltt att f syn p och lsa. Partiidentifikationen kan ersttas med en datummrkning, om datummrkningen grs med en dags och mnads precision. Slutkonsumenten behver fr ofrpackade livsmedels del nd inte informeras om livsmedelspartiets partiidentifikation.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    30

    Frfattningar Livsmedelslagen (23/2006) 9 och 19 Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av

    livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 33 (stycke 3 och 4) och 44 Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tillhandahllande av

    livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014), 6 - 8 Jord- och skogsbruksministeriets frordning om att mrka vissa livsmedel som kraftigt

    saltade (1010/2014) Jord- och skogsbruksministeriets frordning (264/2012) om krav i frga om vissa

    livsmedel (ndring 308/2013) Europaparlamentets och rdets direktiv 2011/91/EU om identifikationsmrkning av

    livsmedelspartier.

    Anvisningar

    Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas (31.1.2013), punkt 2.5.

    4.9. Distansfrsljning

    Med teknik fr distanskommunikation avses varje teknik som, utan att l everantren och konsumenten samtidigt r fysiskt nrvarande, kan anvndas fr ingende av ett avtal mellan dessa parter. Handel som idkas med tekniker fr distanskommunikation r till exempel handel ver webben och postorderfrsljning. Frpackade livsmedel som saluhlls via distansfrsljning ska uppfylla samma informationskrav som livsmedel som saluhlls i butiker. Om webben anvnds enbart fr reklam fr ett l ivsmedel och produkten inte kan bestllas den vgen, rr det sig om sdan marknadsfring, som bestmmelsen om information som ska ges i samband med frsljningen inte tillmpas p. Sdan marknadsfring bedms utgende frn de allmnna marknadsfringsbestmmelserna i livsmedelslagen och konsumentskyddslagen. Vid bedmning till exempel av om marknadsfringen r vilseledande kan man sledes ta mrkningsbestmmelserna som hjlp. Ofrpackade livsmedel Informationen om mnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans och annan information, som jord- och skogsbruksministeriets frordning (834/2014) frutstter att ska ges om ofrpackade livsmedel, ska tillhandahllas a) innan kpet avslutas antingen s att i nformationen ges i distansfrsljningens stdmaterial eller p ngot annat l mpligt stt, som livsmedelsfretagaren tydligt uppger, och utan att slutkonsumenten orsakas extra kostnader samt b) vid leveranstidpunkten. Vid tillhandahllande av informationen ska ocks eventuell srskild produktspecifik lagstiftning beaktas.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    31

    Frdigfrpackade livsmedel Livsmedelsfretagaren som svarar fr livsmedelsinformationen ska innan kpet avslutas ge alla obligatorisk livsmedelsinformation utom minsta hllbarhetstiden eller sista frbrukningstidpunkten. Som motsvarande lttnader betraktas ocks mrkningarna om frysningsdatumet och partinumret. I definitionen p obligatorisk livsmedelsinformation ingr all information som EU-lagstiftningen allmnt frutstter att ska tillhandahllas slutkonsumenten och den begrnsar sig sledes inte enbart till den information, som livsmedelsinformationsfrordningen frutstter. Den obligatoriska livsmedelsinformationen ska tillhandahllas antingen i distansfrsljningens stdmaterial eller s ska den tillhandahlls p ngot annat lmpligt stt, som livsmedelsfretagaren tydligt uppger, och utan slutkonsumenten orsakas extra kostnader. Livsmedelsfretagaren som svarar fr livsmedelsinformationen ska vid leveranstidpunkten innan kpet avslutas tillhandahlla all obligatorisk information, bland annat minsta hllbarhetstiden och sista frbrukningstidpunkten inbegripna.

    2.6 Distansfrsljning (artikel 8 och 14) 2.6.1 Om ett livsmedels saluhlls som distansfrsljning, vem svarar d fr att a) konsumenten tillhandahlls informationen och b) livsmedelsinformationen r tillgnglig och korrekt? Livsmedsfretagare som svarar fr livsmedelsinformationen r den fretagare, under vilkens namn eller firmanamn livsmedlet saluhlls. Fretagaren ska skerstlla att livsmedelsinformationen r tillgnglig och korrekt. Om livsmedel saluhlls i form av distansfrsljning ligger ansvaret fr att den obligatoriska livsmedelsinformationen tillhandahlls innan kpet avslutas hos garen till webbplatsen. (Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas)

    Om livsmedel sledes saluhlls frpackade i distansfrsljning, svarar garen till webbplatsen fr att den obl igatoriska livsmedelsinformationen tillhandahlls innan kpet avslutas. Fr mrkningarna p den egentliga frpackningen och fr att dessa mrkningar r korrekta svarar den fretagare, under vilkens namn eller firmanamn livsmedlet saluhlls. Frfattningar Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av

    livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 2 (stycke 2 u), 8 och 14 Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tillhandahllande av

    livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014).

    Anvisningar

    Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas (31.1.2013), punkt 2.6.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    32

    5. ALLMNNA MRKNINGAR

    Frpackningen till ett livsmedel ska frses med fljande information (allmnna och obligatoriska mrkningar, livsmedelsinformationsfrordningen artikel 9): livsmedlets beteckning ingrediensfrteckningen mnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans mngden av vissa ingredienser eller kategorier ingredienser (vid behov) nettokvantiteten minsta hllbarhetstiden eller sista frbrukningsdagen (undantagen beaktade) den ansvariga livsmedelsfretagarens namn, firmanamn eller hjlpfirmanamn och

    adress ursprungslandet eller hrkomstplatsen (p det s tt som

    livsmedelsinformationsfrordningen sger eller p det stt som annan lagstiftning sger) frvaringsanvisning (vid behov) bruksanvisning (vid behov, bland annat varningsmrkning vid behov) dryckers faktiska alkoholhalt i volymprocent, om alkoholhalten verstiger 1,2

    volymprocent nringsvrdet (nringsdeklaration) (undantagen beaktade). Utver det ska vid behov ges fljande information: livsmedelspartiets identifikation salthalten och mrkningen kraftigt saltat identifikationsmrke (livsmedel av animaliskt ursprung framstllda i en anlggning).

    Utver mrkningarna ovan ska frpackningarna vid behov frses med fljande i livsmedelsinformationsfrordningen nmnda mrkningar, om inte annat sagts p annat hll i lagstiftningen (livsmedelsinformationsfrordningen, bilaga III):

    mrkning om att livsmedlet frpackats i en skyddande atmosfr mrkning om att stningsmedel anvnts mrkning om att glycyrrhizinsyra eller ammoniumsalt av glycyrrhizinsyra eller lakritsrot

    anvnts mrkning om koffein mrkning om tillsatta fytosteroler, fytosterolestrar, fytostanoler eller fytostanolestrar mrkning om nedfrysningsdatum. Mer om detta i punkt 5.13.2. Frfattningar Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av

    livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 9 och 10, bilaga III.

    5.1. Livsmedlets beteckning

    Finska: *elintarvikkeen nimi

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    33

    Engelska: * the name of the food *the name of the foodstuff

    Med tanke p konsumenten r livsmedlets beteckning en av de viktigaste mrkningarna p livsmedelsfrpackningarna. Beteckningen anger kort och exakt vilket livsmedel det rr sig om. Som beteckning p ett livsmedel ska anvndas den beteckning som frbehllits livsmedlet i E uropeiska gemenskapens

    lagstiftning; eller om sdan saknas den beteckning som frbehllits livsmedlet i finsk lagstiftning (se punkt 5.1.1), eller om sdan saknas

    den beteckning som blivit vedertagen i Finland (punkt 5.1.2) eller en beteckning som beskriver livsmedlet och vid behov hur livsmedlet anvnds s,

    att beteckningen tillrckligt noggrant specificerar livsmedlet i frga och skiljer det frn andra livsmedel som det annars kunde frvxlas med (punkt 5.1.3).

    P sdana produkter, fr vilka det inte finns ngon EU-lagstiftning eller finsk lagstiftning om varunamnen, kan man frn fall till fall tillmpa internationella standarder, ssom standarderna i Codex Alimentarius. I EU-lagstiftningen ingr till exempel inte just ngra bestmmelser om ostars varunamn. Som beteckning p ett livsmedel fr ocks anvndas ett namn, under vilket livsmedlet lagligt framstlls och saluhlls i en annan medlemsstat i Europeiska unionen. Beteckningen ska vid behov kompletteras med tillggsmrkningar intill beteckningen i avsikt att skerstlla att konsumenten fr rtt uppfattning om livsmedlet och kan skilja det frn andra liknande livsmedel. Anvndning av en bete ckning som lagligt anvnds i en a nnan medlemsstat i Europeiska unionen r frbjudet endast i sdana fall, d l ivsmedlet till sin sammansttning och sitt framstllningsstt avviker s mycket frn ett l ivsmedel som i Finland r knt under samma beteckning att konsumenten inte ens med hjlp av tillggsmrkningar fr rtt uppfattning om livsmedlet. Livsmedlets beteckning ska finnas i samma synflt som nettokvantiteten och dryckers alkoholhalt (om > 1,2 vol-%). Varumrke eller handelsnamn Livsmedlets beteckning br inte frvxlas med dess handelsnamn eller varumrke. Handelsnamnen och varumrkena r frivilliga mrkningar som inte erstter livsmedlets beteckning. Ett registrerat varumrke kompletteras ofta med symbolen . Med hjlp av handelsnamn och varumrken frsker tillverkaren till livsmedlet skilja sina produkter frn andra motsvarande produkter. Exempel p varumrken r Tropic och Jenkki. Exempel p handelsnamn r Pulmu, Reissumies och lkorv. Evira rekommenderar att livsmedlets beteckning mrks ut med tillrckligt stora bokstver i jmfrelse med handelsnamnet. Man ska ocks frska placera beteckningen i nrheten av handelsnamnet srskilt i sdana fall, d handelsnamnet ensamt kan ge en vilseledande bild av produkten.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 2 (stycke 2 n, o, p) 9, 13 (stycke 5) och 17.

    http://www.cs.tut.fi/~jkorpela/latin1/3.html

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    34

    5.1.1. Officiell beteckning

    Som beteckning p ett l ivsmedel ska anvndas dess freskrivna dvs. officiella beteckning. Med den officiella beteckningen avses den beteckning, som freskrivits i de unionsbestmmelser som ska tillmpas p livsmedlet eller, om sdana unionsbestmmelser inte finns, den beteckning, som frbehlls livsmedlet i lagstiftningen i den medlemsstat, dr livsmedlet saluhlls till slutkonsumenten eller storhushll. Sdana beteckningar r till exempel de beteckningar p bredbara matfetter och mjlk och mjlkprodukter, ssom ost, smr och yoghurt, som nmnts i Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1308/2013 om en samlad marknadsordning. Om en beteckning som freskrivits i EU- eller EG-lagstiftning saknas, ska som beteckning p livsmedlet anvndas den betec kning, som freskrivits i finsk lagstiftning. Med std av livsmedelslagen har meddelats frfattningar, i vilka det ingr bestmmelser om beteckningar som ska anvndas p livsmedel. Med jord- och skogsbruksministeriets frordning (264/2012) om krav i frga om vissa livsmedel upphvdes en del av de nationella produktspecifika frfattningarna, ssom handels- och industriministeriets frordning om ktt och kttvaror (138/1996), handels- och industriministeriets beslut om sammansttningen hos och pskrifter fr korv (139/1996), handels- och industriministeriets beslut om glass (4/1999), handels- och industriministeriets frordning om saft och vissa liknande produkter (943/2004) och handels- och industriministeriets frordning om ost (856/2007). Begreppet korv av klass A fll till exempel sledes bort. Produkterna som uppfyllde kraven i de upphvda frfattningarna fick hllas till salu fram till den 1 juli 2014. De fr sljas slut, om de tillverkats och frpackats fre dagen i frga.

    EU:s system fr skydd av beteckningar

    Syftet med systemet fr skydd av beteckningar som omfattar hela EU r att skydda livsmedlen mot missbruk av etablerade beteckningar. Det finns tre olika skyddssystem: Skyddet skyddad ursprungsbeteckning (SUB) kan beviljas en sdan produkt, som svl

    produceras som bearbetas inom ett avgrnsat geografiskt omrde (exempel p fi nska produkter r Lapin puikula och Lapin Poron liha, exempel p produkter frn andra lnder r Parmaskinka, Fetaost, Roquefortost).

    En produkt som beviljats skyddet skyddad geografisk beteckning (SGB) hnfr sig

    ocks traditionellt till ett avgrnsat geografiskt omrde som gett produkten dess egenskaper, men fr dess del mste tminstone produktionen eller bearbetningen eller beredningen ske inom ett visst geografiskt omrde (exempel p fi nska produkter r Kainuun rnttnen, exempel p produkter frn andra lnder r Navarra sparris, Aachener pepparkakor).

    Med skyddet garanterad traditionell specialitet (GTS) skyddas produktens beteckning

    och tillverkningsmetod (exempel p finska produkter r Kalakukko, Sahti, Karjalanpiirakka, exempel p pr odukter frn andra lnder r osten Mozzarella och korven Falukorv).

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    35

    Registrerade beteckningar r skyddade. Att jmfra med en pr odukt med skyddad beteckning genom att anvnda uttryck som typ, metod eller sdana som tillverkas i eller liknande uttryck r frbjudet i samband med andra livsmedel (EPRf 1151/2012, artikel 13 b). Mer om skyddade beteckningar och produkter: http://ec.europa.eu/agriculture/quality/door/list.html;jsessionid=pL0hLqqLXhNmFQyFl1b24mY3t9dJQPflg3xbL2YphGT4k6zdWn34!-370879141

    Beteckningar och andra mrkningar p arompreparat avsedda att blandas i alkoholdrycker

    Europaparlamentets och rdets frordning (110/2008/EEC) reglerar reglerna fr definitionen p, beskrivningen av, presentationen av, mrkningen av och skyddet av geografiska beteckningar p spritdrycker. Enligt frordningen reserveras beteckningarna som nmnts i kapitel II och III och i bilaga II och III fr dr faststllda destillerade alkoholdrycker och frbjuds anvndning av dessa beteckningar p sdana alkoholdrycker, som inte uppfyller dessa krav. Beteckningar som reserverats fr sdana destillerade alkoholdrycker, som avses i frordningen, r bland annat rom, whisky eller whiskey, brandy eller weinbrand, cognac, vodka och gin. Sdana alkoholdrycker, som stadkoms genom att man blandar arompreparat i icke smaksatt alkohol, uppfyller inte ovan nmnda krav. Pstenden som framfrs i beteckningarna p, h andelsnamnen p, v arunamnen p, br uksanvisningarna till, mrkningarna p och reklam fr aromberedningar avsedda att blandas i alkoholdrycker, enligt vilka man kan stadkomma sdana alkoholdrycker som nmnts ovan genom att blanda dem i icke smaksatta alkoholdrycker, vilseleder drfr konsumenten i frga om aromberedningarnas egenskaper. Sdana hnvisningar till de alkoholdrycker som nmnts i frordningen, enligt vilka man med aromberedningar kan stadkomma en alkoholdryck av till exempel liknande, typ eller stil mste likas anses vilseledande (artikel 9). Det ovan nmnda utgr inget hinder fr att anknyta den alkoholdryck, som aromberedningen efterliknar, till aromberedningens beteckning (exempel aromberedning med romsmak).

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1308/2013 om upprttande av en samlad marknadsordning fr jordbruksprodukter och om upphvande av rdets frordningar EEG) nr 922/72, ( EEG) nr 234/79, ( EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, artikel 78, bilaga I, delar VII, XVI och XIX; bilaga VII, delar III - IV och VI - VIII, tillgget till del VI, artiklar 80 - 121 och 230 - 232

    Kommissionens frordning (1019/2002) om salufringsnormer fr olivolja, artiklarna 3 - 6

    Kommissionens frordning (EG) nr (445/2007) om vissa tillmpningsfreskrifter fr rdets frordning (EG) nr 2991/94 om regler fr bredbara fetter och rdets frordning (EEG) nr 1898/87 om skydd av beteckningar som anvnds vid saluhllande av mjlk- och mjlkprodukter, artiklarna 1 och 3

    Livsmedelslagen 23/2006 (ndring 881/2014), 54 d och e Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar fr

    jordbruksprodukter och livsmedel

    http://ec.europa.eu/agriculture/quality/door/list.html;jsessionid=pL0hLqqLXhNmFQyFl1b24mY3t9dJQPflg3xbL2YphGT4k6zdWn34!-370879141http://ec.europa.eu/agriculture/quality/door/list.html;jsessionid=pL0hLqqLXhNmFQyFl1b24mY3t9dJQPflg3xbL2YphGT4k6zdWn34!-370879141

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    36

    Kommissionens delegerade frordning (EU) nr 664/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1151/2012 vad gller faststllandet av unionssymboler fr skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter och vad gller vissa regler om ursprung, vissa procedurregler och vissa kompletterande vergngsbestmmelser

    Kommissionens genomfrandefrordning om tillmpningsfreskrifter fr Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar fr jordbruksprodukter och livsmedel

    Kommissionens frordning (EG) nr 123/97/EG om komplettering av bilagan till frordning (EG) nr 1107/96 betr ffande registrering av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar enligt frfarandet i artikel 17 i frordning (EEG) nr 2081/92 (Lapin Puikula)

    EU:s officiella tidning 2008/C22 och kommissionens frordning (EG) nr 1116/2008 (Kainuun rnttnen)

    EU:s officiella tidning 2001/C235 och kommissionens frordning (EG) nr 1285/2002 (kalakukko)

    EU:s officiella tidning 2002/C102 och kommissionens frordning (EG) nr 317/2003 (karjalanpiirakka)

    EU:s officiella tidning 2008/C19 och kommissionens frordning (EG) nr 366/2009 (Lapin Poron liha)

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tilltna handelsbeteckningar p fiskeri- och vattenbruksprodukter (597/2008)

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 110/2008 om definition, beskrivning, presentation och mrkning av, samt skydd av geografiska beteckningar fr spritdrycker, samt om upphvande av rdets frordning 1576/89/EEG

    Frordningen om alkoholdrycker och sprit (1344/1994), 4 Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 251/2014 om definition, beskrivning,

    presentation och mrkning av, samt skydd av geografiska beteckningar fr, aromatiserade vinprodukter och om upphvande av rdets frordning (EEG) nr 1601/91

    Handels- och industriministeriets frordning om honung (447/2003) Jord- och skogsbruksministeriets frordning (264/2012) om krav i frga om vissa

    livsmedel (ndring 308/2013).

    5.1.2. Sedvanlig beteckning

    Om ett l ivsmedel inte har ngon freskriven beteckning, ska som beteckning p livsmedlet anvndas en i Finland allmnt etablerad, sedvanlig beteckning eller en bes krivande beteckning. Med en s edvanlig beteckning avses en sdan beteckning, som konsumenterna i den medlemsstat, dr livsmedlet saluhlls, uppfattar som beteckning p l ivsmedlet i frga utan att beteckningen mste frklaras. I tillsynen uppstr problem med bedmningen av det, nr en bet eckning ska anses etablerad. Det gller utver beteckningar av frmmande ursprung ocks sdana inhemska benmningar, som anvnds rtt allmnt, men som inte som sdana kan betraktas som etablerade beteckningar.

    Anvndning av en beteckning av frmmande ursprung

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    37

    Vid bedmning av om en beteckning av frmmande ursprung kan anvndas ska bland annat beaktas hur vl konsumenterna knner till beteckningen, hur lnge beteckningen har varit i anvndning och om det finns ngon tydlig finsk/svensksprkig motsvarighet till den. Med det som grund kan man anse, att till exempel lasagne, spagetti, msli, pizza och curry r helt etablerade, sedvanliga beteckningar. Coladryck r ocks redan en bek antare beteckning fr konsumenterna n det lnga och konstgjorda begreppet vxtextraktdryck. Sdana produkter som ravioli, tortellini, taco och pat r ocks redan bekanta fr konsumenterna. Dremot r beteckningar av frmmande ursprung, ssom cassoulet (bn- och lammgryta), quiche lorraine (ost- och skinkpaj), sashimi (ra japanska fiskbitar) och surimi ("konstgjorda skaldjur"; det japanska ordet surimi betyder finmalen massa, som kan vara gjord av fisk, skaldjur eller rentav hna) inte etablerade beteckningar av frmmande ursprung.

    Anvndning av en inhemsk beteckning

    Fr en inhemsk betecknings del ska utver den omfattning, i vilken beteckningen anvnds, och den tid, som beteckningen anvnts, ocks utredas om det finns ngon etablerad eller mer trffande beskrivande beteckning. Etablerade inhemska beteckningar p l ivsmedel r till exempel rgbrd, franskt brd, kaffeost, vetelngd, mjd, memma, leverlda, lrtsy (lokal variant av kttpirog), rgform (rgbrd bakat i form) och kryddgurka. Etablerade beteckningar p korv, ssom hllbar korv, uppskrningskorv och matkorv fr fortsttningsvis anvndas frutsatt att beteckningarna inte vilseleder konsumenten.

    5.1.3. Beskrivande beteckning

    Om ett l ivsmedel inte har ngon freskriven eller etablerad beteckning, ska beteckningen bildas s, att den s exakt som mjligt beskriver livsmedlet i frga. Den beskrivande beteckningen p ett livsmedel beskriver vid behov hur livsmedlet anvnds s, att beteckningen tillrckligt tydligt med tanke p konsumenten specificerar livsmedlet i frga och skiljer det frn andra produkter som det kunde frvxlas med.

    Uttryck som beskriver sammansttningen

    Livsmedlets beteckning bildas vanligen med hjlp av uttryck som beskriver dess sammansttning. Beteckningen frknippas d fr det m esta med livsmedlets strsta ingredienser, ssom i beteckningarna kryddsalt, syltmunk, havre-, ppel- och ntmsli. I sdana fall d s maken spelar en roll med tanke p produktens beskaffenhet och konsumentens val, ska av beteckningen ocks framg vilken ingrediens som str fr smaken (ssom dryck med jordgubbssmak, sardiner i tomatss/olja och blbrshavrekex). Blbrshavrekexet innehller d ti ll exempel s mycket blbr att s maken kommer frn blbret. Om produktens smak huvudsakligen kommer frn blbrsarom, blir livsmedlets beteckning havrekex med blbrssmak. Ett livsmedel ska inte automatiskt benmnas med en beteckning som den frdiga maten har i en m atlagningslrobok, ssom grytstek, brkrm och desserttrta. Enligt vissa matlagningsrecept kan till exempel frskbrkrm ocks lagas av djuprysta br. Exempel Rgbrd

    Beteckningen rgbrd anvnds endast p sdant brd, dr andelen rg rknad av mngden spannmlsrvaror r minst 50 %. Som spannmlsrvaror betraktas rg, vete, havre, korn, majs, bovete, hirs och korn, kross, gryn, olika

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    38

    mjl (allt enligt kvarnprocessen) av dessa och malt. Rgens procentandel av de anvnda spannmlsrvarorna anges p framsidan till frpackningen i samma synflt som varunamnet. Fr enhetlighetens skull rekommenderas uttrycket rg x % av spannmlsrvarorna. (Mngden rg ska ocks anges i ingrediensfrteckningen p det stt som lagstiftningen frutstter, dvs. i procent av de anvnda bestndsdelarnas sammanlagda mngd i det slutliga livsmedlet.) (Eviras anvisning 17010/2)

    Exempel Anvndning av ordet fullkorn i beteckningen p ett brd eller framhvande av ordet i mrkningarna p frpackningen

    Ordet fullkorn anvnds i beteckningen p ett brd eller framhvs annars i mrkningarna p frpackningen endast i frga om sdant brd, i vilket minst 50 % av mngden spannmlsrvaror (se exemplet rgbrd) i brdet r fullkorn till sin sammansttning. Fullkornsingrediensernas andel anges med orden fullkorn x % av spannmlsrvarorna. (Mngden fullkorn ska ocks anges i ingrediensfrteckningen p det stt som lagstiftningen frutstter, dvs. i procent av de anvnda bestndsdelarnas sammanlagda mngd i det slutliga livsmedlet.)

    I detta sammanhang kan konstateras att man med beteckningen fullkornsbrd avser ett sdant brd, i vilket man kan se hela korn. Kornen anvnds ofta frmst som dekoration och andelen hela korn kan av praktiska skl inte vara srskilt hg. Frlederna full och hel anvnds i mnga sammanhang som synonymer, ven om det rr sig om tv olika saker. Drfr r anvndning av beteckningen helkornsbrd inte att rekommendera, eftersom den kan frvxlas med fullkornsbrd, fastn den inte ger samma nringsmssiga gynnsamma verkan. I stllet fr beteckningen helkornsbrd kan man anvnda beteckningen frbrd (Eviras anvisning 17025/1).

    Exempel Havrepasta

    Som beteckning p pasta tillverkad av vete- och havremjl rekommenderas vete- och havrepasta. I detta fall kan inte heller beteckningen havrepasta anses vilseledande, eftersom det r allmnt knt, att vetemjl alltid anvnds vid framstllning av pasta.

    Exempel Fyllt kex

    Om smaken hos ett fyllt kex enbart kommer frn aromer, ska uttrycket med XXsmak anvndas i beteckningen p kexet, ssom med jordgubbssmak eller ngot annat motsvarande uttryck, av vilket framgr att det fyllda kexets smak stadkommits endast med hjlp av aromer och inte med hjlp av riktiga frukter eller br. Uttrycket med XXsmak behver inte anvndas i beteckningen p ett livsmedel, om produkten i frga innehller tillrckligt med br eller frukt s att detta pverkar livsmedlets frnimbara egenskaper. I sdana produkter, i vilka man inte kan anvnda frukten eller bret i frga, rcker det nd att man anvnder naturlig arom (t.ex. stsaker).

    Exempel Cider eller ciderdryck

    Beteckningen cider kan anvndas p drycker som har framstllts genom jsning av frska eller torkade pplen eller pron eller av juice eller juicekoncentrat som har producerats av dessa.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    39

    Beteckningen ciderdryck kan anvndas p sdana drycker, som till sin sammansttning annars uppfyller definitionen p cider, men som inte har framstllts genom jsning. Smaken hos en ciderdryck kan ocks stadkommas med aromer, varfr man som beteckning p en dryck med smak av jordgubbar kan anvnda exempelvis uttrycket ciderdryck med jordgubbssmak.

    Exempel Svampsallad och skogssvampssallad

    P sallader tillverkade av skogssvamp fr anvndas den etablerade beteckningen svampsallad eller beteckningen skogssvampssallad som beskriver sammansttningen. P sallad tillverkad av skogssvamp och champinjoner kan dremot inte anvndas beteckningen skogssvampssallad, eftersom en sdan beteckning vilseleder konsumenten i frga om livsmedlets sammansttning. P det sistnmnda livsmedlet fr anvndas den etablerade beteckningen svampsallad eller en beteckning som beskriver sammansttningen ssom skogssvamps- och champinjonsallad.

    Exempel Stsaksblandning

    I sdana fall, d smaken utgr en viktig egenskap hos en produkt och drmed pverkar konsumentens val, ska av beteckningen p produkten ocks framg vilken ingrediens som ger produkten dess smak. I samband med beteckningen p stsaksblandningar som innehller salmiak-, frukt- och lakritsstsaker ska till exempel finnas en mrkning om att produkten innehller stsakerna i frga.

    Exempel Ntfrs och ntfrs av stek

    Om beteckningen kttfrs av stek finns inga srskilda freskrifter och drfr tillmpas de allmnna bestmmelserna om hur ett l ivsmedels beteckning ska bildas p sdan kttfrs. Kttfrs av stek betraktas i Finland som en etablerad beteckning p en sdan produkt, som malts av styckat ktt som motsvarar beteckningen dvs. sdana partier av slaktkroppen som (p finska) kallas stek (paisti). Som ntfrs av stek kan sledes sljas sdan kttfrs, som malts enkom av sdana partier av slaktkroppen som (p finska) kallas stek (paisti) och de r innanlr, ytterlr, hrnstek eller rostbiff. Under beteckningen kttfrs av gris- eller svinstek kan ocks sljas sdan kttfrs, som framstllts av motsvarande partier av slaktkroppar av gris eller svin som kttfrs av ntstek. Om man inte vill understryka frn vilket parti av slaktkroppen kttfrsen hrstammar, kan kttfrsen ocks saluhllas som kttfrs, ssom kttfrs av nt (Eviras anvisning 17062/1).

    Exempel Ktt versus kttberedning Om en produkt som innehller ntktt och svinktt till exempel innehller andra ingredienser n enbart ktt, ssom salt, vatten och stabiliseringsmedel, ska beteckningen nt- och svinkttsberedning anvndas om produkten (Eviras anvisning 17011/2). Produkten fr inte kallas en osmaksatt kttprodukt (ssom ktt fr karelsk stek, lvbiff av nt), utan av beteckningen eller i samband med beteckningen ska tydligt framg att det rr sig om en beredning.

    Exempel Livsmedlets beteckning, d aromer och/eller andra ingredienser tillsatts i honung

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    40

    Om endast en aromgivande ingrediens tillstts i honungen, kan beteckningen Honung och ingrediensen anvndas under frutsttning att bgge mrkts ut med samma teckengrad. Om ngot annat n en aromgivande ingrediens eller fler n en ingrediens tillstts i honungen, anvnds benmningen Honungsprodukt* som vid behov kan kompletteras med t.ex. med ...smak (Eviras anvisning 17008/2). Tabell 1. Exempel p hur en pr odukt som innehller honung och andra ingredienser ska benmnas

    I honungen har tillsatts

    Livsmedlets beteckning

    Jordgubbsarom Honung och jordgubbsarom (eller honung & jordgubbsarom)

    Jordgubbar eller jordgubbsjuice

    Honung och jordgubbar (eller honung & jordgubbar)

    Kostfiber Honungsprodukt

    Exempel Linkross versus Krossat linfr

    Beteckningen linkross eller linfrkross anvnds endast p sdana produkter, som bildats i samband med kallpressning av linolja och som har en kornstorlek p 0 - 5 mm. Dessa produkter har en genomsnittlig fetthalt p 10 - 20 %. Lingranulat r en motsvarande produkt som de ovan nmnda krossen, men har en kornstorlek p 3 - 5 mm.

    Beteckningen krossat linfr, malet linfr eller valsat linfr kan anvndas p sdana produkter, i vilka linfrnas struktur frndrats genom krossning, malning eller valsning utan att produktens nringsinnehll frndrats. Dessa produkter har en genomsnittlig fetthalt p 20 40 % (Eviras anvisning 17009/1).

    Exempel Blbrssoppa

    Blbrssoppa r en soppa som innehller enbart blbr. Om soppan utver blbr innehller ocks ngot annat br, ssom hallon, r blbrssoppa en vilseledande beteckning och d ska i stllet anvndas en beteckning som beskriver sammansttningen ssom Blbrs- och hallonsoppa eller Brsoppa p blbr och hallon.

    P en soppa som innehller blbr och andra br eller frukter kan dremot anvndas beteckningar som beskriver sammansttningen: Frukt- och brsoppa, Frukt -och brsoppa p pplen, blbr, flderbr och rda vinbr eller Frukt- och brsoppa p pplen och blbr eller ppel-, blbrs-, flderbrs- och rdvinbrssoppa.

    Exempel Citronpeppar Om en kryddblandning innehller rikliga mngder salt, t.ex. 40 % av produktens vikt, rr det sig om ett kryddsalt och det ska framgr av beteckningen p livsmedlet. Beteckningen Citronpeppar p sdant kryddsalt vilseleder konsumenten i frga om livsmedlets sammansttning, eftersom

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    41

    konsumenten utgende frn den benmningen inte frvntar sig att rikliga mngder salt anvnts i produkten. Som beteckning p ett sdant livsmedel ska anvndas en beteckning som beskriver sammansttningen eller anvndningsndamlet ssom Citronpepparsalt, varvid de ingredienser som frmst anvnts i produkten framgr av beteckningen.

    Exempel Vaniljkex Vaniljkex br inte anvndas som beteckning p ett fyllt kex, om kexet inte innehller vanilj eller naturidentisk vaniljarom utan smaken stadkommits enbart med hjlp av syntetiska aromer (vanillin, etylvanillin). Som beteckning p ett sdant fyllt kex ska anvndas ett mer precist uttryck ssom Fyllt kex med vaniljsmak.

    Exempel Energidryck Energidryck r en etablerad beteckning. Med en energidryck avses en koffeinhaltig lskdryck, som ocks berikats med andra mnen, ssom taurin och glukuronolakton, guarana och vitaminer av gruppen B. Namnet till trots innehller energidrycker inte desto mer energi n andra lskedrycker utan "energin" hnvisar till de eventuella uppiggande freningar som dryckerna innehller. Anvndning av beteckningen energidryck p andra drycker n koffeinhaltiga lskedrycker kan betraktas som vilseledande.

    Beteckningar p produkter som efterliknar mjlkprodukter [Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1308/2013 om upprttande av en samlad marknadsordning fr jordbruksprodukter och om upphvande av rdets frordningar (EEG) nr 922/72, ( EEG) nr 234/79, ( EG) nr 1037/2001 och ( EG) nr 1234/2007, artikel 78, bilaga I, del XVI och bilaga VII, del III]

    Med mjlkprodukter avses enkom produkter som framstllts uteslutande av mjlk (ssom grdde, smr, ost och yoghurt) och i vilka ingen bestndsdel i mjlken helt eller delvis ersatts med t.ex. vegetabiliskt fett. I mrkningar p och i reklam fr eller i presentation av andra n des sa mjlkprodukter fr inte anvndas pstenden, uttryck eller antydningar om att det rr sig om en mjlkprodukt. Uttryck som yoghurtliknande, av osttyp, ostliknande etc. r sledes inte tilltna. (Undantag r vissa med kommissionens beslut 88/566/EEG fr enskilda medlemslnder tilltna produktnamn, vilkas exakta karaktr man knner till p gr und av att de traditionellt anvnts. Sdana svensksprkiga produkter r kakaosmr, jordntssmr, smrgskex, smrsopp och smrgstrta. Det r ocks skl att lgga mrke till det tilltna svensksprkiga undantaget kokosmjlk, vars finsksprkiga motsvarighet kookosmaito sledes ocks kan anvndas. Enligt artikel 3 stycke 1) i Kommissionens frordning (EG) nr 445/2007 fr beteckningen smr ocks anvndas fr sdana sammansatta produkter, i vilka smr utgr en vsentlig bestndsdel i den mening som avses i artikel 2 stycke 3 i frordning (EEG) nr 1898/97, om slutprodukten innehller minst 75 % mjlkfett och har tillverkats helt och hllet av smr enligt definitionen av smr i del A stycke 1 i bilagan till frordning (EG) nr 2991/94 och de vriga ingredienser som anges i denna beskrivning. Enligt artikel 3 stycke 2) i Kommissionens frordning (455/2007) fr beteckningen smr anvndas fr sammansatta produkter som innehller mindre n 75 % men minst 62 %

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    42

    mjlkfett, om de vriga krav som anges i punkt 1 r uppfyllda och om produktens beteckning innehller formuleringen beredning av smr. Anvndning av ordet grdde i samband med beteckningar p sdana produkter, som inte innehller grdde utan endast grddarom r inte mjligt; exempel mkta grddig, grddpepparmarinerad. Beteckningarna p produkter som efterliknar mjlkprodukter ska bildas av ingredienserna som anvnts vid tillverkning av dem och av anvndningsndamlet (exempel bredbart plgg) eller av formen (exempel riven, skivad).

    Exempel En beredning som pminner om mognadslagrad ost

    En beredning som pminner om mognadslagrad ost, i vilken en del av fettet ersatts med vegetabilisk olja; ingredienser mjlk, rybsolja, syrningsmedel, salt, surhetsreglerande medel (E 509): Skivbar mjlk- och rybsoljeberedning

    Exempel En beredning som pminner om smltost

    En beredning som pminner om smltost, i vilken vegetabiliskt fett anvnts; ingredienser: mjlkprotein, fullhrdat vegetabiliskt fett (rybs), ost, vatten, smltsalter (E 452, E 339), konserveringsmedel (E 200): Bredbar mjlk- och vxtoljeberedning

    Exempel En beredning som pminner om mjlk

    En beredning som pminner om mjlk och som tillverkats av soja, vatten och salt: sojadryck.

    Exempel Grekisk yoghurt eller Turkisk yoghurt som tillverkats i Finland

    Grekisk yoghurt (eller Turkisk yoghurt) betraktas som en mjlkprodukt, yoghurt, som till sin sammansttning och smak pminner om den yoghurt som allmnt tillverkas och ts i landet i frga. Vid tillverkning av yoghurten har anvnts en mikrobodling, ett syrningsmedel, som ger yoghurten i landet i frga dess typiska karaktr.

    Uttryck som beskriver anvndningsndamlet

    Uttryck som beskriver anvndningsndamlet undviks, om de i nte spelar ngon vsentlig roll. Vid behov kan till beteckningen ocks fogas ett uttr yck som beskriver anvndningsndamlet, om detta g r det l ttare att i dentifiera livsmedlet (t.ex. sportdryck med apelsinsmak).

    Exakt beteckning

    Beteckningen ska specificera livsmedlet tillrckligt exakt s, att det s kiljer sig frn sdana livsmedel, som man annars kunde frvxla det med. En konserv som innehller nt- och svinktt ska till exempel i stllet fr den allmnna beteckningen "kttberedning" ges den mer exakta beteckningen "nt- och svinkttskonserv".

    Exempel Beteckningen vilt

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    43

    Konsumenter uppfattar ofta beteckningen vilt som frilevande vilddjur i naturen dvs. jaktdjur. Eftersom det ocks r mjligt att uppfda mnga vilddjur i hgn, ska det av pskrifterna p frpackningen framg om man vid framstllning av produkten anvnt ktt frn ett frilevande djur (exempel ktt av kronhjort) eller ett uppftt djur (exempel ktt av uppfdd kronhjort). I stllet fr den allmnna beteckningen viltskav p ktt av lg och kronhjort ska anvndas den mer exakta benmningen viltskav av lg (xx %) och uppfdd kronhjort, av vilket kttrvarorna och produktionssttet framgr dvs. att det rr sig om ktt frn ett viltlevande eller ett uppftt djur.

    Exempel Vildsvinsktt

    Frsljning och marknadsfring av vildsvinsktt under benmningen vidsvinsktt frutstter att det rr sig om ktt av ett sdant vildsvin, som r avkomling till sdana vildsvin, som inte korsats med tamsvin som anvnds fr vanlig kttproduktion. Evira har ftt veta att det frn Sydamerika, USA, Australien och Nya Zeeland infrs sdant svinktt, som vilseledande kallas vildsvinsktt. Det rr sig nd inte ndvndigtvis om europeiskt vildsvin (Sus scrofa scrofa), utan om en frvildad stam av tamsvin (Sus scrofa domestica) som emigranter i tiderna tagit med sig och som levt fria i naturen. Som beteckning p ktt av ett frvildat tamsvin ska anvndas uttrycket svinktt som fr tankarna till tamsvin. Fr att skilja kttet frn ktt av vanligt tamsvin kan i samband med beteckningen nd anges att det rr sig om en frvildad eller frilevande stam. P ktt frn uppfdda vildsvin ska i samband med frsljning och marknadsfring anvndas beteckningen ktt frn uppftt vildsvin. (Eviras anvisning 17063/1).

    5.1.4. Hur formen eller bearbetningen framgr av livsmedlets beteckning

    Av livsmedlets beteckning ska framg dess form, ssom dess fysikaliska form eller srskild bearbetning som det undergtt, ssom malning, frystorkning, koncentrering eller rkning, i sdana fall d sdan information ska anses viktig med tanke p kparen (t.ex. makaron / bandmakaron, kryddpeppar / malen kryddpeppar eller apelsinjuice / apelsinjuicekoncentrat). Andra bestmmelser om angivandet av form, bearbetning eller rentav icke bearbetning ska beaktas i livsmedlets beteckning eller i samband med denna. Av mrkningarna p en frysvara ska till exempel framg att l ivsmedlet r nedfryst (mer om detta i punkt 6.1). Att vattnet bearbetats ska angivas p frpackningen till frpackat vatten, om vattnet bearbetats s, att dess fysikaliska, kemiska eller mikrobiologiska egenskaper ndrats. Frpackningen till kolsyrefritt mineralvatten ska frses med mrkningen utan kolsyra. Exempel p ny information som ska tflja livsmedlets beteckning och som regleras av artikel 17 i och bilaga VI till livsmedelsinformationsfrordningen r:

    "tillsatt vatten, om mngden tillsatt vatten i den frdiga produkten verstiger 5 vikt-%, d det rr sig om kttprodukter och kttberedningar som har formen av styckningsdel, stek, skiva, portion eller slaktkropp. Samma regler tillmpas p fiskeriprodukter och bearbetade fiskeriprodukter som har formen av styckningsdel, stek, skiva, portion, fil eller hel fiskeriprodukt. P livsmedel av typen korv, blodpalt, kttfrslimpa, ktt-/fiskpater, ktt-/fiskbullar frutstts inte ngon sdan mrkning, eftersom konsumenten frvntar sig att vatten anvnds vid tillverkningen.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    44

    frekomsten av proteiner och proteinernas ursprung ska anges, om kttprodukter, kttberedningar och fiskeriprodukter innehller tillsatta proteiner som sdana, hydrolyserade proteiner inbegripna, som hrstammar frn olika djurarter.

    tydligt omnmnande om den i ngrediens, som konsumenten frvntar sig ska ing

    eftersom den normalt anvnds eller ingr naturligt, men som helt eller delvis ersatts med ngon annan i ngrediens: a) i omedelbar nrhet av produktens beteckning och b) med en teckenstorlek dr x-hjden r minst 75 % av produktbeteckningens teckenstorlek och inte mindre n den minsta teckenstorlek som krvs (= 1.2 mm).

    sammanfogade bitar av ktt och sammanfogade bitar av fisk p kttprodukter,

    kttberedningar och fiskeriprodukter som kan ge intryck av att vara en hel ktt- eller fiskbit, men som i sjlva verket bestr av olika delar som satts samman med hjlp av andra ingredienser, ssom livsmedelstillsatser och livsmedelsenzymer, eller p ngot annat stt.

    Exempel Rkt och med rksmak

    Evira anser att vi inte har ngra skl att avvika frn tolkningen man gjort i Sverige. Ett livsmedel, i vilket rkarom tillsatts enbart genom inblandning, injicering, doppning, pensling eller ngon annan motsvarande metod, fr inte marknadsfras som rkt. I sdana fall kan man anvnda uttrycket med rksmak eller ngot annat motsvarande uttryck. Ett livsmedel som gtt igenom en rkningsprocess, rk stadkommen med rkaromer inbegripen, r ett tecken p att livsmedlet r rkt. Det terstr att se om denna tolkning kommer att best, d EU:s aromarbetsgrupp behandlar rkningen av livsmedel med rkaromer.

    Exempel Hamburgare

    En hamburgare, i vilken huvudrvaran till biffen r fisk, kyckling eller grnsaker, skall kallas fiskhamburgare, kycklinghamburgare eller vegetarisk hamburgare. Att kalla en produkt som till exempel innehller enbart kycklingingredienser hamburgare r vilseledande. Beteckningen baconhamburgare kan anvndas endast p sdana kluvna frallor, mellan vilka det utver bacon ligger en biff tillverkad av kttfrs. Beteckningen baconhamburgare vilseleder konsumenten, om produkten endast innehller bacon (saltat eller rkt sidflsk), men inte alls ngon kttfrsbiff.

    Exempel Skinka och skinkberedning eller skinkplgg

    Beteckningen skinka kan anvndas endast p en sdan helkttsprodukt, i vilken det utver skinka anvnts endast salt, vatten, kryddor och glukos/strkelsesirap som smakavrundare jmte tilltna tillsatser. Om produkten utver det innehller kttprotein, andra proteinberedningar eller andra bindemedel (fiberprodukter och modifierad strkelse) ska beteckningen skinkbredning eller skinkplgg anvndas.

    Exempel Brpulver

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    45

    Med brpulver avses en produkt som tillverkats genom malning av torkade br. Om pulvret tillverkas av brpressningsrester, brfrn och brskal, ska produkten kallas fr- och skalpulver av br (eller om resten bestr av enbart skal, skalpulver av br).

    5.1.5. Livsmedlets beteckning mngden av en ingrediens

    Om en i ngrediens eller ingredienskategori i ett livsmedel nmns i livsmedlets beteckning eller om konsumenten vanligen frknippar en ingrediens med livsmedlets beteckning, r det obligatoriskt att ange ingrediensens mngd (beaktande undantagen). Ingrediensens mngd anges fr hela livsmedlet, inte fr den sammansatta ingrediensen det innehller. P jordgubbsgrddglass ska till exempel mngden jordgubbar som jordgubbsberedningen som anvnts i glassen innehller anges fr hela glassen. P kttfrspizza ska mngden kttfrs anges. P Janssons frestelse ska mngden fisk anges.

    Livsmedelsskerhetsverket Eviras anvisningar

    P Livsmedelsskerhetsverket Eviras webbplats har sammanfrts fler anvisningar om hur ett livsmedel benmns:

    Eviras anvisning 17055/1. Anvisning om tillsynen ver mrkningar och pskrifter p

    frpackningarna Eviras anvisning 17052/1. Handbok om nringspstenden och hlsopstenden Eviras anvisning 17027/3. Hur mngden av en bestndsdel anges Eviras anvisning 17049/2. Anvisning om tillsynen ver skyddade beteckningar p

    livsmedel (p finska) Eviras anvisning 17062/1. Beteckningen kttfrs och kttfrs av stek p livsmedel (p

    finska) Eviras anvisning 17009/1. Benmningen linkross eller linfrkross fr livsmedel Eviras anvisning 17008/2. Anvndning av benmningen honung Eviras anvisning 17011/2. Rekommenderade beteckningar p vissa tillagade

    kttberedningar (p finska) Eviras anvisning 17010/2. Rekommendation om hur beteckningen rgbrd ska

    anvndas och hur rghalten ska anges (p finska) Eviras anvisning 17025/1. Rekommendation om anvndning av ordet fullkorn i namnet

    p brd eller framhvande av detta or d i pskrifterna p frpackningen och om angivande av fullkornshalten

    Eviras anvisning 17063/1. Anvisning om saluhllande och marknadsfring av vildsvinsktt (p finska).

    vriga anvisningar

    Handelns och industrins rekommendation om handelsbeteckningar fr julskinkor och om vissa mrkningar p frpackningarna 10.10.2005, Livsmedelsindustrin r.f., Dagligvaruhandeln r.f. http://www.pty.fi/fileadmin/pty_tiedostot/suositykset_ja_ohjeet/Joulukinkkusuositus.pdf

    http://www.pty.fi/fileadmin/pty_tiedostot/suositykset_ja_ohjeet/Joulukinkkusuositus.pdf

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    46

    5.2. Ingrediensfrteckningen

    Finska: *ainesosaluettelo *valmistus- ja lisaineet *aineosat *ainesosat *ainekset Engelska: *the list of ingredients *ingredients

    *substances Ingrediensfrteckningen anger vilka ingredienser som anvnts vid framstllning av livsmedlet. Tillverknings- och tillsatsmnena tskiljs inte i skilda kategorier utan alla ingredienser anges som en helhet i fallande viktordning enligt tillverkningstidpunkten, ssom nedan sgs. Som rubrik fr ingrediensfrteckningen anvnds orden ingredienser, mnesdelar, bestndsdelar eller tillverknings- och tillsatsmnen. Det r ocks mjligt att anvnda en lngre mening eller ingress dr ngon av de n mnda rubrikerna ingr ("Vid bakning har anvnts fljande ingredienser...").

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 2 (stycke 2 f, t) 16 (stycke 4), artikel 18 22 och bilaga II och VI - VII

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om processhjlpmedel i livsmedel 1020/2011, 2 .

    Anvisningar

    Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas (31.1.2013), punkt 2.4.2 och 2.7.

    5.2.1. Ingredienser

    Med en ingrediens avses varje mne eller produkt, inklusive aromer, livsmedelstillsatser och livsmedelsenzymer, och varje bestndsdel i en sammansatt ingrediens som anvnds vid tillverkningen eller beredningen av ett livsmedel och som finns kvar i den frdiga varan, om n i annan for m; restprodukter ska inte anses vara ingredienser (livsmedelsinformationsfrordningen, artikel 2, stycke 2 f). Enligt denna definition r de mnen som ska anges i ingrediensfrteckningen: tillverkningsmnena medlen som frbttrar livsmedel (tillsatserna, aromerna och enzymerna) nringstillsatserna (ssom tillsatta vitaminer och mineralmnen) ingredienserna som innehller nanomaterial.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    47

    Tillverkningsmnena anges med livsmedlets beteckning enligt principerna som framgr av punkt 5.1. Hur tillsatser anges behandlas i punkt 5.2.1.7 och berikningen av livsmedel i punkt 5.3. Om livsmedlen fr vilka ingredienserna inte behver anges eller nr ingredienserna i livsmedel lmnas onmnda berttas nedan. Lttnaden gller inte mnen och produkter som orsakar allergier och intolerans. De ska alltid anges.

    5.2.1.1. Livsmedel, fr vilka ingredienserna inte behver anges

    Fljande livsmedel behver inte frses med ngon ingrediensfrteckning: frska br, frsk frukt, frska grnsaker och frsk svamp, som inte skalats, styckats eller

    behandlats p ngot annat motsvarande stt livsmedel som bestr av enbart en i ngrediens (ssom rtt ktt; kaffe och te), om

    beteckningen p l ivsmedlet r den s amma som namnet p i ngrediensen eller beteckningen tydligt anger vilken ingrediens det rr sig om. Det samma gller ttika som framstllts genom jsning och i vilken det inte tillsatts ngra andra bestndsdelar

    grdde och syrad mjlkprodukt, i vilken det i nte tillsatts ngra andra mjlkprodukter, enzymer eller mikrobodlingar n de som r ndvndiga med tanke p tillverkningen

    smr som innehller enbart mjlkprodukter, enzymer eller mikrobodlingar mognadslagrad ost (smltost undantagen) som innehller enbart mjlkprodukter,

    enzymer, mikrobodlingar och salt frskost som innehller enbart mjlkprodukter, enzymer eller mikrobodlingar kolsyrat vatten, om det av beteckningen framgr att kolsyra tillsatts i vattnet drycker som innehller mer n 1.2 volymprocent alkohol, om inte annat sgs p annat

    hll i lagstiftningen.

    5.2.1.2. mnen som inte betraktas som ingredienser

    Fljande mnen, som inte betraktas som ingredienser, behver inte anges i ingrediensfrteckningen (Undantag frn detta r nd mnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans, punkt 5.2.1.3):

    en del av en i ngrediens som under tillverkningsprocessen temporrt tagits bort, men

    senare ter tillsatts i ursprunglig mngd, ssom arom som tagits tillvara vid koncentrering av juice.

    tillsatser och enzymer som hamnat i livsmedlet med en ingrediens (den s.k. carry over -

    principen; (EG) nr 1333/2008 artikel 18, 1 a) och b)) frutsatt att de inte har ngon teknologisk inverkan i det slutliga livsmedlet ssom - klumpfrebyggande medel och antioxidationsmedel i potatisflingor som anvnts i

    potatislimpa - emulgeringsmedel, antioxidationsmedel, surhetsreglerande medel och

    konserveringsmedel som anvnts vid bakning.

    Se ven vad som i punkt 5.2.3 sgs om uppspjlkning av en sammansatt ingrediens. Inverkan kan bedmas till exempel utgende frn mngden som anvnds.

    En tillsats och ett enzym som anvnts som processhjlpmedel

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    48

    - Med processhjlpmedel avses mnen som inte konsumeras som egentliga livsmedel, men som avsiktligt anvnds i ett visst teknologiskt syfte vid bearbetning eller processning av rvaror, livsmedel eller ingredienser i livsmedel och som sjlva eller i form av derivater av sig sjlva oavsiktligt kan frekomma i slutprodukten i form av en tek niskt oundviklig rest, som inte utgr ngon hl sorisk och som inte har ngon teknologisk inverkan p s lutprodukten. Sdana ingredienser r till exempel enzymet pektinas som anvnds vid framstllning av juice och som bryter ned pektinet och bttre separerar juicen frn msken.

    Brare och mnen, som inte r livsmedelstillsatser, men som anvnds p samma stt

    och i samma syfte som brare i mngder som r absolut ndvndiga. - Det frutstter att mngden mne inte r betydande och inte heller i vrigt har ngon

    teknologisk inverkan. - Brarna regleras av Europaparlamentets och rdets frordning 1333/2008 (bilaga I

    och III). Sdana r till exempel ett mne som anvnts som upplsare eller brare av en tillsats eller arom i avsikt att underltta anvndningen.

    mnen som kvarstr i den frdiga produkten, om n i frndrad form, och som inte r

    livsmedelstillsatser, men som anvnds p samma stt och i samma syfte som processhjlpmedel. Sdana ingredienser r till exempel det socker som tillstts i brd i en mngd under 2 % fr att aktivera jsten eller det fett s om anvnds fr smrjning av formar vid bakning.

    Vatten

    - om vattnet i tillverkningsprocessen anvnts enkom fr att terstlla en koncentrerad eller torkad ingrediens; eller

    - om det rr sig om ett flytande medium som inte normalt konsumeras.

    5.2.1.3. mnen och produkter som orsakar allergier och intolerans och mrkningar om dem

    mnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans (tidigare kallade bestndsdelarna som orsakar verknslighet) och som ska anges i mrkningarna p frpackningen, rknas upp nedan. Enligt frfattningarna ska endast de ingredienser som nmnts i bilaga II till livsmedelsinformationsfrordningen anges. De tidigare frteckningarna ver kryddor och tillsatser som eventuellt orsakar verknslighet anvnds inte lngre. mnena som orsakar allergi och intolerans anges i ingrediensfrteckningen enligt de allmnna bestmmelserna (artikel 18, stycke 1) s, att namnet p mnet och produkten som rknats upp i bilaga II till livsmedelsinformationsfrordningen tydligt nmns. Livsmedlen som tillverkats av mnen och produkter som orsakar allergi och intolerans ska sledes anges, tillsatsers, aromers och enzymers tillsatsmnen och brare, lsningsmedel, carry over -tillsatser (tillsatser som kommit med en sammansatt ingrediens och som inte har ngon inverkan som tillsats i slutprodukten) och tillsatser som anvnts som processhjlpmedel och mnen som anvnts p samma stt som processhjlpmedel inbegripna. Som ingredienser i allmnhet ska ocks mnena och produkterna som orsakar allergi och intolerans anges med en livsmedelsbeteckning som exakt specificerar ingrediensen (tilltna gruppnamn undantagna.) Gruppnamnet vetemjl innebr till exempel endast obehandlat vetemjl och drfr skall veteproteinet, veteglutenet, veteproteinhydrolysatet och glutenhydrolysatet anges med sina egna namn.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    49

    mnena och produkterna som orsakar allergi och intolerans och som nmns i bilaga II till livsmedelsinformationsfrordningen r fljande: spannml som innehller gluten dvs. vete (ssom spelt och khorasanvete), rg, korn, havre eller hybridiserade sorter drav och produkter drav, med fljande undantag: vetebaserad glukossirap, dextros inberknad, och produkter tillverkade av dessa, om

    behandlingen som krvs fr tillverkning av dem inte kar den allergiframkallande inverkan som Europeiska myndigheten fr livsmedelsskerhet bedmt fr den ursprungliga produkten

    vetebaserade maltodextriner och produkter framstllda drav, frutsatt att bearbetningsprocessen inte frmodas ha k at den al lergenicitet som Europeiska myndigheten fr livsmedelsskerhet har faststllt fr den produkt de hrrr frn

    kornbaserad glukossirap spannml som anvnds fr framstllning av alkoholdestillat, jordbruksalkohol

    inberknad. krftdjur och produkter drav gg och produkter drav fisk och produkter drav med fljande undantag fiskgelatin som anvnds som brare fr vitamin- eller karotenoidpreparat fiskgelatin eller husbloss som anvnds som klarningsmedel i l och vin. jordntter och produkter framstllda drav sojabnor och produkter drav med fljande undantag fullstndigt raffinerad sojaolja och fullstndigt raffinerat sojafett och produkter

    framstllda drav, frutsatt att be arbetningsprocessen inte frmodas ha k at den allergenicitet som Europeiska myndigheten fr livsmedelsskerhet har faststllt fr den produkt de hrrr frn

    naturliga blandade tokoferoler (E306), naturligt D-alfa-tokoferol, naturligt D-alfa-tokoferolacetat, naturligt D-alfa-tokoferolsuccinat frn sojabnor

    fytosteroler och fytosterolestrar framstllda av vegetabilisk sojabnsolja fytostanolestrar framstllda av steroler frn vegetabilisk sojabnsolja. mjlk och produkter drav (laktos inbegripen) med fljande undantag vassle som anvnds fr framstllning av alkoholdestillat inklusive jordbruksalkohol laktitol. ntter: mandel (Amygdalus communis L.), hasselnt (Corylus avellana), valnt (Juglans regia), cashewnt (Anacardium occidentale), pekannt (Carya illinoiesis (Wangenh.) K. Koch), parant (Bertholletia excelsa), pistaschmandel (Pistacia vera), macadamiant och Queenslandsnt (Macadamia ternifolia) och produkter drav med fljande undantag ntter som anvnds fr framstllning av alkoholdestillat, jordbruksalkohol inberknad. selleri och produkter framstllda drav senap och produkter framstllda drav

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    50

    sesamfrn och produkter framstllda drav svaveldioxid och sulfit i koncentrationer som totalt verstiger 10 mg/kg eller 10 mg/liter uttryckt som SO2, vilket ska berknas fr produkter som salufrs konsumtionsfrdiga eller som rekonstituerats enligt tillverkarens anvisningar. lupiner och produkter framstllda drav bltdjur och produkter framstllda drav Exempel Till fljd av det som sagts ovan behver till exempel strkelsestningsmedels (ssom vetebaserade glukossirapers) vete- eller kornursprung inte anges i mrkningarna p frpackningen till livsmedel. Kokosnten r till exempel en frukt frn kokospalmen. Botaniskt r den en s lags stenfrukt som inte rknas som ngon egentlig nt. Hur mnena och produkterna som orsakar allergi och intolerans framhvs i ingrediensfrteckningen Ingredienserna som orsakar allergi och intolerans anges i allmnhet i ingrediensfrteckningen och drfr ska inga extra mrkningar, ssom innehller vete, gg anvndas (undantagen nedan). I ingrediensfrteckningen ska framhvas namnet p det mne eller den pr odukt, som motsvarar namnen som rknats upp i bilaga II ti ll livsmedelsinformationsfrordningen (ssom mjlkpulver). I praktiken kan nd o cks anses att ett fr amhvande av hela ingrediensen i frga (ssom mjlkpulver) uppfyller de juridiska kraven. D ingrediensens namn bestr av separata namn, ska endast namnet p mnet/produkten som orsakar allergi eller intolerans framhvas. Till exempel, d en i ngrediens i ett l ivsmedel r en m jlblandning (som i ingrediensfrteckningen kan anges med gruppnamnet mjl), ska mnena som orsakar allergi framhvas inom parentes efter det, ssom ...mjl (vete, korn och rg). D rcker det inte att enbart gruppnamnet anges. Obs. Om gluten tillstts om en ingrediens, ska dess ursprung tydligt anges, ssom gluten (vete) eller vetegluten. Till exempel, om en sammansatt ingrediens anvnts som ingrediens i en produkt, ssom sockrat mjlkkoncentrat (mjlk och socker), rcker det att m jlken framhvs i mjlkkoncentratets ingrediensfrteckning, ssom mjlkkoncentrat (mjlk och socker). Till exempel, d flera olika ntter anvnts vid tillverkning av ett livsmedel, ska var och en av dem anges med sitt eget nam n i ingrediensfrteckningen, ssom ...ntter: (mandel, hasselnt och valnt) eller ...mandel, hasselnt och valnt Undantag: en ingrediens ursprung behver inte anges, om det nmnts i livsmedlets beteckning (exempel: mandelaromen i en kaka med mandelsmak

    kan anges enbart som arom) allmnt frknippas med ett visst ursprung. Mjlkprodukter som ost, grdde, smr och yoghurt hnvisar till exempel tydligt till

    mjlkens ursprung. Vassle och kasein r dremot inte lika tydligt en mjlkprodukt fr

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    51

    konsumenten och drfr ska deras ursprung anges i samband med mjlken, ssom vassle (mjlk) och kasein (mjlk). Vetemjl och lax hnvisar till exempel tydligt till deras ursprung (vete och fisk) och drfr frutstts inte att deras ursprung separat framhvs.

    Om ett l ivsmedel innehller flera ingredienser som hrstammar frn ett mne eller en

    produkt som orsakar allergi eller intolerans, ska antingen mnet eller produkten i frga upprepas fr varje ifrgavarande ingrediens del (ocks till exempel fr ett hjlpmedels del) eller vljas ngot annat stt att framfra saken p. Om en produkt till exempel innehller svl sojaprotein som sojalecitin, ska sojan nmnas svl i sojaproteinet som i sojalecitinet (kan inte anges enbart med E-numret utver tillsatsens gruppnamn). D rcker det at t samma allergiframkallande ingrediens framhvs endast en gng i ingrediensfrteckningen, ssom sojaprotein, sojalecitin...

    Om alla ingredienser i ett livsmedel r mnen som orsakar allergi eller intolerans, ska de alla anges i ingrediensfrteckningen och framhvas i frhllande till de vriga mrkningarna. Sdan annan information r till exempel ordet ingredienser i brjan av ingrediensfrteckningen. I sdana fall, d det inte finns ngon ingrediensfrteckning, r det nd obligatoriskt att visa att mnen eller produkter som orsakar allergi eller intolerans frekommer i livsmedlet. Det gr man med ordet innehller, som tfljs av namnet p mnet eller produkten som orsakar allergi eller intolerans. Ngon sdan mrkning behver inte gras, om ingrediensen nmnts i produktens beteckning. Om till exempel en livsmedelsfrpacknings eller livsmedelsbehllares strsta yta r mindre n 10 cm2, kan ingrediensfrteckningen lmnas bort p etiketten eller frpackningen (informationen om ingredienserna ska tillhandahllas p ngot annat stt). Om en produkt till exempel innehller allergiframkallande mnen, ska den frses med mrkningen innehller tfljd av namnet p mnet eller produkten som orsakar allergi. En dryck som innehller mer n 1.2 volymprocent alkohol och som innehller mnen som upptagits i frteckningen ver ingredienser som orsakar allergi och intolerans eller hrstammar frn sdana mnen ska till exempel frses med mrkningen innehller och i omedelbar nrhet av den ska nmnas ingrediensens namn, som anger ingrediensens vegetabiliska eller animaliska ursprung. P angivandet av ingredienser som orsakar allergi och intolerans eller ingredienser som hrstammar frn sdana tillmpas inga av de lttnader, som nmnts i artikel 18 20 och bilaga VII till livsmedelsinformationsfrordningen. Slunda ska ocks sdana mnen, som inte betraktas som ingredienser och drfr inte hade

    behvt anges i ingrediensfrteckningen, anges, om de innehller ett mne eller en produkt som orsakar allergi och intolerans eller hrstammar frn sdana mnen. Detta gller tillsatsers och aromers brare och lsningsmedel, mnen som anvnts som processhjlpmedel och s.k. carry over -tillsatser som kommit med ingredienser

    ska ingredienser som anges med gruppnamnet kompletteras med namnet p den ingrediens som orsakar allergi och intolerans som anger ingrediensens vegetabiliska eller animaliska ursprung (ssom vetestrkelse)

    ska, ven om sammansatta bestndsdelar i vissa fall inte behver utredas, av ingredienserna i dem trots det a lltid anges ingredienserna som orsakar allergi och intolerans och ingredienserna som hrstammar frn sdana s, att nam net p ingrediensen som orsakar allergi och intolerans tydligt nmns, ssom emulgeringsmedlet sojalecitin (inte E 322) som anvnts i choklad

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    52

    Tillsatser som orsakar allergi och intolerans ska anges med sitt namn, inte med E-numret, ssom sojalecitin (inte E 322) svaveldioxid och sulfit i halter ver 10 mg/kg eller 10 mg/l (inte E 220 E 228);

    mngden rknas av ett tfrdigt livsmedel eller ett livsmedel som enligt receptet terfrts i sin ursprungliga form (kommissionens direktiv)

    lysozym (frn gg) (inte E 1105).

    Ingredienserna som orsakar allergi och intolerans ska mrkas ut ocks p fl jande frpackade livsmedel: livsmedel som frpackats, betraktats som frpackade p sljstllet frpackningarna till livsmedel som framstllts som elevarbete i en yrkesskola eller annan

    motsvarande lroinrttning och som saluhlls dr sm frpackningar, dr strsta ytan r mindre n 10 cm2 etikettlsa, outplnligt mrkta returflaskor av glas p frpackningarna till livsmedel som framstllts i privathushll eller grdsbruk och som

    saluhlls tillflligt under basarer eller andra motsvarande evenemang (eller s ska informationen tillhandahllas p ngot annat stt).

    Varningsmrkningar om en aller gen som hamnat i et t livsmedel till fljd av kontamination (ssom kan innehlla xxx)

    I vissa fall kan i ett livsmedel till fljd av kontamination ocks hamna sdana ingredienser, som inte ingr i livsmedlets recept. Fretaget ska i planeringen av sin produktion minimera den kontaminationsrisk, som material som inte hr hemma i produkten och srskilt allergiframkallande material, ssom ntter, orsakar. Rester betraktas inte som ingredienser. I sdana fall

    a) d det inte r mjligt att tvtta hela produktionslinjen med vatten och

    b) d rester av allergiframkallande material, trots annan omsorgsfull rengring, pvisats analytiskt eller sensoriskt eller sporadiskt ptrffats antingen i egenkontrollen eller ocks i den tillsyn, som myndigheterna utvar,

    kan fretagaren vervga att ange resterna med en separat mrkning, ssom kan innehlla sm mngder xxx. Vi rekommenderar att varningen inriktas s noggrant som mjligt just p allergenen, ssom ntter med sina egna namn. Mrkningen kan innehlla sm mngder xxx br aldrig anvndas som en ur skt fr bristande hygienisk praxis eller usel kvalitetsskring. Anvndningen ska begrnsas enbart till ovan nmnda fall efter att allt som bara r mjligt gjorts fr att eliminera kontaminationsrisken p produktionslinjen. Om varningsmrkningen kan innehlla sm mngder ingr i informationen som ska ges om en r vara, ska den fretagare, som anvnder rvaran fr tillverkning av ett annat livsmedel, frn fall till fall vervga om det fr amver lngre r befogat att anvnda mrkningen. Vid bedmning ska till exempel den anvnda rvarans mngd i slutprodukten och frekomsten av en varningsmrkning om samma allergen i flera rvaror i den frdiga produkten beaktas. Obefogad anvndning av varningsmrkningen leder till att konsumenten i ondan mste undvika en produkt, som i sjlva verket inte ens r kontaminerad. Vid bedmning av hur ndvndig mrkningen r kan man ta fljande modell fr

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    53

    beslutsfattandet som hjlp:

    Lagstiftningen frutstter inte att restmrkningarna om allergi framhvs i mrkningarna p frpackningen. Om ngon nd vill framhva saken, kommer Livsmedelsskerhetsverket Evira inte att ingripa i saken. Europeiska kommissionen kommer att anta en genomfrandeakt, som reglerar eventuell och oavsiktlig frekomst av mnen eller produkter som orsakar allergi eller intolerans i livsmedel (livsmedelsinformationsfrordningen, artikel 36 stycke 3 a). Om mnen och produkter som orsakar allergi och intolerans berttas ocks i punkt 4.8 - 4.9.

    5.2.1.4. En koncentrerad eller torkad ingrediens

    En koncentrerad eller torkad ingrediens kan anges i ingrediensfrteckningen

    Ja r det mjligt att reducera allergenen under detektionsgrnsen?

    Saken kontrolleras och tgrderna antecknas. Ingen allergenmrkning krvs.

    Allt som bara r mjligt grs fr att minimera risken fr kontamination p linjerna.

    Om risken har dokumenterats, kan man som sista tgrd frse produkten med mrkningen Kan innehlla sm mngder [till exempel hasselnt] / rester av [hasselnt]

    Ja

    Nej

    Har en rvara som innehller en sdan allergen, som avses i frordningen om frpackningspskrifter, anvnts i produkten?

    Allergenen i frga mrks ut. Tillverkas produkten p en

    linje, som kommer i direkt kontakt med en allergen?

    Produkten innehller inte ngon allergen. Ingen allergenmrkning krvs.

    Ja

    Nej

    Nej

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    54

    enligt den tillsatta ingrediensens vikt anvndande benmningen koncentrat, torkad eller ngot annat motsvarande uttryck.

    Om ingredienser som tillsatts koncentrerade eller torkade terstlls i sin ursprungliga form i samband med tillverkningen av livsmedlet, kan sdana ingredienser ocks anges i ingrediensfrteckningen i viktordning enligt den vikt de hade fre koncentreringen eller

    torkningen. Om vatten tillstts i ingredienserna i ett koncentrerat eller torkat livsmedel, kan den koncentrerade eller torkade ingrediensen ocks anges enligt frskvikten dvs. den v ikt, som ingrediensen hade fre koncentreringen eller

    torkningen, om ingrediensen terstlls i sin ursprungliga form under tillverkningen genom att v atten tillstts. Livsmedlets ingrediensfrteckning ska d k ompletteras med ett relevant uttryck, ssom ingredienser i terstlld produkt eller ingredienser i tfrdig produkt. Exempel p det r torkade soppingredienser, som terstlls d soppan tillreds.

    5.2.1.5. Nanomateria som ingrediens

    Enligt artikel 2, s tycke 2 t) i livsmedelsinformationsfrordningen avses med konstruerat nanomaterial avsiktligt tillverkat material som har en el ler flera dimensioner i storleksordningen 100 nm eller mindre eller som bestr av tskilda funktionella delar, antingen i sitt inre eller p ytan, varav mnga har en eller flera dimensioner i storleksordningen 100 nm eller mindre. Storleken p det tillverkade nanomaterialets strukturer, agglomerat och aggregat kan vara i en storleksordning ver 100 nm , men behller egenskaper som r utmrkande fr nanonivn. Egenskaper som r utmrkande fr nanonivn inbegriper: de egenskaper som avser de stora srskilda ytorna hos materialet i frga, och/eller ii) srskilda fysisk-kemiska egenskaper som skiljer sig frn egenskaperna hos samma materials icke-nanoform. Ett livsmedel som innehller konstruerade nanomaterial eller bestr av sdana kan ocks vara ett nytt livsmedel. Ingredienserna som innehller konstruerat nanomaterial ska vanligen tydligt anges i ingrediensfrteckningen. Namnet p sdana ingredienser ska tfljas av ordet nano inom parentes. Det frekommer nd undantag till detta och de framgr av rutan nedan. 2.7 Ingrediensfrteckning (artikel 18 och 20) 2.7.1 Borde konstruerade nanomaterial anges i ingrediensfrteckningen? Frekommer undantag till detta? Konstruerade nanomaterial behver inte anges i ingr ediensfrteckningen, d deras form r ngon av fljande delar av ett livsmedel: - Livsmedelstillsatser och livsmedelsenzymer: som frekommer i livsmedlet uteslutande fr att de ingtt i en eller flera ingredienser i

    det aktuella livsmedlet i enlighet med den carry over -princip som avses i artikel 18 stycke 1 a och b i frordning (EG) nr 1333/2008,

    och inte har ngon teknisk funktion i den frdiga varan eller som anvnds som processhjlpmedel.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    55

    - Brare och mnen, som inte r livsmedelstillsatser, men som anvnds p samma stt och i samma syfte som brare i mngder som r absolut ndvndiga. - mnen som kvarstr i den frdiga produkten, om n i frndrad form, och som inte r livsmedelstillsatser, men som anvnds p samma stt och i samma syfte som processhjlpmedel. (Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas)

    5.2.1.6. Vissa ingrediensers kategorinamn

    Fr vissa ingredienser kan anvndas deras kategorinamn (livsmedelsinformationsfrordningen, artikel 18, bilaga VII, del A B). I kapitlet 5.2.1.7 behandlas hur tillsatser och aromer anges. Om man vill anvnda kategorinamn, ska de anges i ingrediensfrteckningen i fallande storleksordning efter kategorinamnets totalvikt. Exempel p sdana kategorinamn finns i tabell 1. I v issa fall r det n d obligatoriskt att ange i ngrediensen mer noggrant (ingredienser som orsakar allergi och intolerans och framhvande av en ingrediens). Ingrediensers kategorinamn fr inte kombineras. Exempel p en sdan kategori r kryddor och aromer, dr tv kategorier ingredienser kryddor och aromer kombinerats. Efter namnet p v ardera kategorin ingredienser ska anges vilka ingredienser som ingr i kategorin s, att konsumenten begriper vilken ingrediens som ingr i kryddorna och vilken som ingr i aromerna. Animaliska fetter och vegetabiliska fetter anges med sina egna kategorinamn och samtidigt ska anges om det rr sig om fett eller olja. Utver det ska ocks en eventuell hrdning anges. Omedelbart efter det vegetabiliska fettet eller den vegetabiliska oljan under kategorinamnet ska flja en frteckning ver det vegetabiliska ursprunget som kan tfljas av orden i varierande proportion, ssom hrdat vegetabiliskt fett (rybs, solros) i varierande proportion. Fett eller olja av animaliskt ursprung ska kompletteras med antingen prefixet animaliskt/animalisk eller en hnvisning till srskilt animaliskt ursprung, ssom fiskolja. Kategorinamnet ost kan anvndas om alla typer av ostar eller blandningar av sdana som ingredienser i ett annat livsmedel, om det i benmningen av livsmedlet eller i presentationen av livsmedlet inte hnvisas till en specifik typ av ost. Evira anser att smltost inte ingr i kategorinamnet "ost". Ostarna indelas vanligen i mognadslagrade och icke mognadslagrade ostar dvs. frskostar. Smltostarna, ssom ggostarna, r dremot ostberedningar. I samband med kategorinamnet ktt ska anges vilken/vilka djurart/djurarter kttet hrstammar frn. Kttet ska motsvara definitionen p ktt (livsmedelsinformationsfrordningen, bilaga VII, del B, stycke 17). Kategorinamnet fisk kan anvndas som namn p en ingrediens i ett livsmedel, om det i livsmedlets beteckning eller i presentationen av livsmedlet inte hnvisas till en viss fiskart. Bland ingredienserna som anges med sitt kategorinamn upprknas vissa sdana beredningar, som bestr av flera ingredienser, ssom ost (se punkt 5.2.1.1) eller basmassa till tuggummi. Sdana livsmedel behver inte spjlkas upp i sina ingredienser, utan de kan

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    56

    anges enbart med sina kategorinamn i ingrediensfrteckningen, om det ti ll exempel fr en osts del i livsmedlets beteckning eller i presentationen av livsmedlet inte hnvisas till en viss typ av ost. Det rcker nd i nte med kategorinamnet, om ingrediensen som anges med kategorinamnet innehller en sdan ingrediens, som orsakar allergi och intolerans, som inte framgr av kategorinamnet. Exempel p s dana r kategorinamnen strkelse och modifierad strkelse, som ska kompletteras med en hnvisning till ingrediensens vegetabiliska ursprung (ssom kornstrkelse och modifierad vetestrkelse), om en rvara som innehller gluten anvnts vid framstllning av ingrediensen. Tabell 2. Exempel p hur vissa kategorinamn anvnds.

    Livsmedlets beteckning

    Kategorinamn

    rybsolja, solrosolja hrdad rybsolja nt- och svinfett majsstrkelse edamerost farinsocker kryddpeppar, mejram

    vegetabiliska oljor (rybs, solros) hrdad vegetabilisk olja (rybs) animaliskt fett strkelse* ost socker** kryddor (eller kryddblandning)***

    * Kategorinamnet strkelse ska som ovan nmndes kompletteras med en hnvisning

    till ingrediensens vegetabiliska ursprung. ** Kategorinamnet socker anvnds enbart om sackaros, de vriga anges med sina

    egna benmningar, ssom fruktos eller fruktsocker. *** Om den sammanlagda mngden kryddor verstiger 2 %, ska de anges med sina egna

    namn.

    5.2.1.7. Tillsatser och aromer

    Tillsatser

    Tillsatser anges med kategorinamnet som anger anvndningsndamlet kompletterat med tillsatsens eget namn eller E-nummer. Ett undantag till detta r kategorinamnet modifierad strkelse, i samband med vilket det inte r obligatoriskt att ange det individuella namnet eller E-numret. Ingredienserna som orsakar allergi och intolerans ska nd alltid anges med sitt eget namn (punkt 5.2.1.3). Tillsatserna som mrkts med bokstaven y i Eviras nyckel till E-koderna behver dremot inte anges med sitt namn, eftersom de inte ingr i bilaga II till livsmedelsinformationsfrordningen. I bilaga VII del C till livsmedelsinformationsfrordningen finns en frteckning ver tillsatsernas kategorinamn. Tillsatsernas namn och identifikationsnummer (E-nummer) framgr av Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1333/2008 om livsmedelstillsatser (kodifierad version).

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    57

    Exempel

    I samma ingrediensfrteckning kan anvndas svl E-nummer som tillsatsernas namn. Vi rekommenderar nd att ettdera sttet anvnds s, att fr vxling undviks. (Ett undantag till detta r tillsatserna som orsakar allergi och intolerans, som alltid ska anges med sitt eget namn (ssom sojalecitin) och inte med E-numret.)

    Exempel

    Om det finns flera tillsatser som ingr i samma tillsatskategori, kan de anges var fr sig p sitt eget stlle eller i ingrediensfrteckningen p ett stlle som bestms utgende frn den sammanlagda mngden tillsatser. Ocks hr anges tillsatserna i fallande viktordning. Exempel

    Om en tillsats ingr i fler n en kategori, avgr tillsatsens primra anvndningsndaml kategorinamnet. Ett exempel p d et r askorbinsyran (E 300), som utgende frn anvndningsndamlet kan ing i tre olika tillsatskategorier. Exempel

    Kategorinamnet avgrs allt enligt det fr vilket ndaml den som tillverkat livsmedlet anvnt tillsatsen i frga. Om en i ngrediens sledes ingr i flera kategorier, ska den kategori, som motsvarar ingrediensens primra uppgift i livsmedlet i frga, anges.

    ven om ocks skyddande atmosfrer klassificeras som tillsatser, behver de inte anges i ingrediensfrteckningen, eftersom de inte lngre finns kvar i det slutliga livsmedlet. Att en skyddande atmosfr anvnts ska nd anges med mrkningen frpackat i en skyddande atmosfr. Mer om detta i punkt 5.16.

    konserveringsmedel (E 202) eller: konserveringsmedel (kaliumsorbat)

    konserveringsmedel (E 202), surhetsreglerande medel (citronsyra)

    frgmne (E 101) frgmne (E 141) eller: frgmnen (E 101, E 141) eller: frgmnen (riboflavin, klorofyllin)

    antioxidationsmedel (E 300) eller: surhetsreglerande medel (E 300) eller: mjlbehandlingsmedel (E 300)

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    58

    Anvndning av vissa frgmnen frutstter en varningstext ((EG) nr 1333/2008). Frpackningarna till livsmedel som innehller fljande livsmedelsfrger ska vara mrkta med "frgmnets/frgmnenas namn eller E-nummer: kan ha en negativ effekt p barns beteende och koncentration:

    Sunset yellow (E 110) (*) Kinolingult (E 104) (*) Karmosin (E 122) (*) Allurartt (E 129) (*) Tartrazin (E 102) (*) Ponceau 4R (E 124) (*)

    (*) med fljande undantag a) livsmedel, dr frgmnet eller frgmnena anvnts fr hlsomrkningar eller andra mrkningar p livsmedel eller fr stmpling eller dekorationsfrgning av ggskal b) drycker, som innehller mer n 1.2 volymprocent alkohol. Hur stningsmedel anvnds har frklarats i punkt 5.15.

    Aromer

    Aromer anges i ingrediensfrteckningen med ordet arom(er) eller med aromens noggrannare namn eller med en beskrivning av den, ssom jordgubbsarom. Namnet arom kan preciseras med ett nam n som anger aromens art, ssom naturlig arom. Bestmmelserna i artikel 16 i frordning (EG) nr 1334/2008 s ka fljas d ordet naturlig anvnds vid beskrivning av en arom. Till namnet fr anknytas namnet p den produkt, frn vilken aromen erhllits, ssom naturlig jordgubbsarom. (En sdan arom ska till minst 95 % hrstamma frn jordgubbar). Kinin och/eller koffein som anvnts vid produktion eller tillverkning av ett l ivsmedel ska mrkas ut i ingrediensfrteckningen med sitt eget namn omedelbart efter ordet arom(er), ssom arom (koffein).

    Aromer ska mrkas ut med namnet rkarom(er) eller rkarom(er) tillverkad(e) av ett livsmedel (flera livsmedel) eller en livsmedelskategori eller en rvara (flera rvaror), ssom rkarom tillverkad av bok, om arommnet innehller aromer som klassificerats som rkaromer och ger livsmedlet rksmak. Med rkarom avses en produkt som framstllts genom fraktionering och rening av kondenserad rk, vilket ger primra rkkondensat, primra tjrfraktioner och/eller rkaromderivat.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 18 22 och bilaga II, VII

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1332/2008 om livsmedelsenzymer Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1333/2008 om livsmedelstillsatser Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1334/2008 om aromer och vissa

    livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper fr anvndning i och p livsmedel Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 2065/2003 om rkaromer som

    anvnds eller r avsedda att anvndas i eller p livsmedel Kommissionens genomfrandefrordning (EU) nr 1321/2013 om upprttande av

    unionsfrteckningen ver godknda rkaromprimrprodukter fr anvndning som sdana i eller p livsmedel och/eller fr framstllning av rkaromderivat.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    59

    Anvisningar

    Anvisning om tillsynen ver medel som frbttrar livsmedel, Eviras anvisning 17054/3 http://www.evira.fi/portal/fi/elintarvikkeet/tietoa+elintarvikkeista/koostumus/elintarvikeparanteet/valvontaohje/

    5.2.2. Ingrediensernas ordningsfljd

    Ingredienserna anges i fallande viktordning enligt tillverkningstidpunkten. Tillsatta vatten och flyktiga mnen anges nd enl igt det, hur mycket det fi nns av dem i det s lutliga livsmedlet. Om det s lutliga livsmedlet innehller hgst 5 % tillsatt vatten eller flyktigt mne, behver vattnet eller mnet inte alls anges. Detta undantag tillmpas nd inte p ktt, kttberedningar, obearbetade fiskeriprodukter och obearbetade musslor. Exempel Hur ingredienserna i vetebrd anges i ingrediensfrteckningen.

    *mjlbehandlingsmedlets sammansttning 48.2 g hrdad rybsolja, 4 g kalciumstearoyl-2-laktat, 2.8 g mono- och diglyceriders vinsyraestrar

    Till skillnad frn receptet p br det r vetemjlet nu den till mngden strsta ingrediensen efter att vattnet avdunstat. Ingrediensfrteckningen fr detta brd kan skrivas till exempel p fljande stt: Ingredienser: vetemjl, vatten, fullkornsvetemjl, jst, salt (1.1 %), emulgeringsmedel (E 482, E 472d), konserveringsmedel (E 283).

    Brdet grddas Grddningssvinn 300 g (10 %), av vilket allt vatten

    Frdigt brd 2700 g, av vilket vatten 800 g (obs. nu mindre n vetemjlet) vriga ingredienser 1900 g

    Recept p degen: 1 100 g vatten 1 000 g vetemjl 760 g fullkornsvetemjl 55 g mjlbehandlingsmedel* 50 g jst 30 g salt 5 g kaliumpropionat

    3000 g deg

    http://www.evira.fi/portal/fi/elintarvikkeet/tietoa+elintarvikkeista/koostumus/elintarvikeparanteet/valvontaohje/http://www.evira.fi/portal/fi/elintarvikkeet/tietoa+elintarvikkeista/koostumus/elintarvikeparanteet/valvontaohje/

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    60

    I detta ex empel r rybsoljan, braren till emulgeringsmedlen i mjlbehandlingsmedlet, ett typiskt exempel p ett mne som anvnds fr att underltta anvndningen och som inte behver anges (punkt 5.2.1.2 Ingredienser som inte betraktas som ingredienser). Livsmedelsinformationsfrordningen nmner ngra lttnader som gller ordningsfljden i vilken ingredienserna anges (bilaga VII, del A): ingredienser som utgr mindre n 2 viktprocent av det slutliga livsmedlet kan anges i

    nskad ordning efter de vriga ingredienserna. ingredienser som r av liknande slag eller inbrdes utbytbara och som kan

    anvndas vid tillverkning eller beredning av ett l ivsmedel utan att de ss sammansttning, natur eller uppfattade vrde ndras och sammanlagt utgr mindre n 2 viktprocent av den slutliga varan, fr anges i ingrediensfrteckningen med uttrycket "innehller...och/eller..." i de fall dr minst en av hgst tv ingredienser ingr i det slutliga livsmedlet. Sdana alternativa ingredienser kunde vara till exempel olivolja och rybsolja. Denna bestmmelse tillmpas nd inte p tillsatser.

    en br-, frukt-, grnsaks- eller svampblandning som anvnds som ingrediens i ett

    livsmedel s att i ngen av ingredienserna i frga om vikten intar en vsentligt dominerande stllning och s att ingredienserna kan blandas i varierande mngd, kan ocks anges med hjlp av en al lmn beteckning ssom "br", "frukter", "grnsaker" eller "svampar" kompletterat med uttrycket "i varierande proportion" eller ngot annat motsvarande uttryck. Omedelbart efter dessa uttryck skall de br-, frukt-, grnsaks- eller svampsorter som har anvnts rknas upp. Blandningen nmns p den plats i ingrediensfrteckningen som dess sammanlagda vikt franleder.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 18 och bilaga VII, del A.

    5.2.3. Sammansatt ingrediens

    Med en sammansatt ingrediens avses ett annat livsmedel som anvnts vid tillverkning av ett livsmedel och som innehller fler n en ingrediens. En sammansatt ingrediens kan anges p tv stt i ingrediensfrteckningen p det slutliga livsmedlet: de enskilda ingredienserna i den sammansatta ingrediensen anges p sin egen plats

    i fallande viktordning den sammansatta ingrediensen anges med sitt eget namn i fallande viktordning i

    ingrediensfrteckningen. Omedelbart efter namnet anges till exempel inom parentes eller efter ett k olon dess ingredienser i fallande viktordning (carry-over -tillsatser behver inte anges).

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    61

    Det sistnmnda sttet att ange ingredienserna leder till att samma ingredienser mste anges flera gnger i ingrediensfrteckningen, om livsmedlet innehller flera sammansatta ingredienser som innehller samma tillverkningsmnen och tillsatser. Endast i fljande fall kan en sammansatt ingrediens anges med enbart sitt eget namn i ingrediensfrteckningen utan att behva spjlkas upp (mnen och produkter som orsakar allergi och intolerans och ingredienser som hrstammar frn sdana ska nd alltid anges): sammansatta ingredienser, vilkas andel av den slutliga produkten r mindre n 2 %

    och vilkas sammansttning faststllts i gemenskapslagstiftningen (ssom sylt och choklad).

    en krydd- eller rtblandning, d dess andel av livsmedlet r mindre n 2 %. en sammansatt ingrediens r ett s dant livsmedel som avses i artikel 19 i

    livsmedelsinformationsfrordningen, vilkets ingredienser inte behver anges (ssom smr, som innehller endast mjlkprodukter, enzymer eller mikrobodlingar eller mognadslagrad ost, som innehller endast mjlkprodukter, enzymer eller mikrobodlingar och salt).

    Exempel En fylld vetelngd, som innehller fljande sammansatta ingredienser:

    hallon- och ppelfyllning (socker, hallon, pple, vatten, modifierad strkelse, konserveringsmedel E 202, frgmne E 120) fyllning med mandelsmak (socker, vatten, aprikoskrna, modifierad strkelse, konserveringsmedel E 202, mandelarom) vegetabiliskt margarin (delvis hrdat vegetabiliskt fett (rybs), rybsolja, vatten, emulgeringsmedel E 471, salt, surhetsreglerande medel E 330, arom)

    Alternativ 1. De sammansatta ingredienserna angivna med sina egna namn Ingredienser: Vetemjl, hallon- och ppelfyllning (socker, hallon, pple, vatten, modifierad strkelse, frgmne E 120), fyllning med mandelsmak (socker, vatten, aprikoskrna, modifierad strkelse, mandelarom), vegetabiliskt margarin (delvis hrdat vegetabiliskt fett (rybs), rybsolja, vatten, salt, arom), socker, gg, vatten, jst, salt och kryddor.

    Alternativ 2. De sammansatta ingredienserna utspridda bland de vriga ingredienserna Ingredienser: Vetemjl, socker, vatten, hallon, pple, delvis hrdat vegetabiliskt fett (rybs), rybsolja, gg, aprikoskrna, modifierad strkelse, jst, salt, kryddor, mandelarom och frgmne E 120. Hur en sammansatt ingrediens spjlks upp En tillsats som hamnat i ett l ivsmedel med en i ngrediens (carry over-tillsats) och som saknar teknologisk inverkan i det s lutliga livsmedlet betraktas inte som en ingrediens i det slutliga livsmedlet och behver sledes inte anges i livsmedlets ingrediensfrteckning (om den inte orsakar allergi eller intolerans). Allmn regel 1: Om en s ammansatt ingrediens blandas in i det s lutliga livsmedlet, utspds halterna tillsatser i ingrediensen och de har knappast lngre ngon inverkan i den slutliga produkten med undantag fr aromer och eventuellt frgmnen. Exempel Margarinet i bulldeg.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    62

    Emulgeringsmedlen, konserveringsmedlen, antioxidationsmedlen och de surhetsreglerande medlen i margarinet behver inte anges i bullens ingrediensfrteckning. Aromen i margarinet har dremot sannolikt en inverkan ven i bullen och den ska drfr anges i bullens ingrediensfrteckning. Exempel En minipaj, dr degen innehller potatisflingor; ingredienser: potatis, emulgeringsmedel E 471, stabiliseringsmedel E 331, antioxidationsmedel E 304, E 223, kryddextrakt, kan spjlkas upp p fljande stt i mrkningarna p minipajen: potatisflingor (potatis, kryddextrakt) Om mngden natriumdisulfit (E 223) i minipajen vore ver 10 mg/kg, borde den i s fall anges med sitt eget namn, eftersom den r en av ingredienserna som orsakar allergi (livsmedelsinformationsfrordningen, bilaga II). Exempel Frskost som anvnds i en ostfromagetrta tillsammans med kvarg, grdde, vaniljss, gelatin. Frskostens ingredienser: mjlk, grdde, salt, frtjockningsmedel E 415, E 407, konserveringsmedel E 202 och syrningsmedel. Frtjockningsmedlen i frskosten frtjockar inte lngre ostfyllningen, utan gelatin anvnds fr frtjockning av den. Konserveringsmedlet i frskosten spds i fyllningen ut i den grad att det inte lngre har ngon konserverande inverkan. Dessa tillsatser behver sledes inte anges i ostfromagetrtans ingrediensfrteckning. Exempel Potatisflingor, ingredienser: potatis, emulgeringsmedel E 471, stabiliseringsmedel E 450, antioxidationsmedel E 304, E 300, surhetsreglerande medel E 331, E 330. Anvndning vid bakning av brd som en ingrediens som erstter vetemjlet

    tillsammans med en glutenfri mjlblandning - emulgerings- och stabiliseringsmedlen kan ha en inverkan och de ska drfr

    anges i brdets ingrediensfrteckning.

    Anvndning vid framstllning av fyllningen i en potatispirog - emulgerings- och stabiliseringsmedlen kan ha en inverkan p fyllningens

    konsistens och de behver anges i pirogens ingrediensfrteckning. I ingetdera fallet har antioxidationsmedlen och de surhetsreglerande medlen i potatisflingorna knappast ngon inverkan och de behver sledes inte anges i vare sig brdets eller potatispirogens ingrediensfrteckning. Exempel Laktosfri UHT-vispgrdde ovanp en trta, ingredienser: grdde, stabiliseringsmedel karragen. Karragenen stabiliserar grddens konsistens och pverkar sannolikt ocks den vispade grddens bestndighet och ska drfr anges i trtans ingrediensfrteckning. Exempel En glutenfri mjlblandning vid framstllning av brd utgr inte ngon sammansatt ingrediens utan ett halvfabrikat och alla tillsatser i detta halvfabrikat anges i brdets ingrediensfrteckning. Allmn regel 2: Om en sammansatt ingrediens frblir en egen k omponent till exempel p ytan till ett brd, har tillsatserna i den fortfarande en inverkan i den slutliga produkten via denna komponent och de skall sledes vanligen anges, om inte tillverkaren kan frklara att s inte r fallet. Exempel Sylten p ytan till en vetelngd. Syltens

    surhetsreglerande medel pverkar fortsttningsvis syltens smak och ger smak t den slutliga produkten

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    63

    frtjockningsmedel inverkar p att sylten hlls kvar p ytan till lngden konserveringsmedel konserverar fortsttningsvis lngden fr syltens del

    Allmn regel 3: Om en sammansatt ingrediens i ett livsmedel innehller tillsatta vitaminer och mineralmnen, ska de anges i ingrediensfrteckningen.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 2 (stycke 2 h), artikel 18 - 19 och bilaga VII, del E.

    5.3. Nringsmssig berikning

    Med berikning av ett livsmedel avses att nringsmnen (vanligen en eller flera vitaminer och/eller mineralmnen) tillstts i livsmedlet i samband med tillverkningen. Sedvanliga berikade livsmedel (inte kosttillskott) ska uppfylla kraven i EG-frordning nr 1925/2006. Fretagaren ska lmna en s dan anmlan om nya livsmedel, som avses i HIM:s frordning 726/2007, endast om livsmedel som berikats med vitaminer och/eller mineralmnen. Evira har p sin webbplats gett anvisningar om hur sdana anmlningar lmnas: http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/tillverkning+och+forsaljning/berikning+av+livsmedel+med+naringsamnen/anmalan+om+utslappande+av+ett+berikat+livsmedel+pa+marknaden/ Enligt artikel 3 i EG-frordning nr 1925/2006 fr endast de vitaminer och mineralmnen, som nmnts i bilaga I, tillsttas i berikade sedvanliga livsmedel. I bilaga II faststlls vilka vitamin- och mineralmnesfreningar som fr anvndas fr berikning. Bilaga II till frordning (EG) nr 1925/2006 har senare ndrats s, att den er satts med bilaga III till Kommissionens frordning (EG) nr 1170/2009.

    Hur tillsatta vitaminer och/eller mineralmnen anges i ingrediensfrteckningen och nringsdeklarationen

    Vitaminerna och mineralmnena som anvnts fr berikning av ett l ivsmedel utgr ingredienser i livsmedlet och ska sledes mrkas ut i ingrediensfrteckningen. Vi rekommenderar att de svl i ingrediensfrteckningen som i nringsdeklarationen mrks ut med de namn, som framgr av bilaga XIII till livsmedelsinformationsfrordningen (eller tidigare bilagan till jord- och skogsbruksministeriets frordning om nringsvrdesdeklaration fr livsmedel (588/2009), ssom A-vitamin (eller frkortningen A-vit.). Ett enhetligt angivande av nringsmnena i ingrediensfrteckningen och nringsdeklarationen gr det lttare fr konsumenten att vlja nskat livsmedel. Vitaminer och mineralmnen kan ocks anges med sina gruppnamn, men efter gruppnamnet skall specificeras vilka vitaminer och mineralmnen det rr sig om: ssom vitaminer (A-, D- och E-vitamin) och mineralmnen (jrn, kalcium).

    http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/tillverkning+och+forsaljning/berikning+av+livsmedel+med+naringsamnen/anmalan+om+utslappande+av+ett+berikat+livsmedel+pa+marknaden/http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/tillverkning+och+forsaljning/berikning+av+livsmedel+med+naringsamnen/anmalan+om+utslappande+av+ett+berikat+livsmedel+pa+marknaden/http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/tillverkning+och+forsaljning/berikning+av+livsmedel+med+naringsamnen/anmalan+om+utslappande+av+ett+berikat+livsmedel+pa+marknaden/

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    64

    Nringsmssigt berikade sedvanliga livsmedel ska vara frsedda med en nringsdeklaration. Nringsdeklarationen p frpackade livsmedel ska flja livsmedelsinformationsfrordningen frn och med 13.12.2014. D ett livsmedel berikats med vitaminer och mineralmnen r nringsdeklarationen obligatorisk. I nringsdeklarationen ska vitaminerna och mineralmnena som livsmedlet innehller och dessas sammanlagda mngder i livsmedlet anges per 100 gram eller 100 milliliter. Utver mngderna ska ocks anges vitaminernas och mineralmnenas procentandelar av referensintaget (det rekommenderade dagliga intaget). Man fr inte hnvisa till det dagliga behovet. Nringsmnenas mngder skall anges s stora som de r vid den sista anvndningstidpunkten eller tidpunkten fr bst fre datummrkningen. Vitaminerna och mineralmnena som tillsatts i ett livsmedel ska frekomma i en betydande mngd i livsmedlet. Som en bet ydande mngd betraktas 7.5 % av det dagliga referensintaget fr flytande livsmedel och 15 % av det dagl iga referensintaget fr fasta livsmedel eller om frpackningen innehller endast en portion. Referensintagen framgr av bilaga XIII till livsmedelsinformationsfrordningen. I ett l ivsmedel kan ocks tillsttas andra nringsmssigt eller fysiologiskt verkande mnen n vitaminer och mineralmnen. Livsmedelsfretagaren svarar fr att ett ber ikat livsmedel r skert och verensstmmer med kraven i livsmedelslagstiftningen.

    Ocks dessa andra nringsmnen r ingredienser i livsmedlet och ska sledes mrkas ut i livsmedlets ingrediensfrteckning och nringsdeklarationen gller ocks dem. Mrkningarna om nringsvrdena som faller under tillmpningsomrdet fr frordning (EG) nr 1925/2006 r obligatoriska p livsmedel. Fr vissa andra mnen n ti ll exempel tilltna vitaminer och mineralmnen, ssom omega-3-fettsyra och lykopen, frekommer n s lnge inga referensvrden. I dessa fall anges mnets namn och mngd per 100 g (eller ml) i samma synflt som nringsdeklarationen (till exempel under nringsdeklarationstabellen, d den anges enligt livsmedelsinformationsfrordningen). Om nringsdeklarationer har berttats i punkt 5.17.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1925/2006 om tillsttning av vitaminer och mineralmnen samt vissa andra mnen i livsmedel, artikel 7

    Kommissionens frordning (EG) nr 1170/2009 om ndring av EPRd 2002/46/EG och EPRf (EG) nr 1925/2006 betr ffande frteckningarna ver vitaminer och mineralmnen och former av dessa som fr tillsttas i livsmedel, inbegripet kosttillskott

    Handels- och industriministeriets frordning om de nationella arrangemang som ikrafttrdandet av EPRf (EG) nr 1925/2006 om tillsttning av vitaminer och mineralmnen samt vissa andra mnen i livsmedel frutstter (726/2007)

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 29 35 och bilaga XIII - XV.

    Anvisningar

    Anvisning om tillsynen ver nringsmssig berikning, Eviras anvisning 17059/1 http://www.evira.fi/portal/fi/tietoa+evirasta/julkaisut/?a=category&cid=23

    http://www.evira.fi/portal/fi/tietoa+evirasta/julkaisut/?a=category&cid=23

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    65

    5.4. Ingrediensernas mngd

    5.4.1. Hur ingrediensers mngd anges

    Det r obligatoriskt att ange mngden fr en ingrediens eller kategori ingredienser, om en ingrediens eller kategori ingredienser som ingr i livsmedlet nmns i livsmedlets

    beteckning konsumenten vanligen frknippar en ingrediens med livsmedlets beteckning en ingrediens eller kategori ingredienser r vsentlig i livsmedlet och skiljer det frn

    andra produkter en ingrediens eller kategori ingredienser p ngot annat s tt understryks i

    mrkningarna p frpackningen.

    En ingrediens eller kategori ingredienser nmns i livsmedlets beteckning

    Ingrediensens mngd ska anges, om en ingrediens eller kategori ingredienser som ingr i livsmedlet nmns i livsmedlets beteckning. Fr jordgubbsyoghurt ska till exempel anges mngden jordgubbar den innehller, fr kttfrspizza mngden kttfrs, fr rgbrd mngden rg. Fr en grnsakspirog skall p motsvarande stt anges mngden grnsaker, fr en smrgstrta med fisk mngden fisk och fr ostkorv mngden ost. Fr kttfrs tillverkad av olika slag av ktt ska anges de anvnda kttslagens viktfrhllande. Exempel Nt- och svinfrs, Ingredienser: ntktt 50 % och svinktt 50 % eller i beteckningen Nt- och svinktt (50 % / 50 %). (Enligt livsmedelsinformationsfrordningen ska i samband med ktt anges vilken/vilka djurart(er) kttet eller kttslagen i en blandning hrstammar frn. Det r sledes inte mjligt att slja kttfrs enbart som kttfrs, utan beteckningen ska alltid tfljas av ett omnmnande om djurarten, ssom ntktt eller svinktt.) P frpackningen till en kttberedning ska anges det anv nda kttets viktfrhllande, Exempel

    - Broilerkyckling i honungsmarinad; ingredienser: kycklingktt (85 %), vatten, rybsolja, honung etc.

    - Grillkotlett av gris i marinad; ingredienser: grisktt med ben (70 %), vatten, olivolja, salt (1.1 vikt-%) etc.

    Ingrediensens mngd anges fr hela livsmedlet, inte fr den sammansatta ingrediensen det innehller. Fr hallonglass ska till exempel mngden hallon som ingr i hallonberedningen som anvnts i glassen anges fr hela glassen.

    Konsumenten frknippar en ingrediens med livsmedlets beteckning

    Ingrediensens mngd ska ocks anges, om konsumenten vanligen frknippar ingrediensen med livsmedlets beteckning, ven om den inte nmns i beteckningen. Fr Janssons frestelse ska till exempel d anges mngden fisk och fr kldolmar mngden ktt.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    66

    Ingrediensen r vsentlig i livsmedlet och skiljer det frn andra produkter

    Ingrediensens mngd ska alltid anges, om den r vsentlig i livsmedlet och skiljer livsmedlet frn andra produkter, som livsmedlet till fljd av beteckningen och utseendet annars kunde frvxlas med. Ett exempel p sdana livsmedel r marsipan, fr vilken mngden mandel alltid ska anges. (Vid tillverkning av marsipan kan ocks anvndas aprikoskrna.)

    Ingrediensen understryks i mrkningarna p frpackningen

    Ingrediensens mngd ska ocks anges, om ingrediensen understryks i mrkningarna p frpackningen med hjlp av ord, bild eller bokstver av olika storlek, frg eller stil fr att framhva ingrediensen. Fr bulle som sgs ha bakats med smr ska till exempel anges mngden smr och fr fruktig msli mngden frukt. Sttet p vilket mngden av en ingrediens anges Mngden av en ingrediens ska i regel anges i procent av den sammanlagda mngden anvnda ingredienser (receptet) vid den tidpunkt d ingrediensen anvnds (livsmedlets tillverkningstidpunkt). Undantag frn detta r nd sdana livsmedel, frn vilka det under tillverkningsprocessen avdunstar vatten (ssom bageriprodukter, medvurst): fr sdana anges mngden anvnd ingrediens i procent av det frdiga livsmedlets vikt. Om mngden av en ingrediens s angiven verstiger 100 %, ska i stllet fr den procentuella mngden anges hur mycket (viktmngd) ingrediens som anvnts per 100 g frdig produkt. Mngden ntktt som anvnts i medvurst anges p fl jande stt: vid tillverkning har anvnts 130 g ntktt/100 g frdig produkt.

    Tillsatt vatten eller flyktig frening behver nd inte beaktas d mngden av en ingrediens rknas ut, om mngden inte verstiger fem procent av det slutliga livsmedlets vikt. Detta undantag tillmpas nd inte p ktt, kttberedningar, obearbetade fiskeriprodukter och obearbetade musslor. Mrkningen som anger mngden ska finnas intill livsmedlets beteckning eller intill ingrediensen i frga i ingrediensfrteckningen eller som ett separat omnmnande i samband med ingrediensfrteckningen. Mrkningen ska motsvara den genom snittliga mngden av den angivna ingrediensen eller kategorin ingredienser, som man fr genom att flja receptet och god tillverkningspraxis och genom att beakta de vanliga variationer som frekommer vid tillverkning. Mer detaljerad information om detta finns i tillsynshandboken om hur mngden av en ingrediens anges.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 9 och 22, bilaga VII, del A och bilaga VIII.

    Anvisningar

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    67

    Tillsynshandbok om hur mngden av en ingrediens anges, Eviras anvisning 17027/3 http://www.evira.fi/attachments/elintarvikkeet/valvonta_ja_yrittajat/pakkausmerkinnat/ainesosan_maaran_ilmoittaminen_fi.pdf

    5.4.2. Undantag i angivandet av ingrediensers mngd

    Angivandet av mngden av en ingrediens gller endast ingredienser som tillsatts i ett livsmedel. Drfr behver inte sdana mnen, som naturligt ingr i livsmedlet i frga, anges, om de inte tillsatts som ingredienser. Sdana mnen r till exempel koffein i kaffe och vitaminer och mineralmnen i fruktsaft.

    Utelmnande av mngden av en ingrediens

    Bestmmelserna om angivande av mngden av en ingrediens tillmpas inte i fljande fall:

    sdana ingredienser eller kategorier ingredienser, fr vilka omnmnandet innehller stningsmedel eller omnmnandet innehller socker och stningsmedel gller, om omnmnandet i frga anges i samband med livsmedlets beteckning (livsmedelsinformationsfrordningen, bilaga III, stycke 2)

    tillsatta vitaminer och mineralmnen, om mnet i frga anges i nringsdeklarationen

    frpackning p s ljstllet (till exempel fr omedelbar frsljning), om dr frpackas till exempel livsmedel som frpackats p annat hll. I fallet i frga betraktas produkterna som lsgods och informationen som ska ges om dem regleras av en nationell frordning frn JSM (834/2014).

    Syftet med bestmmelserna om att mngden av en ingrediens ska anges r att konsumenten ska f information om de viktigaste ingredienserna som ett l ivsmedel innehller. Ingrediensernas mngd behver nd inte anges i fljande fall: Ingrediensen som nmns i pr oduktens beteckning pverkar inte konsumentens val. D frutstts, att variationen i ingrediensens mngd inte r vsentlig med tanke p vissa av livsmedlets egenskaper och att livsmedlet med hjlp av mngden inte kan tskiljas frn andra motsvarande livsmedel. Av den orsaken behver sledes ingrediensen inte anges till exempel fr grddglass, potatis- och klrotslda eller apelsin- eller hallondryck. 2) Ingrediensen anvnds i sm mngder fr smaksttning, ssom paprikan i ost som smaksatts med paprika, citronen i citronkaka. 3) Livsmedlets vikt utan lag ha r angetts i sam band med den sammanlagda nettokvantiteten (ssom ananas i sockerlag, sardin i olja) och d behver mngden fast ingrediens inte separat anges. Vikten utan lag rcker nd inte, om flera ingredienser (ssom en blandning av persika, nektarin och ananas i sockerlag) nmns i livsmedlets beteckning. D ska mngden av varje enskild ingrediens anges separat. 4) Ingrediensens mngd ska anges med std av unionsbestmmelser (ssom bredbara matfetter Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1308/2013, artikel 78, bilaga VII, del VII och tillgget till del VI).

    http://www.evira.fi/attachments/elintarvikkeet/valvonta_ja_yrittajat/pakkausmerkinnat/ainesosan_maaran_ilmoittaminen_fi.pdfhttp://www.evira.fi/attachments/elintarvikkeet/valvonta_ja_yrittajat/pakkausmerkinnat/ainesosan_maaran_ilmoittaminen_fi.pdf

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    68

    5) Ingrediensens mngd faststlls noggrant i srskilda unionsbestmmelser utan skyldighet att ange den i mrkningarna. 6) Sdana frukt-, br-, grnsaks-, svamp-, krydd- och rtblandningar, i vilka ingen ingrediens till sin vikt intar en v sentligt dominerande stllning. Detta gller nd i nte sdana fall, d bl andningarna i frga anvnds vid tillverkning av ett annat l ivsmedel (ssom en fruktblandning vid tillverkning av yoghurt).

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 22, bilaga VIII

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1308/2013, artikel 78, bilaga VII, del VII och tillgget till del VI.

    5.4.3. Angivande av ingrediensens mngd i srskilda fall

    Angivandet av ingrediensernas mng i ingrediensfrteckningen r frivilligt, om inte ingrediensen frekommer i livsmedlets beteckning eller den p ngot annat s tt framhvts i mrkningarna p frpackningen. I vissa fall r angivandet av ingrediensernas mngd nd alltid obligatoriskt. I 24 i handels- och industriministeriets frordning (1084/2004) sgs att mngden

    koksalt ska anges i viktprocent fr vissa frpackade livsmedel (gller fram till 13.12.2016, mer om detta i punkt 5.5).

    I 7 i jord- och skogsbruksministeriets frordning (834/2014) sgs att mngden koksalt ska anges i viktprocent fr vissa ofrpackade livsmedel (brjar i frga om angivandet av mngden salt tillmpas frn och med 13.12.2016, mer om detta i punkt 4.8 och 5.5). Om mngden koksalt anges i samband med nringsdeklarationen, behver den inte anges p nytt fr ofrpackade produkter. (Med salt avses det saltekvivalenta innehllet som berknas enligt formeln = natrium x 2.5.)

    Angivandet av kttet som anvnts som ingrediens i ett livsmedel regleras av

    livsmedelsinformationsfrordningen (livsmedelsinformationsfrordningen, bilaga VII, del B, stycke 18), dr man bland annat faststller ktt som anvnds som ingrediens i livsmedel och maximimngder fr fett och bindvvsprotein.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 9 och 22, bilaga VII och VIII

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om kosttillskott (78/2010), 6 Kommissionens frordning (EG) nr 1170/2009 om ndring av EPRd 2002/46/EG och

    EPRf (EG) nr 1925/2006 betr ffande frteckningarna ver vitaminer och mineralmnen och former av dessa som fr tillsttas i livsmedel, inbegripet kosttillskott

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014), 7 .

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    69

    5.5. Angivande av salthalten i ett livsmedel Finska: *voimakassuolainen (kraftigt saltat)

    *listty paljon suolaa (tillsatt mycket salt) *sislt paljon suolaa (innehller mycket salt)

    Engelska: *extra salt (kraftigt saltat)

    5.5.1. Frpackade livsmedel

    5.5.1.1. Allmnt

    Angivandet av salthalten i ett livsmedel och att ett livsmedel r kraftigt saltat r nationell finsk lagstiftning. 24 i handels- och industriministeriets frordning (1084/2004) sger att mngden tillsatt koksalt ska anges i viktprocent fr vissa livsmedel och 25 att vissa frpackade livsmedel ska anges vara kraftigt saltade. 24 och 25 i frordningen tillmpas fram till 13.12.2016. Bestmmelserna i livsmedelsinformationsfrordningen (EU) nr 1169/2011 om obligatorisk nringsdeklaration brjar tillmpas frn och med 13.12.2016. Vid samma tispunkt trder jord- och skogsbruksministeriets frordning (1010/2014) i kraft och den sger nr vissa livsmedel ska anges vara kraftigt saltade. Livsmedelsinformationsfrordningen (EU) nr 1169/2011 sger att mngden koksalt i ett livsmedel ska anges p frpackningen, men enbart i nringsdeklarationen. Om en nringsdeklaration redan frn och med 13.12.2014 mrks ut p sedvanliga livsmedel, ska den verensstmma med livsmedelsinformationsfrordningen. Ett livsmedels salthalt i nringsdeklarationen anges som mngden (g). Med salt avses d den sammanlagda mngden natrium i livsmedlet i form av saltekvivalent (salt = 2.5 x Na). Sttet p vilket saltet i ett livsmedel anges avviker frn det tidigare sttet. Framver anges utver saltet som tillsatts i livsmedlet ven saltet som livsmedlet naturligt innehller. Om livsmedlets salthalt enkom beror p naturligt frekommande natrium, kan detta omnmnande placeras intill nringsdeklarationen. Mer om detta i punkten 5.17 Nringsdeklarationer.

    5.5.1.2. Angivande av mngden koksalt i viktprocent (gller fram till 13.12.2016)

    Den sammanlagda mngden koksalt (natriumklorid) i viktprocent anges i ingrediensfrteckningen i samband med saltet eller skilt fr sig p annat hll p frpackningen med en decimals noggrannhet. Med halten koksalt i ett livsmedel avses d den sammanlagda mngden natriumklorid dvs. mngden tillsatt salt i livsmedlet. Produktens salthalt anges som ett medelvrde, eller om produkternas salthalt betydligt varierar, som ett maximivrde (salt hgst x %). Provet ska vara tillrckligt representativt, ssom 3 - 5 frpackningar per tillverkat parti.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    70

    Angivandet av mngden koksalt i viktprocent r obligatoriskt fr fljande livsmedel som r vsentliga med tanke p saltintaget (HIMf 1084/2014, 24 ): 1. ostar 2. kttprodukter, korvar inbegripna 3. fiskprodukter *) 4. matbrd, knckebrd och surskorpor **) 5. buljong, soppor och sser, ven i pulverform eller som koncentrat ***) 6. andra halvfabrikat eller annan frdig mat ****) 7. kryddblandningar som innehller koksalt *****) *) med en fiskprodukt avses saltad, rkt, halstrad eller p annat stt tillredd fisk eller en del av en fisk vid tillverkning av vilken man inte i ngon betydande grad anvnt andra ingredienser, fiskkonserver och fiskhalvkonserver jmte marinerade ra fiskberedningar. Fr skaldjursprodukter och blckfiskprodukter och andra bltdjursprodukter r det inte obligatoriskt att ange mngden koksalt. **) som matbrd betraktas ocks med sdant jmfrbara produkter, ssom croissant, tortilla och pita. Mngden salt behver dremot inte anges till exempel fr smrgskex och skorpor. ***) med ss avses sser som anvnds som mat; kryddsserna ingr i kategori 7. ****) med detta avses all frdigmat, all halvfrdig mat och alla frdiga mltider som bestr av en eller flera delar (ssom kttbullar, potatismos, ss och grnsaker). De sistnmndas salthalt anges fr hela mltidshelheten. Exempel p halvfrdig och frdig mat, fr vilken salthalten skall anges:

    mltidsallader (ssom hnssallad, tonfisksallad, grekisk sallad) nudelfrpackningar, som ocks innehller kryddblandningar soppingredienser och grytingredienser (bl.a. av typen risotto) ssliknande mltidsingredienser, i vilka man vid sidan om vatten ocks kan

    tillstta andra ingredienser, ssom ktt pizzor fyllda piroger som ofta intas t.ex. som lunch eller salta mellanml i stllet fr mat

    (ssom karelsk pirog, kttpirog), sandwich, fyllda smfrallor och bagetter grddpotatis och andra liknande (ostpotatis, vitlkspotatis etc.) potatismospulver ldrtter (ssom morotslda, makaronilda) kttfrs-, lever- och fiskfrsrtter

    *****) i kategorin ingr utver torkade kryddblandningar ocks kryddpastor och kryddsser, ssom

    ketchup grillsser salladsdressingar buljongkoncentrat och fonder senap.

    Mngden salt anges vanligen fr ett livsmedel som ska sljas. Vid behov kan informationen ges fr en konsumtionsfrdig produkt. Detta stt att ange salthalten verensstmmer med frordningen om nrings- och hlsopstenden (1924/2006/EG), enligt vilken nringspstenden och hlsopstenden ska glla livsmedel som r frdiga fr konsumtion enligt tillverkarens anvisningar (artikel 5). Ocks informationen om nringsinnehllet kan anges endast fr det konsumtionsfrdiga livsmedlet, om tillrckligt detaljerade tillagningsanvisningar ges och informationen hnfr sig till det livsmedel som tillagats p det a nvisade sttet. P motsvarande stt frutstter angivandet av salthalten fr ett konsumtionsfrdigt livsmedel att t illagningsanvisningen

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    71

    r tillrckligt detaljerad och att de i ngredienser som i anvisningen fresls tillsttas inte innehller salt. Av pskrifterna ska tydligt framg att det rr sig om salthalten i den konsumtionsfrdiga maten. Exempel salthalten i frdig soppa 1.4 %. Kraftigt saltad. Exempel Hur salthalten i djupfrysta brd frdiga fr grddning och andra liknande produkter (ssom karelsk pirog) anges Fr sdana produkter ska salthalten anges fr produkten frdig fr frsljning (grddning), eftersom grddningsanvisningarna vanligen inte r helt entydiga och konsumenternas ugnar kan variera. Vi rekommenderar att man ocks anger salthalten / mngden salt i det frdiga brd som grddats enligt anvisningarna, eftersom konsumenten d har mjlighet att jmfra sdana produkters salthalt med salthalten i frdigt grddade brd som saluhlls. Exempel Hur salthalten i en fiskprodukt anges Det kan vara tekniskt svrt att ange salthalten fr en fiskprodukt, eftersom salthalten i produkten kan variera. De tekniska svrigheterna kan nd vervinnas till exempel s, att man tillter att den angi vna salthalten i fiskprodukterna underskrids (tillter att mngden salt anges rejlt p skra sidan). Att salthalten underskrids betraktas d inte som att k unden vilseleds, eftersom en l gre salthalt r till frdel med tanke p konsumentens hlsa. Ett sdant frfarande ger fretagaren mer svngrum n vanligt, men ger samtidigt konsumenten information om maximimngden salt.

    Frfattningar

    Handels- och industriministeriets frordning om frpackningspskrifter fr livsmedel (1084/2004, ndringar 724/2007 och 1224/2007) 24 och 25 .

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om att mrka vissa livsmedel som kraftigt saltade (1010/2014)

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 9 och 30.

    5.5.1.3. Angivande av ett livsmedel som kraftigt saltat

    Angivande av ett livsmedel som kraftigt saltat (fram till 13.12.2016) I 25 i frordningen (1084/2004) upprknas de livsmedel, vilkas frpackningar ska mrkas med pskriften "kraftigt saltat" eller "tillsatt mycket salt", om salthalten verstiger den grns som faststllts i frordningen. Att livsmedlet r kraftigt saltat eller inte bestms enligt mngden tillsatt salt. Mrkningen kraftigt saltat i pulver och koncentrat avsedda fr tillredning av soppor, buljonger och sser bestms utgende fr n salthalten i livsmedlet som r frdigt fr konsumtion. Denna princip tillmpas ocks p andra halvfrdiga rtter och livsmedel. Tabell 3. Grnserna fr kraftigt saltat fr vissa livsmedel och frdigt utrknade minskningar med 25 % (fram till 13.12.2016).

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    72

    Livsmedel Kraftigt saltat eller tillsatt

    mycket salt % NaCl ver

    Minskad saltning eller minskat

    innehll av salt (en minskning med

    25 % frn nedre grnsen fr kraftigt

    saltat) % NaCl hgst

    Ostar

    1,3 1,0

    Plggskorv, matkorv och rkorv *)

    1,7 1,3

    Andra kttberedningar som anvnds som charkvara

    1,9 1,4

    Fiskprodukter **)

    1,9 1,4

    Matbrd ***)

    1,2 0,9

    Knckebrd och surskorpor

    1,6 1,2

    Frukostcerealier

    1,6 1,2

    Soppor, buljonger och sser (ocks pulver och koncentrat frdiga att frtras)

    0,9 0,7

    Annan halvfrdig och frdig mat (inklusive kryddade ra kttberedningar och fiskberedningar avsedda fr tillredning ****)

    1,1 0,8

    *) Obs. medvurst och andra hllbara korvar behver inte frses med mrkningen kraftigt saltat **) Med en fiskprodukt avses hr saltad, rkt, halstrad eller p annat stt tillredd fisk eller en del av en fisk vid tillverkning av vilken man inte i ngon betydande grad anvnt andra ingredienser, fiskkonserver och fiskhalvkonserver jmte marinerade ra fiskberedningar. Fr skaldjursprodukter och blckfiskprodukter och andra bltdjursprodukter r det inte obligatoriskt att ange mngden koksalt. ***) Som matbrd betraktas ocks med sdant jmfrbara produkter, ssom croissant, tortilla och pita. Mngden salt behver dremot inte anges till exempel fr smrgskex och skorpor.

    ****) Med sdana avses alla ytkryddade och marinerade produkter, frdigmat, halvfrdig mat och frdiga mltider som bestr av en eller flera delar (ssom kttbullar, potatismos, ss och grnsaker). De sistnmndas salthalt anges fr hela mltidshelheten.

    mltidsallader (ssom hnssallad, tonfisksallad, grekisk sallad) nudelfrpackningar, som ocks innehller kryddblandningar soppingredienser och grytingredienser (bl.a. av typen risotto)

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    73

    ssliknande mltidsingredienser, i vilka man vid sidan om vatten ocks kan tillstta andra ingredienser, ssom ktt

    pizzor fyllda piroger som ofta intas t.ex. som lunch eller salta mellanml i stllet fr mat

    (ssom karelsk pirog, kttpirog), sandwich, fyllda smfrallor och bagetter grddpotatis och liknande (ostpotatis, vitlkspotatis etc.)

    - potatismospulver - ldrtter (ssom morotslda, makaronilda) - kttfrs-, lever- och fiskfrsrtter.

    Exempel Hur salthalten i en nudelsoppa anges Ingredienser Nudelfrpackningen: vetemjl, palmolja, strkelse, salt, stabiliseringsmedel (E452), surhetsreglerande medel (E500) Kryddblandningspsen: salt, socker, smakfrstrkare (E 621), vitlk, lk, kryddor, strkelse, arom Kryddoljepsen: palmolja, vitlk Chilipsen: chilipulver Tillredning 1. Lgg nudlarna och kryddorna i en kastrull. Tillstt 3.5 dl kokande vatten. 2. Lt dra under lock i 3 min. 3. Servera. 4. Salthalten i den frdiga soppan r 1.3 %. Kraftigt saltad. Angivande av ett livsmedel som kraftigt saltat (frn och med 13.12.2016) I 4 i frordningen (1010/2014) upprknas de livsmedel, vilkas frpackningar ska mrkas med pskriften "kraftigt saltat" eller "tillsatt mycket salt", om salthalten verstiger den grns som faststllts i frordningen. I salthalten rknas ing svl det salt som livsmedlet naturligt innehller som det salt som tillsatts i livsmedlet. Vad mrkningen kraftigt saltat betrffar behvs olika grnsvrden fr olika produktkategorier s att m an kan pverka svl konsumentens val inom produktkategorierna som produktutvecklingen inom livsmedelsindustrin. Med salt avses det saltekvivalenta innehllet som berknas enligt formeln salt = natrium x 2.5. Eftersom meddelandet om kraftig saltning till sin karaktr r en v arningsmrkning, frutstts fr att synligheten och lsbarheten ska skerstllas att informationen om den kraftiga saltningen ges intill nringsdeklarationen med den teckenstorlek (vanligen x-hjden minst 1.2 mm) som livsmedelsinformationsfrordningen frutstter. Informationen om den kraftiga saltningen hnfr sig till livsmedlets nringsinnehll. Genom att placera mrkningen p det freslagna sttet vgleder man konsumenten att lsa nringsdeklarationen ocks i en m er vidstrckt bemrkning. Om ingen nringsdeklaration finns, ska informationen ges i mrkningarna p f rpackningen p ngot annat synligt och tydligt stt. Om en frdig mltid bestr av flera enhetliga delar, ssom potatismos och knackorvsss, anges mngden salt och den kraftiga saltningen fr hela mltidshelheten. Om mltidens olika komponenter frpackats var fr sig i sin egen frpackning eller i en och samma frpackning (ssom fyllda smfrallor och skinkfrestelse) och de sljs som

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    74

    klart separata sjlvstndiga delar av en mltid, anges mngden salt och vid behov den kraftiga saltningen fr var och en av dem (fr de fyllda smfrallorna och skinkfrestelsen) utver de vriga mrkningarna. Tabell 4. Grnserna fr kraftigt saltat fr vissa livsmedel och frdigt utrknade minskningar med 25 % (frn och med 13.12.2016).

    Livsmedel Kraftigt saltat eller tillsatt mycket salt

    % salt ver

    Minskad saltning eller minskat

    innehll av salt (en minskning med

    25 % frn nedre grnsen fr kraftigt

    saltat) % salt hgst

    Ostar*

    1,4 1,1

    Korvar** 2,0 1,5

    Andra kttberedningar som anvnds som charkvara

    2,2 1,7

    Fiskprodukter***)

    2,0 1,5

    Matbrd****)

    1,1 0,83

    Knckebrd och surskorpor

    1,4 1,1

    Frukostcerealier

    1,4 1,1

    Frdigmat och komponenter i en konsumtionsfrdig mltid*****

    1,2 0,90

    Snackprodukter (med tillsatt salt)******

    1,4 1,1

    Till ostarna* hr i detta fall alla produkter som faststllts i JSM:s frordning (264/2012) 6 : ostar, smltostar och ostprodukter. Till korvarna**hr alla olika emulgerade korvar (plggs-, mat- och rkorvar jmte leverkorvar) och medvurstar. Till fiskprodukterna*** hr i detta sammanhang till exempel saltad, rkt, halstrad eller p annat stt tillredd fisk eller en del av en fisk vid tillverkning av vilken man inte i ngon betydande grad anvnt andra ingredienser jmte fiskkonserver. Till matbrden**** hr ocks beredningar som kan jmfras med dem, ssom croissanter, tortilla och pita. Mngden salt behver dremot inte anges till exempel fr smrgskex och skorpor.

    Till frdigmat***** hr mltider som r avsedda att intas som sdana och som kan best av en eller flera komponenter: ssom mikromltider, ldrtter, soppor, mltidssallader,

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    75

    pizzor, fyllda piroger avsedda att intas som mat (ssom rispirog, kttpirog), sandwichar, fyllda smfrallor och bagetter och annat l iknande som bestr av flera komponenter. (Mrkningen kraftigt saltat i pulver och koncentrat avsedda fr tillredning av soppor, buljonger och sser bestms vanligen utgende frn salthalten i livsmedlet som r frdigt fr konsumtion. Denna princip tillmpas ocks p andra halvfrdiga rtter och livsmedel.) Till komponenterna i en konsumtionsfrdig mltid***** hr till exempel ktt-, fisk- och vegebullar och -biffar, grddpotatis och liknande, potatismospulver, frskpasta, grytmix, ssliknande mltidsingredienser, i vilka man utver vatten ocks kan tillstta andra ingredienser, sspulver, buljongprodukter och s vidare. Till mltidskomponenterna borde ocks hra ktt- och fiskberedningar avsedda fr tillredning. Kryddprodukter som innehller koksalt, ssom kryddpastor och kryddsser hr utver torkade kryddblandningar ocks till mltidskomponenterna, exempel

    - ketchup - grillsser - salladsdressingar - buljongkoncentrat och fonder - senap.

    Snackprodukter med tillsatt salt******. Till denna kategori borde hra till exempel potatis- och majschips, saltntter. Det finns olika snackprodukter och alla av dem innehller ndvndigtvis inte just alls salt. (Traditionella snackprodukter med tillsatt salt kan fr vissa konsumenters del utgra en betydande klla till salt. Numera kommer cirka en tredjedel av energiintaget frn mellanml som intas mellan mltiderna.)

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 9 och 30, bilaga I, stycke 11

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om att mrka vissa livsmedel som kraftigt saltade (1010/2014)

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1924/2006 om nringspstenden och hlsopstenden om livsmedel.

    5.5.1.4. Angivande av att ett livsmedel innehller mindre salt

    Handels- och industriministeriets frordning (1084/2004) 25 tillmpas fram till 13.12.2016. Efter det frn och med 13.12.2016 tillmpas den nya nationella frordningen (1010/2014) om kraftig saltning. Minskad saltning eller minskat innehll av salt Mrkningen lg salthalt har i praktiken slopats, eftersom grnsen som faststllts i frordningen om nrings- och hlsopstenden, 0.3 g s alt/100 g (0,12 g natrium) r s lg, att den inte lmpar sig fr sedvanliga livsmedel. Som ersttande mrkning kan framver anvndas mrkningen minskad saltning eller minskat innehll av salt (minskning minst 25 % jmfrt med en m otsvarande produkt) som fljer frordningen om pstenden). I Finland grs jmfrelsen i regel med nedre grnsen fr pstendet kraftigt saltat. Den som framfr pstendet behver d inte bertta vilken produkt man jmfrt med. Om pstendet anvnds om en produkt, i vilken den minskade saltningen

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    76

    inte fljer denna p rincip, ska tillverkaren till produkten kunna visa vilken produkt/produktkategori man jmfrt med. I tabell 3 och 4 har dessa minskningar frdigt rknats ut.

    5.5.2. Salthalten i ett ofrpackat livsmedel (frn och med 13.12.2016)

    Angivandet av salt halten i ofrpackade livsmedel p ett detaljhandelsstlle regleras nationellt med jord- och skogsbruksministeriets frordning 834/2014 och 1010/2014.

    P en det aljhandelsplats ska tillhandahllas information om mngden salt och vid behov att livsmedlet r kraftigt saltat, om salthalten verstiger den grns som faststllts i frordningen (1010/2014), fr fljande ofrpackade livsmedel (frn och m ed 13.12.2016): 1. ostar 2. korvar 3. andra kttberedningar som anvnds som charkvara 4. matbrd. Mngden salt anges i viktprocent vid tidpunkten fr beredningen eller p det s tt som sgs om nringsdeklaration i livsmedelsinformationsfrordningen. Mer om det, hur informationen om ofrpackade livsmedel anges, i punkt 4.8. Mrkningen kraftigt saltat fr ofrpackade livsmedel frn och med 13.12.2016 Livsmedlen ska mrkas med kraftigt saltat ocks i sdana fall, d de saluhlls eller annars verlts till konsumenten som ofrpackade p ett detaljhandelsstlle. Grnserna fr kraftigt saltat r de samma som fr frpackade livsmedel. Breddningen av skyldigheten till ofrpackade livsmedel r motiverad ur folkhlsans synvinkel. Fr ofrpackade livsmedels del krvs att i nformation om kraftig saltning enligt JSM:s frordning (1010/2014) frn och med 13.12.2016 s ka tillhandahllas fr fljande produktkategorier: ostar, 2) korvar, 3) andra kttberedningar som anvnds som charkvara och 4) matbrd. Dessa produktkategorier r centrala med tanke p saltintaget.

    Informationen om kraftig saltning ska ges till slutkonsumenten skriftligen p detaljhandelsstllet i en synlig och tydlig broschyr eller p en tavla i nrheten av livsmedlet. Information om saltet och kraftig saltning behver inte ges om sdana livsmedel, som livsmedelsfretagare som tillverkar sm mngder varor levererar direkt till slutkonsumenten eller till lokala detaljhandelsfretag som levererar direkt till slutkonsumenten. Mer information om informationen som ska ges om ofrpackade livsmedel i punkt 4.8.

    5.6. Nettokvantiteten

    Finska: *sislln mr

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    77

    Engelska: *the net quantity of the food *net quantity

    *net contents *net weight

    5.6.1. Hur nettokvantiteten anges

    Med nettokvantiteten avses mngden innehll i ett frpackat livsmedel vid frpackningstidpunkten. Som frpackningstidpunkt betraktas den tidpunkt, d livsmedlet r frdigt fr leverans till frsljning. Frpackningsmaterialets vikt fr inte ing i den angivna nettokvantiteten. Nettokvantiteten ska fr flytande produkters del anges i volymenheter och fr vriga livsmedels del i viktenheter. Nettokvantiteten ska fr livsmedlens del anges i vikt- och volymenheter (tabell 5) som allmnt anvnds i Finland.

    Tabell 5. Allmnt anvnda vikt- och volymenheter

    Uns eller ounce (oz) och pund e ller pound ( lb) r inte vikt- eller volymenheter som allmnt anvnds i Finland och drfr kan inte enbart de anv ndas i mrkningar p frpackningarna. Utver uns och pund ska sdana vikt- och volymenheter som r allmnt knda i Finland anvndas. Vikt- och volymenheterna fr anges enbart p ett s prk som allmnt anvnds i internationell handel frutsatt att d e r begripliga och inte vilseleder konsumenten. Nettovikten kan sledes anges till exempel p engelska net weight 200 gram. D ett fas t livsmedel sljs i saltlag, kryddlag, sockerlag eller annan m otsvarande lag, skall i samband med det sammanlagda innehllet anges det fasta livsmedlets vikt utan lag, om syftet med lagen r att tjna som ett medium som r obetydligt med tanke p kparens val (exempel rdbetor i ttikslag 380 g, v arav rdbetor 290 g). Om ett livsmedel r glaserat, anges nettovikten nd utan glasering (ssom frysta rkor). I denna punkt avses med en lag fljande varor, eventuellt i blandningar och ven i fryst eller djupfryst tillstnd, frutsatt att vtskan bara r ett k omplement till den ak tuella beredningens viktiga bestndsdelar och sledes inte en fr konsumentens val avgrande faktor: vatten, saltlsningar, saltlake; livsmedelssyror lsta i vatten, ttika; sockerlag, vattenlsningar med andra stningsmedel; i frga om frukt eller grnsaker, frukt- eller grnsaksjuicer. Lagen r ett obetydligt medium med tanke p kparen, om det i nte r meningen att lagen ska intas, ven om lagen pverkar konsumentens beslut vid val av produkt (ssom tonfisk i vatten eller olja). Om dremot ett fast livsmedel sljs i en sdan vtska,

    Viktenheter Volymenheter

    milligram (mg) milliliter (ml) gram (g) desiliter (dl) kilogram (kg) liter (l)

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    78

    som konsumenten vanligen anvnder som mat ssom grdde, ss eller fruktsirap, behver dubbla viktmrkningar inte gras i enlighet med bestmmelserna om angivande av nettokvantiteten. I sdana fall r det nd med tanke p k onsumenten att rekommendera att fr packningen frses med dubbla viktmrkningar. Om dubbla viktmrkningar inte gjorts frivilligt, r det nd obligatoriskt att ange mngden p den ingrediens som frekommer i livsmedlets beteckning i enlighet med bestmmelserna om angivande av mngden av en ingrediens (se punkt 5.4.2). 2.12 Hur nettokvantiteten anges (bilaga IX stycke 4 och 5) 2.12.2 Frordningen sger om ett livsmedel har glaserats ska nettovikten inte omfatta glaseringen. Det innebr att livsmedlets nettovikt i sdana fall motsvarar dess avrunna vikt. Ska svl net tovikten som den avr unna vikten anges p etiketten? Om ett fast livsmedel saluhlls i lag i ett krl, ska utver nettovikten/-kvantiteten ocks anges livsmedlets avrunna vikt. Med tanke p tillmpandet av denna punk t anses att fryst eller djupfryst vatten r en vtska, av vilket fljer att den avrunna nettovikten ska inkluderas i informationen p eti ketten utver nettovikten. Livsmedelsinformationsfrordningen sger ocks att om ett fryst eller djupfryst livsmedel har glaserats, ska nettovikten inte omfatta glaseringen (nettovikt utan glasering). Av det fljer att ne ttovikten som ska anges fr ett g laserat livsmedel r samma som den avrunna nettovikten. Enligt det o ch fr att konsumenten inte ska vilseledas kan nettokvantiteten anges p fljande stt: Dubbel angivelse: - nettovikt: X g och - avrunnen vikt: X g Jmfrande angivelse: - nettovikt = avrunnen vikt = X g En enda mrkning: - avrunnen vikt X g - nettovikt (utan glasering) X g (Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas) En gruppfrpackning r en fr packning som innehller en mngd sljenheter, konsumentfrpackningar. Om en gruppfrpackning innehller tv eller flera enhetsfrpackningar som innehller produkter av samma art och kvantitet och som betraktas som sljenheter, ska nettokvantiteten mrkas ut s att man anger enhetsfrpackningens nettokvantitet och enhetsfrpackningarnas antal, ssom lskedryck i tvpack 2 st. x 0,75 l = 1.5 l. Tillhandahllandet av denna information r nd inte obligatoriskt, om enhetsfrpackningarnas antal tydligt kan ses och rknas ut utan att gr uppfrpackningen ppnas och om minst en m rkning om nettokvantiteten i enhetsfrpackningarna samtidigt r tydligt synlig. Ett exempel p det r d enhetsfrpackningarna fogats ihop med en platsfilm eller pappkrage till en gruppfrpackning. Om en gr uppfrpackning innehller tv eller flera enhetsfrpackningar som inte betraktas som sljenheter, ska nettokvantiteten anges s att m an mrker ut den sammanlagda nettokvantiteten och enhetsfrpackningarnas antal, ssom p en

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    79

    frpackning med tepsar 50 g, 25 s t.. En noggrannare angivelse r ocks godtagbar, ssom 25 st. x 2 g = 50 g. Om enhetsfrpackningarna r sljenheter avsedda att sljas en och en, ska kvantiteten i dem anges. Om det inte r mjligt att ange det exakta sammanlagda antalet i en gruppfrpackning, kan detta antal undantagsvis utgra det genomsnittliga antalet. Man kan ocks anvnda ordet cirka eller ngon annan motsvarande ordalydelse eller frkortning. Om en gr uppfrpackning bestr av tv eller flera enhetsfrpackningar som inte betraktas som sljenheter och som inte innehller samma mngd av samma produkt, ska utver hela frpackningens nettokvantitet ocks anges enhetsfrpackningarnas sammanlagda antal. Mrkningarna p fr packningen fr inte vilseleda kparen i frga om livsmedlets kvantitet. Mrkningarna om nettokvantiteten anses vilseledande, om de i nte uppfyller kraven som stllts p nettokvantiteten. I tillsynen ver nettokvantiteten i frpackningar med konstant kvantitet fljs handels- och industriministeriets beslut om frdigfrpackningar (179/2000). Vid bedmning av ett varuparti beaktas som bedmningsgrunder svl de enskilda frpackningarnas nettokvantitet som medeltalet fr dem. I ett varuparti fr enskilda frpackningars nettokvantitet variera inom vissa grnser, men nettokvantiteten ska i genomsnitt vara lika stor som eller strre n den angivna vikten. Vid kontroll av ett varuparti vgs vanligen inte alla frpackningar som ingr i partiet, utan endast ett representativt slumpmssigt prov som tagits av det. Om provet inte uppfyller kraven som stllts p frpackningarnas nettokvantitet eller medelvrdet fr den, mste nettokvantiteterna som angetts p frpackningarna betraktas som inkorrekta och vilseledande. Tillverkaren eller frpackaren eller ngon annan fretagare som ansvarar fr livsmedlet svarar fr att en fr digfrpacknings nettokvantitet eller den fak tiska nettokvantiteten mts och kontrolleras. Mtningen ska gras med lagliga mtdon som lmpar sig fr mttgrderna.

    e-mrkning

    En frdigfrpackning, i vilken nettokvantiteten kontrolleras enligt handels- och industriministeriets beslut om frdigfrpackningar (179/2000), fr frses med en sdan e-mrkning, som nrmare definieras i beslutet i frga. Man kan brja anvnda mrkningen efter att man lmnat en anmlan om saken till kontrollorganet (Inspecta Oy) och den fak tiska nettokvantiteten i varje frpackning mts eller ocks ska en ann an metod godknnas fr verksamheten. Kontrollorganet ska utfra kontroll senast inom sex mnader efter att anmlan lmnats. Skerhets- och kemikalieverket (Tukes) vervakar att beslutet fljs.

    Srskilda bestmmelser

    I srskild lagstiftning finns bestmmelser om hur nettokvantiteten i vissa livsmedel ska anges. P frpackningen till klassificerade gg av klass A ska anges viktklassen, som ocks inbegriper viktklassens variationsintervall i gram.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    80

    Mrkning av nettokvantiteten fr livsmedel som sljs ofrpackade dvs. i lsvikt I den nationella livsmedelsinformationsfrordningen (834/2014) ingr inga bestmmelser om hur nettokvantiteten fr livsmedel som sljs i lsvikt ska mrkas ut. I 46 kplagen (355/1987) som reglerar handeln med ls egendom konstateras att Om priset ska berknas efter varans vikt, avrknas frst frpackningens vikt. Livsmedelsskerhetsverket eller ngon annan tillsynsmyndighet har inte skyldighet att utva tillsyn med std av denna lag, utan lagen r i sig frpliktande fr fretagarna och den tillmpas i rttsfall. Tillfrlitligheten hos mtinstrument som utnyttjas i handeln vervakas av Skerhets- och kemikalieverket och regionfrvaltningsmyndigheterna. Genom kontroll av de mtinstrument som anvnds vid faststllande av priset dvs. genom justering skerstlls att konsumenten fr den mngd av en produkt, som han betalat fr och att kpmannen fr rtt ersttning fr produkten han slt. I torghandel eller motsvarande handel kan man slja fasta produkter ocks utgende frn volymen, ssom jordgubbar till literpris (Lagen om mtinstrument 707/2011).

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 9 och 23, bilaga IX

    Handels- och industriministeriets beslut om frdigfrpackningar (179/2000) Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1308/2013 om upprttande av en

    samlad marknadsordning fr jordbruksprodukter och om upphvande av rdets frordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, artikel 78, bilaga VII, del VII och tillgget till del VI

    Kommissionens frordning (EG) nr 589/2008 om tillmpningsfreskrifter fr rdets frordning (EG) nr 1234/2007 nr det gller handelsnormerna fr gg (frordningen om handelsnormerna fr gg), artikel 4 och 12

    Europaparlamentets och rdets direktiv (2007/45/EG) om faststllande av bestmmelser fr frdigfrpackade varors nominella mngder, om upphvande av rdets direktiv 75/106/EEG och 80/232/EEG samt om ndring av rdets direktiv 76/211/EEG, artikel 4 och 6

    Lagen om mtinstrument 707/2011, 17 .

    5.6.2. Undantag

    I fljande fall kan nettokvantiteten lmnas omrkt:

    Livsmedel fr vilka volymen eller vikten vsentligt minskar och som sljs styckevis eller vgs i kparens nrvaro (till exempel bageriprodukter, ssom kakor, brd, pajer).

    Ltta frpackningar till frska grnsaker, br, frukter och svampar, ssom nt,

    filmer eller andra ltta emballage fr inkluderas i nettokvantiteten.

    Om nettokvantiteten i frpackningen r mindre n 5 g eller 5 ml. Observera att detta nd inte gller kryddor eller kryddrter. Exempel p detta r sm psar med salt, socker, tomatketchup och senap. (Fr sockrets del behver

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    81

    nettokvantiteten inte anges i mrkningarna p frpackade produkter som vger mindre n 20 g.)

    Livsmedel som vanligen sljs styckevis, om antalet produkter tydligt kan ses och

    rknas ut utan att frpackningen ppnas, eller om s inte r fallet, antalet mrkts ut p etiketten.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 23, bilaga IX

    Rdets direktiv 2001/111/EG om vissa former av socker avsedda som livsmedel, artikel 2, stycke 2).

    5.6.3. Fyllnadsgraden

    Konsumenterna fr inte vilseledas genom det s tt p vilket livsmedel mrks, marknadsfrs och presenteras, inbegripet deras form, utseende eller frpackning, de frpackningar som anvnds, det stt p vilket de arrangeras, den milj i vilken de exponeras och den information om dem som finns tillgnglig oavsett medium. En frpackning kan vara vilseledande i sdana fall, d frpackningens utseende ger den uppfattningen att nettokvantiteten r strre n vad den i verkligheten r. I praktiken ska uppmrksamhet fstas vid bland annat fl jande faktorer d m an bedmer om en frpackning r vilseledande eller inte:

    Frpackningen innehller mycket tomt utrymme utan att det r tekniskt ndvndigt. Om frpackningens fyllnadsgrad r relativt lg och den ltt kunde hjas med den frpackningsteknik som anlitas, kan frpackningen vara vilseledande. Fyllnadsgraden i frpackningar som innehller en eller flera inner- eller portionspsar r ofta relativt lg oavsett frpackaren.

    Anvndning av mycket frpackningsmaterial kan vara vilseledande, exempelvis

    nr en frpackning har dubbla vggar, mellanlock, hjt botten, r mngdubbelt frpackad etc.

    I vilseledande fall ska fretagaren frse frpackningen med kompletterande mrkningar om nettokvantiteten i frpackningen.

    Sdana kompletterande mrkningar om nettokvantiteten kan vara exempelvis "nettokvantiteten r x procent av frpackningens yttre volym" eller "innehllet nr denna grns" eller "en bild av livsmedlet i naturlig storlek och antalet stycken".

    I praktiken bedms om en fr packning r vilseledande eller inte endast i frga om sdana frpackningar, i vilka fyllnadsgraden dvs. andelen innehll av frpackningens yttre volym understiger 75 procent. Evira rekommenderar att fr packningen frses med mrkningar om fyllnadsgraden tminstone i fljande fall: Exempel Soppingredienser.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    82

    D fyllnadsgraden fr soppingredienser i form av pulver, flingor eller gryn som frpackats i ett kartonghlje r

    under 60 % och frpackningen innehller en portionspse under 55 % och frpackningen innehller tv portionspsar under 50 % och frpackningen innehller tre portionspsar under 45 % och frpackningen innehller fyra portionspsar.

    Exempel Spannmlsprodukter. D fyllnadsgraden fr en s pannmlsprodukt i form av pulver, flingor eller gryn som frpackats i ett kartonghlje r

    under 75 % och frpackningen innehller en innerpse under 60 % och frpackningen innehller en innerpse.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 7

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 178/2002, artikel 16.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    83

    5.7. Datummrkningarna

    Bst fre eller sista frbrukningsdagen

    P frpackningen till ett livsmedel skall anges livsmedlets minsta hllbarhetstid (mrkningen bst fre), med vilket avses den tidpunkt, till vilken livsmedlet riktigt frvarat tminstone kvarhller de egens kaper som r specifika fr livsmedlet. P frpackningen till ett mikrobiologiskt lttfrdrvligt livsmedel ska i stllet fr minsta hllbarhetstiden anges sista anvndningstidpunkten, med vilket avses den ti dpunkt, fram till vilken livsmedlet fr anvndas. Vid bedmning av vilken datummrkning som ska vljas lnar det sig att utver livsmedlets karaktr ocks beakta vilka faktorer som pverkar livsmedlet hllbarhet, ssom livsmedlets sammansttning, tillverkningsmetoden och frpackningsteknologin. Exempel p m ikrobiologiskt lttfrdrvliga livsmedel finns i punkt 5.7.2. P andra lttfrdrvliga livsmedel rcker det med en bst fre -mrkning. P vissa livsmedel krvs med std av srskild lagstiftning just om dem ocks andra datummrkningar n de som nmnts ovan (punkt 5.7.5). Om datummrkningarna om hllbarhetstiden anges minst med en da gs eller mnads precision, kan de ocks anvndas som livsmedelspartiets identifikation (mer om detta i punkt 5.11).

    Ansvar fr mrkningarna

    Tillverkaren eller frpackaren har som uppgift att utr eda livsmedlets hllbarhet och utgende frn den av gra hurdan datummrkning som krvs p fr packningen. Sista anvndningstidpunkten ska faststllas enligt de frvaringstemperaturer som lagstiftningen frutstter s, att produkten i de temperaturerna hller sig nda fram till den angivna tidpunkten. Datummrkningen anger den tidpunkt, till vilken produkten oppnad kvarhller de egenskaper som r specifika fr den (bst fre) eller vid vilken produkten senast ska anvndas. Om en produkt, ssom en rund ost, styckas och omfrpackas, ska dess hllbarhetstid bedmas p ny tt. Tillverkaren eller frpackaren svarar fr att produkten rtt frvarad kvarhller de egenskaper som r specifika fr den och kan anvndas nda fr am till den angi vna tidpunkten. Tidpunkten som angivits p frpackningen fr utan srskilt vgande skl inte senare ndras. D fel i datummrkningar uppdagas ska f rn fall till fall vervgas vad man ska gra. Exempel: Om man i egenkontrollen i en butik uppdagar att ett l ivsmedel datummrkts p fel stt, ssom bst fre 15.20.3015, ska fretagaren som ansvarar fr mrkningarna eller sljaren under vars namn eller firmanamn livsmedlet saluhlls och ocks tillsynsmyndigheten omedelbart informeras om saken. Produkterna kan under egenkontrollen returneras till varuleverantren som rttar till mrkningsfelet. Om det inte rr sig om ngot stort parti, kan fretagaren som svarar fr mrkningarna i fallet i frga snda nya rttade etiketter till butiken, dr produkterna sedan ometiketteras. Saken ska vervgas frn fall till fall. Ett exempel p de t r ett bs t fre -mrkningsfel p en produkt, som enligt lagstiftningen inte behver frses med ngon s dan mrkning, ssom fast socker eller salt. Livsmedel kan ocks frn fall till fall sknkas till mathjlp (nsta exempel). Exempel: Om man under tillverkning eller lagring av frdigfrpackade livsmedel konstaterar att en produkt har ett sdant fel, att den inte kan lggas till frsljning, till

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    84

    exempel om den r frsedd med felaktiga mrkningar eller om den inte alls motsvarar mrkningarna p fr packningen (om till exempel en burk ppeljuice innehller apelsinjuice), kan produkten sknkas till mathjlp. Ett villkor fr detta r att produkten inte medfr fara fr ngon och att information om de felaktiga mrkningarna ocks gr vidare till produktens slutanvndare i samband med verltelsen av produkten. Om en felaktig produkt redan kommit ut i handeln och mste terkallas, fr en sdan produkt, om tillverkaren och livsmedelstillsynsmyndigheten det tillter, sknkas till mathjlp, om produkten inte medfr fara fr konsumenterna. (Livsmedel som verlts till mathjlp, Eviras anvisning 16035/1, punkt 3.1.)

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 24 och bilaga X.

    Anvisningar

    Eviras anvisning 16035/1: Livsmedel som verlts till mathjlp.

    5.7.1. Minsta hllbarhetstiden

    Finska: *parasta ennen (bst fre) *vhimmisilyvyysaika (minsta hllbarhetstid)

    Engelska: *best before (bst fre) *minimum durability (minsta hllbarhetstid)

    Minsta hllbarhetstiden anges med uttrycket "bst fre", efter vilket tidpunkten anges p fljande stt (tabell 6):

    Tabell 6. Hur ett livsmedels hllbarhet pverkar hurdan datummrkningen ska vara.

    Livsmedlets hllbarhetstid Datummrkningens precision

    Exempel

    hgst 3 mnader dag och mnad bst fre 31.7.

    ver 3, men hgst 18 mnader mnad och r bst fre utgngen av juli 2016

    ver 18 mnader r bst fre utgngen av 2016

    alla ovan nmnda hllbarhetstider

    dag, mnad och r bst fre 31.7.2016

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    85

    Minsta hllbarhetstiden kan alltid anges i formen dag, mnad och r uttryckligen i denna ordningsfljd. Som livsmedelsinformationsfrordningen sger rknas ocks den m nad och det r som angivits som bst fre -tidpunkt in i hllbarhetstiden. Bst fre -tidpunkten innebr sledes noggrant uttryckt stunden just innan den tidpunkt som nmnts p frpackningen lper ut. D hllbarhetstiden anges i form av mnad och r eller enbart med en mnads precision rekommenderas drfr att ordet utgngen av lggs till fre datumet (se tabellen ovan). P flersprkiga frpackningar kan datummrkningen ocks ha formen bst fre utgngen av tidpunkten: dd.mm.. allt enligt de v riga sprkens uppbyggnad. Konsumenten blir d inte oviss i frga om den riktiga hllbarhetstiden. Det tillverkningsdatum som angivits p fr packningen i kombination med hllbarhetstiden (exempel hllbar i fem mnader) eller en hnv isning till frvaringsanvisningarna erstter inte den m rkning om minsta hllbarhetstid, som livsmedelsinformationsfrordningen frutstter. Datummrkningen kan ocks placeras p ngon annan plats n efter "bst fre" -mrkningen under frutsttning att man i samband med mrkningen hnvisar till den plats p frpackningen, dr datumet finns angivet. Datummrkningen ska vljas s, att livsmedlet tminstone tills dess kvarhller sina specifika egenskaper (ssom frg och smak). Datummrkningen som hnfr sig till bst fre -mrkningen ska vara den samma i alla sprkversioner. Om olika datummrkningar hnfr sig till en bst fre -mrkning ssom "parasta ennen 3.7.2016", "bst fre 4.8.2016", "best before 5.9.2016", "mindestens haltbar bis 6.10.2016", ska mrkningarna anses vilseledande p det s tt, som avses i artikel 7 i livsmedelsinformationsfrordningen. Mrkningarna i bst fre -datummrkningen ska vara tydliga och begripliga. Hr fljer ngra exempel p sdana mrkningar, som inte uppfyller dessa krav och som sledes inte kan anses godtagbara (tabell 7).

    Tabell 7. Exempel p otydliga datummrkningar som rttats till.

    Otydliga mrkningar Mrkningarna borde ha formen

    bst fre 28.16 - bst fre utgngen av februari eller - bst fre 28.02.2016 (februari har 28 eller 29 dagar)

    bst fre 030516 - bst fre 3.5.2016

    bst fre utgngen av augusti 16 bst fre utgngen av augusti 2016

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    86

    Datummrkningar angivna i omvnd ordning r inte tillrckligt tydliga och mste drfr anses vilseledande. Minsta hllbarhetstiden bst fre 2.3.2016 kan till exempel vara angiven p frpackningen i formen 16/03/02 och mste d anses vilseledande. Hur en frkortning av ord pverkar hur begripliga datummrkningarna r har behandlats i punkt 2.2, dr det k onstateras att konsumenten inte kan antas begripa frkortningar som sad eller s.a.d. (sista anvndningsdag) eller b.f. (bst fre) och de anses drfr strida mot bestmmelserna.

    Saluhllande och anvndning av ett livsmedel efter bst fre -datumet

    Ett livsmedel kan sljas och anvndas ocks efter bst fre -datumet under frutsttning att dess kvalitet inte vsentligt frsmrats. Ansvaret fr livsmedlets kvalitet ligger i detta fall hos sljaren eller den som verlter livsmedlet. Fr att konsumenterna nd inte av misstag ska kpa livsmedel med utgngen datummrkning, ska det i samband med produkten som saluhlls eller verlts anges att datumet lpt ut. Syftet med angivandet av minsta hllbarhetstiden r att skydda konsumenten s, att denna inte behver kpa produkter som blivit gamla. Drfr mste det anses som vilseledande att produkter med utgngen datummrkning tas ur sina frpackningar och sljs i lsvikt till konsumenterna utan att ange att datumet lpt ut.

    Datummrkningen p livsmedel som lagrats som frysvara

    Livsmedel som lagrats djupfrysta eller frysta kan sljas till konsumenter eller storhushll helt eller delvis upptinade om det i mrkningarna p frpackningen eller i en broschyr tydligt anges att de lagrats djupfrysta eller frysta och att de inte fr frysas p nytt efter att de tinats upp. I nrheten av livsmedlets beteckning ska ocks anges Upptinat eller ngon annan motsvarande angivelse. I praktiken antecknar tillverkare av exempelvis memma eller ldmat som minsta hllbarhetstid p frpackningen den tidpunkt, fram till vilken produkten hller sig som djupfryst och utver detta i nformation om hur mnga dagar den hl ler sig i kallfrvaring efter upptiningen. Ett sdant frfarande kan anses godtagbart.

    Srskilda bestmmelser

    I srskild lagstiftning ingr vissa bestmmelser, enligt vilka bst fre -mrkningen r obligatorisk p frpackningarna till vissa livsmedel. Frpackningar eller krl som innehller tillsatser eller aromer som saluhlls till konsumenter ska mrkas med bst fre -tidpunkt eller sista anvndningstidpunkt p det stt som livsmedelsinformationsfrordningen sger.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 7 och 24 och bilaga X

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om djupfrysta livsmedel (818/2012), 7 Europaparlamentets och rdets frordning om livsmedelstillsatser 1333/2008 (med

    ndringar), kapitel IV

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    87

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1334/2008 om aromer och vissa livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper fr anvndning i och p livsmedel, med ndringar, kapitel IV.

    5.7.2. Sista frbrukningstidpunkten eller sista frbrukningsdagen

    Finska: *viimeinen kyttajankohta (sista frbrukningstidpunkt) *viimeinen kyttpiv (sista frbrukningsdag)

    xxx Engelska: *use by date (sista frbrukningstidpunkt) *last date of use (sista frbrukningsdag) Sista frbrukningstidpunkten antecknas p frpackningen med uttrycket "sista frbrukningstidpunkt" eller "sista frbrukningsdag" efterfljt av ett datum i form av dag och mnad och vid behov ven rtalet uttryckligen i denna ordningsfljd. I samband med informationen i frga ska ges frvaringsanvisningar. Sista frbrukningstidpunkten anges till exempel som "sista frbrukningstidpunkt 27.9. eller "sista frbrukningsdag 27.9.2015". ven andra datummrkningar r mjliga, om de r tydliga och synliga (se "bst fre" -mrkning ovan). Sista frbrukningstidpunkten anges p m ikrobiologiskt lttfrdrvliga livsmedel. Enligt lagstiftningen om pskrifter p frpackningar r mikrobiologiskt lttfrdrvliga livsmedel produkter som ltt frskms och drfr utgr en hlsorisk redan efter kortvarig frvaring. Exempel p sdana livsmedel, svida de inte gjorts hllbara till exempel med hjlp av vrmebehandling och/eller konserveringsmedel eller med andra metoder r: 1. obehandlad mjlk och produkter drav 2. ggprodukter 3. frskt ktt, organ, blod och frsk plasma 4. kttfrs och andra otillredda kttprodukter 5. frsk fisk, fiskrom och krftdjur 6. frsksaltad och kallrkt fisk 7. sdana ingredienser i maten, efterrtter och konditoriprodukter, som inte

    vrmebehandlats. Om det r r sig om mikrobiologisk lttfrdrvliga portionsfrpackningar, ska sista frbrukningstidpunkten anges p varje frdigfrpackad portion. Ocks andra produkter n de som nmnts i frteckningen kan vara mikrobiologiskt lttfrdrvliga och krver sledes mrkning med "sista frbrukningsdag". Livsmedelsfretagaren mste alltid frn fall till fall bedma om en pr odukt ska anses mikrobiologiskt lttfrdrvlig eller inte. Livsmedel fr inte sljas efter sista frbrukningsdagen och inte heller anvndas vid tillredning av ett livsmedel som ska sljas eller serveras.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 7 och 24 och bilaga X

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    88

    Europaparlamentets och rdets frordning om livsmedelstillsatser 1333/2008 (med ndringar), kapitel IV

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1334/2008 om aromer och vissa livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper fr anvndning i och p livsmedel, med ndringar, kapitel IV.

    5.7.3. Nedfrysningsdatumet

    Finska: *pakastuspivmr Engelska: *date of freezing Det r obligatoriskt att ange nedfrysningsdatumet endast i mrkningarna p frdigfrpackat fryst ktt, frysta kttberedningar och frysta obearbetade fiskeriprodukter. 2.10 Nedfrysningsdatum eller frsta nedfrysningsdatum, om produkten har frysts ned mer n en gng, i mrkningarna p fryst ktt, frysta kttberedningar och frysta obearbetade fiskeriprodukter (bilaga III) 2.10.1 r nedfrysningsdatumet eller frsta nedfrysningsdatumet, om produkten frysts ned mer n en gng, obligat oriskt i mrkningarna p ofrpackat fryst ktt, frysta kttberedningar och frysta obearbetade fiskeriprodukter? Nej. Nedfrysningsdagen r obligatorisk endast i mrkningarna p frdigfrpackat fryst ktt, frysta kttberedningar och frysta obearbetade fiskeriprodukter. Medlemsstaterna kan besluta om ett bredda detta krav att glla dessa produkter ocks som ofrpackade. 2.10.2 Hur definieras "obearbetade fiskeriprodukter i livsmedelsinformationsfrordningen? Med fiskeriprodukter avses alla viltlevande eller uppfdda salt- eller stvattensdjur (med undantag fr levande musslor, levande tagghudingar, levande manteldjur och levande marina snckor samt alla dggdjur, krldjur och groddjur) inklusive alla tliga former, delar och produkter av sdana djur. Obearbetade fiskeriprodukter r fiskeriprodukter som inte genomgtt ngon bearbetning, och till dem rknas ocks produkter som har delats, styckats, trancherats, skivats, benats ur, hackats, fltts, krossats, skurits upp, rengjorts, putsats, skalats, malts, kylts, frysts, djupfrysts eller tinats. (Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas) Nedfrysningsdagen eller frsta nedfrysningsdagen ska anges p fljande stt: Den ska fregs av orden Nedfryst den .... Dessa ord ska tfljas av sjlva datumet eller en hnvisning till var datumet finns angivet. Datumet ska tydligt best av dag, mnad och r, i denna ordning, exempel Nedfryst den dd/mm/ (Nedfryst 15/11/2014 eller Nedfryst 15.11.2014).

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 7 och 24 och bilaga III och X

    Anvisningar

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    89

    Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av

    livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas (31.1.2013), punkt 2.10.

    5.7.4. Lttnader som gller datummrkningarna

    I livsmedelsinformationsfrordningen (bilaga X) ingr en frteckning ver sdana livsmedel, som inte behver frses med en "bst fre" -mrkning, bland annat

    Bageriprodukter och brd som till sina egenskaper r sdana att de normalt frtrs inom ett dygn (24 timmar) efter tillverkningen, ssom bagett och smfralla frpackad i papperspse. Detta undantag gller nd inte sdana produkter, som saluhlls i flera dagar. Hrda stsaker av socker (stsaker, som s gott som enbart bestr av smaksatt eller frgat socker). Med stsaker av socker jmstlls d motsvarande produkter som stats med ngot annat stningsmedel. Choklad, stsaker som huvudsakligen bestr av choklad, lakrits och marmelad ska dremot frses med en bst fre -mrkning. Tuggummi och liknande produkter Frska br, frukter, grnsaker och svampar, som inte skalats, styckats eller behandlats p annat motsvarande stt (gller inte groddar och andra liknande produkter) ttika Salt och saltprodukter Socker i fast form.

    Ocks p annat hll i lagstiftningen finns bestmmelser som sger att ngra produkter inte behver frses med ngon datummrkning.

    P portionsfrpackningar till glass kan datummrkningen utelmnas, om mrkningen i frga finns p produktens gruppfrpackning. P frpackningen till levande musslor kan minsta hllbarhetstiden ersttas med mrkningen dessa djur skall vara levande vid frsljning.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 24 och bilaga X

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) 853/2004 om faststllande av srskilda hygienregler fr livsmedel av animaliskt ursprung, bilaga III, avsnitt VII, kapitel VII, stycke 2.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    90

    5.7.5. vriga datummrkningar

    I srskild lagstiftning ingr vissa bestmmelser om att annan datummrkning n minsta hllbarhetstiden eller sista frbrukningstidpunkten, ssom tillverkningstidpunkten och frpackningsdagen ska anges p frpackningen. - Innerfrpackningar och emballage som innehller kollagen skall vara frsedda med

    pskriften kollagen avsett som livsmedel och med datum fr beredningen. - Fngst- och upptagningsdagen fr frsk fisk ska tydligt skriftligt anges i samband

    med frsljningen. (Fr nrvarande utreds nnu om kravet i frga kan behllas nationellt.)

    - P gg och ggfrpackningar anges minsta hllbarhetstiden (bst fre), som r

    hgst 28 dagar efter vrpningsdagen eller vrpningsperiodens frsta dag. - Frpackningar till matpotatis ska frses med antingen frpackningsdatumet eller en

    bst fre -mrkning och frvaringsanvisningar. - P frpackningen till levande musslor ska anges frpackningsdatumet, som

    tminstone bestr av dag och mnad. Datumet som anger minsta hllbarheten kan ersttas med mrkningen dessa djur skall vara levande vid frsljning.

    Konsumenterna skulle allt oftare ocks vilja f information om hur gammalt ett livsmedel r. Drfr har vissa fretag utver minsta hllbarhetstiden ocks brjat ange tillverknings- och frpackningstidpunkten p frpackningarna. Eftersom detta frfarande vsentligt frbttrar informationen till konsumenterna, rekommenderar Livsmedelsskerhetsverket att livsmedelsfrpackningarna frivilligt frses med sdana datummrkningar.

    Frfattningar

    Kommissionens frordning (EG) nr 589/2008 om tillmpningsfreskrifter fr rdets frordning (EG) nr 1234/2007 nr det gller handelsnormerna fr gg (frordningen om handelsnormerna fr gg), artikel 12 och 13

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) 853/2004 om faststllande av srskilda hygienregler fr livsmedel av animaliskt ursprung, bilaga III, avsnitt VII, kapitel VII, stycke 2 b och 3 och avsnitt XV, kapitel V

    Kvalitetskrav p saluhllandet av tidig potatis och matpotatis och p tillsynen ver handelskvaliteten FFV-52, Version 2011

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning (264/2012) om krav i frga om vissa livsmedel (ndring 308/2013), 4

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning (1367/2011) om livsmedelshygienen i anmlda livsmedelslokaler, 13 .

    5.8. Fretagarens namn och adress

    Finska: *valmistaja (tillverkare)

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    91

    *pakkaaja (frpackare) *myyj (frsljare) *toimija (fretagare) Engelska: *producer (tillverkare)

    produced by..., made by, (baked by, bottled byetc)

    *packer (frpackare) packed by...

    *seller (frsljare) distributed by...

    *produced for, prepared for (tillverkat fr) *food business operator (livsmedelsfretagare)

    Enligt artikel 9 i livsmedelsinformationsfrordningen ska frpackningen frses med namnet p den livsmedelsfretagare, under vilkens namn eller firmanamn livsmedlet saluhlls eller om denna fretagare inte ligger inom unionen, den fretagare som idkar infrsel till unionsmarknaden. Den ansvariga fretagaren kan vara den fr etagare som tillverkat, ltit tillverka, frpackat eller saluhller (marknadsfr, lter tillverka) livsmedlet i Europeiska unionen, och dennas namn, firma eller hjlpfirma och adress ska synas p frpackningen. Konsumenten fr nyttig tillggsinformation av det, vilken roll fretagaren som mrkts ut p frpackningen har vid tillverkning och/eller marknadsfring av produkten. Om man av fretagarens namn som mrkts ut p frpackningen eller annars av frpackningen fr en vilseledande uppfattning om fretagarens roll, r det skl att komplettera namnet med ett omnmnande om rollen fr att mrkningen inte ska vilseleda kparna (ssom tillverkat fr, frpackare eller marknadsfrare).

    Med en fretagare som lter tillverka ett livsmedel avses en sdan fretagare, som vid sidan om tillverkaren deltar i tillverkningen av livsmedlet genom att anskaffa tillverkningsmnen eller bestmma produktens sammansttning eller p ngot annat stt vsentligt pverka tillverkningen. Med tillverkare avses den fretagare, som frdlat eller sammansatt livsmedlet eller genom ngon annan bearbetning gett livsmedlet dess slutliga form. Med tillverkning avses frenande av livsmedlet med andra ingredienser, tillredning, konservering eller annan motsvarande bearbetning. Som tillverkning betraktas dremot inte frpackning, sortering, rengring, rensning, enkel torkning eller annan blygsam bearbetning av ett livsmedel.

    Fr jordbruksprodukter och plockade naturprodukter kan inte nmnas ngon ti llverkare och p fr packningar till sdana anges drfr antingen namnet p frpackaren eller sljaren i EU. Frpackningar till grnsaker och frukter avsedda att s ljas frska (hela frukter, br och grnsaker) ska alltid mrkas med frpackarens namn och adress. Adressen kan vara en gatuadress, postbox eller annan adress med sdan precision att post till fretaget kommer fram. Det rcker inte med enbart webbadressen. Enbart www.adress rcker sledes inte. Syftet med denna i nformation r att skerstlla att fretagaren som svarar fr produkten utgende frn informationen vid behov kan ns.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    92

    Tillsynsmyndigheterna mste ocks kunna n fr etagaren. Drfr kan precisionen variera frn fall till fall beroende p om fretaget r s knt, att det r cker med enbart postnumret och ortens namn fr att precisera lget eller s oknt, att det frutstter att en noggrann gatuadress anges. Adressen behver inte anges p bde finska och svenska. Tillverkarens adress behver inte vara adressen till den fabrik som tillverkat produkten, utan den kan ocks vara till exempel adressen till huvudkontoret eller konsumentrdgivningen.

    Frfattningar

    Livsmedelslagen (23/2006), 6 11 mom. Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om

    tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 8 Kommissionens genomfrandefrordning (EU) nr 543/2011 om

    tillmpningsfreskrifter fr rdets frordning (EG) nr 1234/2007 vad gller sektorn fr frukt och grnsaker och sektorn fr bearbetad frukt och bearbetade grnsaker, artikel 5 och bilaga I (inkluderande ndringarna i kommissionens genomfrandefrordning (EU) nr 594/2013).

    5.9. Kontroll- eller identifieringsmrkning och ursprungsmrkning

    Livsmedel av animaliskt ursprung ska enligt EG:s hygienlagstiftning frses med antingen ett kontrollmrke eller ett identifieringsmrke. Mrket ger information om anlggningen som tillverkat livsmedlet (anlggningens godknnandenummer) och den medlemsstat, i vilken anlggningen ligger. Kontrollmrket anbringas p djurets slaktkropp med vissa undantag. vriga produkter av animaliskt ursprung frses med ett identifieringsmrke. Mrket kan anbringas p pr odukten, innerfrpackningen eller frpackningen. D livsmedel av animaliskt ursprung befinner sig i en k onsumentfrpackning, rcker det med en i dentifieringsmrkning enbart p k onsumentfrpackningen. Utver identifieringsmrkningen skall frpackningarna ocks alltid frses med fretagarens namn och adress p det stt som livsmedelsinformationsfrordningen sger. Hur kontroll- och identifieringsmrket anvnds, begrnsningar i anvndningen, mrkets form och mrkningsmetoden behandlas i huvuddrag i denna handbok.

    5.9.1. Kontrollmrkningen

    Kontrollmrkningen regleras av frordningen om kontroll av animaliska livsmedel (EG) 854/2004. Med kontrollmrkning avses ett m rke, som pvisar att slaktkroppen vid kttbesiktning godknts fr anvndning som livsmedel. Kontrollmrkningen r begrnsad enbart till djurets slaktkropp och en v eterinr i tjnstefrhllande vervakar hur mrkningen utfrs. D ett dj ur slaktas, stmplar myndigheten djurets slaktkropp eller, om djuret styckas i halva slaktkroppar, kvartsparter eller halva slaktkroppar delade i tre delar med sdana kontrollmrken som avses i frordning (EG) 854/2004. Kontrollmrket anbringas p ktt frn tama hov- och klvdjur, hgnat vilt av dggdjur, utom hardjur, och frilevande storvilt.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    93

    Frgmnena som anvnds vid kontrollmrkning ska vara tilltna i enlighet med gemenskapsreglerna om livsmedelsfrger. Det ovala mrket anger namnet p det land dr anlggningen r belgen, slakt eriets godknnandenummer och, om anlggningen r belgen i Europeiska gemenskapen, gemenskapens frkortning. Namnet p det l and dr anlggningen r belgen kan vara utskrivet i sin helhet med versaler eller angivet med en tv bokstavskod. I kontrollmrket kan finnas ett nummer eller en i dentifikation som anger vilken veterinr som utfrt besiktningen. Djur som ndslaktats p ngot annat stlle n ett slakteri ska mrkas med en annorlunda stmpel. Livsmedelsfretagare fr avlgsna ett kontrollmrke som anvnts p det stt som avses i frordning (EG) nr 854/2004 endast om de styckar kttet eller bearbetar det eller hanterar det p ngot annat stt.

    5.9.2. Identifieringsmrkningen

    Identifieringsmrkningarna regleras av frordningen om hygienregler fr animaliska livsmedel (EG) (853/2004). Identifieringsmrkningen ska gras innan produkten lmnar produktionsanlggningen. En livsmedelsfretagare mrker animaliska livsmedel som levereras frn godknda anlggningar med ett sdant identifieringsmrke som avses i frordning (EG) nr 853/2004, om det inte frutstts att de mrks med ett sdant kontrollmrke som avses i frordning (EG) nr 854/2004. Animaliska livsmedel r sdana livsmedel, som tillverkats enkom av animaliska tillverkningsmnen eller sdana livsmedel, i vilka vegetabiliskt material sammanslagits med oprocessat animaliskt material. Honung och blod hr ocks till animaliska livsmedel. Frpackningar med honung behver nd inte frses med ngot identifieringsmrke, eftersom bilaga III till frordning (EG) nr 853/2004 inte innehller ngra krav som gller dessa produkter. Livsmedelslokaler som hanterar honung behver slunda inte godknnas som anlggningar och de behver inte frse frpackningarna med ngon identifieringsmrkning. Ett sammansatt livsmedel svl ett vegetabiliskt livsmedel som ett frdlat livsmedel av animaliskt ursprung. Ocks sdana sammansatta produkter, som tillverkas i en anlggning som tillverkar produkter av animaliskt ursprung, kan frses med en identifieringsmrkning fr animaliska produkter. Om en livsmedelsfretagare s nskar, fr han frse alla livsmedel som tillverkats i anlggningen, ssom morotslda, med anlggningens identifieringsmrke. Det ovala mrket anger namnet p det land dr anlggningen r belgen och, om anlggningen r belgen i Europeiska gemenskapen, gemenskapens frkortning. Namnet p det land dr anlggningen r belgen kan vara utskrivet i sin helhet eller angivet med en tvbokstavskod. Om det rr sig om fiskeriprodukter som verskrider det faststllda grnsvrdet fr dioxin och dioxinliknande PCB-freningar (polyklorerade bifenyler), ska anlggningen mrka fiskeriprodukter avsedda fr den finska och svenska eller finska, svenska och lettiska marknaden med en rektangulr tillggsmrkning som omger identifieringsmrket. Identifieringsmrket kan anbringas p produkten, innerfrpackningen eller frpackningen. Om frpackningen innehller styckat ktt, ska mrket finnas p en p frpackningen fst eller tryckt etikett s, att det bryts d frpackningen ppnas. Det r

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    94

    nd inte ndvndigt, om frpackningen frstrs d den ppnas. Om en innerfrpackning ger produkten samma skydd som frpackningen, kan mrket fstas p innerfrpackningen.

    5.9.3. Producentkoden p gg

    Alla gg avsedda att sljas till storhushll och livsmedelsindustrin och strsta delen av ggen avsedda att sljas i detaljhandeln mrks i stllet fr identifieringsmrket med en producentkod. Mrkningen r den s amma inom hela EU-omrdet. Finland har ett undantagsomrde (land, Uleborgs och Lapplands ln jmte landskapen Norra Karelen och Norra Savolax), inom vilket mrkningen inte r obligatorisk. En producent kan till exempel slja gg han producerat direkt till detaljhandeln inom undantagsomrdet utan vikt- och kvalitetsklassificering eller stmpling. Maximimngden r 30 000 kg om ret. Till storhushll och bagerier, anlggningar och annan livsmedelsindustri fr sdana gg inte levereras, eftersom branscherna i frga fr anvnda endast klassificerade gg av klass A. Producentkoden r inte heller obligatorisk, om producenten sljer gg di rekt frn produktionsplatsen eller frn drr till drr. gg som sljs p ett torg ska nd mrkas. Producentkodens frsta siffra anger produktionsmetoden, bokstavskombinationen efter denna produktionslandet och den s ista sifferserien produktionsgrden. I Finland r produktionsmetoden antingen 0 = ekologiska gg, 1 = frigende utomhus, 2 = frigende inomhus eller 3 = bu rhns. Landskoden fr Finland r FI oc h hela koden fr sledes formen 2FI2345. Producentkoden skall vara vl synlig, klart lslig och minst 2 millimeter hg. Med hjlp av koden kan myndigheterna spra ett gg nda fram till hnsgrden. I eller p frpackningen ska frklaras vad producentkoderna betyder och motsvarande information ska ges vid frsljning av gg i lsvikt (klassificerade).

    Frfattningar

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning (795/2014) om livsmedelshygien i anlggningar, bilaga II, kapitel 9, mom. 9.3

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 854/2004 om faststllande av srskilda bestmmelser fr genomfrandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att anvndas som livsmedel, kapitel I, artikel 2, stycke 1 i), kapitel II, artikel 5, stycke 2 och bilaga I, avsnitt 1, kapitel III

    Europaparlamentets och rdets frordnings (EG) 853/2004 om faststllande av srskilda hygienregler fr livsmedel av animaliskt ursprung (hygienfrordningen om animaliska livsmedel), kapitel I, artikel 1, stycke 2, kapitel II, artikel 5 och bilaga II, avsnitt 1, bilaga III, avsnitt I, kapitel VI, stycke 9 och bilaga III, avsnitt VII, kapitel 1, stycke I och kapitel VII, bilaga III, avsnitt IX, kapitel V, bilaga III, avsnitt X, kapitel II, stycke V

    Kommissionens frordning (EG) nr 589/2008 om tillmpningsfreskrifter fr rdets frordning (EG) nr 1234/2007 nr det gller handelsnormerna fr gg (frordningen om handelsnormerna fr gg), artikel 1, stycke s) och artikel 7 9, 12 och 16

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1308/2013 om upprttande av en samlad marknadsordning fr jordbruksprodukter och om upphvande av rdets frordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, artikel 78, bilaga I, del XIX, bilaga II, del VII och bilaga III, del VI.

    Eviras anvisningar

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    95

    Kontroll- och identifieringsmrkningar i kttanlggningar samt handlingar som ska

    medflja livsmedel, Eviras anvisning 16012/1 Mrkningar fr identifikation av fiskeriprodukter och handlingar som skall tflja

    fiskeriprodukter, Eviras anvisning 16031/1 Produktion och frsljning av hnsgg och andra fgelgg, Eviras anvisning

    16034/1.

    5.10. Ursprungsland eller hrkomstplats

    Finska: *alkupermaa (ursprungsland) *alkuperalue (ursprungsregion)

    *lhtpaikka (hrkomstplats)

    Engelska: *the country of origin (ursprungsland) *the area of origin (ursprungsregion) *product of... *place of provenance (hrkomstplats)

    5.10.1. Definitioner p ursprungsland och hrkomstplats

    Med ett l ivsmedels ursprungsland avses livsmedlets ursprung som det fas tstllts i enlighet med artiklarna 23 - 26 i frordning (EEG) nr 2913/92 (livsmedelsinformationsfrordningen artikel 2, stycke 3). Med hrkomstplats avses den plats som det uppges att ett l ivsmedel kommer frn och som inte r det ursprungsland som faststllts i enlighet med artiklarna 2326 i frordning (EEG) nr 2913/92. Ursprungslandet och hrkomstplatsen har ocks definierats i Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 450/2008 om faststllande av en tullkodex fr gemenskapen (Moderniserad tullkodex). I artikel 36 i frordningen konstateras: Varor som r helt framstllda i ett enda l and eller territorium ska anses ha s itt ursprung i det landet eller territoriet. Varor vars tillverkning skett inom mer n ett land eller territorium ska anses ha sitt ursprung i det l and eller territorium dr de genom gick den sista vsentliga bearbetningen. Livsmedelsfretagarens namn, firmanamn eller adress p etiketten utgr inte en uppgift om livsmedlets ursprungsland eller hrkomstplats i enlighet med denna frordning (livsmedelsinformationsfrordningen artikel 2, stycke 2 g). Med ursprungsmrkning avses en mrkning p livsmedlets frpackning eller p ngot annat stt, som anger vilket land eller vilken region livsmedlet hrstammar frn. Hrkomstplatsen kan vara en r egion, som utgr en del av ursprungslandet eller en region, som omfattar flera lnder. Exempel p hrkomstplatser r land, Skottland och Alperna. Som ursprungsland betraktas det land, dr livsmedlet tillverkats eller producerats. Med tillverkning avses frenande av livsmedlet med andra ingredienser, tillredning, konservering eller annan motsvarande bearbetning. Livsmedlet hrstammar d frn det land, dr det i ett fretag utrustat fr detta ndaml har undergtt den sista betydande och ekonomiskt motiverade tillverkningen eller bearbetningen som lett till

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    96

    tillverkning av en n y produkt eller representerar ett b etydande tillverkningsstadium. Frpackning, sortering, rengring, enkel torkning eller annan obetydlig bearbetning av ett livsmedel betraktas inte som tillverkning, eftersom de inte vsentligt frndrar livsmedlet. Om en jordbruksprodukt eller plockad naturprodukt undergr sdan obetydlig bearbetning i ett annat land, betraktas det land, dr produkten ursprungligen producerats som dess ursprungsland (dvs. odlad i, uppfdd i och plockad i). Obetydlig bearbetning (ssom torkning av kryddor) ndrar inte produktens ursprungsland. Om ett l ivsmedel som tillverkats i ett land undergr obetydlig tillverkningsbearbetning i ett annat l and, betraktas likas det land, dr livsmedlet ursprungligen tillverkats, som dess ursprungsland. Som ursprungsland fr utlndskt brd som grddats i Finland eller utlndsk ost som rivits i Finland betraktas sledes det land, dr brdet och osten ursprungligen tillverkats. Obetydlig tillverkningsbearbetning i Finland ndrar sledes i dessa fall inte livsmedlets tillverkningsland. Helheten ska beaktas d man bedmer hur vilseledande mrkningar r: alla mrkningar, varumrken, logotyper och bilder p fr packningen liksom ocks produktens marknadsfringstidpunkt. Om man av fretagarens namn, logotyp, varumrke, firmanamn, bilder och symboler, flagga, vimpel, frpackningsmaterial eller ngon annan mrkning p frpackningen kan f en vilseledande uppfattning om en produkts ursprung, ska rtt ursprungsland eller ursprungsregion anges s tydligt, att det inte freligger ngon risk fr missfrstnd. Fr att vilseledande ska frhindras rekommenderas att ursprungsmrkningen placeras p en synlig plats, ssom p frpackningens framsida. Om till exempel frpackarens eller sljarens namn och adress anges p frpackningen till en industriell produkt och fretaget i frga verkar i ett annat land n det l and, dr produkten tillverkats, kan en sdan mrkning ge kparen fel uppfattning om produktens ursprungsland. Om en j ordbruksprodukt kan konsumenten p m otsvarande stt utgende fr n frpackarens eller sljarens namn och adress felaktigt tro att produkten ocks tillverkats i samma land, dr den frpackats. Om en produkt inte kan produceras i det land, dr den frpackats, freligger nd ingen risk fr missuppfattning i frga om ursprunget (p frpackningar till svartpeppar behver till exempel inte anges ursprungslandet utver den finska frpackarens namn och adress). Som ursprungsland rcker ursprungslandets namn eller en allmnt knd frkortning av landets namn eller ursprungsregionen. Ett undantag till detta r frsk frukt och frska grnsaker, fr vilka ursprungslandet inte fr anges med en fr kortning utan landets namn ska anges i sin helhet och utver landets namn kan ocks anges produktionsregionens eller produktionsplatsens namn. Landets namn kan anges i form av ett enkelt egennamn utan att statsskicket eller andra frklaringar som namnet vanligen frknippas med anges, om det enty digt anger livsmedlets tillverkningsland. Uttryck i adjektivform (ssom svensk produkt eller swiss made) verensstmmer dremot inte med bestmmelserna. I stllet fr ursprungslandets namn kan i undantagsfall ocks anvndas allmnt knda frkortningar ssom Frenta staterna USA. I stllet fr ursprungslandet kan anges en ursprungsregion, hrkomstplats, landsdel eller delstat, som r mindre n ursprungslandet, om den kan anses allmnt knd (ssom land, Skottland, Sicilien, Hawaii och Kalifornien). Omrden som r strre n en stat,

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    97

    ssom Europa eller Europeiska unionen, betraktas dremot vanligen inte som en ursprungsregion, eftersom de i nte ger tillrckligt exakt information om produktens ursprung. Ett undantag till detta r angivandet av ursprungslandet fr livsmedel som regleras av srskild lagstiftning, fr vilka ursprungslandet ocks kan anges som Europa eller Europeiska gemenskapen / Europeiska unionen (se nedan stycket 5.10.3). P en och samma frpackning kan inte anges flera ursprungslnder (ssom USA/Kanada), om det inte av pskrifterna tydligt framgr, vilket av lnderna som r livsmedlets ursprungsland.

    Ursprungsmrkningen skall gras p finska, svenska, norska, danska eller ngot sprk som allmnt anvnds i internationell handel och som konsumenterna frstr.

    Godtagbara ursprungsmrkningar r bland annat fljande mrkningar:

    Alkupermaa/Ursprungsland: Espanja/Spanien Alkuperalue/Ursprungsregion: Skotlanti/Skottland Made in Hungary Produce of France Product of California

    Fljande mrkningar kan i allmnhet inte godknnas:

    Alkupermaa/Ursprungsland: RSA (ingen allmnt knd frkortning) Made in Europe (inexakt ursprungsregion) Made in EU* (inexakt ursprungsregion) *EU godknns som ursprungsregion i srskild lagstiftning; bland annat som ursprungsland fr honung och olivolja.

    Landskoderna som anvnds i kombination med postnumren r inte heller godtagbara.

    5.10.2. Angivande av ursprungslandet eller hrkomstplatsen

    Angivandet av ett livsmedels ursprung (eller hrkomstplats) regleras p allmnt plan fr frpackade livsmedels del av livsmedelsinformationsfrordningen och fr ofrpackade livsmedels del av jord- och skogsbruksministeriets frordning (834/2014) (mer om detta i punkt 4.8). Ursprungslandet eller hrkomstplatsen ska anges i fljande fall:

    a) om ett utelmnande kunde vilseleda konsumenten i frga om livsmedlets verkliga ursprungsland eller hrkomstplats. - Vilseledandet kommer srskilt p frga i sdana fall, d den information som

    tfljer livsmedlet eller etiketten som helhet annars skulle antyda att livsmedlet har ett annat ursprungsland eller en annan hrkomstplats.

    b) d det frutstts att landet eller platsen ska anges i srskild EU-lagstiftning, bland annat fr ntktts, fiskeriprodukters och grnsakers del (se nedan stycke 5.10.3 Srskilda bestmmelser).

    c) d det rr sig om fljande produkter, kylda eller frysta kttslag (kravet trder i

    kraft 1.4.2015):

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    98

    - svinktt (CN kod 0203), frskt, kylt och fryst - fr- och getktt (CN kod 0204) frskt, kylt och fryst - ktt av fjderf (CN kod Ex 0207 enligt nummer 0105) frskt, kylt, fryst. Som

    ktt av fjderf betraktas i fallet i frga ktt av hna, gs, kalkon och prlhna.

    Huvudingrediensens ursprungsland eller hrkomstplats Med en huvudingrediens avses en sdan ingrediens eller kombination av ingredienser, som utgr mer n 50 % av livsmedlet och som konsumenten vanligen frknippar med livsmedlets beteckning och fr vilken det i de flesta fall krvs att kvantiteten anges. D ett livsmedels ursprungsland (eller hrkomstplats) anges och det /den inte r samma som huvudingrediensens, a) ska ursprungslandet (eller hrkomstplatsen) fr huvudingrediensen i frga anges;

    ELLER b) ska anges att ursprungslandet (eller hrkomstplatsen) fr huvudingrediensen i frga

    inte r det/den samma. Ett tillmpande av denna punkt frutstter att kommissionen meddelar genomfrandefrfattningar. I det skede som handboken om livsmedelsinformation publiceras har vi ingen information om nr och hur ursprungslandsmrkningen (eller hrkomstplatsmrkningen) fr huvudingrediensen i ett livsmedel ska brja tillmpas. Kommissionen lmnar senast den 13 dec ember 2014 E uropaparlamentet och rdet redogrelser ver hur och nr fljande livsmedel ska frses med en angi velse om ursprungslandet eller hrkomstplatsen: a) annat n ktt av ntkreatur eller det kttslag som nmnts i punkt 5.10.2 c) b) mjlk c) mjlk avsedd att anvndas som ingrediens i mjlkprodukter d) obearbetade livsmedel e) produkter som bestr av en enda ingrediens f) ingredienser som utgr mer n 50 procent av ett livsmedel.

    5.10.3. Srskilda bestmmelser

    Artikel 26 i livsmedelsinformationsfrordningen tillmpas utan att begrnsa tillmpandet av de mrkningskrav, som regleras av srskilda unionsbestmmelser. I srskild lagstiftning ingr ngra bestmmelser om angivandet av ett livsmedels ursprung, enligt vilka angivandet r obligatoriskt fr vissa livsmedel. Hur ursprunget anges r noggrant faststllt i bestmmelserna i frga. Srskilda bestmmelser om angivandet av ett livsmedels ursprungsland har

    meddelats bland annat fr ntktt, ktt av svin, fr, get och fjderf, fiskeriprodukter, honung, olivolja jmte frukt och grnsaker.

    Om registreringen av jordbruksprodukter och livsmedel som garanterade traditionella

    specialiteter har meddelats srskilda bestmmelser som gller angivandet av ursprunget (Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar fr jordbruksprodukter och livsmedel).

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    99

    Evira rekommenderar att ursprungslandet fr tydlighetens och enhetlighetens skull redan nu anges ven fr andra slag av ktt n ntktt p det stt som frfattningarna om mrkningar p frpackningarna frutstter. Detta gller ven ofrpackat ktt (information i en broschyr). Man har ocks ansett att kttets ursprung ska anges fr sdana kttberedningar, som tillverkas s att tillverkningen inte vsentligt frndrar produktens egenskaper (ssom en marinerad eller smaksatt beredning), om ett utelmnande kan vilseleda konsumenten.

    Fisk och fiskeri- och vattenbruksprodukter fr bjudas ut till slutliga konsumenter i

    detaljhandeln endast, om man samtidigt anger artens handelsnamn, artens vetenskapliga namn, produktionsmetoden (fngad till havs, fngad i insjvatten eller odlad) och fngstzonen. Dessa krav tillmpas nd inte p sm mngder (20 euro/inkp) fiskeriprodukter, som antingen fiskare eller vattenbruksproducenter levererar direkt till konsumenten.

    Hel frsk frukt och hela frska grnsaker kan saluhllas endast, om ursprungslandet

    angivits. Frukters och grnsakers ursprung ska anges med ursprungslandets hela namn eller allmnt anvnda namn. Om jordgubbar till exempel plockats i Estland och frpackats i Finland, ska Estland anges som ursprungsland.

    P frpackningen till honung skall anges ett eller flera ursprungslnder, i vilka

    produkten samlats in. Om honungen hrstammar frn flera n en medlemsstat eller frn ett tredje land, kan pskriften ersttas med ngon av fljande pskrifter: Blandning av EU-honung, Blandning av icke-EU-honung, Blandning av EU-honung och icke-EU-honung (EU i stllet fr EG).

    Med ursprungsmrkningen p frpackningen till olivolja avses en geografisk

    beteckning p frpackningen eller en etikett som hnfr sig till frpackningen. Olivoljans ursprung anges allt enligt det, hurdan olivolja det rr sig om, var oliverna plockats och pressats. (Undantagsvis fr frpackningar med olivolja sammansatt av raffinerad olivolja och jungfruolja eller med olja av olivrestprodukter inte frses med ngon ursprungsmrkning.) I ursprungsmrkningarna p olivolja ska finnas endast:

    a. d det rr sig om olivoljor, som hrstammar frn en medlemsstat eller ett tredje land, i tillmpliga delar en hnvisning till medlemsstaten i frga, unionen eller det tredje landet i frga;

    b. d det rr sig om blandningar av olivoljor, som hrstammar frn flera n en medlemsstat eller flera n ett tredje land, i tillmpliga delar ett av fljande omnmnanden:

    blandning av olivoljor frn Europeiska unionen eller en hnvisning till unionen

    blandning av olivoljor frn tredjeland eller en hnvisning till tredjelandsursprunget

    blandning av olivoljor frn unionen och tredjeland eller en hnvisning till unionen och tredjelandsursprunget; eller

    c. en sdan skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning som avses i frordning (EU) nr 1151/2012 i enlighet med bestmmelserna om den berrda produktspecifikationen.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    100

    En ursprungsbenmning med namnet p en medlemsstat eller unionen ska motsvara det geografiska omrde dr de berrda oliverna skrdats och dr oljan pressats ur oliverna.

    I de fall oliverna har skrdats i en medlemsstat eller tredjeland som inte motsvarar det land dr den fabrik som extraherat oljan ur oliverna ligger, ska fljande anges i ursprungsbenmningen: Jungfruolja (extra) framstlld i (unionen eller den berrda medlemsstaten) av oliver som skrdats i (unionen, den ber rda medlemsstaten eller det ber rda tredjelandet).

    I frga om import frn tredjeland ska ursprunget anges i enlighet med artiklarna 2226 i frordning (EEG) nr 2913/92.

    5.10.4. Frivilliga ursprungsmrkningar

    Mrkena Gott frn Finland, Nyckelflaggan, Hjrtbladsflaggan och Bst i landskapet r till exempel frivilliga ursprungsmrkningar, fr vilka vissa kriterier gller. Det r nd skl att observera att en an vndning av dem inte kan erstta verbal information om ett livsmedels ursprungsland. Mer information om de frivilliga ursprungsmrkena

    - Gott frn Finland: http://www.hyvaasuomesta.fi/ - Nyckelflaggan: http://www.avainlippu.fi/ - Hjrtbladsflaggan:

    http://www.kasvikset.fi/WebRoot/1033640/Page.aspx?id=1048473 - Bst i landskapet:

    http://www.kasvikset.fi/WebRoot/1033640/Page.aspx?id=1048473

    Anvndning av enbart finska flaggan p frpackningar Enbart finska flaggan anvnds ibland i samband med produkter fr att symbolisera att produkten r finlndsk och inhemsk. Begreppen finlndsk och inhemsk r nd mer omfattande n begreppet ursprung till sin innebrd och drfr kan anvndning av finska flaggan i samband med ursprunget i vissa fall vilseleda kparen. I sammansatta livsmedel kan tillverkningslandet eller tillverkningsregionen vara ngot annat n det land eller den region, frn vilket eller vilken rvarorna som anvnts i produkten hrstammar. Anvndning av finska flaggan vilseleder d konsumenten, om en produkt r tillverkad i Finland, men rvarorna till produkten hrstammar frn ngot annat l and. Om finska flaggan anvnds p en frpackning, ska svl tillverkningen av produkten som rvarorna i sin helhet eller till strsta delen vara inhemska, i annat f all vilseleder en anvndning av flaggan konsumenten. (Det r till exempel inte mjligt att f alla kryddor i Finland.) Verbal information om ett livsmedels ursprungsland kan inte ersttas enbart med finska flaggan.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 2, stycke 2 g), artikel 3 och 26

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014), 7 och 8

    http://www.hyvaasuomesta.fi/http://www.avainlippu.fi/http://www.kasvikset.fi/WebRoot/1033640/Page.aspx?id=1048473http://www.kasvikset.fi/WebRoot/1033640/Page.aspx?id=1048473

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    101

    Handels- och industriministeriets frordning om honung (447/2003) 5 Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1379/2013 om den gemensamma

    marknadsordningen fr fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ndring av rdets frordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphvande av rdets frordning (EG) nr 104/2000, kapitel IV

    Kommissionens genomfrandefrordning (EU) nr 1418/2013 om produktions- och salufringsplaner enligt Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1379/2013 om den gemensamma marknadsordningen fr fiskeri- och vattenbruksprodukter

    Kommissionens frordning (EG) nr 2065/2001 om faststllande av tillmpningsfreskrifter fr rdets frordning (EG) nr 104/2000 betrffande konsumentinformation inom sektorn fr fiskeri- och vattenbruksprodukter

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1760/2000 om upprttande av ett system fr identifiering och registrering av ntkreatur samt mrkning av ntktt och ntkttsprodukter, artikel 13, stycke 2 a och 5 b, artikel 14

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om mrkning av ntktt (434/2008) Kommissionens genomfrandefrordning (EU) nr 1337/2013 om

    tillmpningsfreskrifter fr Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 vad gller angivande av ursprungsland eller hrkomstplats fr frskt, kylt eller fryst ktt av svin, fr, get och fjderf

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1308/2013 om upprttande av en samlad marknadsordning fr jordbruksprodukter och om upphvande av rdets frordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, artikel 75 och 76 och bilaga I, del IX: Frukt och grnsaker, bilaga VII, del VIII: Beskrivningar och definitioner avseende olivolja och olja av olivrestprodukter

    Kommissionens genomfrandefrordning (EU) nr 543/2011 om tillmpningsfreskrifter fr rdets frordning (EG) nr 1234/2007 vad gller sektorn fr frukt och grnsaker och sektorn fr bearbetad frukt och bearbetade grnsaker, artikel 5 och bilaga I ( inkluderande ndringarna i kommissionens genomfrandefrordning (EU) nr 594/2013)

    Kommissionens genomfrandefrordning (EU) nr 29/2012 om salufringsnormer fr olivolja, artikel 4 o ch 5 ( inkluderande ndringarna i kommissionens genomfrandefrordning (EU) nr 1335/2013).

    Eviras anvisningar

    Anvisning om mrkning och sprning av ntktt, 10.9.2003, 1937/32/03 http://www.palvelu.fi/evi/files/72_653_138.doc

    5.11. Livsmedelspartiets identifikationskod

    Finska: *elintarvike-ern tunnus Engelska: *the identity code of the lot *lot number (partinummer) Livsmedelsinformationsfrordningen (1169/2011) sger ingenting om partinummer, men det gr en nationell frordning (834/2014).

    http://www.palvelu.fi/evi/files/72_653_138.doc

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    102

    Med ett livsmedelsparti avses ett antal frsljningsenheter av ett livsmedel som har tillverkats, beretts eller frpackats under praktiskt taget samma frhllanden. Observera att ett parti tillverkats av samma rvaror och i samma produktionsfrhllanden och att ett parti hgst kan ha storleken av en dags produktion. Slunda kan till exempel livsmedel som producerats samma dag av samma rvara bilda ett livsmedelsparti. Livsmedel som producerats olika dagar ska frses med olika koder. Syftet med identifieringskoden fr ett livsmedelsparti r att specificera produkterna som ingr i ett och samma parti. Ett parti som konstaterats eller misstnks strida mot bestmmelserna kan med hjlp av koden vid behov snabbt identifieras och spras och terkallas frn marknaden. Livsmedelsfretagaren svarar fr att ett parti specificeras och att koden mrks ut p frpackningen. Livsmedelspartiets kod ska tydligt skilja sig frn andra mrkningar p frpackningen. Vid behov ska bokstaven "L" placeras framfr koden, om koden inte annars tydligt skiljer sig frn de andra mrkningarna p frpackningen. Srskilt i sdana fall, d det till exempel finns mnga siffer- eller bokstavsserier p en fr packning, r det ndv ndigt att specificera koden med bokstaven "L" (Lot = parti). Godtagbara partikoder r till exempel fljande mrkningar p partierna:

    Partikoden kan ersttas med en mrkning som hnfr sig till livsmedlets hllbarhetstid (bst fre/sista frbrukningstidpunkt/sista frbrukningsdag) frutsatt att man tminstone anger dagen och mnaden uttryckligen i denna ordningsfljd. P portionsfrpackningar till glass och saft- och limonadis kan livsmedelspartiets kod utelmnas, om mrkningen i frga finns p gruppfrpackningen till dessa produkter. Ett ofrpackat livsmedelspartis identifikationskod och vid behov bokstaven L ska mrkas ut p transportfrpackningen, -krlet eller -ldan, och om sdan saknas, i behriga handelsdokument. Om frdigfrpackade livsmedel saluhlls i form av distansfrsljning, r det inte obligatoriskt att ange livsmedelspartiets identifikationskod innan kpet avslutas: Om frdigfrpackade livsmedel saluhlls i form av distansfrsljning, ska livsmedelsfretagaren d som direktiv 2011/91/EU sger ange partinumret innan kpet avslutas? Med obligatorisk livsmedelsinformation avses de uppgifter som enligt unionsbestmmelserna mste tillhandahllas slutkonsumenterna. Om numret p ett parti ingr bestmmelser i Europaparlamentets och rdets direktiv 2011/91/EU av den 13 december 2011 om identifikationsmrkning av livsmedelspartier. Informationen i frga r nd inte avsedd fr slutkonsumenter. Den r nrmast ett verktyg, med vilket sprbarheten skerstlls och den pverkar inte konsumentens val. Drfr r det i praktiken inte obligatoriskt att tillhandahlla denna information innan kpet avslutas. (Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas)

    Frfattningar

    L 125, LOT N3 Batch 1486-1

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    103

    Europaparlamentets och rdets direktiv 2011/91/EU om identifikationsmrkning av livsmedelspartier

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014), 5 .

    Anvisningar Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av

    livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas (31.1.2013), punkt 2.6.3.

    5.12. Frvaringsanvisning

    Finska: *silytysohje *silytysolosuhteet (frvaringsvillkor)

    Engelska: *storage conditions

    Enligt artikel 9 o ch 25 i livsmedelsinformationsfrordningen ska srskilda frvarings- och/eller anvndningsvillkor vid behov mrkas ut p f rpackningen till ett l ivsmedel. Mrkningen krvs i sdana fall, d en temperatur som avviker frn rumstemperaturen eller andra srskilda frvarings- eller anvndningsvillkor (ssom frvaring p en torr och mrk plats) krvs fr att en produkt ska hlla sig fram till den angivna tidpunkten eller det r mjligt att kparen inte vet hur produkten ska frvaras. Fretagaren svarar fr bedmningen av behovet av en frvaringsanvisning. Frpackningar till sdana mikrobiologiskt lttfrdrvliga livsmedel, som avses i bilaga X till livsmedelsinformationsfrordningen ska nd alltid frses med en frvaringsanvisning. Syftet med frvaringsanvisningen r att s kerstlla att den oppnade frpackningen frvaras p rtt stt nda fram till sista frbrukningsdagen. Till minsta hllbarhetstiden, bst fre datummrkningen, ska vid behov bifogas en frvaringsanvisning som garanterar att produkten hller sig den tid som angetts. Frvaringsanvisningen kan ocks glla enbart produkten efter att frpackningen ppnats. I frvaringsanvisningen fr frysvara ska ing en rekommendation om hur lnge livsmedlet hller sig oppnat i kylskpets frysfack eller i en frysbox (se exemplet p frvaringsanvisning fr djupfryst fisk i punkt 6.1). Exempel Frvaringsanvisning fr kttfrs. Frvaras i en temperatur p hgst + 4 C. Sista frbrukningsdag 15.1.2015 Kttfrs som tillverkats i en detaljhandelsbutik fr sljas tillverkningsdagen och dagen drp och pskriften sista frbrukningsdag ska glla dagen efter att kttet malts. Fr ofrpackade livsmedel ska p ett detal jhandelsstlle ocks ges ndvndiga frvarings- och anvndningsvillkor till slutkonsumenten.

    Srskilda bestmmelser

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    104

    I srskild lagstiftning ingr bestmmelser som sger att en fr varingsanvisning r obligatorisk p frpackningen till ett livsmedel bland annat i fljande fall:

    - P frysvaror ska utver minsta hllbarhetstiden ocks anges den tid, som konsumenten kan frvara frysvaran och en frvaringsanvisning, av vilken frvaringstemperaturen framgr.

    - Enligt frfattningarna om tillsatsmnen ska frpackningen till ett tillsatsmne eller

    en arom vid behov frses med en frvaringsanvisning.

    - Frpackningar till matpotatis ska frses med en frvaringsanvisning och frpackningsdatumet eller minsta hllbarhetstiden. Frvaringsanvisningen kan till exempel vara fljande: "Frvaras skyddad mot ljus och i en temperatur p hgst + 10 C.

    - Fr vissa livsmedel kan frvaringsanvisningen utelmnas p produktens

    portionsfrpackningar, om pskriften finns p produktens gruppfrpackning.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 9 och 25.

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014), 7 - 8

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1333/2008 om livsmedelstillsatser, kapitel IV, artikel 22 - 23

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1334/2008 om aromer och vissa livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper fr anvndning i och p livsmedel, kapitel IV, artikel 15

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om djupfrysta livsmedel (818/2012), 7

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning (1367/2011) om livsmedelshygienen i anmlda livsmedelslokaler, 7 och 14 .

    5.13. Bruksanvisning

    Finska: *kyttohje Engelska: *directions for use

    *conditions of use (anvndningsvillkor)

    Enligt artikel 9 i livsmedelsinformationsfrordningen ska frpackningen till ett livsmedel frses med en br uksanvisning, om det utan en s dan skulle vara svrt att an vnda livsmedlet p r tt stt. Fr att fr packningen frses med en sdan mrkning svarar livsmedelsfretagaren. Bruksanvisningen kan ocks vara varningsfraser, varningsmrkningar, om vilka du fi nner mer information i stycket 5.13.1. Bruksanvisningen kan ocks samtidigt vara en doseringsanvisning. Ett livsmedels bruksanvisning ska vara s utarbetad, att l ivsmedlet med hjlp av den kan anvndas p ett ndamlsenligt stt. Bruksanvisningen ska ges i form av ord och

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    105

    siffror. Bilder och symboler r endast en extra metod att ge denna i nformation. Bilderna och symbolerna r inte i sig tillrckliga. Mrkningen krvs i sdana fall, d ett utelmnande av bruksanvisningen kan medfra hlsoskada eller ekonomisk skada eller om det r mjligt att produkten annars anvnds p fel stt. I mrkningarna p frpackningen till produkter som frutstter tillredning, ssom soppingredienser, ska alltid finnas en bruksanvisning (tillredningsanvisning). Det samma gller om en produkt r ny och drfr nnu obekant fr konsumenten.

    5.13.1. Varningsfraser som bruksanvisning

    Finska: *varoituslauseke Engelska: *warning

    Fr att konsumenten ska skyddas mot eventuella hlsorisker sger livsmedelsinformationsfrordningen att fr packningen vid behov ska frses med srskilda bruksanvisningar som till exempel r varningsfraser. Bilder och symboler som varningsmrkningar r inte i sig tillrckliga. Bilder och symboler r endast en extra metod att frse frpackningar med varningsmrkningar. Om att frpackningar ska frses med varningsmrkningar ingr separata bestmmelser ocks i vissa produktspecifika frfattningar. Till vriga delar faller det p fretagaren att bedma om sdana mrkningar behvs, eftersom fretagaren svarar fr skerstllandet av skerheten hos livsmedlen han tillverkar och hanterar. Evira har gett instruktioner om att f rpackningarna till vissa livsmedel ska frses med bruksanvisnings- och varningsmrkningar (livsmedel som innehller koffein, torkade bnor, modersmjlksersttningar och tillskottsnringar i pulverform och soja, ris- och havredrycker): http://www.evira.fi/files/attachments/fi/elintarvikkeet/valmistus_ja_myynti/pakkausmerkinnat/varoitusmerkinnat_taulukko_paivitys_12032012.pdf

    Exempel p bruksanvisningar fr vissa livsmedel:

    Bruksanvisning fr saft

    P frpackningen till saft ska finnas en utspdningsanvisning och ordet koncentrat, om saften r avsedd att spdas ut.

    Tillredningsanvisning fr en soppa

    Hll soppingredienserna i en halv liter kallt vatten under omrrning. Lt soppan puttra p svag vrme i fem minuter. Servera soppan varm eller kall.

    Tillrednings- och bruksanvisning fr mikropopcorn

    Vik ut psen och lgg den i mikrougnen enligt pskriften denna sida uppt. Stll ugnen p full effekt och lt allt enligt ugnens effekt popcornen poppa i 2 - 4 minuter tills poppningsintervallen r 2-3 sekunder. Ta psen

    http://www.evira.fi/files/attachments/fi/elintarvikkeet/valmistus_ja_myynti/pakkausmerkinnat/varoitusmerkinnat_taulukko_paivitys_12032012.pdfhttp://www.evira.fi/files/attachments/fi/elintarvikkeet/valmistus_ja_myynti/pakkausmerkinnat/varoitusmerkinnat_taulukko_paivitys_12032012.pdf

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    106

    ur ugnen och skaka om. ppna psen genom att dra i pilarnas riktning. Varning: Innehllet hett.

    Varnings- och bruksanvisning fr torkade bnor

    Bnor fr inte tas obehandlade. De skall bltlggas ver natten, skljas av och kokas i minst tid. Koktiderna fr enskilda typer av bnor framgr av Eviras webbplats.

    Fisken escolar (Lepidocybium flavobrunneum)

    Eftersom escolar innehller rikliga mngder osmlt fett som intaget kan medfra tarmsymptom (bl.a. fettdiarr), r det ndvndigt at beskriva hur den ska tillagas, exempel Fisken ska tillagas s att strsta delen av fettet frsvinner ur fisken (t.ex. genom grillning). Fett frn fisken fr inte anvndas fr tillredning av ss.

    Evira rekommenderar att frpackningen till gs- och ankgg eller en broschyr frses med en varningsmrkning (ssom Det kan vara skadligt fr hlsan att frtra ggen om de inte har kokats i minst tio minuter). Om en eventuell allergenrest i en produkt, ssom ntter, rekommenderar Evira ocks mrkningen Kan innehlla spr av [hasselnt] och p finska Saattaa/voi sislt pieni mri [esimerkiksi hasselphkin] / [hasselphkin]jmi.

    5.13.2. Srskilda bestmmelser

    I srskild lagstiftning ingr bestmmelser som sger att en br uksanvisning r obligatorisk p fr packningen till vissa livsmedel och hurdan bruksanvisning ett v isst livsmedel krver.

    - P frpackningen till ett tillsatsmne eller en arom ska vid behov finnas en

    bruksanvisning.

    - Naturliga mineralvatten med en fluorhalt som verstiger 1.5 mg/l ska vara frsedda med pskriften Innehller mer n 1.5 mg/l fluorid. Br inte intas regelbundet av spdbarn och barn under sju r.

    - P frpackningen till barnmat ska anges en ldersrekommendation. I handels-

    och industriministeriets beslut om modersmjlksersttningar och tillskottsnring finns noggrannare bestmmelser om bruksanvisningar fr modersmjlksersttning och tillskottsnring avsedd fr barn under ett r.

    - P frpackningen till stenmurklor skall finnas en anvisning om hur svampen ska

    behandlas och en varning om att svampen r giftig. Livsmedelsskerhetsverket Evira anser att behandlingsanvisningen ska lyda s hr:

    Obehandlad r stenmurklan giftig. Stenmurklor ska kokas tv gnger i rikligt med vatten (1 del svamp till 3 delar vatten) i minst fem minuter och skljas vl i rikligt med vatten efter varje kokning. Nr murklor konserveras genom torkning ska de bltlggas i vatten i minst tv timmar innan de anvnds (10 g svamp och 2 dl vatten). Efter bltlggningen ska

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    107

    murklorna kokas tv gnger p samma stt som om de var frska. Nr murklor torkas eller kokas ska ventilationen vara god. Det vatten som murklorna har bltlagts eller kokats i fr inte anvndas vid matlagning.

    Exempel p bruksanvisningar med varningsmrkningar fr livsmedel som regleras av srskilda bestmmelser och livsmedelsinformationsfrordningen:

    - Tillggsmrkningarna som anvndning av vissa stningsmedel frutstter framgr av punkt 5.15, tabell 8.

    - Frpackningen till kosttillskott ska bland annat frses med den rekommenderade dagliga dosen och ett omnmnande om att kosttillskott inte br anvndas som ett alternativ till en varierad kost. Frpackningen till kosttillskott ska frses med varningsmrkningar om att den angivna rekommenderade dagliga dosen inte fr verskridas och att produkten ska frvaras utom rckhll fr sm barn.

    - Frpackningen till honung ska frses med ett omnmnande om att honung inte

    fr ges till barn under 1 r.

    - Frpackningen till drycker som innehller koffein (med undantag fr sdana drycker som r baserade p kaffe eller te eller r tillverkade av kaffeextrakt eller teextrakt och vars beteckning innehller ordet "kaffe" eller "te") om frdiga att konsumeras innehller mer n 150 m g koffein/l, oavsett klla ska i samma synflt som dryckens beteckning frses med omnmnandet Hg koffeinhalt. Rekommenderas inte fr barn, gravida kvinnor eller personer knsliga fr koffein tfljt av dryckens koffeinhalt inom parentes ( mg/100 ml). (Evira har instruerat att produkterna, ssom energidrycksfrpackningarna, utver varningsfrasen ovan ska frses med en bruksanvisning och hgsta intaget per dygn exakt uttryckt (t.ex. Hgst tv burkar per dygn.)

    - Frpackningarna till andra produkter n dr ycker, ssom stsaker, tuggummin

    och chokladstnger, som berikats med koffein i fysiologiskt syfte, ska frses med fljande information: Innehller koffein. Rekommenderas inte fr barn eller gravida kvinnor i samma synflt som livsmedlets beteckning och efter det ska inom parentes mrkas ut k offeinhalten i milligram per 100 m illigram. I mrkningarna p fr packningen till kosttillskott ska koffeinhalten mrkas ut per rekommenderad daglig dos. (Evira har instruerat att produkterna utver varningsfraserna ovan ska frses med en bruksanvisning och hgsta intaget per dygn exakt uttryckt (t.ex. Hgst en ask per dygn.)

    - En fretagare som verlter obehandlad mjlk till en konsument ska skriftligen

    ge konsumenten fljande information i samband med verltelsen: 1) produkten bestr av obehandlad mjlk, 2) produkten kan innehlla sjukdomsalstrande mikrober, 3) de s om hr till en riskgrupp ska inte avnjuta produkten utan vrmebehandling, 4) till riskgrupperna hr barn, ldringar, gravida kvinnor och personer med en al lvarlig primrsjukdom, 5) produktens transport- och frvaringstemperatur samt den sista frbrukningsdagen. Informationen ska dessutom hllas tydligt tillgnglig fr konsumenten p v erltelsestllet med undantag av om den obehandlade mjlken verlts till konsumenten i en detaljhandelsfrpackning. En frpackning med obehandlad mjlk ska vara frsedd med den ovan nmnda informationen.

    - Frpackningarna till livsmedel som innehller salatrim ska vara frsedda med

    omnmnandet energireducerat fett (salatrim) i mrkningarna p frpackningen

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    108

    till produkten eller i ingrediensfrteckningen p produkter som innehller salatrim. I mrkningarna ska anges att verdriven konsumtion kan leda till mag-tarmstrningar. I mrkningarna ska ocks anges att produkten inte r avsedd att konsumeras av barn.

    - Frpackningarna till livsmedel som innehller vissa livsmedelsfrger frutstts i

    samband med frgmnets namn (eller E-nummer) vara frsedd med fljande varningsfras: Kan ha e n negativ effekt p bar ns beteende oc h koncentration (mer om detta i punkt 5.2.1.7).

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 9, 10 oc h 25 och bilaga III

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014), 7

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om djupfrysta livsmedel (818/2012), 7

    Handels- och industriministeriets frordning om honung (447/2003), 5 Jord- och skogsbruksministeriets frordning om livsmedelshygienen vid

    produktion och verltelse av obehandlad mjlk (699/2013), 4 Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1333/2008 om

    livsmedelstillsatser, artikel 24, bilaga V Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1334/2008 om aromer och

    vissa livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper fr anvndning i och p livsmedel, kapitel IV, artikel 15

    Kommissionens direktiv (2003/40/EG) om faststllande av frteckningen ver, grnsvrden fr halter av och mrkningsuppgifter fr bestndsdelarna i naturligt mineralvatten samt villkor fr behandling av naturligt mineralvatten och kllvatten med ozonberikad luft, artikel 4, stycke 1 2 (Direktivet har verkstllts med jord- och skogsbruksministeriets frordning 166/2010, 1 )

    Handels- och industriministeriets frordning om vissa former av konserverad, helt eller delvis dehydratiserad mjlk (458/2003) 5

    Handels- och industriministeriets frordning om modersmjlksersttning och tillskottsnring (1216/2007) 12

    Handels- och industriministeriets beslut om barnmat (789/1997) 10 Handels- och industriministeriets frordning om livsmedel fr speciella

    medicinska ndaml (406/2000) 9 10 Handels- och industriministeriets beslut om bantningspreparat (904/1997) 8 Jord- och skogsbruksministeriets frordning om kosttillskott (78/2010), 5 Europaparlamentets och rdets frordning (1924/2006/EG) om

    nringspstenden och hlsopstenden om livsmedel, artikel 10 Kommissionens beslut (EG) nr 2003/867 om tillstnd fr utslppande p

    marknaden av Salatrim som ny livsmedelsingrediens enligt Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 258/97, artikel 1 2.

    5.14. Alkoholhalten

    Finska: *alkoholipitoisuus Engelska: *alcohol content

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    109

    Med ett alkoholhaltigt mne avses ett sdant mne eller en sdan produkt, som innehller mer n 2,8 volymprocent etyalalkohol. Tillstnds- och tillsynsverket fr social- och hlsovrden, Valvira, styr och vervakar egenkontrollen hos dem som tillverkar och importerar alkoholdrycker och svarar fr vervakningen av alkoholprodukter. P Valviras webbplats finner du Valviras anvisning om mrkningarna p frpackningar till alkoholdrycker (http://www.valvira.fi/files/tiedostot/p/a/pakkausmerkintaohje.pdf). Alkoholhalten rknas som etanolhalt i det slutliga livsmedlet (hela livsmedlet) och anges fr drycker i volymprocent och fr fasta livsmedel i viktprocent. Artikel 9 i livsmedelsinformationsfrordningen sger att al koholhalten ska anges som volymprocent p frpackningen till en dryck som innehller alkohol, om alkoholhalten i drycken verstiger 1.2 volymprocent. Den faktiska alkoholhalten i drycker som innehller mer n 1.2 volymprocent alkohol ska anges med hgst en decimal. Den ska fljas av angivelsen volymprocent och fr fregs av ordet alkohol eller frkortningen alk.. Alkoholhalten ska bestmmas vid 20 C. I mrkningarna p drycker som innehller mer n 1.2 volymprocent alkohol tillmpas inte kraven p en ingrediensfrteckning och nringsdeklaration. Information om energiinnehllet fr ges frivilligt till konsumenten. Kommissionen torde framver utarbeta en rapport, i vilken man tar stllning till det, om kravet p att information srskilt om energiinnehllet ska ges framver borde tillmpas p alkoholdrycker. Kommissionen granskar i detta sammanhang behovet att fresl en definition p alkoholhaltig lsk (alkopops). Alkoholdrycker som innehller mer n 1.2 volymprocent alkohol ska mrkas med fljande information:

    dryckens beteckning mnena och produkterna som orsakar allergi och intolerans dryckens nettokvantitet minsta hllbarhetstiden eller sista frbrukningstidpunkten (vid behov) livsmedelsfretagarens namn eller firmanamn och adress (tillverkarens,

    frpackarens eller den i EU verkande sljarens namn och adress) ursprungslandet eller hrkomstplatsen (vid behov) dryckens faktiska alkoholhalt i volymprocent.

    P frpackningen till fljande drycker som innehller alkohol r det inte obligatoriskt att ange minsta hllbarhetstiden (bst fre datumet):

    drycker, som innehller minst 10 volymprocent alkohol viner, starkviner, mousserande viner, kryddade starkviner och liknande produkter

    framstllda av andra frukter n druvor samt drycker som faller under KN-numret 2206 00 och som har framstllts av druvor eller druvmust.

    Om drycker som innehller mer n 1.2 volymprocent alkohol innehller glycyrrhizinsyra eller ammoniumsalt av glycyrrhizinsyra i en koncentration av 300 mg/l eller drver, ska p frpackningen anges fljande: Innehller lakrits personer som lider av hgt blodtryck br undvika verdriven konsumtion. Informationen ska lggas till omedelbart efter ingrediensfrteckningen. Om det i nte finns en i ngrediensfrteckning ska denna uppgift tflja livsmedlets beteckning.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    110

    Livsmedelsinformationsfrordningen och den nationella frordningen frn jord- och skogsbruksministeriet om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna sger ingenting om angivandet av alkoholhalten i fasta livsmedel. Den saken reglerades tidigare av frordningen om frpackningspskrifter (Handels- och industriministeriets frordning 1084/2004). Livsmedelsskerhetsverket Evira anser det nd ns kvrt att konsumenterna fortsttningsvis frivilligt informeras om saken p frpackningen till livsmedlet, om ett fast livsmedel innehller mer n 1.8 viktprocent alkohol.

    Exempel Likrkonfekt. Ingredienser: Socker, vatten, kakaomassa, kakaosmr, mjlkfett, likr 5 % (vatten, alkohol (etanol), socker, arommnen, frgmne E 163*) emulgeringsmedel (sojalecitin), arommnen Alkoholhalt 3 viktprocent

    P frpackningen till stsaker som innehller mer n 3 viktprocent alkohol rekommenderas p grund av alkoholens skadliga inverkan p hlsan en mrkning om att de inte lmpar sig fr barn.

    *) Angivandet av frgmnet i ingrediensfrteckningen r frivilligt, eftersom det rr sig om en carry over -tillsats. En alkoholdryck som anvnts vid tillverkning av ett livsmedel (annat n en alkoholdryck) kan anges i ingrediensfrteckningen p den plats som dess egen vikt frutstter med ett namn som anger vilken typ av alkohol det rr sig om (ssom likr, konjak, vodka, rom och brandy), varefter man inom parentes framhvt anger vilka mnen och produkter som orsakar allergi och intolerans som anvnts vid tillverkning av den. Alkoholdrycken som anvnts vid tillverkning av livsmedlet kan alternativt helt spjlkas upp i sina ingredienser p den plats som dess egen vikt frutstter eller anges i ingrediensfrteckningen p det slutliga livsmedlet var fr sig p den plats som vikten frutstter (sammansatt ingrediens). Anvndningen av benmningar p destillerade alkoholdrycker regleras av kommissionens genomfrandefrordning 716/2013.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 9, 16, 28 och 41, bilaga X, XII och XIV

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014), 2

    Livsmedelslagen (23/2006), 4 Alkohollagen (1143/1994) Frordningen om alkoholdrycker och sprit (1344/1994) Kommissionens genomfrandefrordning (EU) nr 579/2012 om ndring av

    frordning (EG) nr 607/2009 om vissa tillmpningsfreskrifter fr rdets frordning (EG) nr 479/2008 nr det gl ler skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, traditionella uttryck, mrkning och presentation av vissa vinprodukter

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 110/2008 om definition, beskrivning, presentation och mrkning av, samt skydd av geografiska beteckningar fr spritdrycker, samt om upphvande av rdets frordning 1576/89/EEG, kapitel II och III och bilagorna II och III

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    111

    Kommissionens genomfrandefrordning (EU) nr 716/2013 om tillmpningsbestmmelser fr Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 110/2008 om definition, beskrivning, presentation och mrkning av, samt skydd av geografiska beteckningar fr, spritdrycker.

    5.15. Mrkningar om stningsmedel

    I artikel 10 och bilaga III till livsmedelsinformationsfrordningen sgs att det ska anges att stningsmedel anvnts. Av tabell 8 framgr vilka extra mrkningar ett l ivsmedel ska frses med d ett s tningsmedel anvnts. Mrkningarna ska finnas i livsmedlets beteckning eller i anslutning till denna.

    Tabell 8. Hur stningsmedel mrks ut D stningsmedel anvnds Mrkning

    i ett livsmedel som innehller ett eller flera stningsmedel

    innehller stningsmedel

    i ett livsmedel som innehller svl en eller flera tillsatta sockerarter som ett eller flera stningsmedel

    innehller socker och stningsmedel

    i ett livsmedel som innehller aspartam/salt av aspartam och acesulfam

    innehller aspartam (en klla till fenylalanin) ska finnas p etiketten i de fall d aspartam/salt av aspartam och acesulfam endast anges genom hnvisning till E-numret i ingrediensfrteckningen. innehller en klla till fenylalanin ska finnas p etiketten i de fall d aspartam/salt av aspartam och acesulfam anges med sin specifika beteckning i ingrediensfrteckningen.

    i ett l ivsmedel som innehller mer n 10 % tillsatta polyoler

    verdriven konsumtion kan ha l axerande effekt

    *polyoler r erytritol, xylitol, laktitol, maltitol, sorbitol, mannitol och isomaltitol.

    En frteckning ver stningsmedel som fr anvndas i livsmedel finns i Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1333/2008 om livsmedelstillsatser, bilaga II, del B.

    Angivandet av mngden av en i ngrediens tillmpas inte p sdana ingredienser eller kategorier ingredienser, fr vilka omnmnandet innehller stningsmedel eller omnmnandet innehller socker och stningsmedel gller, om omnmnandet i frga anges i samband med livsmedlets beteckning i enlighet med bilaga III till livsmedelsinformationsfrordningen.

    Bordsstningsmedel

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    112

    Med ett bordsstningsmedel avses beredningar av tilltna stningsmedel som kan innehlla andra livsmedelstillsatser och/eller livsmedelsingredienser och som r avsedda att sljas till slutkonsumenter som ersttning fr sockerarter.

    Frpackningar till bordsstningsmedel avsedda att sljas till slutkonsumenter ska utver de allmnna mrkningarna vara frsedda med fljande srskilda mrkningar (Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1333/2008, artikel 23): omnmnandet -baserat bordsstningsmedel kompletterat med namnet p det

    eller de stningsmedel som ingr i sammansttningen omnmnandet fr livsmedel eller fr begrnsad anvndning i livsmedel eller en

    mer specifik hnvisning till den avsedda anvndningen i livsmedel det namn och E-nummer som faststlls i denna frordning fr varje livsmedelstillsats

    eller en fr sljningsbeskrivning som innehller namnet och E-numret p v arje livsmedelstillsats

    i mrkningen av bordsstningsmedel som innehller polyoler och/eller aspartam och/eller salt av aspartam och acesulfam ska fljande varningstext ing:

    - polyoler: verdriven konsumtion kan ha laxerande verkan - aspartam/salt av aspartam och acesulfam: innehller en klla till

    fenylalanin en bruksanvisning som behvs fr att konsumenterna tryggt ska kunna anvnda

    stningsmedlen.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 10, bilaga III och VIII

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1333/2008 om livsmedelstillsatser, artikel 3. 7 och 23, bilaga II, del B och E.

    5.16. Mrkningar om frpackningsgaser

    Frpackningsgaser r andra gaser n l uft som tillstts i frpackningen samtidigt som livsmedlet sluts in i frpackningen eller fre eller efter detta. Med dem ndras sledes gassammansttningen i frpackningen s att den avviker frn sammansttningen hos normal atmosfr. Frpackningsgaserna r tillsatser. Tilltna frpackningsgaser r koldioxid (E 290), argon (E 938), helium (E 939), kvve (E 941), dikvveoxid (E 942), syre (E 948) och vte (E 949). Frpackningsgaserna kallas ocks skyddsgaser. Frpackningsgaserna betraktas inte som ingredienser och drfr behver i ingrediensfrteckningen inte anges att sdana anvnts. Gaserna frigrs i luften d frpackningen ppnas eller bryts och finns drefter inte lngre kvar i det slutliga livsmedlet. Frpackningen ska nd mrkas med frpackat i en skyddande atmosfr.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 20, bilaga III och VII

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    113

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1333/2008 om livsmedelstillsatser, artikel 3, bilaga I och II.

    5.17. Nringsdeklaration (eller nringsvrdesmrkning)

    Finska: *ravintoarvoilmoitus Engelska: *nutrition declaration

    Tillmpande

    Frn och med 13.12.2016 ska s gott som alla frpackade livsmedel vara frsedda med en nringsdeklaration eller nringsvrdesmrkning. Framfrande av ett nr ingspstende eller hlsopstende (EPRf (EG) nr 1924/2006) och nringsmssig berikning av ett l ivsmedel (EPRf (EG) nr 1925/2006) frutstter att nringsvrdet anges p frpackningen. Nringsdeklarationen i livsmedelsinformationsfrordningen tillmpas ocks p livsmedel fr srskilda nringsndaml utan att begrnsa den srskilda lagstiftning, som ska tillmpas p dem. Kraven p nringsdeklaration tillmpas inte p fljande livsmedel:

    kosttillskott* naturliga mineralvatten.

    *Nringsdeklarationen i livsmedelsinformationsfrordningen tillmpas inte p kosttillskott. P kosttillskott behver sledes inte anvndas uttrycket referensintag (reference intake, RI) utan det r tilltet att anvnda till exempel uttrycket referensvrde fr nringsmnet (nutriet reference value, NRV) frutsatt att frkortningen frklaras. Evira rekommenderar att man p k osttillskott nd anvnder samma uttryck som p andra livsmedel ocks.

    5.17.1. Tidtabell

    Informationen om ett livsmedels nringsvrde ska, om den ges frivilligt under perioden 13.12.2014 13.12.2016, verensstmma med kraven p nringsdeklaration i livsmedelsinformationsfrordningen. Om ett nringspstende eller hlsopstende framfrs om ett l ivsmedel eller ett livsmedel nringsmssigt berikats frn och med 13.12.2014, ska nringsvrdesmrkningen ocks d verensstmma med kraven p nringsdeklaration i livsmedelsinformationsfrordningen. Livsmedel som slppts ut p marknaden eller mrkts fre 13.12.2014 och som inte fljer bestmmelserna om nringsvrdesmrkningar, kan hllas till salu, tills dessa livsmedel tar slut i lagren. (Om en nringsvrdesmrkning nd tillhandahllits frn och med 13.12.2014, ska den verensstmma med livsmedelsinformationsfrordningen.)

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    114

    5.17.2. Nringsvrdets innehll

    Reglerna som gller nringsdeklaration har beskrivits i kapitel IV, avsnitt 3, artiklarna 29-35 i livsmedelsinformationsfrordningen. I den obligatoriska nringsdeklarationen ska fljande information ing:

    energivrdet mngden fett, mttat fett, kolhydrat, sockerarter, protein och salt.

    De obligatoriska nringsmnena som ska anges i nringsdeklarationen har faststllts i bilaga I till livsmedelsinformationsfrordningen. Exempel

    - med fett avses den sammanlagda mngden lipider, ven fosfolipider. I den sammanlagda fetthalten medrknas ocks alla fettsyror, ven s kallade oidentifierade fettsyror eller de fettsyror, som inte kan identifieras i laboratorium.

    - med mttat fett avses fettsyror utan dubbelbindning. Till det mttade fettet rknas numera endast mngden mttade fettsyror (glycerolernas stomme och transfettsyrornas mngd rknas inte).

    - med transfetter avses fettsyror med minst en icke-konjugerad (dvs. tskild av minst en metylengrupp) kol-koldubbelbindning i transstllning. Mngden transfett ska inte anges i den egentliga nringsdeklarationen. (Kommissionen torde i en snar framtid lmna en rapport om frekomsten av transfetter i livsmedlen och i unionsbefolkningens kost som helhet. Kommissionen bifogar vid behov ett lagstiftningsfrslag till denna rapport.)

    - med sockerarter avses alla monosackarider och disackarider som frekommer i livsmedel, dock inte polyoler.

    Nringsdeklarationen kan ocks kom pletteras med mngderna av ett eller flera av fljande nringsmnen: enkelomttat fett fleromttat fett polyoler strkelse fiber de vitaminer och mineralmnen som frtecknas i del A punkt 1 i bilaga XIII, och

    frekommer i betydande mngder enligt definitionen i del A punkt 2 i bilaga XIII. Av tabell 9 framgr de vitaminer eller mineralmnen som kan anges i nringsdeklarationen p en frpackning, om de frekommer i betydande mngder enligt definitionen i bilaga XIII, mer om detta nedan i punkten Vitaminer och mineralmnen.

    Tabell 9. Dagligt referensintag fr vitaminer och mineralmnen och grnsvrdena 15 % och 7.5 %.

    Vitaminer och mineralmnen som fr deklareras Enhet

    Dagligt referensintag 15 % 7,5 %

    Vitamin A g 800 120 60 Vitamin D g 5 0,8 0,4 Vitamin E mg 12 1,8 0,9

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    115

    Vitamin K g 75 11 5,6 Vitamin C mg 80 12 6 Tiamin mg 1,1 0,17 0,083 Riboflavin mg 1,4 0,21 0,11 Niacin mg 16 2,4 1,2 Vitamin B6 mg 1,4 0,21 0,11 Folsyra g 200 30 15 Vitamin B12 g 2,5 0,38 0,19 Biotin g 50 7,5 3,8 Pantotensyra mg 6 0,9 0,5 Kalium mg 2000 300 150 Klorid mg 800 120 60 Kalcium mg 800 120 60 Fosfor mg 700 105 52,5 Magnesium mg 375 56,3 28,1 Jrn mg 14 2,1 1,1 Zink mg 10 1,5 0,75 Koppar mg 1 0,2 0,1 Mangan mg 2 0,3 0,2 Fluorid mg 3,5 0,53 0,26 Selen g 55 8,3 4,1 Krom g 40 6 3 Molybden g 50 7,5 3,8 Jod g 150 22,5 11,3

    Fr ofrpackade livsmedel kan nringsdeklarationen begrnsas till enbart energivrdet eller mngden energi, fett, mttat fett, sockerarter och salt. Informationen i frga kan ges enbart per portion eller konsumtionsenhet (livsmedelsinformationsfrordningen artikel 33, stycke 3). Den portion eller enhet som anvnds ska d anges till exempel per en hamburgare. Om de nationella mrkningskraven p ofrpackade livsmedel, bland annat om angivandet av mngden fett och salt p en detaljhandelsplats har berttats i punkt 4.8. Nringsdeklarationen fr drycker som innehller alkohol kan begrnsas enbart till energivrdet.

    5.17.3. Hur nringsvrdesinformationen anges

    Energivrdet och mngderna nringsmnen ska anges rknat fr 100 gram eller 100 milliliter av livsmedlet. Nringsvrdesinformationen kan ocks anges per portion och/eller konsumtionsenhet frutsatt att

    den portionsstorlek eller enhet som anvnds anges i nra anslutning till nringsdeklarationen

    portionernas eller enheternas antal anges p frpackningen.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    116

    En konsumtionsenhet kan konsumeras en i snder; den r inte ndvndigtvis det samma som en portion. En bit av en chokladkaka r till exempel en konsumtionsenhet, men i en portion kan ing flera n en bit choklad eller flera n ett kex. Som portion betraktas i allmnhet en s stor mngd av ett livsmedel, som man skligt kan frvntas inta p en gng. Fr drycker kan sledes mngden en liter eller en halv liter inte betraktas som en portion, men nog till exempel 250 ml (en literflaska med dryck skulle d till exempel best av 4 portioner). En hamburgare kan betraktas som en portion. Nringsvrdesinformationen anges per saluhllet livsmedel. Vid behov kan informationen ges fr en konsumtionsfrdig produkt. Om informationen ges per livsmedel som ska tillredas innan det intas, ska ocks noggranna tillredningsanvisningar ges (till exempel olika pssoppor, saftkoncentrat och liknande produkter, i vilka vatten tillstts). Nringsvrdesinformationen ges som en enda helhet och i ett och samma synflt. Den ska ges i en tydlig form och allt enligt behov st i den ordningsfljd som anges i bilaga XV. Om utrymmet det tillter, ska nringsvrdesmrkningen gras i tabellform med siffrorna under varandra. Om utrymmet inte tillter detta, ska mrkningen gras som lpande text (linert). Den obligatoriska och frivilliga nringsvrdesinformationen ska ges med ord och siffror, inte till exempel med ikoner. Den kan kompletteras med grafik och symboler. Om energivrdet eller mngden av ett nr ingsmne (nringsmnen) i en v ara r obetydlig, fr informationen om dessa nringskomponenter ersttas med en upplysning ssom Innehller en obetydlig mngd av i nra anslutning till nringsdeklarationen, om en sdan finns. Evira anser att en sdan mrkning kommer p frga i sdana fall, d livsmedlets energivrde och/eller mngden energinringsmnen (fett, kolhydrater, protein) r mycket obetydlig. Som alltid d livsmedelsinformation mrks ut fljs teckenhjden x d nringsvrdesinformationen ges:

    minst 1,2 mm undantag, om frpackningens eller behllarens strsta yta r

    o < 80 cm2 -> x-hjden minst 0,9 mm o < 25 cm2 -> befrielse frn nringsvrdesmrkningar.

    Av tabell 10 framgr hur nringsvrdesinformationen ges i nringsdeklarationen. I nringsdeklarationer ska de nedan fr tecknade mttenheterna anvndas fr energi kilojoule (kJ) och kilokalorier (kcal) och fr massa gram (g), milligram (mg) eller mikrogram (g), och ordningsfljden fr uppgifterna ska vara fljande: Tabell 10: Hur nringsvrdesinformationen ges i nringsdeklarationen Energi* kJ/kcal

    fett* g

    varav - mttat* g - enkelomttat fett g - fleromttat fett g kolhydrater* g

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    117

    varav - sockerarter* g - polyoler g - strkelse g fiber g protein* g salt* g vitaminer och mineralmnen

    de enheter som anges i punkt A.1 i bilaga XIII till livsmedelsinformationsfrordningen

    *i allmnhet obligatoriska

    5.17.4. Mrkningar om energivrdet

    Energi erhlls d energin som nringsmnena innehller frigrs i kroppen. I nringsvrdesmrkningarna ska energivrdet anges i svl kilojoule (kJ) som kilokalorier (kcal). 1 kJ = 0,239 kcal 1 kcal = 4,187 kJ Alla sdana nringsmnen i livsmedlet som producerar energi ska hoprknas i energivrdet. Energivrdet som ett livsmedel innehller fr man genom att rkna ut det med hjlp av de omrkningsfaktorer fr berkning av energin som framgr av bilaga XIV till livsmedelsinformationsfrordningen (Tabell 11). Tabell 11. Omrkningsfaktorer fr berkning av energin kolhydrater (utom polyoler)

    17 kJ/g - 4 kcal/g

    polyoler 10 kJ/g 2,4 kcal/g protein 17 kJ/g - 4 kcal/g fett 37 kJ/g - 9 kcal/g salatrim 25 kJ/g - 6 kcal/g alkohol (etanol) 29 kJ/g - 7 kcal/g organiska syror 13 kJ/g - 3 kcal/g fiber 8 kJ/g - 2 kcal/g erytritol 0 kJ/g - 0 kcal/g

    5.17.5. Vitaminer och mineralmnen

    Vitaminerna och mineralmnena fr anges, om de i ngr i en betydande mngd i 100 gram eller 100 milliliter av varan eller i en frpackning p en portion (ssom yoghurt, en smrportion, en pssoppa p en portion, en flaska dryck p 250 ml).

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    118

    I regel br hnsyn tas till fljande vrden vid beslut om vad som utgr en betydande mngd: - 15 % av referensvrdet fr nringsinnehllet enligt tabell 9 per 100 g eller 100 ml av livsmedlet (fr andra produkter n drycker) - 7,5 % av referensvrdet fr nringsinnehllet enligt tabell 9 fr drycker per 100 ml eller - 15 % av referensvrdet fr nringsinnehllet enligt tabell 9 per portion, om frpackningen endast innehller en portion. Utver mngderna ska ocks anges vitaminernas och mineralmnenas procentandelar av referensintaget. Exempel p en nringsvrdesmrkning p ett livsmedel: Nringsinnehll 100 ml portion (2,5 dl) Energi

    176 kJ /42 kcal 440 kJ/105 kcal

    Fett 2,0 g 5,0 g varav mttat fett

    1,0 g 2,5 g

    Kolhydrater 5,0 g 13 g varav sockerarter

    3,0 g 7,5 g

    Fiber 0,4 g 1,0 g

    Protein

    0,8 g 2,0 g

    Salt

    0,90 g 2,3 g

    Vitamin C

    80 mg (100 %)* 200 mg (250 %)*

    *av det dagliga referensintaget Livsmedelsskerhetsverket Evira rekommenderar att vitaminerna och mineralmnena mrks ut i livsmedlets ingrediensfrteckning med de namn som nmnts i bilagan till livsmedelsinformationsfrordningen (Tabell 9).

    5.17.6. Angivande av mngden natrium och koksalt

    Enligt de nya reglerna anges saltet i nringsdeklarationen i stllet fr natriumet. Salt = det saltekvivalenta innehll som berknas med fljande formel: salt = natrium 2.5. Det saltekvivalenta innehllet berknas alltid av livsmedlets sammanlagda natriuminnehll. Omnmnandet Saltinnehllet beror uteslutande p naturligt frekommande natrium, kan anges i anslutning till nringsdeklarationen, om saltinnehllet enkom beror p naturligt frekommande natrium. Sdana livsmedel r till exempel livsmedel utan tillsatt salt, ssom mjlk, ktt, fisk och grnsaker. Men, om salt eller ingredienser som innehller salt, ssom skinka, ost och oliver, tillsatts i ett livsmedel, br omnmnandet i frga inte anvndas.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    119

    Mer om hur saltet och det att ett livsmedel r kraftigt saltat anges i kapitel 5.5 och 4.8.

    5.17.7. vriga nringsmnen n de som ska anges i nringsdeklarationen

    Nringsvrdesmrkningen r till sitt innehll alltid formbunden (energins och nringsmnenas namn har faststllts) och begrnsad (endast de nringsmnen som nmnts i lagstiftningen fr anges i den

    egentliga nringsdeklarationen). Exempel, om ett nrings- eller hlsopstende gller ett sdant mne, som inte ingr i nringsvrdesmrkningen, ska dess mng inte anges i nringsvrdesmrkningen, utan den ska anges i samma synflt som nringsvrdesmrkningen, ssom omedelbart under den egentl iga nringsdeklarationen (livsmedelsinformationsfrordningen, artikel 49). Till exempel enskilda fettsyrors, omega-3-fettsyrors mngder under fettet eller betaglukaners mngder ska inte anges i nringsdeklarationen utan under nringsdeklarationen. 3.13 r det mjligt att frivilligt ange delar av nringsmneskategorierna som ska anges, ssom omega-3-fettsyror som en del av de fleromttade fetterna? (artikel 30) Nej. Nringsdeklarationen bestr av en begrnsad mngd information, som bestr av energivrdet och nringsmnen, och den kan inte kompletteras med ngon extra nringsmnesinformation. (Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas) 3.14 Utver det ska anges mngden av de nringsmnen eller andra mnen, om vilka ett nrings- eller hlsopstende framfrts. Kan den utgra en del av nringsdeklarationen? (artikel 30 och 49) D ett nringsmne, om vilket ett nrings- eller hlsopstende framfrts, ingr i nringsdeklarationen, krvs ingen annan mrkning. Om ett nringsmne eller annat mne, om vilket ett nrings- eller hlsopstende framfrts, inte ingr i nringsdeklarationen, ska mngden av mnet i frga anges i nringsdeklarationens omedelbara nrhet. (Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas)

    5.17.8. Pstendena laktosfri och glutenfri

    Pstendena laktosfri, laktosfattig, glutenfri och mycket glutenfattig r inte nringspstenden. Framver kommer pstendena i frga troligen att i nfras i livsmedelsinformationsfrordningen och drfr kommer de inte lngre att r egleras av lagstiftningen om livsmedel fr srskilda nringsndaml. ven om jord- och skogsbruksministeriets frordning om livsmedel fr srskilda nringsndaml (121/2010) nnu r i kraft, anser Evira att det r mjligt att r edan nu fregripande tillmpa nringsinnehllsbestmmelserna i livsmedelsinformationsfrordningen ocks i

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    120

    pskrifterna p frpackningen till laktosfria, laktosfattiga, glutenfria och mycket glutenfattiga livsmedel. Det r skl att bea kta, att m ngden gluten i glutenfria och mycket glutenfattiga livsmedel inte anges i nringsvrdesmrkningen, eftersom en frutsttning fr att des sa pstenden ska f fr amfras r att pr oduktens glutenhalt verensstmmer med kommissionens frordning (EG) nr 41/2009. (Med Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 609/2013 upphvs frordningen (EG) nr 41/2009 den 20 juli 2016. Kommissionens genomfrandefrordning (EU) nr 828/2014 tillmpas frn och med 20.7.2016.) Nringsinnehllstabellen r en s luten frteckning. Enligt vad Evira nu anser anges till exempel mngden laktos i samma synflt som nringsvrdesmrkningen; till exempel under nringsdeklarationen. Mngden laktos anges med enheten g (eller mg)/100 g eller 100 ml av produkten. Att en produkt r laktosfattig eller laktosfri fr nnu anges p frpackningens framsida. I EU finns fr nrvarande inga enhetliga grnsvrden fr laktosfria eller laktosfattiga livsmedel. Evira anser att de samnordiska grnsvrdena tills vidare ska tillmpas:

    laktosfria livsmedel laktos mindre n 10 mg/100 g eller 100 ml laktosfattiga livsmedel laktos mindre n 1 g/100 g eller 100 ml.

    Vid mrkning av, vid presentation av och i reklam fr ett livsmedel fr srskilda nringsndaml kan anvndas benmningen glutenfri, om livsmedlet innehller gluten hgst 20 mg/kg och r ett livsmedel som r frdigt att sljas till konsumenten.

    Glutenfria, gluten hgst 20 mg/kg Mycket glutenfattiga produkter innehller gluten hgst 100 mg/kg Glutenfri havre* hgst 20 mg gluten/kg.

    *Havren r d srskilt producerad, tillverkad och/eller hanterad s, att kontamination med vete, rg, korn eller korsade sorter av dessa undviks och att glutenhalten i havren inte verstiger 20 mg/kg. Vid planering av mrkningarna p sedvanliga livsmedel ska nd beaktas, att man i mrkningarna inte fr ange att ett l ivsmedel har sdana srskilda verkningar eller egenskaper, i frga om vilka det inte avviker frn andra motsvarande produkter. Mjlk, gg, obehandlat ktt eller obehandlad fisk, grnsaker, frukter eller br kan sledes inte frses med mrkningen glutenfri. Dremot kunde till exempel frdigmat och sopp- och ssingredienser nog frses med mrkningen glutenfri.

    5.17.9. Hur mngden av ett nringsmne skerstlls

    De deklarerade nringsinnehllsvrdena i mrkningarna p frpackningarna till livsmedel ska vara genomsnittsvrden som grundar sig p

    tillverkarens analys av livsmedlet eller en berkning baserad p de knda eller faktiska genomsnittsvrdena fr de

    anvnda ingredienserna, eller en berkning baserad p allmnt faststllda och godtagna uppgifter.

    D ett livsmedel saluhlls som klla till ett visst nringsmne eller ett hlsopstende framfrs om livsmedlet, rekommenderar Livsmedelsskerhetsverket Evira att mngden av nringsmnena i frga analyseras med hjlp av laboratorieunderskningar eller annars skerstlls p ett tillfrlitligt stt.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    121

    Nringsmnenas mngder ska anges sdana som de r sista frbrukningsdagen eller vid tidpunkten fr bst fre datummrkningen.

    5.17.10. Frivilliga mrkningar

    Utver de lagstadgade nringsvrdesmrkningarna har livsmedelsfrpackningarna allt mer ocks brjat frses med frivilliga mrkningar som hnvisar till nringsinnehllet. ven om syftet med de frivilliga mrkningarna r att underltta konsumentens val och ge lttbegriplig nringsvrdesinformation om en produkt, erstter de i nte till sin form eller sitt innehll de lagstadgade nringsvrdesmrkningarna, utan r mrkningar som kompletterar dem. RI (Referensintag) Mrkningen vgledande dagligt intag eller GDA (Guideline Daily Amount) erstts av mrkningen RI (Reference Intake eller referensintag). Energivrdet och nringsmnenas mngder kan anges i form av %-andelar av referensintaget, som framgr av del B i bilaga XIII till livsmedelsinformationsfrordningen, per 100 gram eller 100 milliliter. Fr fiber har inte faststllts ngot referensintag s den kan inte anges i relation till referensintaget. Energivrde och referensintag fr nringsmnen har faststllts enbart fr vuxna. De angivna vitaminerna och mineralmnena ska anges i procentandelar (nringsmnenas referensvrden) av referensintaget per 100 gram eller 100 milliliter. Om energivrdet och nringsmnenas mngder anges som %-andelar av referensintaget, som anges per 100 g/100 ml, ska fljande frklaring finnas i omedelbar nrhet av dessa: Referensintag fr en genomsnittlig vuxen (8400 kJ/2000 kcal). Informationen kan ocks ges per portion/konsumtionsenhet (livsmedelsinformationsfrordningen, artikel 33). Av del B i bilaga XIII till livsmedelsinformationsfrordningen framgr referensintagen fr energi och nringsmnen (vuxna) och de framgr ocks av tabell 12. Tabell 12. Referensintag fr energi och vissa andra nringsmnen n v itaminer och mineralmnen (vuxna) Energi eller nringsmne Referensintag Energi 8400 kJ / 2000 kcal Totalt fett 70 g Mttat fett 20 g Kolhydrat 260 g Sockerarter 90 g Protein 50 g Salt 6 g

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    122

    5.17.11. Livsmedel som r befriade frn nringsdeklaration

    Livsmedelsinformationsfrordningen frutstter i regel att alla frpackade produkter frses med en nringsdeklaration p frpackningen eller p en etikett som fsts p produkten. Vissa frpackade livsmedel r nd befriade frn kraven p nringsdeklaration. De rknas upp i bilaga V till livsmedelsinformationsfrordningen och de r: 1. Obearbetade produkter som endast innehller en i ngrediens eller en k ategori ingredienser 2. Bearbetade produkter vilkas bearbetning endast bestr av mogning och vilka endast innehller en ingrediens eller en kategori ingredienser 3. Vatten som r avsedda som livsmedel, inbegripet sdant som endast tillfrts koldioxid och/eller aromer 4. rtkryddor, kryddor eller blandningar drav 5. Salt och saltersttningar 6. Bordsstningsmedel 7. Varor som omfattas av Europaparlamentets och rdets direktiv 1999/4/EG av den 22 februari 1999 om kaffe- och cikoriaextrakt samt hela eller malda kaffebnor och hela eller malda koffeinfria kaffebnor 8. rtte, fruktte, te, koffeinfritt te, snabbte, pulverte eller teextrakt, koffeinfritt snabbte, pulverte eller teextrakt som inte innehller andra tillsatta ingredienser n aromer som inte pverkar teets nringsvrde 9. ttika och vinger som framstllts genom jsning och ttik- och vingerersttning, inbegripet sdan som endast tillsatts aromer 10. Aromer 11. Livsmedelstillsatser 12. Processhjlpmedel 13. Livsmedelsenzymer 14. Gelatin 15. Gelbildande produkter (andra n tillsatser) 16. Jst 17. Tuggummi 18. Livsmedel i frpackningar eller behllare vilkas strsta yta r mindre n 25 cm2 19. Livsmedel, ven hantverksmssigt framstllda, som tillverkare av sm mngder varor levererar direkt till slutkonsumenter eller till lokala detaljhandelsfretag som levererar direkt till slutkonsumenter. Exempel Obearbetade produkter (punkt 1) Mjl betraktas som ett oprocessat livsmedel frutsatt att ingenting tillsatts i det efter malningen. Socker, vegetabilisk olja och fermenterad vinger, som det tillsatts salt i, betraktas dremot som bearbetade produkter som ska frses med en nringsvrdesmrkning. Exempel Kryddor, rtkryddor och saltersttningar (punkterna 4 och 5)

    I punkt 4 i bilaga V till livsmedelsinformationsfrordningen har nmnts rtkryddor, kryddor och blandningar drav och i punkt 5 salt och saltersttningar. Eftersom punkt 4 i bilaga V till livsmedelsinformationsfrordningen gller enkom en enskild rtkrydda och krydda eller en blandning drav, utesluter den till exempel kryddsaltblandningar eller sdana kryddblandningar, i vilka man utver

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    123

    kryddan/kryddor ocks kan ha anvnt ngot annat livsmedel, ssom salt, socker och strkelse. Som i punkt 4 har livsmedlen specificerats ocks i punkt 5: salt och saltersttningar. Som saltersttningar har i allmnhet betraktats sdana produkter, i vilka en del av det skadliga natriumet ersatts till exempel med kalium och/eller magnesium. I saltersttningar kan ocks ha anvnts till exempel lysinhydroklorid, klumpfrebyggande medel och kaliumjodid.

    Exempel Te, som det tillsatts rtkrydda, kryddor eller arom i Undantagsvis anser Evira att det inte krvs ngon nringsvrdesmrkning

    p te, s om det tillsats en rtkrydda eller kryddor eller aromer i, eftersom ngon nringsvrdesmrkning inte frutstts fr sdana enligt bilaga V till livsmedelsinformationsfrordningen.

    Exempel Livsmedel, ven hantverksmssigt framstllda, som tillverkare av sm

    mngder varor levererar direkt till slutkonsumenter eller till lokala detaljhandelsfretag som levererar direkt till slutkonsumenter (punkt 19) vad betyder detta? Evira anser att v erksamhet som sker inom ett landskap eller ngon motsvarande region med tanke p tillhandahllandet av livsmedelsinformation kan betraktas som lokal verksamhet. Landskapsgrnserna r inte ovillkorliga. Verksamhet kan ocks idkas ver landskapsgrnsen, om verksamheten idkas i nrheten av grnsen. Sdan grnsverskridande verksamhet kan nd i nte strcka sig lngre n v ad verksamheten som idkas inom landskapet kunde strcka sig. Om en livsmedelsfretagare sledes levererar handgjorda livsmedel, ssom konditorivaror, i sm mngder till detaljhandelsbutiker och storhushll inom det egna landskapets omrde och varorna drifrn levereras direkt till slutkonsumenten, krvs inga nringsvrdesmrkningar p frpackningarna till konditorivarorna. n s lnge r det i nte mjligt att noggr annare faststlla vad som menas med sm mngder, till exempel i kilon eller i procentandelar av omsttningen.

    Nringsvrdesmrkningar r nd obligatoriska p de produkter, som rknats upp i bilaga V till livsmedelsinformationsfrordningen, om ett nr ings- och/eller hlsopstende framfrs om dem p det stt som avses i frordning (EG) nr 1924/2006. Det samma gller sdana produkter, som det tillsatts vitaminer och mineralmnen i p det stt som avses i frordning (EG) nr 1925/2006.

    5.17.12. Srskilda bestmmelser

    I lagstiftningen om livsmedel finns vissa srskilda bestmmelser om hur nringsmnena i livsmedel ska anges.

    Av mrkningarna p frpackningen till ostar ska framg fetthalten i genomsnitt i viktprocent vid tillverkningstidpunkten eller angiven p det stt som srskilt bestms om nringsvrdesmrkningar. Fetthalten rknas av hela produktens vikt.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    124

    Av mrkningarna p frpackningen till korv ska framg fetthalten i genomsnitt i viktprocent vid tillverkningstidpunkten eller angiven p det stt som srskilt bestms om nringsvrdesmrkningar. P frpackningen till kttfrs ska anges fetthalten (fetthalt lgre n... %) och bindvvsproteinet andel av kttproteinet (frhllande mellan kollagen och kttprotein lgre n %). P frpackningen till kosttillskott ska utver de allmnna mrkningarna p frpackningen anges mngderna av de mnen som knnetecknar kosttillskottet i den dagliga dosen av produkten. Mer om detta i punkt 5.17.

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artiklarna 29 35, 49 50 och 54 - 55, bilaga V och bilagorna XIII - XV

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning (264/2012) om krav i frga om vissa livsmedel, 3 och 7

    Kommissionens delegerade frordning (EU) nr 1155/2013 om ndring av Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna vad gller information om frnvaro av eller reducerad frekomst av gluten i livsmedel

    Kommissionens frordning (EG) nr 41/2009 om sammansttning och mrkning av livsmedel som r lmpliga fr personer med glutenintolerans (upphvs frn och med 13.12.2016)

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 609/2013 om livsmedel avsedda fr spdbarn och smbarn, livsmedel fr speciella medicinska ndaml och komplett kostersttning fr viktkontroll och om upphvande av rdets direktiv 92/52/EEG, kommissionens direktiv 96/8/EG, 1999/21/EG, 2006/125/EG och 2006/141/EG, Europaparlamentets och rdets direktiv 2009/39/EG och kommissionens frordningar (EG) nr 41/2009 och (EG) nr 953/2009

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om kosttillskott (78/2010) Jord- och skogsbruksministeriets frordning om livsmedel fr srskilda

    nringsndaml (121/2010) Handels- och industriministeriets beslut om barnmat (789/1997) 11 - 12 Handels- och industriministeriets beslut om bantningspreparat (904/1997) 8 9 Handels- och industriministeriets frordning om livsmedel fr speciella medicinska

    ndaml (406/2000) 7 10 Handels- och industriministeriets frordning om modersmjlksersttning och

    tillskottsnring (1216/2007) 14 - 15 . Anvisningar Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av

    livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas (31.1.2013), punkt 3.13 och 3.14.

    6. VRIGA MRKNINGAR

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    125

    6.1. Mrkningar p djupfrysta och frysta livsmedel Frpackningen till ett djupfryst livsmedel som r avsett att sljas eller annars verltas som sdant till en konsument eller ett storhushll ska utver de allmnna mrkningarna p frpackningar vara frsedd med fljande mrkningar (Jord- och skogsbruksministeriets frordning om djupfrysta livsmedel 818/2012, 7 ):

    ordet djupfryst datum fr minsta hllbarhetstid (bst fre) den tid som kparen kan frvara det djupfrysta livsmedlet frvaringsanvisningar med uppgift om frvaringstemperaturen och en text med innehllet fr inte frysas ner igen efter upptining.

    Exempel Frvaringsanvisning fr djupfryst fisk. Frvaring: -18 C eller kallare. Fr inte frysas efter upptining. Produkten hller sig: I frysbox (- 18 C), se datummrkningen* I kylskpets frysfack (- 5 C) 4 dygn I kylskp (+ 5 C) 1 dygn I rumstemperatur (+ 20 C) 2 timmar

    *Bst fre utgngen av 12.2016.

    Eftersom kylskp och rumstemperatur inte r avsedda fr frvaring av djupfrysta livsmedel, r hllbarhetspskrifterna fr deras del frivilliga, men de rekommenderas i alla fall, eftersom de ger konsumenten information om kortvarig frvaring av produkten. I vissa fall ska djupfrysta livsmedel mrkas ocks med nedfrysningsdatumet. Det r obligatoriskt att ange nedfrysningsdatumet endast i mrkningarna p frdigfrpackat fryst ktt, frysta kttberedningar och f rysta obearbetade fiskeriprodukter. Mer om detta i punkt 5.7.3. Djupfrysta livsmedel har ocks behandlats i andra punkter i denna handbok: 5.6.1, 5.7.1 och 5.12. Information som ska ges om ett djupfryst livsmedel som r avsett att sljas t ill andra n konsumenter eller storhushll Frpackningen till ett djupfryst livsmedel som r avsett att s ljas till andra n konsumenter eller storhushll ska frses med tminstone fljande mrkningar:

    livsmedlets beteckning och ordet djupfryst nettokvantiteten uttryckt i viktenheter livsmedelspartiets identifikation namnet, firmanamnet eller bifirman samt adressen till tillverkaren, frpackaren

    eller en sljare som r verksam inom Europeiska unionen. Ovan nmnda mrkningar ska finnas p frpackningen, behllaren eller omslaget eller drp fst etikett.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    126

    6.1.1. Livsmedel som djupfrysts fre frsljning och sljs upptinade

    Livsmedel som lagrats djupfrysta kan sljas till konsumenter eller storhushll helt eller delvis upptinade, om det i mrkningarna p fr packningen eller i en br oschyr tydligt anges att de l agrats djupfrysta eller frysta och att de inte fr frysas p nytt efter att de tinats upp. I samband med livsmedlets beteckning ska ocks berttas att produkten r (upptinad) (eller ngot annat motsvarande uttryck). I praktiken antecknar tillverkare av exempelvis memma eller ldmat som minsta hllbarhetstid p fr packningen den tidpunkt, fram till vilken produkten hller sig som djupfryst och utver detta ges information om hur mnga dagar den hller sig i kallfrvaring efter upptiningen. Till livsmedlets beteckning ska i allmnhet fogas ordet upptinat, d produkten djupfrysts fre frsljning och sljs upptinad. Detta krav tillmpas nd inte p fljande:

    ingredienser som frekommer i slutprodukten (ssom djupfryst lax avsedd fr laxsoppa, djupfrysta jordgubbar anvnda i jordgubbsyoghurt)

    livsmedel fr vilka nedfrysning r en tekniskt ndvndig tgrd i produktionsprocessen (ssom vissa fiskeriprodukter (Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 853/2004, bilaga III, avsnitt VIII, kapitel III, del D. Krav betrffande parasiter.)

    livsmedel fr vilka en upptining inte har ngon negati v inverkan p l ivsmedlets skerhet eller kvalitet (ssom smr, frn fall till fall tillmpat bageriprodukter). Om ett djupfryst brd grddas i en grddhrna, behver konsumenten inte informeras om att br det varit djupfryst innan det gr ddats. Om dremot ett frdigt grddat brd djupfryses och sljs upptinat, ska konsumenten informeras om att brdet r upptinat.)

    6.1.2. Frysning

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om djupfrysta livsmedel (818/2012) reglerar inte lngre frysning. Vid djupfrysning framskrider frysningen tminstone en centimeter i timmen. Frysning r en lindrigare frvaringsform n djupfrysning. Med ett fryst livsmedel har i allmnhet avsetts ett livsmedel som frysts i frvaringssyfte och som inte r ett djupfryst livsmedel. Livsmedelsskerhetsverket Evira anser det viktigt, om ett l ivsmedel r fryst, att livsmedlets frpackning i anslutning till livsmedlets beteckning tydligt mrks med ordet fryst och en frvaringsanvisning jmte mrkningen fr inte frysas om efter upptining. Bilaga VI till livsmedelsinformationsfrordningen frutstter att l ivsmedlets beteckning ska omfatta eller tfljas av uppgifter om livsmedlets egenskaper, ssom dess fysiska tillstnd eller den srskilda bearbetning som livsmedlet undergtt, om ett utelmnande av denna information kunde vilseleda konsumenten. Livsmedel som lagrats djupfrysta eller frysta kan sljas till konsumenter eller storhushll helt eller delvis upptinade om det i mrkningarna p frpackningen eller i en broschyr tydligt anges att de lagrats djupfrysta eller frysta och att de inte fr frysas p nytt efter att de tinats upp. Frordningen om djupfrysta livsmedel gller inte glass, saftis eller andra glassvaror.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    127

    Exempel Fretagare fryser eller djupfryser olika livsmedel, ven mikrobiologiskt lttfrdrvliga produkter, till exempel i yrkeskk, och anvnder dem fr matlagning. Hurdan r Livsmedelsskerhetsverket Eviras instruering om frysning och djupfrysning av livsmedel i storhushll, i annan verksamhet n mathjlpsverksamhet? Livsmedelsskerhetsverket Evira anser att l ivsmedelsfretagarna huvudsakligen br bestlla rvarorna som anvnds fr matlagning allt enligt behov och anvnda dem senast sista frbrukningsdagen. I all verksamhet, ssom d mat frbereds eller rvaror och frdig mat hanteras och lagras, ska fretagarna iaktta tillrcklig omsorg s, att livsmedlens mikrobiologiska, kemiska och fysiska kvalitet frblir god. Om en livsmedelsfretagare vill frysa/djupfrysa livsmedel till exempel i ett yrkeskk, r det mjligt under fljande frutsttningar:

    livsmedlen ska vara lmpliga fr frysning/djupfrysning. Sdana livsmedel, som fr

    frsmrad kvalitet, fr inte frysas/djupfrysas. om rvaror fryses eller djupfryses, r det mjligt fre sista frbrukningstidpunkten. mat som man sjlv lagat och rvaror som anvnts till maten fr frysas/djupfrysas fr

    eget bruk och fr kortvarig, hgst tv mnader lng frvaring. Svamp, skogsbr och trdgrdsprodukter jmte vilt fr ocks frvaras lngre frutsatt att deras kvalitet inte frsmras.

    livsmedlen ska frysas/djupfrysas i apparater som lmpar sig fr ndamlet och som inte verbelastats.

    frn frpackningar eller behllare eller annat kontaktmaterial fr inte migrera frmmande lukt, smak, frg eller ngot annat frmmande mne till livsmedlet.

    maten och rvarorna som djupfrysts/frysts ska frvaras i en temperatur p -18 oC eller kallare.

    frpackningen ska tydligt mrkas med frpackningens innehll dvs. livsmedlets beteckning och frysnings- eller djupfrysningsdatumet. Om livsmedlen fryses/djupfryses i oppnade frpackningar, rknas tiden p tv mnader frn datummrkningen p frpackningen och datummrkningen fr d inte ndras.

    het mat ska kylas ned snabbt (p fyra timmar till 6 oC) innan den fryses/djupfryses. Maten fryses/djupfryses omedelbart efter tillredningen, senast tillredningsdagen. (Mat som redan sttt framlagd fr inte frysas/djupfrysas.)

    frskmda livsmedel och sdana frysta/djupfrysta livsmedel, fr vilka sista frbrukningstidpunkten eller bsta fre datumet eller frysningsdatumet verskridits med tv mnader, ska bortskaffas p korrekt stt.

    frysning/djupfrysning av kallrkt och gravad fisk rekommenderas inte. Om sdan fisk nd fryses/djupfryses, ska fisken efter upptining anvndas fr mat som tillreds genom upphettning.

    fretagaren ska beakta frysningen/djupfrysningen i sin plan fr egenkontroll. Exempel: Hurdan r Livsmedelsskerhetsverket Eviras instruering om frysning och djupfrysning av livsmedel i en butik, i annan verksamhet n mathjlpsverksamhet? Livsmedelslagstiftningen frbjuder inte direkt frysning av livsmedel i en butik. Evira anser det nd inte nskvrt att frdigfrpackade eller ofrpackade livsmedel fryses i en butik (undantagen i anvisningen om mathjlp undantagna). Om en butik nd vill frysa livsmedel, ska den beakta det som sagts i exemplet ovan. Butiken svarar d fr de allmnna mrkningarna som frpackningen till produkten ska frses med (bland annat ordet fryst, fr inte frysas om efter upptining, en frvaringsanvisning, ett bst fre datum och butikens namn och adress) och fr produktens kvalitet.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    128

    Frfattningar Jord- och skogsbruksministeriets frordning om djupfrysta livsmedel (818/2012), 7 -

    8 Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande

    av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 17 och 24 och bilaga III, VI och X.

    Anvisningar Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av

    livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas (31.1.2013), punkt 2.10.

    6.2. Mrkningar p genetiskt modifierade livsmedel

    Om de srskilda kraven p mrkningarna p genetiskt modifierade livsmedel finns bestmmelser i Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder, artiklarna 12 och 13. Vid tillverkning av ett livsmedel fr anvndas endast sdana genetiskt modifierade ingredienser, som godknts i EU och de ska anges i mrkningarna p frpackningen till produkten.

    6.2.1. Definitioner

    Med ett genetiskt modifierat livsmedel avses ett livsmedel som innehller, bestr av eller har framstllts av genetiskt modifierade organismer. Med en genetiskt modifierad organism eller GMO avses en genetiskt modifierad organism, ssom en vxt eller en bakterie, vars genetiska material modifierats med hjlp av genteknik. Med framstlld av genetiskt modifierade organismer helt eller delvis hrledd frn genetiskt modifierade organismer utan att innehlla eller best av genetiskt modifierade organismer.

    6.2.2. Tillmpningsomrde

    Bestmmelserna om mrkningar i frordning (EG) nr 1829/2003 tillmpas bland annat p sdana livsmedel, som r avsedda att i ofrndrat skick levereras till slutkonsumenter eller storkk inom EU:s omrde och som innehller eller bestr genetiskt modifierade organismer eller tillverkats eller innehller ingredienser som har framstllts av genetiskt modifierade organismer. Tillsatser och aromer som r tilltna i livsmedel och sdana tillverkningsmnen till tillsatser och aromer, som innehller genetiskt modifierade organismer, bestr av

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    129

    sdana eller r tillverkade av sdana, faller ocks under frordningens tillmpningsomrde. Enligt frordningen ska anvndning av genetiskt modifierade ingredienser anges i mrkningarna p ett genetiskt modifierat livsmedel oberoende av om DNA eller protein som hrstammar frn genetisk modifiering kan spras i slutprodukten eller inte. Olja tillverkad av genetiskt modifierad raps skall till exempel anges innehlla genetiskt modifierat material, ven om den till sin kemiska sammansttning inte avviker frn konventionella oljor och inte innehller analyserbara tecken p modifiering. Mrkningskravet tillmpas inte p s dana livsmedel, som innehller ingredienser som innehller eller bestr av eller tillverkats av genetiskt modifierade organismer i en proportion som inte verstiger 0.9 % av varje enskild ingrediens i livsmedlet. Frekomsten av ingredienserna ska nd vara oavsiktlig eller tekniskt oundviklig. Frordningen tillmpas inte p livsmedel som tillverkats med hjlp av genetiskt modifierade organismer. Det avgrande kriteriet r om det frdiga livsmedlet eller fodret innehller material som hrletts av ett geneti skt modifierat utgngsmaterial. Drfr tillmpas tillstnds- och mrkningskraven i frordningen inte p produkter som erhlls frn djur som utfodrats med genetiskt modifierat foder eller behandlats med genetiskt modifierade lkemedel. Mrkningsskyldigheten gller inte heller fermenteringsprodukter (ssom tillsatser, aromer och vitaminer) som tillverkats med hjlp av en gene tiskt modifierad mikroorganism och som inte lngre innehller ngon genetiskt modifierad mikroorganism och som anvnds enkom i livsmedlens tillverkningsprocess.

    Exempel p genetiskt modifierade livsmedel, som omfattas av den mrkningsskyldighet som avses i frordning (EG) nr 1829/2003:

    Exempel p genet iskt modifierade livsmedel, som inte omfattas av den mrkningsskyldighet som avses i frordning (EG) nr 1829/2003:

    Produkt Exempel Gm-vxt Majs, soja, raps, bomull, sockerbeta, potatis Gm-frn Majsfr Gm-livsmedel Majs, sojabngroddar Produkt tillverkad av en gm-organism

    Majsmjl, som innehller modifierat DNA och protein

    Produkt tillverkad av en gm-organism

    Majsolja, sojaolja, rapsolja, som inte innehller modifierat DNA eller protein

    Produkt tillverkad av en gm-organism

    Glukossirap tillverkad av majsstrkelse som inte innehller modifierat DNA eller protein

    Tillsatser producerade av en gm-organism

    Raffinerat lecitin tillverkat av gm-soja som inte innehller modifierat DNA eller protein (till exempel i choklad)

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    130

    6.2.3. Hur man anger att en genetiskt modifierad ingrediens anvnts

    Enligt gllande bestmmelser ska genetiskt modifierade livsmedel mrkas i enlighet med fljande principer:

    Om livsmedlet bestr av mer n en i ngrediens, skall orden genetiskt modifierad/modifierat eller framstlld/framstllt av genetiskt modifierad/modifierat [ingrediensens namn, ssom soja] st inom parentes omedelbart efter den aktuella ingrediensen i ingrediensfrteckningen.

    Om en i ngrediens r angiven med ett k ategorinamn (ssom

    kryddblandning), ska orden innehller genetiskt modifierad/modifierat [organismens namn] eller innehller [ingrediensens namn], framstlld/framstllt av genetiskt modifierad/modifierat [organismens namn] mrkas ut i ingrediensfrteckningen.

    Om det i nte finns ngon ingrediensfrteckning, ska omnmnandena om

    genetisk modifiering tydligt anges i mrkningarna. I mrkningarna p produkter som bestr av eller innehller genetiskt modifierade organismer skalla fljande text ing: Produkten innehller genetiskt modifierade organismer eller Produkten innehller genetiskt modifierad/modifierat [namn p organismen]. Ovan nmnda omnmnanden kan ocks mrkas ut i en fotnot ti ll ingrediensfrteckningen, men de ska tryckas med minst samma teckenstorlek som ingrediensfrteckningen. Om ett livsmedel saluhlls icke frdigfrpackat eller frdigfrpackat i sm frpackningar (med en strsta yta som r mindre n 10 cm2), ska informationen permanent och tydligt visas antingen p livsmedlet eller alldeles intill detta, eller p frpackningen, med en stil som r tillrckligt stor fr att ltt kunna identifieras och lsas.

    6.2.4. Den frivilliga mrkningen gmo-fritt vid marknadsfring

    Genetiskt modifierade livsmedel och foder regleras av Europeiska unionens frfattningar. Principen r att skerstlla konsumenternas tillgng till information och mjligheter till val. Det har omsatts i praktiken med hjlp av mrkningsskyldighet p frpackningarna eller p ngot annat s tt i samband med frsljningen. Konsumenten

    Produkt Exempel Livsmedel tillverkat med hjlp av ett gm-enzym Saft som klarnats med genetiskt

    modifierat pektinas Livsmedel erhllet av ett djur som utfodrats med gm-foder / livsmedel erhllet med genetiskt modifierade lkemedelsprodukter

    gg, ktt, mjlk

    Fermentationsprodukt producerad med en gm-organism som inte lngre innehller ngon genetiskt modifierad mikrob

    Vitamin B2

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    131

    kan lita p att ett livsmedel inte r genetiskt modifierat, om det saknar mrkning om genetisk modifiering. Det r nd inte frbjudet att frse frpackningarna till livsmedel med frivilliga marknadsfringspstenden, i vilka man sger att genteknik inte anvnts vid tillverkning av ett livsmedel eller att en produkt inte innehller genetiskt modifierade ingredienser. Mrkningen ska nd alltid vara tydlig och entydig och den fr inte vilseleda konsumenten. Fr nrvarande har i EU inte faststllts ngra gemensamma kriterier fr gmo-fritt, djuret har utfodrats med gmo-fritt foder eller liknande marknadsfringspstenden. Evira har utarbetat en instruktion till finlndska fretagare och tillsynsmyndigheter om anvndningen av det frivilliga marknadsfringspstendet gmo-fritt om livsmedel och foder. Enligt den: Om sdana livsmedel, som kan innehlla i EU godknda genetiskt modifierade

    ingredienser (ssom soja, majs eller raps), fr mrkningen gmo-fritt eller ett motsvarande marknadsfringspstende anvndas endast, om produkten inte alls innehller genetiskt modifierat material (halten gm-material 0 % = detektionsgrnsen). Ocks en liten frekomst av gm-material i en produkt betraktas som vilseledande. Ett livsmedel fr uppges ha endast sdana egenskaper, i frga om vilka det avviker frn andra motsvarande livsmedel.

    P sdana livsmedel, som innehller ingredienser fr vilka det inte finns ngon

    i EU godknd art (ssom ris, havre, papaya, morot eller blbr), fr gmo-fritt eller ett motsvarande marknadsfringspstende inte alls anvndas p grund av att det vore vilseledande.

    Det frivilliga marknadsfringspstendet producerat utan genteknik, gm-fritt eller

    ett motsvarande marknadsfringspstende kan anvndas p livsmedel av animaliskt ursprung (ssom ktt, mjlk, gg eller odlad fisk) endast i sdana fall, d djuret under hela sitt levnadslopp utfodrats med sedvanligt foder.

    Instruktionen finner du p Eviras webbplats: http://www.evira.fi/portal/se/om+evira/blanketter+och+anvisningar/genetiskt+modifierade+produkter/

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder

    Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1830/2003 om sprbarhet och

    mrkning av genetiskt modifierade organismer och sprbarhet av livsmedel och foderprodukter som r framstllda av genetiskt modifierade organismer och om ndring av direktiv 2001/18/EG.

    6.3. Mrkningar om behandling med joniserande strlning

    I Finland fr endast torkade kryddrter, kryddor och smakgivande ingredienser av vegetabiliskt ursprung bestrlas. Om ett bestrlat livsmedel sljs som sdant och frpackat, ska frpackningen vara mrkt med bestrlat eller behandlat med

    http://www.evira.fi/portal/se/om+evira/blanketter+och+anvisningar/genetiskt+modifierade+produkter/http://www.evira.fi/portal/se/om+evira/blanketter+och+anvisningar/genetiskt+modifierade+produkter/

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    132

    joniserande strlning. Nr det gller livsmedel som sljs ofrpackade ska motsvarande mrkning finnas i anslutning till beteckningen, i en br oschyr i livsmedlets omedelbara nrhet eller p den behllare, som livsmedlet saluhlls i. Om ett bestrlat livsmedel anvnds som ingrediens i ett annat livsmedel, ska mrkningen, bestrlad eller behandlad med joniserande strlning flja efter namnet p den bestrlade ingrediensen i ingrediensfrteckningen p frpackningen. Mrkningen krvs ocks fr en s dan bestrlad ingrediens, vars andel i det s lutliga livsmedlet r mindre n 2 %. Livsmedlet ska bestrlas i en godk nd anlggning. En frteckning ver bestrlningsanlggningar som godknts i EU-lnder och tredje lnder finns p EU-kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/food/food/biosafety/irradiation/comm_legisl_en.htm. EU-lnderna kan ha egen l agstiftning som tillter bestrlning av ven annat n torkade kryddrter, kryddor och smakgivande ingredienser av vegetabiliskt ursprung. I EU och utanfr EU, dr bestrlning av olika livsmedel tillts, r de behandlade mngderna i de flesta fall mycket sm i jmfrelse med mngden obehandlade livsmedel. En frteckning ver bestrlade livsmedel som godknts i olika medlemslnder finner du under: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2009:283:0005:0005:EN:PDF

    Frfattningar

    Handels- och industriministeriets frordning om behandling av livsmedel med joniserande strlning (852/2000), 7 och 10 .

    7. LTTNADER SOM GLLER MRKNINGARNA P FRPACKNINGAR

    7.1. Utelmnande av viss obligatorisk information

    P en frpackning dr den strsta ytan r mindre n 10 cm2

    Frpackningar med en liten yta kan till exempel vara portionsfrpackningar med marmelad, margarin och smr och stsaksfrpackningar. Om individuellt frpackade produkter, dr den s trsta ytan r < 10 cm2, r enheter avsedda fr frsljning till slutkonsumenten, ska fljande information ges om dem: livsmedlets beteckning mnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans livsmedlets nettokvantitet minsta hllbarhetstiden eller sista frbrukningstidpunkten och en

    frvaringsanvisning. Informationen om ingredienserna i livsmedlet ska levereras p ngot annat stt eller lggas fram p konsumentens begran.

    http://ec.europa.eu/food/food/biosafety/irradiation/comm_legisl_en.htmhttp://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2009:283:0005:0005:EN:PDFhttp://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2009:283:0005:0005:EN:PDF

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    133

    P frpackningar till marmelad, margarin, smr och andra liknande frpackningar som verlts i samband med serveringen i storhushll krvs undantagsvis inga mrkningar (punkt 4.5).

    Datummrkningar

    Ngon datummrkning krvs nd i nte, om det r r sig om ett s dant livsmedel, fr vilkets del undantag gl ler i frga om bestmmelserna om datummrkning (livsmedelsinformationsfrordningen, artikel 24 och bilaga X). Sdana livsmedel r:

    frsk frukt och frska grnsaker, inklusive potatis, som inte har skalats, delats i bitar eller behandlats p liknande stt; detta undantag ska inte tillmpas p groddar och liknande produkter ssom groddar av baljvxter

    viner, likrviner, mousserande viner, aromatiserade viner och liknande produkter framstllda av annan fr ukt n dr uvor samt drycker med KN-nummer 2206 00 som har framstllts av druvor eller druvmust

    drycker, som innehller minst 10 volymprocent alkohol bageri- eller konditorivaror som med hnsyn till sitt innehll normalt konsumeras

    inom 24 timmar efter tillverkningen ttika och vinger koksalt socker i fast form konfektyrvaror som nstan enbart bestr av smaksatt och/eller frgat socker tuggummi och liknande produkter.

    teranvndbara, permanent mrkta glasflaskor

    teranvndbara glasflaskor med permanent mrkning, men utan etikett, ska frses med fljande mrkningar:

    livsmedlets beteckning mnena och produkterna som orsakar allergier och intolerans livsmedlets nettokvantitet minsta hllbarhetstiden eller sista frbrukningstidpunkten och en

    frvaringsanvisning nringsdeklaration.

    Livsmedel som befriats frn kravet p obligatorisk nringsdeklaration

    Utan att begrnsa tillmpandet av andra unionsbestmmelser som frutstter en obligatorisk nringsdeklaration, r nringsdeklarationen inte obligatorisk fr de livsmedels del, som rknats upp i bilaga V till livsmedelsinformationsfrordningen.

    Drycker som innehller mer n 1,2 volymprocent alkohol

    Det r inte obligatoriskt att fr se drycker som innehller mer n 1 ,2 volymprocent alkohol med en ingrediensfrteckning och nringsdeklaration. D det i nte finns ngon ingrediensfrteckning och produkten innehller till exempel allergener, ska den fr ses med ordet innehller och drefter namnen p allergenerna. Nringsdeklarationens innehll kan begrnsas till enbart energivrdet.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    134

    Utelmnande av nettokvantiteten i frpackningen

    Det r inte obligatoriskt att ange ne ttokvantiteten i frpackningen fr sdana livsmedels del, som minskar avsevrt i volym eller vikt och som sljs styckevis eller vgs i kparens

    nrvaro. (Frpackningen till en otillredd skinka kan till exempel lmnas utan ngon mrkning om nettokvantiteten, frutsatt att skinkan vgs p frsljningsstllet och konsumenten informeras om nettokvantiteten.)

    vilkas nettokvantitet r mindre n 5 g el ler 5 ml; denna bestmmelse ska dock inte glla kryddor och rtkryddor

    som normalt sljs styckevis under frutsttning att antalet artiklar r klart synligt och ltt kan rknas utifrn eller, om detta inte r mjligt, framgr av mrkningen.

    Utelmnande av ingrediensfrteckningen

    P fljande livsmedel krvs inte ngon ingrediensfrteckning (livsmedelsinformationsfrordningen, artikel 19):

    frsk frukt och frska grnsaker, inklusive potatis, som inte har skalats, delats i bitar eller behandlats p liknande stt

    kolsyrat vatten, om det framgr av beskrivningen att vattnet har kolsyrats ttika och vinger som framstllts genom jsning och utvunnits ur en enda

    basprodukt och inte tillfrts ngon annan ingrediens ost, smr, fermenterad mjlk och fermenterad grdde som inte tillfrts ngon annan

    ingrediens n mjlkprodukter, livsmedelsenzymer och kulturer av mikroorganismer vilka r ndvndiga fr framstllningen eller det salt som behvs fr framstllning av annan ost n frskost och smltost

    livsmedel som bestr av endast en ingrediens, om livsmedlets beteckning r densamma som ingrediensens beteckning, eller livsmedlets beteckning gr att ingrediensens art klart framgr.

    Utelmnande av delar av ett livsmedel i ingrediensfrteckningen

    Vissa delar av ett livsmedel behver inte anges i ingrediensfrteckningen. Sdana delar r bestndsdelar i en ingrediens som under tillverkningsprocessen tillflligt avskilts men senare ter tillfrts livsmedlet i proportioner som inte verskrider de ursprungliga. Mer om detta i artikel 20 i livsmedelsinformationsfrordningen.

    Produkter som frpackats fr direkt frsljning

    Med direkt frsljning avses frpackning och frsljning av ett l ivsmedel inom ett dygn (24 h). Livsmedel som frpackats fr direkt frsljning r ofrpackade livsmedel, om vilka det ska ges samma information som krvs fr ofrpackade livsmedel.

    Genomskinlig frpackning

    P en helt eller delvis genomskinlig frpackning som innehller frska br, frukter, grnsaker eller svampar ska anges nettokvantiteten och ursprungslandet eller ursprungsregionen, ifall ett utelmnande vilseleder konsumenten. Ursprungslandet och frpackarens namn och adress ska nd alltid anges fr frska grnsaker som sljs hela. Nettokvantiteten behver inte mrkas ut p frpackningen, om livsmedlet vgs vid

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    135

    inkpstidpunkten. Som lttnad kan ocks en frpackning med ringa vikt inkluderas i nettokvantiteten. Se nrmare punkt 7.2. Ytterfrpackningen behver inte frses med ngra mrkningar till den del mrkningarna r klart synliga utan at t frpackningen ppnas. Mrkningarna p en genomskinlig gruppfrpackning kan sledes utelmnas, om mrkningarna kan lsas p frpackningarna inuti gruppfrpackningen.

    7.2. Srskilda bestmmelser

    Vid tillmpning av de allmnna bestmmelserna om lttnader ska nd beaktas att de inte sidostter sdana bestmmelser, som ingr i srskild lagstiftning om livsmedel och som utgr srskilda bestmmelser. Mrkningarna som srskild lagstiftning frutstter skall pfras i var je fall, om det i den sr skilda lagstiftningen inte separat ingr undantag till detta. Fr alla frpackade frukter och grnsaker som r understllda saluhllningskrav ska alltid anges frpackarens namn och adress jmte ursprungslandet. (S gott som alla frukter, br och grnsaker som sljs frska.) Enligt de sr skilda kraven p saluhllande ska fr frpackade frukter, br och grnsaker alltid anges livsmedlets beteckning (om produkten inte r synlig), ursprungslandet, kvalitetsklassen, sorten (fr vissa produkter) och frpackarens namn och adress. Vid frsljning i lsvikt ska s gott som samma information ges (livsmedlets beteckning, ursprungslandet, kvalitetsklassen och sorten (fr vissa produkter)). Exempel, om jordgubbar sljs till konsumenter i braskar, ska fljande information ges p frsljningsskylten eller asken: livsmedlets beteckning, kvalitetsklassen och produktens ursprungsland. (De srskilda kraven tillmpas p fljande produkter/produktkategorier: pplen, citrusfrukter (citroner, mandariner, satsumas, klementiner, apelsiner), kiwifrukt, sallater (frissallat och escarolesallat; exklusive kruksallater), persikor och nektariner, pron, jordgubbar, paprikor, bordsdruvor, tomater) Frukter och grnsaker individuellt frpackade i enbart en enskild plastfilm, ssom gurka och paprika frpackad i plastfilm, betraktas som ofrpackade livsmedel.

    Exempel

    P frpackningen till hela grnsaker ska enligt kraven i livsmedelsinformationsfrordningen (1169/2011) och srskild lagstiftning (543/2011) anges fljande:

    - livsmedlets beteckning / produkten (om den inte r synlig) - nettovikten - frpackarens namn och adress - ursprungslandet (ska mrkas ut p frpackningen utver frpackaren, ven om

    frpackarens hemland r det samma som odlingslandet) - kvalitetsklassen (extra, klass I eller klass II) - sorten (apelsin, pple, pron och bordsdruva) - vid behov storleksklassen

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    136

    Utver det - partiidentifikationen (Jord- och skogsbruksministeriets frordning om

    tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014) och direktiv 2011/91)

    Blygsam istndsttning infr handeln (ssom blastning) ndrar inte karaktren hos hela grnsaker. Exempel Om grnsaksprodukter ska p fr packningarna ges fljande information (livsmedelsinformationsfrordningen, artikel 9)

    - livsmedlets beteckning - ingrediensfrteckningen (om flera ingredienser) - mnena som orsakar allergi eller intolerans (ssom selleri) ska framhvas, om

    de inte ingr i livsmedlets beteckning (bilaga II) - mngden av vissa ingredienser eller kategorier ingredienser (vid behov) - nettokvantiteten (om produkten inte vgs vid inkpstidpunkten) - minsta hllbarhetstiden eller sista frbrukningstidpunkten - srskilda villkor fr frvaring eller anvndning (vid behov) - livsmedelsfretagarens namn och adress - ursprungslandet (odlingslandet) eller hrkomstplatsen, om ett utel mnande

    kunde vilseleda konsumenten (noggrannare i artikel 26) - en nringsdeklaration (frn och med 13.12.2014; bilaga V beaktande

    avvikelserna) Utver det

    - partiidentifikationen, som kan ersttas med datummrkningen i sdana fall, d denna angetts med en dags och mnads noggrannhet (Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014) och direktiv 2011/91)

    Nringsdeklarationerna r inte obligatoriska fr hela grnsaker (bilaga V). Om frpackningen frses med frivilliga mrkningar, ska mrkningarna gras i enlighet med livsmedelsinformationsfrordningen. Mer om kraven p saluhllandet av grnsaker i Eviras anvisning 17061/1: http://www.evira.fi/files/attachments/fi/evira/lomakkeet_ja_ohjeet/elintarvikkeet/alkutuotanto/eviran_ohje_17061_1_fi.pdf Mrkningar p matpotatis:

    o Mrkningarna p fr packad matpotatis r: livsmedlets beteckning, sorten, frpackningsdatumet och frvaringsanvisningen eller minsta hllbarhetstiden, utver det frpackarens eller sljarens namn och adress, nettokvantiteten och ursprungslandet, om ett utelmnande kan vilseleda konsumenten.

    o Mrkningarna p ofrpackad matpotatis i detaljhandeln: livsmedlets

    beteckning, sorten och ursprungslandet, om man misstnker att kunden vilseleds i frga om ursprunget.

    http://www.evira.fi/files/attachments/fi/evira/lomakkeet_ja_ohjeet/elintarvikkeet/alkutuotanto/eviran_ohje_17061_1_fi.pdfhttp://www.evira.fi/files/attachments/fi/evira/lomakkeet_ja_ohjeet/elintarvikkeet/alkutuotanto/eviran_ohje_17061_1_fi.pdf

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    137

    P frpackningen till saft ska som frfattningarna om saft sger mrkas ut: juicehalten, vid behov en utspdningsanvisning och omnmnandet framstlld av koncentrat eller delvis framstlld av koncentrat och vilka frukter och grnsaker som anvnts vid tillverkningen i samband med produktens beteckning (safter tillverkade av tre eller flera frukt- eller grnsaksslag undantagna).

    Frfattningar

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna, artikel 9, 2 (stycke 2 e), 16, 19, 20, 23 och 24, bilaga V, IX och X

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna (834/2014), 5

    Jord- och skogsbruksministeriets frordning (264/2012) om krav i frga om vissa livsmedel, 4 och 9

    Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 1308/2013 om upprttande av en samlad marknadsordning fr jordbruksprodukter och om upphvande av rdets frordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, artikel 75 och 76 och bilaga I, del IX: Frukt och grnsaker

    Kommissionens genomfrandefrordning (EU) nr 543/2011 om tillmpningsfreskrifter fr rdets frordning (EG) nr 1234/2007 vad gller sektorn fr frukt och grnsaker och sektorn fr bearbetad frukt och bearbetade grnsaker, avdelning II och bilagorna I-V

    Lagen om en marknadsordning fr jordbruksprodukter 999/2012 (inkluderande ndringarna i 1194/2013).

    8. FRIVILLIGA MRKNINGAR OCH MARKNADSFRING

    Mrkningsbestmmelserna gller information som frivilligt tillhandahlls om ett livsmedel p frpackningen, i en broschyr eller p ngot annat stt i samband med saluhllandet av livsmedlet. Artikel 36 i livsmedelsinformationsfrordningen reglerar de frivilliga mrkningarna p livsmedel och artikel 37 presentationen. Frivillig livsmedelsinformation fr inte placeras s att den obligatoriska livsmedelsinformationen inte fr tillrckligt utrymme. Den frivilliga livsmedelsinformationen ska uppfylla fljande krav:

    den fr inte vilseleda konsumenten den fr inte vara tvetydig eller frvillande fr konsumenten den ska i frekommande fall vara grundad p relevanta vetenskapliga uppgifter.

    Informationen fr inte, inte heller p frmmande sprk, vara inkorrekt eller vilseledande p ngot annat stt.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    138

    8.1. Nrings- och hlsopstenden

    Nrings- och hlsopstendena som framfrs om livsmedel i mrkningarna p frpackningen till livsmedel, i presentationen av livsmedel och i reklam fr livsmedel regleras av Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1924/2006 om nringspstenden och hlsopstenden om livsmedel (nedan frordningen om pstenden). D ett nrings- och/eller hlsopstende framfrs om ett livsmedel i enlighet med frordningen om pstenden, ska frpackningen frses med fljande tillggsmrkningar:

    en nringsdeklaration (livsmedelsinformationsfrordningen, artikel 49) mngden av det mne som pstendet gller i nringsdeklarationen eller i samma

    synflt som nringsdeklarationen fr hlsopstendenas del de tillggsmrkningar som avses i artikel 10(2) a-d i

    livsmedelsinformationsfrordningen o tillggsmrkningen som avses i artikel 10(2) a: Ett uttalande om vikten av en

    mngsidig och balanserad kost och en hlsosam livsstil. fr kosttillskotts del uppfyller fljande mening tillggsmrkningskravet i

    svl frordningen om kosttillskott (JSMf 78/2010 5 ) som i artikel 10(2) a i frordningen om pstenden: Kosttillskott r inget alternativ till en mngsidig och balanserad kost eller en hlsosam livsstil.

    o tillggsmrkningen som avses i artikel 10(2) b: Den mngd livsmedel och de konsumtionsvanor som krvs fr att den pstdda gynnsamma effekten ska uppns.

    o vid behov tillggsmrkningen som avses i artikel 10(2) c: Ett konstaterande riktat till personer som br undvika att anvnda produkten och

    o vid behov tillggsmrkningen som avses i artikel 10(2) d: En lmplig varning i frga om produkter som vid verdriven konsumtion kan utgra en hlsorisk.

    i frga om hlsopstenden om minskad sjukdomsrisk tillggsmrkningen som avses i artikel 14(2): En mngd riskfaktorer finns fr den sjukdom som pstendet avser och en ndring av en av dessa riskfaktorer kan, men inte behver, ha en positiv effekt."

    Med ett pstende avses varje budskap eller framstllning som inte r obligatorisk och som anger, lter frst eller antyder att ett livsmedel har srskilda egenskaper. Som pstende betraktas ocks en bild, en symbol eller en grafisk framstllning. Varumrken, handelsnamn och fantasinamn ingr ocks i tillmpningsomrdet fr frordningen om pstenden. Med ett hlsopstende avses varje pstende som anger, lter frst eller antyder att det finns ett samband mellan en kategori av livsmedel, ett livsmedel eller en av dess bestndsdelar och hlsa. Exempel D-vitamin bidrar till att bibehlla en normal benstomme. Endast de hlsopstenden, som godknts med std av frordningen om pstenden och som publicerats i EU-kommissionens register ver pstenden http://ec.europa.eu/nuhclaims/ r tilltna, om livsmedlet i frga uppfyller villkoren fr framfrande av hlsopstendet. Nringspstenden pstenden om att ett livsmedel har srskilda gynnsamma nringsmssiga egenskaper, ssom hgt kostfiberinnehll. De tilltna nringspstendena och villkoren fr framfrande av dem framgr av bilagan till frordningen (EG) nr 1924/2006 om pstenden.

    Lkemedelsmssig marknadsfring eller pstenden eller hnvisningar till att ett livsmedel har egenskaper som hnfr sig till frebyggande, behandling eller botande av mnniskors sjukdomar, r frbjudet med std av 9 livsmedelslagen 23/2006.

    http://ec.europa.eu/nuhclaims/

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    139

    Mer information om pstenden: Handbok om nringspstenden och hlsopstenden fr

    livsmedelstillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare / Eviras anvisning 17052/3) Evira.fi:

    http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/tillverkning+och+forsaljning/paskrifter+pa+forpackningar/narings-+och+halsopastaenden/

    8.2. Den frivilliga nringsvrdesmrkningen GDA och RI

    Mrkningen vgledande dagligt intag eller GDA (Guideline Daily Amount) r en nringsvrdesmrkning framtagen av den europeiska livsmedelsindustrins organisation (CIAA). Mrkningen har tidigare visat hur mycket energi en viss fr konsumenten ltt begriplig mngd av ett l ivsmedel innehller och ocks vissa nringsmnen i antal och relation till det vgledande dagliga intaget. Framver erstts mrkningen GDA med mrkningen RI (RI, Reference Intake eller referensintag). 3. Nringsdeklaration 3.19 Kan frkortningen GDA anvndas? (artikel 32 och 33) Syftet med livsmedelsinformationsfrordningen r att frenhetliga sttet p vilket nringsvrdesinformationen, och ocks den fr ivilligt tillhandahllna informationen, till konsumenterna presenteras. Drfr r det i nte mjligt att a nvnda uttrycket Guideline Daily Amount (vgledande dagligt intag) eller frkortningen GDA d artiklarna 32 och 33 i livsmedelsinformationsfrordningen tillmpas (se ven punkt 3.18). Det r ocks skl att beakta att begreppet referensintag skiljer sig frn begreppet vgledande dagligt intag, eftersom tanken om nringsmssig vgledning, till skillnad frn vgledning, inte kan ledas frn referensintaget. Det finns ingen vgledning, enligt vilken man borde konsumera till exempel 20 g mttat fett om dagen och konsumenten borde inte heller f den uppfattningen, att det r den minsta mngd som krvs med tanke p hlsan. (Frgor och svar om hur frordningen (EU) nr 1169/2011 om tillhandahllande av livsmedelsinformation till konsumenterna ska tillmpas) Mer om detta i punkt 5.17.10 i handboken.

    8.3. Olika pstenden p frpackningar och vid marknadsfring

    Exempel p pstenden: - natur-, naturlig, naturprodukt, naturell - kta, riktig och motsvarande uttryck - ren - frsk, fresh - traditionell, ursprunglig, original - bsta kvalitet, premium

    http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/tillverkning+och+forsaljning/paskrifter+pa+forpackningar/narings-+och+halsopastaenden/http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/tillverkning+och+forsaljning/paskrifter+pa+forpackningar/narings-+och+halsopastaenden/

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    140

    Utgngspunkten r att mrkningarna p livsmedel, reklam fr livsmedel och presentationen av livsmedel och den information som ges om livsmedel p v ilket som helst stt inte fr vilseleda konsumenten. Mrkningarna fr inte vilseleda konsumenten i frga om livsmedlets egenskaper, sammansttning, karaktr, igenknnlighet, mngd, hllbarhet, ursprung, tillverknings- och beredningsmetod eller ngon annan motsvarande faktor. I mrkningarna fr inte heller anges att ett l ivsmedel har sdana srskilda verkningar eller egenskaper, som det inte har eller i frga om vilka det i nte skiljer sig frn andra motsvarande produkter. Mrkningarna har som uppgift att ge konsumenten tydlig information utgende frn vilken konsumenten kan gra medvetna val. Reklamen regleras av 9 l ivsmedelslagen, som sger att man i marknadsfringssammanhang ska ge ti llrcklig och sanningsenlig information om livsmedlet. Man fr inte ge vilseledande information om livsmedlet. Framfrande av ett pstende p frpackningen till ett livsmedel frutstter en frklaring varfr pstendet i frga r berttigat just fr denna produkt. Om ngon sdan frklaring inte finns, r det mjligt att konsumenten blir vilseledd och d ska man avhlla sig frn att framfra pstendet. Exempel: Fin ostkaka Utan ett frklarande omnmnande att ostkakan innehller mer gg och grdde n en vanlig ostkaka kan pstendet fin anses vilseledande. Om ett p stende r vilseledande eller inte ska vervgas frn fall till fall och frpackningen med alla mrkningar skall beaktas som helhet.

    8.3.1. Natur-, naturlig, naturprodukt, naturell

    Ett livsmedel kan anses naturligt endast i det fall, att det frekommer som sdant i naturen, att i ngenting tillsatts i livsmedlet och att eventuella framstllningsmetoder r sdana, som ven kan ske i naturen (ssom traditionell jsningsprocess). Exempel: Naturyoghurt Yoghurt som stadkommits med hjlp av en traditionell jsningsprocess och i vilken utver mjlk och syrningsmedel inte tillsatts ngra andra ingredienser ssom frukt, socker, konserveringsmedel, aromer eller frgmnen. Exempel: Strimlad kalkon, naturell Strimlad kalkon, naturell r en produkt, i vilken man inte tillsatt ngra ingredienser, inte ens salt; det rr sig om en obehandlad produkt. Begreppet naturlig i lagstiftningen 1. Ordet naturlig kan anvndas vid beskrivning av en arom endast om arommnet innehller enbart arompreparat och/eller naturliga arommnen. Med ett naturligt arommne" avses ett arommne som framstllts genom lmpliga fysikaliska, enzymatiska eller mikrobiologiska processer av en rvara av vegetabiliskt, animaliskt eller mikrobiologiskt ursprung, antingen obehandlad eller efter bearbetning till livsmedel genom en eller flera av de traditionella metoder fr beredning av livsmedel som frtecknas i bilagan till frordningen. Naturliga arommnen motsvarar mnen som r

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    141

    naturligt frekommande och som har identifierats i naturen. D ordet naturlig anvnds i samband med aromer ska kraven i artikel 16 i frordning (EG) nr 1333/2008 uppfyllas. 2. Med ett naturligt mineralvatten avses enligt artikel 5 i direktivet (EPRd 2009/54/ EG) mikrobiologiskt hlsosamt vatten som har sitt ursprung i en underjordisk grundvattenyta eller frekomst och som kommer frn en klla som tappas frn ett eller flera naturliga eller borrade uttag. 3. Naturlig/t ingr i EPRf om nringspstenden och hlsopstenden (1924/2006). Fr ett ps tende som ingr i bilagan till frordningen fr lggas till formuleringen naturlig/t, om livsmedlet naturligt uppfyller villkoren fr anvndningen av ett nringspstende. Pstendet utan tillsatta socker skall ocks kompletteras med mrkningen innehller naturligt frekommande socker, om sockerarter nd frekommer naturligt i livsmedlet.

    8.3.2. kta, riktig och motsvarande uttryck

    Framfrande av dessa pstenden om svl ett s aluhllet livsmedel som dess ingredienser r fr det mesta ogrundat. Srskilt i sdana fall, d pstendet hnfr sig till livsmedel med skyddade beteckningar (ssom mjlkprodukter) r pstendet srskilt vilseledande. Dessa pstenden kan ge konsumenten en vilseledande uppfattning om att det berrda livsmedlet till sin sammansttning r ktare n motsvarande produkter, om vilka ngot sdant pstende inte framfrs. Exempel p vilseledande anvndning av dessa pstenden Framstlld av kta juice Alla juicer ska vara kta och hrstamma enbart frn frukten i frga. kta honung All honung ska vara kta marknadsfring av okta honung strider mot lagstiftningen. Innehller kta grdde Grdde ska hrstamma enkom frn mjlk och drfr r all grdde likvrdig. 100 % juice All juice r 100-procentig, eftersom juice inte fr spdas ut. Riktig apelsinjuice Det finns inte oriktig apelsinjuice utan all apelsinjuice r likvrdig.

    Smaken kommer frn kta frukt Pstendet r inte motiverat om en sdan produkt, som innehller endast ngra procent fruktsaft och smaken huvudsakligen kommer frn anvnd arom. kta frukt r dessutom ett underligt begrepp; det finns inte okta frukter.

    8.3.3. Ren

    Livsmedelslagen frutstter att l ivsmedlen r rena; de fr med andra ord inte innehlla mnen som r skadliga fr kroppen i strre mngder n de ti lltna mngderna och de fr inte heller i vrigt vara otjnliga som mnniskofda. I det avseendet r alla tjnliga

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    142

    livsmedel rena. Med uttrycket ren vill man stundom understryka att till exempel tillsatser inte anvnts i ett livsmedel och s skapa en uppfattning om att produkten i frga r renare och hlsosammare n andra motsvarande produkter. Som uttryck r ren sledes p gr und av att det k an tolkas p m nga olika stt otydligt och vilseledande och drfr borde det inte anvndas. Anvndning av uttryck som hnfr sig till ren natur i samband med ett l ivsmedel hnvisar till frmmande mnen och indirekt till det, att livsmedlet inte innehller sdana mnen. Sdana pstenden kan inte anses godtagbara av den orsaken att inga livsmedel r helt rena i den ovan nmnda bemrkelsen. andra sidan skall livsmedlen uppfylla de krav i livsmedelslagstiftningen som sger att livsmedel inte fr innehlla orenheter i en sdan mngd, att det kunde skada eller ventyra konsumentens hlsa.

    Exempel: Frn ren natur Uttrycket r diffust och ger en bild av att produkten i frga r renare n motsvarande produkter, vilkas rvaror hrstammar frn samma natur. Exempel: 100 % PURE apelsinsaft Mrkningen kan tolkas betyda antingen a) 100 procentig saft eller b) 100 procentigt ren saft. Bgge tolkningarna r vilseledande. a) Juicehalten i saft r alltid under 100 %. Mrkningen ger en vilseledande uppfattning om att produkten r outspdd juice. ven om det av livsmedlets beteckning framgr att det rr sig om apelsinsaft och inte apelsinjuice, vet alla konsumenter inte att endast juice r 100-procentig outspdd saft. b) Uttrycket ren behandlas ovan.

    8.3.4. Frsk, fresh

    Uttrycket frsk har ingen entydig betydelse utan kan betyda olika saker fr olika livsmedel och i olika inkpssituationer. Drfr mste man fr att frhindra att uttrycket r vilseledande alltid vervga om det finns ngot motsvarande ofrskt alternativ till livsmedlet i frga.

    Exempel: Frskpasta Otorkad pasta med en kortare hllbarhetstid; motsatsen till torkad, hrd pasta med lng hllbarhetstid.

    Exempel: Frsk fruktsallad Gjord p frsk frukt, inte p konserverad frukt.

    D man funderar ver om ett uttryck r vilseledande eller inte br man hlla i minnet de uppfattningar som hos genomsnittskonsumenten ofta hnfr sig till uttrycket frsk: - okonserverad, otorkad, obehandlad - nyss gjord - utan tillsatser - ett livsmedel som anvnds genast och som inte behandlats att tla lng frvaring. Exempel: Fresh matsallad, som innehller tillsatser och tillagade ingredienser. Motsvarande matsallader sljs i regel frska (inte t.ex. djupfrysta) och att understryka frskheten fr en serie produkters del r inte motiverat. De tillagade ingredienserna i produkten frsvarar inte heller en anvndning av uttrycket frsk. Exempel: Frskpressad och nypressad juice.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    143

    Av ordet frskpressad framgr inte produktens lder, kvalitet eller framstllningsmetod. Konsumenten kan f en vilseledande bild av juicen. Konsumenten begriper knappast skillnaden mellan frskpressad och nypressad. Anvndning av ordet frskpressad br slunda undvikas, eftersom endast ordet nypressad har en viss betydelse fr konsumenten och str fr en juice som pressats s nra konsumtionstidpunkten som mjligt. Exempel: Juice och saftdryck. Juice och saftdryck definieras inte lngre i den nationella lagstiftningen. Anvndning av dessa beteckningar r tilltet i enlighet med de allmnna principerna fr benmning av livsmedel. Den gamla definitionen p saftdryck kan betraktas som riktgivande. Enligt den avses med en saftdryck en produkt, dr juicehalten r minst 10 viktprocent. Som juice kan betraktas en produkt som har framstllts av br, frukter eller grnsaker med fysikaliska eller enzymatiska metoder och i vilken varken vatten eller andra tillverkningsmnen tillsatts. Juice fr inte gras hllbar genom upphettning.

    8.3.5. Traditionell, ursprunglig

    Uttrycket traditionell ska hnfra sig antingen till produktens recept eller ocks till framstllningsmetoden, som borde frbli ofrndrad en betydande tid. I EU:s frfattning om skyddade beteckningar (garanterad traditionell specialitet, EPRf 1151/2012) avses med traditionell en produkt som pvisats frekomma p gemenskapsmarknaden under en tidsperiod under vilken ett generationsskifte gt rum. Tidsperioden ska motsvara det som allmnt betecknas som en generation, dvs. minst 30 r. Uttrycket ursprunglig eller original kan anvndas fr att avse ett recept p en produkt eller en framstllningsmetod i sdana fall, d man av den ursprungliga versionen vidareutvecklar nyare, ndrade versioner. Enligt frfattningen om bredbara fetter (EPRf 1308/2013, bilaga VII, del VII) fr begreppet traditionell anvndas fr smr, om produkten r framstlld direkt av mjlk eller grdde.

    8.3.6. Bsta kvalitet, premium och motsvarande uttryck

    D sdana hr uttryck som hnvisar till en bttre kvalitet anvnds, ska anvndningen vara motiverad. Det r ocks skl att komplettera uttrycket med dessa motiveringar, dvs. bertta fr konsumenten till vilken del produkten i frga r hgklassigare n andr a motsvarande produkter p marknaden. Exempel: Premium glass, gjord p frsk grdde.

    8.4. Negativa uttryck och pstenden

    Med negativa uttryck och pstenden avses hr alla uttryck, med vilka man vill understryka att ett l ivsmedel innehller sm mngder av en i ngrediens eller ett mne eller inte alls innehller en ingrediens eller ett mne.

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    144

    Negativa uttryck och pstenden kan i allmnhet godtas under frutsttning att d e r sanningsenliga och inte r vilseledande. En frutsttning fr framfrande av sdana pstenden r att produkten i frga om den angivna egenskapen avviker frn andra motsvarande produkter och att informationen har vsentlig betydelse med tanke p konsumenten. Ett undantag r nd nr ings- och hlsopstendena ssom uttrycken fettfri, sockerfri (inget socker), osockrad (utan tillsatt socker) eller saltfri. Anvndningen av dem och villkoren fr anvndning av dem regleras av EG-frordning 1924/2006. Exempel Mrkningen jstfritt brd Uttrycket jstfritt brd r vilseledande, om surdeg anvnds vid bakning av brdet. Eftersom surdeg ocks innehller jst, kan uttrycket jstfritt inte anvndas. I detta fall r det rtta uttrycket ingen tillsatt jst, som utesluter anvndning av torr eller frsk jst vid bakning av brdet.

    Exempel Mrkningen utan mjlkpulver Mrkningen utan mjlkpulver p en frpackning mste anses vilseledande, om mjlk eller sdana bestndsdelar i mjlk (ssom kasein, kaseinat eller laktos) som vissa konsumenter av hlsoskl borde undvika, anvnts vid tillverkning av livsmedlet.

    Exempel Mrkningen utan tillsatser Anvndning av uttrycket utan tillsatser frutstter att det p m arknaden finns en motsvarande produkt som innehller tillsatsen i frga. Utver det fr utstts att detta pstende har vsentlig betydelse med tanke p konsumenten. Uttrycket utan tillsatser kan anvndas endast om sdana livsmedel, i vilka det verhuvudtaget r tilltet att anvnda tillsatser. Om tillsatser inte alls fr anvndas i livsmedlet i frga, r informationen vilseledande, eftersom konsumenten d tr or att pr odukten avviker frn andra motsvarande produkter. Det samma gller ocks sdana livsmedel, i vilka man inte brukar anvnda tillsatser, ven om det v ore tilltet att anvnda sdana (ssom rgbrd). Sdana produkter, som tillverkats av ingredienser och/eller sammansatta ingredienser som innehller tillsatser, br inte heller psts vara utan ti llsatser. Uttrycket helt utan tillsatser r mngtydigt och vilseledande. Uttrycket kan f konsumenten att tr o att produkten p ngot stt avviker frn andra produkter utan tillsatser. Anvndning av frpackningsgas utesluter inte mrkningen utan tillsatser p frpackningen till ett livsmedel. Gaserna frigrs i luften d frpackningen ppnas eller bryts och finns drefter inte lngre kvar i det slutliga livsmedlet.

    8.5. Bilder och symboler p livsmedelsfrpackningar

    Bilder och symboler som anvnds p livsmedelsfrpackningar skall ge en riktig uppfattning om livsmedlet i frpackningen. De fr till exempel inte glla sdana ingredienser eller livsmedel, som frpackningen inte innehller, svida det i nte i samband med bilden finns en fr klaring till detta (exempelvis att r det frga om ett anvndnings- eller serveringsfrslag). Bilderna p frpackningarna fr inte heller ge en

  • Hanbok om livsmedelsinformation fr tillsynsmyndigheter och livsmedelsfretagare Eviras anvisning 17068/1

    145

    verdriven och vilseledande uppfattning om produktens storlek eller om mngderna ingredienser i produkten. P frpackningar fr understrykas endast sdana faktorer och egenskaper, som r vsentliga med tanke p livsmedlets karaktr och konsumentens val. Anvndning av bilder p ti ll exempel br och frukter frutstter att l ivsmedlet innehller naturprodukterna i frga och inte bara arom frn dem. Undantag frn detta r sdana livsmedel ssom stsaker och lskedrycker, i vilka det k onventionellt anvnds enbart naturliga aromer. Symboler som r dunkla fr konsumenten br inte anvndas. Anvndning av hjrtsymbolen som frivillig mrkning hnvisar till exempel vagt till hlsan, men symbolen frblir ltt lsryckt och dunkel till sitt budskap. En sdan symbol, som kan tolkas som ett pstende, kan anvndas endast om ett godknt nrings- eller hlsopstende framfrs intill eller efter den (nd beaktande det frfarande som avses i artikel 28 (4) av frordningen om pstenden (1924/2006/EG) (Mer information Handboken om nringspstenden och hlsopstenden). Samma krav gller ocks en bi ld som kan tolkas som ett pstende. Fr Hjrtmrket - bttre val har utarbetats anvndnings- och beviljningsgrunder. Hjrtmrket r ett sdant nringspstende, som avses i artikel 2 i frordningen om nrings- och hlsopstenden. Rtt att an vnda mrket kan p tillverkarens, producentens eller marknadsfrarens anskan beviljas fr ett frpackat eller ofrpackat livsmedel. Restaurangerna kan likas anvnda sig av Hjrtmrket. Anvndning av mrket frutstter att pr odukten uppfyller de beviljningsgrunder som r specifika fr produktkategorin i frga. Fr upprtthllandet av systemet Hjrtmrket i praktiken svarar Finlands Hjrtfrbund r.f. och Diabetesfrbundet i Finland r.f. Mer information om Hjrtmrket: www.sydanmerkki.fi/ammattilaiset.

    8.6. Hnvisning till ett ekologiskt produktionsstt

    Anvndning av pskrifter som hnvisar till ett ekologiskt produktionsstt r frivilligt, men frutstter att fretagaren omfattas av ett sdant kontrollsystem, som avses i EU:s frordning om ekologisk produktion (834/2007/EG).

    En produkt anses vara frsedd med hnvisningar till ett ekologiskt produktionsstt, om produkten och/eller en ingrediens i produkten i pskrifterna p fr packningen till produkten, i reklam fr produkten och/eller i kommersiella handlingar som tfljer produkten beskrivs med sdana uttryck, med vilka man lter konsumenten frst att produkten och/eller ingredienser i produkten har producerats i enlighet med lagstiftningen om ekologisk produktion.

    Om anvndningen av mrkningar som hnvisar till ett ekologiskt produktionsstt ges mer detaljerad information i Eviras publikation 18222/3 Ekologisk produktion 3, V illkor fr livsmedelsproduktion.

    http://www.sydanmerkki.fi/ammattilaiset

  • Livsmedelsskerhetsverket EviraMustialagatan 3, 00790 HelsingforsTelefon 029 530 0400 Fax 029 530 4350www.evira.fi

    Handbok om livsmedelsinformation1. INTRODUKTION2. DEFINITIONER3. MRKNINGSBESTMMELSER3.1. Allmnt3.2. Lsbarhet, tydlighet och synlighet3.3. Mrkningarnas riktighet3.4. Sprkbestmmelser3.5. Ansvar fr att livsmedlen frses med mrkningar

    4. MRKNINGSBESTMMELSERNAS TILLMPNINGSOMRDE4.1. Mrkning som begrepp 4.2. Livsmedel som begrepp4.3. Frdigfrpackat livsmedel4.4. Var ska mrkningarna placeras?4.5. Saluhllande och annan verltelse4.6. Konsument, storhushll och industrin4.7. Livsmedel avsedda att verltas i Finland och att utfras frn Finland 4.8. Mrkningar p ofrpackade livsmedel4.9. Distansfrsljning

    5. ALLMNNA MRKNINGAR5.1. Livsmedlets beteckning5.1.1. Officiell beteckning5.1.2. Sedvanlig beteckning5.1.3. Beskrivande beteckning5.1.4. Hur formen eller bearbetningen framgr av livsmedlets beteckning5.1.5. Livsmedlets beteckning mngden av en ingrediens

    5.2. Ingrediensfrteckningen5.2.1. Ingredienser5.2.1.1. Livsmedel, fr vilka ingredienserna inte behver anges5.2.1.2. mnen som inte betraktas som ingredienser5.2.1.3. mnen och produkter som orsakar allergier och intolerans och mrkningar om dem5.2.1.4. En koncentrerad eller torkad ingrediens5.2.1.5. Nanomateria som ingrediens5.2.1.6. Vissa ingrediensers kategorinamnTabell 2. Exempel p hur vissa kategorinamn anvnds.

    5.2.1.7. Tillsatser och aromer

    5.2.2. Ingrediensernas ordningsfljd5.2.3. Sammansatt ingrediens

    5.3. Nringsmssig berikning 5.4. Ingrediensernas mngd5.4.1. Hur ingrediensers mngd anges5.4.2. Undantag i angivandet av ingrediensers mngd 5.4.3. Angivande av ingrediensens mngd i srskilda fall

    5.5. Angivande av salthalten i ett livsmedel 5.5.1. Frpackade livsmedel5.5.1.1. Allmnt5.5.1.2. Angivande av mngden koksalt i viktprocent (gller fram till 13.12.2016)5.5.1.3. Angivande av ett livsmedel som kraftigt saltat 5.5.1.4. Angivande av att ett livsmedel innehller mindre salt

    5.5.2. Salthalten i ett ofrpackat livsmedel (frn och med 13.12.2016)

    5.6. Nettokvantiteten5.6.1. Hur nettokvantiteten anges5.6.2. Undantag5.6.3. Fyllnadsgraden

    5.7. Datummrkningarna5.7.1. Minsta hllbarhetstiden5.7.2. Sista frbrukningstidpunkten eller sista frbrukningsdagen5.7.3. Nedfrysningsdatumet5.7.4. Lttnader som gller datummrkningarna5.7.5. vriga datummrkningar

    5.8. Fretagarens namn och adress5.9. Kontroll- eller identifieringsmrkning och ursprungsmrkning5.9.1. Kontrollmrkningen5.9.2. Identifieringsmrkningen5.9.3. Producentkoden p gg

    5.10. Ursprungsland eller hrkomstplats5.10.1. Definitioner p ursprungsland och hrkomstplats5.10.2. Angivande av ursprungslandet eller hrkomstplatsen5.10.3. Srskilda bestmmelser5.10.4. Frivilliga ursprungsmrkningar

    5.11. Livsmedelspartiets identifikationskod 5.12. Frvaringsanvisning5.13. Bruksanvisning5.13.1. Varningsfraser som bruksanvisning5.13.2. Srskilda bestmmelser

    5.14. Alkoholhalten5.15. Mrkningar om stningsmedel 5.16. Mrkningar om frpackningsgaser5.17. Nringsdeklaration (eller nringsvrdesmrkning)5.17.1. Tidtabell5.17.2. Nringsvrdets innehll5.17.3. Hur nringsvrdesinformationen anges5.17.4. Mrkningar om energivrdet5.17.5. Vitaminer och mineralmnen5.17.6. Angivande av mngden natrium och koksalt5.17.7. vriga nringsmnen n de som ska anges i nringsdeklarationen5.17.8. Pstendena laktosfri och glutenfri5.17.9. Hur mngden av ett nringsmne skerstlls5.17.10. Frivilliga mrkningar 5.17.11. Livsmedel som r befriade frn nringsdeklaration5.17.12. Srskilda bestmmelser

    6. VRIGA MRKNINGAR6.1. Mrkningar p djupfrysta och frysta livsmedel6.1.1. Livsmedel som djupfrysts fre frsljning och sljs upptinade6.1.2. Frysning

    6.2. Mrkningar p genetiskt modifierade livsmedel6.2.1. Definitioner6.2.2. Tillmpningsomrde6.2.3. Hur man anger att en genetiskt modifierad ingrediens anvnts6.2.4. Den frivilliga mrkningen gmo-fritt vid marknadsfring

    6.3. Mrkningar om behandling med joniserande strlning

    7. LTTNADER SOM GLLER MRKNINGARNA P FRPACKNINGAR7.1. Utelmnande av viss obligatorisk information 7.2. Srskilda bestmmelser

    8. FRIVILLIGA MRKNINGAR OCH MARKNADSFRING8.1. Nrings- och hlsopstenden 8.2. Den frivilliga nringsvrdesmrkningen GDA och RI8.3. Olika pstenden p frpackningar och vid marknadsfring8.3.1. Natur-, naturlig, naturprodukt, naturell8.3.2. kta, riktig och motsvarande uttryck8.3.3. Ren8.3.4. Frsk, fresh 8.3.5. Traditionell, ursprunglig8.3.6. Bsta kvalitet, premium och motsvarande uttryck

    8.4. Negativa uttryck och pstenden8.5. Bilder och symboler p livsmedelsfrpackningar8.6. Hnvisning till ett ekologiskt produktionsstt

    Tyhj sivu

Recommended

View more >