Kort introduktion till Casio fx-9750 GII Knappsats

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

  • 1

    Kort introduktion till Casio fx-9750 GII

    Knappsats

    Fr ytterligare information kontakta

    Viweka Palm

    Viweka.palm@casio.se

    Tel 08-442 70 25

    mailto:Viweka.palm@casio.se

  • 2

    De vanligaste programmen:

    RUN- MAT Vanliga berkningar och matrisberkning

    Sidan 4

    STAT Statistiska berkningar

    Sidan 6

    GRAPH Framstllning av och bearbetning av funktioner

    Sidan 8

    DYNA Framstllning av dynamiska grafer

    Sidan 12

    TABLE Skapar vrdetabeller och grafer med hjlp av funktioner

    Sidan 13

    EQUA Ekvationslsare

    Sidan 15

    PRGM Programmering i programmeringssprket Basic

    Sidan 18

  • 3

    Introduktion till grundlggande funktioner

    - Fr att starta rknaren, tryck O.

    - Fr att stnga av rknaren, tryck LO

    - Fr att g ett steg bak, tryck d

    - Fr att utfra en berkning, tryck l

    - Fr att komma in i ett program, till exempel statistikprogrammet, g in i huvudmenyn genom

    att trycka p och g med pilmarkren $ till STAT- ikonen. Tryck sedan l

    - Set up

    Hr stller man in rknaren fr olika matematiska tillmpningar:

    Instllning av DEG/RAD/GRAD

    Rknarens grundinstllning r RAD och fr att ndra instllningen till DEG, tryck

    Lp(SET UP). G med pilmarkren NNNNN till Angle. Tryck q fr DEG.

    Instllning av komplexa tal

    Upprepa samma procedur som ovan men g ytterligare ett steg nedt med

    pilmarkren N och tryck w

    Katalogfunktionen

    Katalogen r en alfabetiskt ordnad lista ver alla kommandon som finns i rknaren.

    Man kan mata in ett kommando genom att ppna katalogen och sedan vlja nskat

    kommando. Tryck L4s kommer man in i katalogen.

    Om man vill berkna derivatan av en funktion och sker kommandot d/dx(kan man

    trycka L4hoch sedan g nedt med pilmarkren tills man r framme vid d/dx(.

    h fr bokstaven D

  • 4

    RUN-MAT

    Markera RUN-MAT- ikonen med pilmarkren och tryck sedan l fr att komma in i programmet.

    Grundlggande berkningar

    1. Addition och subtraktion

    Berkna:

    Sl in talen och tryck sedan l fr svaret.

    58+17-2l

    2. Multiplikation och division

    Berkna:

    Sl in talen och tryck sedan l fr svaret.

    32.5m5M2.5l

    3. Brk

    a) Berkna:

    +

    Sl in talen och tryck sedan l fr svaret.

    5z7+3z4l

    b) Svaret r i blandad form och fr att f det i brkform,

    tryck Lx

    c) Fr att f svaret i decimalform, tryck

    x

  • 5

    4. Brk

    Berkna: 5

    - 3

    Sl in talen och tryck sedan l fr svaret.

    5z1z2-3z3z4l

    5. Potenser

    Berkna: 9+5

    Sl in talen och tryck sedan l

    9^3+5sl

    6. Potenser

    Berkna: 3

    - Det finns tv stt:

    3Lkl

    Fr att f svaret i brkform, tryck F-D

    x

    - Andra sttet:

    3^n1l

    7. Roten ur:

    Berkna: +

    Ls8+Lj5l

    8. Tio-potenser

    Berkna: 510+4,510

    Sl in talen och tryck sedan EXE fr svaret.

    5c3+4.5c6l

    =

  • 6

    STAT

    Markera STAT- ikonen med pilmarkren och tryck sedan l fr att komma in i programmet.

    Gr ett histogram

    Rita ett histogram av resultaten som syns i tabellen nedan. Tabellen visar resultaten av ett prov dr 6

    var hgsta pong och antalet elever i klassen var 30 elever.

    Antal rtt p provet 1 2 3 4 5 6

    Antal elever 3 5 9 8 4 1

    Lgg in resultaten i lista 1 (List 1)

    1l2l3l4l5l6l

    Nr List 1 r frdig, g med pilmarkren till hger fr att lgga antalet elever i Lista 2

    $3l5l9l8l4l1l

    Tryck q (GRPH) och sedan u(SET) fr att bestmma vilken sorts diagram som ska ritas samt vilka listor som ska anvndas. G nedt med pilmarkren N och markera Graph Type. Tryck u fr att g framt och vlj q (Hist)

    G nedt med pilmarkrenNoch vlj lista 1 fr X-list

    q1l

  • 7

    G ytterligare ett steg nedt N och vlj lista 2 fr Frequency

    w2ll

    Tryck r och markera Graph 1 och tryck q(ON). Tryck leller u fr att g vidare och stlla in histogrammet . Vlj 0 som startpunkt och 1 som stigningsintervallet (bredd).

    0l1ll

    Hr kan man anvnda sig av Trace-funktionen fr att se staplarnas vrden. Tryck Lq(1 VAR). G sedan med pilmarkren till hger fr att se de olika staplarnas vrden $$$

    Gr ett cirkeldiagram

    Fr att se resultaten i ett cirkeldiagram:

    Tryck d fr att komma till listorna och tryck sedan ufr att bestmma vilken sorts diagram som ska ritas. I det hr fallet ett cirkeldiagram. G nedt med pilmarkren Noch markera Graph Type och tryck r (Pie). G nedt med pilmarkren Noch markera Data. Tryck q (LIST) och bestm vilken lista som ska anvndas. I det hr fallet blir det lista 2 dr elevernas resultat finns. Tryck

    2 och sedan ll. Tryck q fr att rita cirkeldiagrammet.

  • 8

    GRAPH

    Markera GRAPH- ikonen med pilmarkren och tryck sedan l fr att komma in i programmet.

    Fr att kunna rita en graf mste den frst vara aktiv. Det kan man ltt se genom att funktionens

    likhetstecken r lite mrkare n vriga grafer. Vill man inte rita den aktiva grafen utan vlja ngon

    annan som ligger inlagd r det bara att frst markera den aktiva grafen med pilmarkren och

    drefter trycka q (Sel). D blir den avaktiverad. Man gr samma procedur fr att aktivera en graf.

    Rita grafer

    1. Lgg in funktion och rita grafen.

    0.25f^3+0.5fs-f-1ll

    Fr instllning av fnstret, se punkt 9 p sidan 11

    Bestmning funktionens vrde

    2. Bestm

    Tryck dfr att komma till den inlagda grafen. Tryck drefter lellerufr att rita grafen. Vlj y (G-solv) och tryck u (fr att blddra framt). Vlj q (Y-CAL) och lgg in X-vrdet 2. Tryck sedan l.

    Det gr ven att

    trycka u (draw) fr att rita grafen

  • 9

    Bestmning av x- vrde

    3. Bestm nr

    Tryck dfr att komma till den inlagda grafen. Tryck drefter lellerufr att rita grafen. Tryck y (G-solv) och vlj u (fr att blddra framt). Vlj w (X-CAL) och lgg in Y-vrdet 1. Tryck sedan l. Funktionen har tv X-vrden nr och fr att f det andra X-vrdet tryck $

    Hitta grafens nollpunkter

    4. Bestm grafens nollpunkter

    Tryck dfr att komma till den inlagda grafen. Tryck drefter lellerufr att rita grafen. Tryck y(G-Solve) och tryck sedan q (Root). Funktionen har flera nollpunkter och fr att f de andra vrdena tryck $

    Hitta grafens max- och minipunkter

    5. Bestm grafens max- och minipunkter.

    Tryck dfr att komma till den inlagda grafen. Tryck drefter lellerufr att rita grafen. Tryck y (G-solve) och tryck sedan w (Max)

  • 10

    Tryck dfr att komma till den inlagda grafen. Tryck drefter lellerufr att rita grafen. Tryck y(G-solve) och tryck sedan e (Min)

    Hitta skrningspunkten med Y-axeln

    6. Bestm Y-axelns skrningspunkt.

    Tryck dfr att komma till den inlagda grafen. Tryck drefter lellerufr att rita grafen. Tryck y (G-solve) och tryck sedan r (Y-Icpt)

    Derivatan

    7. Hitta derivatan i olika punkter.

    Hr kan man anvnda sig av funktionen Trace fr att hitta derivata i olika punkter och ven

    olika X och Y-vrden.

    Tryck dfr att komma till den inlagda grafen. Tryck drefter lellerufr att rita grafen. Tryck q (Trace). G sedan med pilmarkren$ i grafen.

    Observera att rknarens instllning ska vara instlld p Derivative fr att f derivatan. G

    in p SET UP och g med pilmarkren till Derivative och tryck ON.

    LpNNNN q

  • 11

    Hitta skrningspunkter mellan grafer

    8. Lgg in funktionen och rita grafen samt rita den tidigare grafen. Bestm

    sedan skrningspunkterna mellan de tv graferna. Det finns flera skrningspunkter mellan

    graferna och fr att f dem g med pilmarkren till hger.

    0.5f+1llyy$$

    9. Instllning av fnstret.

    Ibland nr man ritar en graf ser den konstig ut och det beror p fnstrets instllning. Fr att

    stlla in fnstret gr man in p V-Window (View Window) genom att tryck Le D ser man fnstrets instllning och kan ven stlla in det som man vill. Genom att trycka

    q (INIT) fr man rknarens grundinstllning.

    Exempel: Rita grafen

    Lgg in funktionen i grafprogrammet och tryck sedan lellerufr att rita den. Grafen ser inte s bra ut (se frsta bilden nedan). Stll nu in fnstret och rita grafen igen.

    Leq

    ll

    Fnstrets nuvarande

    instllning Fnstrets nya instllning

  • 12

    DYNA

    Markera DYNA- ikonen med pilmarkren och tryck sedan l fr att komma in i programmet.

    Dynamiska grafer

    Med dynamiska grafer kan man ange ett intervall med vrden fr koefficienterna i en funktion, och

    sedan observera hur en graf pverkas av ndringar i vrdet fr en koefficient. Detta gr att man kan

    se hur de koefficienter och termer av en funktion bestr av pverkar formen och placeringen fr en

    graf.

    Rita en dynamisk graf

    Det finns redan inlagda funktioner i programmet och fr att komma t dem tryck y. I det hr fallet vljer vi frsta funktionen. Tryck q och drefter l. I det hr fallet vljer vi koefficienten B som den dynamiska variabeln. G med pilmarkren Noch tryck sedan q(SEL).

    Fr att stlla in vrdenas intervall tryck w (SET) och lgg drefter in intervallet (i det hr fallet -3 till 3).

    n3l3lll

  • 13

    TABLE

    Markera TABLE-ikonen med pilmarkren och tryck sedan l fr att komma in i programmet

    Generera en vrdetabell

    Gr en vrdetabell av funktionen nr frndras frn -1 till 4 i steg om 1.

    Lgg frs