Information om stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden ?· Beviljas ni stöd kommer det att stå…

  • Published on
    15-Sep-2018

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

<ul><li><p>Information om std till utemiljer i vissa bostadsomrden</p><p>Bild</p></li><li><p>2</p><p>I denna broschyr hittar ni versiktlig information om vem som har rtt att ska std, vilka tgrder som r std- berttigade och hur std till utemiljer i vissa bostadsom- rden kan skas. Fr att f en fullstndig bild av de regler som gller fr stdet behver ni ha tillgng till bde frord-ning (2016:398) om std till utemiljer i vissa bostadsom-rden och Boverkets freskrifter (2016:7). Mer information om stdet finns p Boverkets webbplats www.boverket.se.</p><p>Std kan skas vid tv anskningsomgngar. Anskningsomgng 1 pgr till och med den 16 april 2018 Anskningsomgng 2 pgr den 17 april till och med den 31 juli 2018</p><p>Anskan ska ha inkommit till Boverket senast den 16 april respektive den 31 juli 2018.</p><p>Anskan grs fr en tgrd. Berr tgrden flera fastigheter ska det nd vara en anskan. Anskan om std grs via Boverkets e-tjnst som finns under Mina sidor. Fr att anska om std via e-tjnsten s krvs en e-legitimation. Observera att om det r en fretrdare fr en privatperson, organisation, myndighet eller ett fretag som ska anska via e-tjnsten s krvs det en fullmakt som r registrerad i Boverkets fullmaktsregister. Fullmakten ska skickas in som brev och lggas in i Boverkets fullmaktsregister. Rkna med minst en veckas frdrjning. Handlggningen av rendet kan sedan fljas genom att skanden eller dess fretrdare loggar in p Mina sidor.</p><p>I anskan om std ska berknat slutfrandedatum fr tgrden anges. Beviljas ni std kommer det att st i Boverkets beslut vilket datum tgrden ska vara slutfrd. Ni kan inte f en lngre tid fr slutfrande n tv r frn beslutet.</p><p>Fljande bilagor ska skickas med anskan. Handling som, om std lmnas till annan n fastighetsgare eller tomtrttshavare, visar att de har gett sitt tillstnd till att tgrden genomfrs. En skiss ver de tgrder som ska genomfras, maximalt tv A3-ark. De gr ven bra att skicka in en ritning ver tgrderna.</p><p>De uppgifter som ni lmnar i anskan och medfljande bilagor utgr beslutsunderlag fr Boverket. </p><p>Anskningstider</p><p>Vad ska skickas med anskan? </p><p>Hur gr anskan till?</p><p>Skicka in </p><p>din fullmakt </p><p>i god tid!</p></li><li><p>3</p><p>Syftet med stdet r att bidra till utemiljer som stimulerar till aktivitet och social gemenskap bevara eller utveckla ett bostadsomrdes gestaltning i omrden med socioekonomiska utmaningar. </p><p>tgrderna ska p ett varaktigt stt bidra till attraktiva, funktionella, jmstllda och trygga utemiljer. </p><p>Stdet kan skas av den som ger en fastighet eller har en tomtrtt i ett bostadsomrde med socioekonomiska utmaningar. Ett bostads-omrde med socioekonomiska utmaningar r ett omrde dr mer n 50 procent av hushllen har en lg kpkraft. ven ngon annan kan f std fr en tgrd p en fastighet som ligger i ett sdant omrde om fastighetsgaren eller tomtrttshavaren gett sitt tillstnd till att tgrden genomfrs.</p><p>P www.boverket.se finns en skfunktion dr ni kan se om er fastighet kan vara aktuell fr stdet.</p><p>Stdet lmnas fr tgrder som innebr att en ny anlggning skapas eller att en befintlig anlggning renoveras. Exempelvis kan en anlggning vara en mtesplats fr kultur- och fritidsndaml, gng- och cykelvgar eller byggnadsanknuten konst. Anlggningen ska vara ppet tillgnglig fr enskilda utan kostnad. Det innebr att lsta utrymmen exempelvis cykelskjul, frrd eller soprum inte uppfyller syftet med stdet.</p><p>tgrden ska p ett varaktigt stt bidra till attraktiva, funktionella, jmstllda och trygga miljer. Samtliga kriterier mste vara upp-fyllda. Kravet p varaktighet innebr att stdet inte kan skas fr tillflliga tgrder, till exempel en tillfllig scen eller kostnader fr att genomfra ett evenemang. </p><p>Boverket ska prioritera de anskningar som bst kan bidra till en utemilj som bst kan bidra till en utemilj som stimulerar till aktivitet och social gemenskap bevarar eller utvecklar ett bostadsomrdes gestaltning p ett varaktigt stt bidrar till attraktiva, funktionella, jmstllda och trygga miljer.Anskningar prioriteras ocks om tgrden genomfrs i samverkan mellan flera intressenter, exempelvis fastighetsgare, tomtrttshavare, nringsliv, organisationer i det civila samhllet och kommuner i ett bostadsomrde med lgt valdeltagande. </p><p>Boverket anvnder statistik frn Statistiska centralbyrn fr att avgra om ett omrde har lgt valdeltagande.</p><p>Syftet med stdet</p><p>Vem kan f std?</p><p>Vilka tgrder kan ge std?</p><p>Prioritering av anskningar</p></li><li><p>4</p><p>Utformning, delaktighet och tillgnglighet</p><p>Jmstllda utemiljer</p><p>tgrder som inte r stdberttigade</p><p>Hur en utemilj fungerar och hur uppskattad den r avgrs till stor del av hur den gestaltas. En vl utformad plats kan medfra att mnniskor trivs och anvnder platsen, att de bor kvar i omrdet och att skadegrelse minskar. En god utformning r flexibel och har drmed lng varaktighet, samtidigt som den utgr frn platsens fr- utsttningar och dess kvaliteter. Processen gynnas av samverkan i alla skeden och mellan vitt skilda kompetenser och erfarenheter. </p><p>De som bor och verkar i omrdet dr tgrden ska genomfras ska vara engagerade och delaktiga i tgrden. Dessa personer har vrdefulla kunskaper om hur bostadsomrdet fungerar och i vilka avseenden det fungerar mindre bra. Det r viktigt att veta vilka platsen r till fr och hur deras behov ser ut. Kunskaperna och erfarenheterna kan bidra till ett bttre beslutsunderlag. </p><p>Tnk p att kraven p tillgnglighet och anvndbarhet ska vara upp- fyllda nr ni genomfr tgrder i utemiljn. Kravens syfte r att s mnga som mjligt ska kunna delta i samhllet p lika villkor. Den byggda miljn ska kunna anvndas av personer som har full rrlig-het och personer som anvnder exempelvis rullstol, rullator eller kpp. ven personer som har nedsatt orienteringsfrmga ska kunna anvnda miljn.</p><p>Syftet med stdet r bland annat att tgrderna p ett varaktigt stt ska bidra till attraktiva, funktionella, jmstllda och trygga utemil-jer. Nr det gller jmstlldhetsperspektivet r det viktigt att i dialog frga de flickor, kvinnor, pojkar och mn som ska anvnda utemiljn hur de vill att utemiljn ska utformas. Hur de ges mjlig-het att medverka i utformningen av utemiljn kan pverka den sociala utvecklingen i omrdet och skapa en trygg och hllbar livsmilj. ven utemiljns funktioner ska anpassas till ett jmstllt anvndande. </p><p>Boverket har tidigare administrerat ett std till jmstllda offentliga miljer om du vill ha tips p hur frgor om jmstlldhet hanterats i dessa projekt. Se nrmare: http://www.boverket.se/sv/samhallspla-nering/stadsutveckling/jamstallda-offentliga-miljoer--lardomar-fran-24-projekt/beviljade-stod/</p><p>Std lmnas inte om arbetet med tgrden har inletts innan anskan om std kommit in till Boverket. Ni fr inleda projekt-ering, frstudie och samverkan innan ni ansker men inte pbrja den fysiska tgrden. </p><p>Stdet lmnas inte heller nr den som genomfr tgrden inte r godknd fr F-skatt den skande har skulder fr svenska skatter eller avgifter hos </p><p>4</p></li><li><p>5</p><p> Kronofogdemyndigheten eller r i likvidation eller frsatt i konkurs.</p><p>Std kan utg med hgst 50 procent av totalkostnaden fr de std- berttigade tgrderna. Std lmnas inte fr tgrder som totalt kostar mindre n 100 000 kronor. Det finns ingen vre belopps- grns fr hur mycket std som kan ges till en tgrd.</p><p>Innan anskan grs mste skanden kontrollera om den planerade tgrden r momspliktig. Observera att hr avses momsplikten fr den tgrd som skanden sker std fr och inte skandens vanliga verksamhet. Exempelvis kan tgrder som r riktade mot boende-verksamhet vara momsbefriade medan tgrder som riktar sig mot lokaler kan vara momspliktiga. Std fr moms kan endast utg om momsen r en kostnad fr skanden, dvs. d skanden inte fr dra av momsen. Skanden ansvarar fr att korrekt moms anges.</p><p>Stdet lmnas fr direkta kostnader fr nyanlggning och renove-ring. Std lmnas ven till kostnader fr frstudie, arkitekt och projektering. I anskan ska kostnaden delas upp i fljande kostnads-poster: frstudie, projektering, arkitekt och vriga konsultkostnader, markarbete, byggnadsarbete, elinstallationer, trdgrdsentreprenad, material och vrigt.</p><p>Nr anskan r beviljad betalar Boverket ut hgst 75 procent av det beslutade stdet till mottagaren. Den slutliga utbetalningen sker efter att tgrderna genomfrts och begran om slutlig utbetalning samt slutrapport kommit in och godknts av Boverket. </p><p>Nr en tgrd r slutfrd grs den slutliga utbetalningen av stdet p begran av stdmottagaren. Tillsammans med begran om slutlig utbetalning ska en slutrapport lmnas. Sista dag fr slutrapportering framgr av Boverkets beslut om std.</p><p>Slutrapporten ska innehlla en kort redovisning av genomfrda tgrder och de faktiska resultat som uppntts i utemiljn. Boverket vill bland annat veta hur villkoren fr stdet har fljts och hur resultaten frhller sig till syftet med stdet. Slutrapporten ska ven innehlla en redovisning av hur stdmottagaren samverkat med olika intressenter i bostadsomrdet samt hur de som bor och verkar i omrdet varit delaktiga i tgrden.</p><p>En ekonomisk redovisning som visar den totala kostnaden fr tgrden, ska ocks finnas med i slutrapporten. Den ekonomiska redovisningen ska vara intygad av stdmottagarens revisor. Ett sdant intyg ska skickas in tillsammans med slutrapporten. Std-</p><p>Begran om slutlig ut- betalning och slutrapport</p><p>Vad ska slutrapporten innehlla?</p><p>Vilka kostnader r std-berttigade?</p><p>Moms</p><p>Stdets storlek</p><p>Nr betalas stdet ut?</p></li><li><p>mottagaren ska ven uppge om annat std har skts eller beviljats fr samma tgrd.</p><p>Utfrs hela eller delar av en tgrd av ett fretag som bedriver vinstdrivande nringsverksamhet ska ni ven bifoga antingen ett registerutdrag som visar att utfraren r godknd fr F-skatt eller en handling som visar att utfraren r underkastad motsvarande kontroll av betalning av skatter och avgifter i sitt hemland.</p><p>Boverket har ingen mjlighet att sekretessbelgga inkomna hand-lingar i renden gllande std till utemiljer i vissa bostadsomrden.</p><p>Information om stdet, frordning och freskrifter finns p Boverkets webbplats www.boverket.se.</p><p>6</p><p>TNK P ATT:</p><p> anskningsomgng 1 avslutas den 16 april och </p><p>anskningsomgng 2 avslutas den 31 juli 2018</p><p> fr att anska om std i Boverkets e-tjnst krvs att fretrdaren fr exempelvis </p><p>ett fretag har en fullmakt som r registrerad i Boverkets fullmaktsregister.</p><p> std fr moms utgr endast i de fall momsen r en kostnad fr skanden. Hr avses </p><p>momsplikten fr den tgrd som ni sker std fr och inte er vanliga verksamhet</p><p> platsen dr tgrden genomfrs mste ligga i eller i anslutning till ett </p><p>socioekonomiskt utsatt omrde </p><p> inte inleda tgrden innan anskan har kommit in till Boverket</p><p> tgrden ska vara ppet tillgnglig fr enskilda utan kostnad</p><p> kontakta Boverket om ni inte kan uppfylla villkoren i beslutet.</p><p>Bov</p><p>erke</p><p>t m</p><p>ars </p><p>20</p><p>18</p><p>, utg</p><p>va </p><p>3, P</p><p>DF </p><p>ISB</p><p>N: 9</p><p>78</p><p>-91</p><p>-75</p><p>63</p><p>-39</p><p>9-2</p><p>, Illu</p><p>stra</p><p>tr </p><p>Jan </p><p>Ols</p><p>son,</p><p> For</p><p>m &amp;</p><p> Illu</p><p>stra</p><p>tion</p><p>BoverketBox 534, 371 23 KarlskronaTelefon: 045535 30 00Webb: www.boverket.seE-post: registraturen@boverket.se</p><p>Denna skrift finns som pdf p webbplatsen. Du kan ven bestlla tryckta exemplar. P begran kan skriften tas fram i alternativa format.</p><p>Var finns blanketter och mer information?</p><p>Sekretess</p></li></ul>