Kriskaravanen av Linda Polman

  • Published on
    28-Mar-2016

  • View
    214

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Den humanitra hjlpen i katastrofomrden har blivit big business. Karavanvis med hjlporganisationer fljer med penningstrmmarna och konkurrerar om att lgga beslag p miljarderna. Polmans lysande reportage fljer hjlporganisationerna i spren.

Transcript

  • linda polman

    Kris-Karavanen

    Vinnare och frlorare i bistndsindustrins spr

    frn nederlndska: Per Holmer

    Leopard frlagStockholm 2010

    100210 Kriskaravanen OK3.indd 3 10-01-25 15.25.52

  • Kriskaravanen. Vinnare och frlorare i bistndsindustrins spr

    Leopard frlag, S:t Paulsgatan 11, 118 46 Stockholmwww.leopardforlag.se

    Linda Polman, 2008Originalets titel: De crisiskaravaanFrst utgiven av: Uitgeverij Balans, Holland, 2008Published with financial support from Foundation for the Production and Translation of Dutch Literatureversttning: Per HolmerGrafisk form omslag och inlaga: Niklas Lindblad/Mystical Garden DesignSttning: Team Media Sweden AB, FalkenbergTryck och bind: Bookwell, Finland 2010isbn 978-91-7343-263-4

    100210 Kriskaravanen OK3.indd 4 10-01-25 15.25.52

  • innehll

    1. Lek med tanken. Du blir uppringd 7 2. Goma: Den etiska totalkatastrofen 19 3. Kontraktsfeber 40 4. MONGOs 51 5. Donor darlings 66 6. Hjlpen blir krigsvapen 98 7. Refugee warriors 108 8. Hungervapnet 116 9. Nr mottagaren str fr regin 125 10. Afghaniscam 139 11. Den humanitra tidslderns logik 155 Efterord: Stll dem till svars 170 Aid Speak 177 Kommentar 222 Tack 223 Noter 227 Litteratur 233

    100210 Kriskaravanen OK3.indd 5 10-01-25 15.25.52

  • 71

    lek med tanken.

    du blir uppringd

    nskan att ge en smula lindring och hopp t de olyckliga, den rastlsa aktivitet man utvecklar i sdana gonblick, ger frnyad och strre energi som tvingar en att hjlpa

    s mnga som mjligt.

    Henri Dunant, humanitr bistndsgivare och grundare av Internationella rdakorskommittn (ICRC).

    (versttning: Monica Rennerfelt)

    Lek med tanken. Du befinner dig som internationell huma-nitr bistndsgivare i ett krigsomrde och r trogen Rda korsets grundprinciper, s som det anstr den humanitre. Du r med andra ord opartisk, neutral och oberoende. Ditt ansvarsomrde r att lindra mnsklig nd, utan hnsyn till person eller lokala frhllanden.

    Den hr gngen har kallet frt dig till ett flyktinglger i Darfur. Hr gr du allt vad som str i din frmga fr offren, men i stllet r det militren som njuter frukterna av dina anstrngningar. Man begr betalt fr varenda vat-tenbrunn som du grver och utkrver skyhga, i all hast p-funna, skatter p alla dessa rissckar, tlt och mediciner som du lter flyga in. En del hjlpsndningar lgger man sjlv vantarna p, somliga sljer man vidare. Fr intkterna in-handlar man bland annat vapen, och med dessa driver man nnu fler mnniskor in i flyktinglgret, eller rentav dden.

    Hur gr du d?

    100210 Kriskaravanen OK3.indd 7 10-01-25 15.25.53

  • 8A. Trots de ytterst vanskliga omstndigheterna frblir du neutral, och fr offren gr du allt vad som str i din fr-mga.

    B. Du begrundar omstndigheterna, kommer fram till att Rda korsets grundprinciper inte lngre r tillmpbara och packar dig drifrn.

    Lek med tanken. Du ingr i det lokala styret och r som bst i frd med att ta fr dig av hjlpsndningarna avsedda fr flyktinglgret. S fr du se ett dammoln nrma sig vid den darrande horisonten. Det rrs upp av en karavan vita Land Cruisers. Fordonen bromsar in utanfr lgergrindar-na. Sidorutorna vevas ned, och politiker frn Washington, New York och Haag sticker ut skallarna. Med hgdraget tonfall tillknnager de att om de ven i fortsttningen ska finansiera de internationella humanitra hjlpinsatserna i lgret, s frutstter det att du r motiverad att vidta tgr-der som stter stopp fr vldet i regionen och alla stlder frn hjlpsndningar. Sedan vevas rutorna upp och fljet guppar tillbaka mot horisonten.

    Hur gr du d?

    A. Du stter stopp fr vldet och slutar stjla.B. Du lter dem babbla p. Utan pengar frn givarlndernas

    regeringar skulle flyktingarna d av svlt och det kan de i alla hndelser inte tillta.

    Nu r du p nytt den humanitre bistndsgivaren. Du str bredvid och hr samtalet. Karavanen med representanter frn givarlndernas regeringar har nnu inte frsvunnit ur sikte, frrn styret terupptar sitt plundrande av hjlpsnd-ningarna och soldater med gevr driver in nya flyktingar i lgret.

    Hur gr du d?

    100210 Kriskaravanen OK3.indd 8 10-01-25 15.25.53

  • 9A. Att klamra sig fast vid Rda korsets grundprinciper r inte lngre grligt. Du ringer upp Washington, New York och Haag och ber dem skruva t penningkranarna, packar ihop och far och hjlper i stllet krigsoffer ngon annanstans.

    B. Om du s bara rddar ett enda mnniskoliv r en liten smula hjlp hur som helst bttre n ingenting. Slunda frblir du principerna trogen och ringer din hjlpsnd-ningsleverantr och bestller nya ransoner och medici-ner som ersttning fr de plundrade frrden. Du frgar om man kan raska p, eftersom du dagligen fr nya flyk-tingar att srja fr.

    Att packa ihop och ge sig av eller fortstta hjlpa, kosta vad det kosta vill. Ett sekellngt dilemma. Redan tv av vrldens frsta internationella humanitra bistndsgivare, Florence Nightingale och Henri Dunant, var fundamentalt oense om rtt tillvgagngsstt. Nightingale hvdade bestmt att hjlpen skt ver mlet om krigfrande parter kunde dra frdelar. Dunant var heligt vertygad om plikten att hjlpa lika fullt.

    Dunant, uppvuxen i ett strngt kalvinistiskt hem i Schweiz, verkade som bankir och affrsman i Genve. 1859 kom han att bevittna slaget vid Solferino under Frankrikes och Italiens krig mot sterrike. Av 300 000 mn och yng-lingar vid den tjugofem kilometer lnga italienska fronten skulle 40 000 komma att stupa. Ytterligare 40 000 italie-nare, fransmn och sterrikare srades. De lmnades kvar p slagfltet, de flesta fr att d.

    I den bok om sina erfarenheter som Dunant lt publicera tre r senare, Minnen frn Solferino, beskriver han vad han fick beskda morgonen efter drabbningen: Slagfltet lg tckt av mnnisko- och hstlik. P vgar och ngar, i diken, raviner och skogsdungar lg dda kroppar och Solferinos omgivningar var bokstavligen versllade av lik. [] Som-

    100210 Kriskaravanen OK3.indd 9 10-01-25 15.25.53

  • 10

    liga och framfr allt de svrast srade stirrade framfr sig och tycktes inte frst vad man sade till dem. De sg p en med stirrande blick, men deras synbarliga oknslighet gjorde inte deras smrtor mindre knnbara. Deras gapande sr hade redan brjat inflammeras, de var galna av smrta, tiggde att man skulle gra slut p dem och frvred ansiktet i ddskamp. [] Trsten var s svr att officerare och sol-dater skte sig till grumliga vattenplar, fulla av smuts och levrat blod.

    Srade sterrikiska soldater berttade fr Dunant att de efter en lng marsch i gassande vrme hade skickats ut p slagfltet, utan att ha ftt vare sig vila eller mat och dryck, s nr som p en konjaksranson. ven den franska militren hade marscherat dagar i strck fr att n fram till fronten. P morgonen fre drabbningen hade de ftt hlla till godo med varsin mugg kaffe.

    Eftersom fltlkarna inte frslog kom i stllet invnare i byar och smstder runt Solferino att frse de srade med frband och vatten. Dessa frivilliga slpade verlevande sol-dater till stall, kyrkor och kloster, dr de bistod en handfull bylkare vid amputeringen av lemmar. Under rdande om-stndigheter var detta i stort sett de enda medicinska in-grepp som lt sig utfras.

    Det otillrckliga antalet lkare, sjukvrdare och bitr-den blev grymt knnbart, ty sjuktransporterna till Castig-lione fortsatte att varje kvarts timme avlmna nya kontin-genter srade, skrev Dunant. Lika fullt lyckades han samla ihop en grupp frivilliga, fretrdesvis kvinnor. tmin-stone hundra [soldater] till utanfr kyrkan, de hade halm att ligga p och soltak ver sig. Inne i kyrkan vandrade kvin-norna frn den ene till den andre med krukor och flaskor fyllda med vatten varmed de slckte deras trst och fuktade sren.

    Dessutom skaffade Dunant fram soppgrytor och frsg de frivilliga med stora balar charpi, som man kunde anvn-

    100210 Kriskaravanen OK3.indd 10 10-01-25 15.25.53

  • 11

    da fr tvttning av sren. P egen bekostnad lt han hmta medicin, skjortor, apelsiner och tobak frn en nrbelgen stad.

    Tutti fratelli, menade Dunant, vi r alla brder. Han lyckades vertala sina medhjlpare att bist samtliga srade, ven sterrikarna. Under dagarna som fljde satte dla fi-lantroper och kvinnor i fr stunden upprttade kommit-ter en ra i att sjlva ta sig an ett antal srade.

    Vartenda hus i en vid omkrets frvandlades till en torf-tig sjukstuga. Mnniskor delade ut soppa, skrev avskedsbrev till de dendes familjer och trstklappade nedblodade hn-der. Insatserna var vlmenta, men, tillade Dunant, dessa lombardiska stder skulle ha behvt ett hundratal frivilliga sjukvrdare och sjukskterskor med erfarenheter och kom-petens fr sin uppgift. De skulle ha kunnat samla ihop de spridda insatserna och krafterna, som nu saknade ledning, ty de som voro kapabla att ge rd och ledning hade inte tid. Och de flesta saknade kunskaper och erfarenhet, vil-ket gjorde deras individuella insatser otillrckliga och ofta lnlsa. Vad kunde en handfull hjlpsamma men spridda och isolerade mnniskor utrtta infr en s omfattande och angelgen uppgift? Efter tta eller tio dagar hade Brescia-bornas fr vrigt s rliga entusiasm betydligt mattats av; de trttnade alla p ngra hedervrda undantag nr. Dess-utom hade man varit tvungen att frbjuda mnga okunniga och omdmeslsa personer tilltrde till kyrkorna och lasa-retten, eftersom de ofta frde med sig mat som inte lmpa-de sig fr de srade. Mnga som grna skulle ha tillbringat en eller ett par timmar bland de srade, avstod s snart det gllde att skaffa sig tillstnd, och de frmlingar som kunnat gra sig nyttiga, mtte ovntade hinder av n det ena n det andra slaget och blev avskrckta. Med utvalda och kompe-tenta frivilliga sjukvrdare, utsnda av olika organisationer, skulle man med myndigheternas sanktion ltt ha vervun-nit alla svrigheter och gjort ojmfrligt strre nytta.

    100210 Kriskaravanen OK3.indd 11 10-01-25 15.25.53

  • 12

    Vl ter i Schweiz brjade Dunant propagera fr upprt-tandet av en dylik organisation. I sin appell till tnkbara bidragsgivare framhll han att man inte blott mnade verka i en humanitrt kristen anda, utan ven skulle sanera de of-fentliga finanserna: Genom att nedbringa antalet ampute-ringar skulle man slutligen ltta brdan fr staten som skall pensionera invaliderna.

    Just det sistnmnda var sklet till att epokens andra stora humanitrgestalt, den brittiska sjuksystern Florence Night-ingale, fann Dunants plan helt uppt vggarna. Ju hgre kostnader fr ett krig, desto snabbare r det verstndet, ld hennes sikt. Frivilliga hjlpinsatser, som hller nere kost-naderna fr krigsministerier, kommer enbart att underltta fr regeringar att desto oftare och lngre fra krig.

    1854, fem r innan Dunant kunde bevittna fljderna av slaget vid Solferino, hade Nightingale hrsammat den brit-tiske krigsministerns uppmaning att bist sjuka och srade under Krimkriget. Ministern var hrt ansatt av den brit-tiska pressen fr den bristande omvrdnaden av frontsol-daterna.

    Nightingale valde ut 38 sjukvrdskunniga kvinnor och for till den brittiska kasernen Scutari i den asiatiska delen av Istanbul. Fltsjukhuset bestod av en rad proppfyllda, stin-kande sm salar med lckande tak. Dr lg otvttade sol-dater ifrda nedsmutsade uniformer och dog i sngar utan lakan eller filtar. Snart nog upptckte Nightingale till sin fasa att dessa militrer, som oavbrutet hade utsatts fr na-turelementen och undernring, redan varit halvdda innan de blev srade. Endast ett av sex ddsfall i Scutari var en fljd av srskador, resten hade frorsakats av kolera, dysen-teri, tyfus eller infektioner.

    Nr Nightingale vnde sig till armledningen och fre-slog frbttringar av sjukhushygienen vckte det fga gen-klang, tills hon slutligen skildrade de rdande frhllandena

    100210 Kriskaravanen OK3.indd 12 10-01-25 15.25.53

  • 13

    fr en journalist p det brittiska dagbladet The Times. Tid-ningslsarna i London blev upprrda och krvde mottgr-der. D fick sjuksystern genast tilltelse att genomdriva sina frbttringar och erhll ven de penningmedel som hon be-grt frn ministeriet.

    Ddsfallen i kasernen sjnk drastiskt, men soldater som lyckats repa sig tack vare Nightingale tvingades ter till fronten. tskilliga kom snart att stupa.

    Utan hennes hjlp skulle kriget i stllet ha frbltt snab-bare, ld slutsatsen hon drog. D skulle man tidigare ha sttt utan stridsdugliga soldater och krigsministern ha ftt betydligt svrare att vrva nya rekryter. Karlar som vet att de inte kan prkna ngon vrd om de vl blir srade vljer hellre en annan bana.

    Nr Dunant i Schweiz brjade propagera fr en inter-nationell frivilligorganisation till hjlp fr srade mili trer vckte det stor avsky hos Nightingale, som vid det laget hade tervnt till England. Dunant skrev ett brev och fr-skte vertyga henne om att han tagit ett ndvndigt ini-tiativ. D betonade han ocks att han i frsta hand sg det som krigsministeriernas ansvar att srja fr sina sjuka och srade, men menade att nmnda omsorg var otillrcklig ven hos de bst organiserade armerna. Nightingale sva-rade krvt att om rdande rutiner [hos krigsministerier] inte frslr, fr man i s fall se till att frbttra dem.

    Trots att Dunant var en uttalad beundrare av frken Nightingale lt han sig inte nedsls av hennes avvisande hllning. 1863, nio r efter Krimkriget och fyra r efter Solferino, upprttade han i Genve tillsammans med ytter-ligare ett antal notabiliteter Internationella rdakorskom-mittn (ICRC), alla nutida vsterlndska humanitra hjlp-organisationers moder. ICRC:s humanitra grundprinci-per fastlades i Genvekonventionen.

    Humanitarismens grundpelare r plikten att frbehlls-lst lindra mnsklig nd. Hjlporganisationer som skriver

    100210 Kriskaravanen OK3.indd 13 10-01-25 15.25.53

  • 14

    under Rda korsets humanitaristiska grundprinciper fr-binder sig att st neutrala (inte samarbeta med ngondera av kontrahenterna), opartiska (basera hjlpinsatserna p faktiska behov) och oberoende (av geopolitiska, militra el-ler andra intressen). Humanitra bistndsgivare skrider till hjlp nr, var och hur s behvs.

    Absurt, muttrade Nightingale. En sdan id kan bara fdas i Schweiz, ett land som aldrig ngonsin sjlvt har frt krig.

    I och med att ven Nauru och Montenegro undertecknat dokumentet i augusti 2006 har samtliga av jordens 194 sta-ter godknt Genvekonventionen. Aldrig ngonsin frr har uppslutningen bakom rdakorsprinciperna varit lika mas-siv som idag. Och aldrig ngonsin frr har det funnits lika mnga humanitra hjlporganisationer som idag. NGOs (Non-Governmental Organization) eller INGOs, om man r nationsverskridande r benmningen p dessa frist-ende och neutrala organisationer som inte r bundna till ngon regering. Tillsammans utgr de det humanitra samfundet och opererar i humanitra zoner, virtuella enklaver i krigsomrden dr hjlp till offren gr fre alla militra och politiska intressen. Alla offer r lika, oavsett krig eller pfljder.

    Rdakorsprinciperna har frblivit desamma under ett och ett halvt sekel, men idag ser krigen och de humanitra zonerna helt annorlunda ut. P Dunants tid utkmpades krigen ute p slagflten och d var praktiskt taget samtliga dda och srade militrer. Hundra r senare, efter andra vrldskriget, bestmde man att grundprinciperna ven skulle glla hjlp till civila i krig. Nu hade ven de blivit militra mltavlor, genom bombningar av stder och byar, frfljelser och utrotningsprogram. Andra vrldskriget kom att krva ungefr lika mnga civila som militra...