Kulturella och kreativa näringarna 2012 – statistik och jämförelser

  • Published on
    30-Oct-2014

  • View
    1.127

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Rapporten Kulturella och kreativa nringarna 2012 statistik och jmfrelser, redogr fr utvecklingen av sektorn under de senaste ren. Rapporten presenteras p konferensen Generator i Gvle.kningen av antal fretag inom kulturella och kreativa nringar r cirka 20 procent frn 2007 till och med 2010 eller drygt 5 procent per r.Frfattare till rapporten r Tobias Nielsn, vd Volante, och Joakim Stern, analytiker Volante.

Transcript

<p>KULTURELLA OCH KREATIVA NRINGARNA 2012STATISTIK OCH JMFRELSER</p> <p>Kulturella och kreativa nringarna 2012: statistik och jmfrelser Joakim Stern Tobias NielsnNovember 2012</p> <p>Volante r ett kunskapsfretag som vill bidra till en klokare och roligare vrld genom att utveckla och sprida kunskap. Tobias Nielsn r kulturekonom och vd fr Volante. Joakim Stern r analytiker p Volante och redaktr fr analysbrevet Kulturekonomi.se. Adresss Stora Nygatan 7 111 27 Stockholm Telefon 08-702 15 16 E-post info@volante.se Webb www.volante.se www.kulturekonomi.se Creative Commons 2012 Fritt att sprida och anvnda, men ange klla</p> <p> 2 </p> <p>InnehllFrord .............................................................................................................4 Siffror i korthet...............................................................................................6 Lshjlp .......................................................................................................... 7 Vilka r de kulturella och kreativa nringarna? ........................................... 8 Anstllda och fretagande ........................................................................... 10 Tillvxt och omfattning ................................................................................ 15 Jmfrelse mellan definitioner .................................................................... 17 Jmfrelse med andra industrier ............................................................... 22 Konsumtion ................................................................................................. 24 Indirekta effekter .........................................................................................25 Avslutande diskussion ................................................................................ 28 Bilaga 1 ........................................................................................................ 29 </p> <p>3 </p> <p>FrordPratet om definitionen r ver. S sa policychefen fr EUkommissionens enhet fr fretagande, Carsten Schierenbeck, i hstas. Det r Johanna Skantze, Generator Sveriges vd, som tergivit citatet frn besket i Bryssel. Han gav drmed uttryck fr en trtthet som jag tror mnga delar. Hur mnga gnger har inte samtal om kulturella och kreativa nringar brjat och slutat i en diskussion om vad som r kreativt och inte? Policychefen Schierenbeck menade att det viktiga r samarbeten ver grnserna, inte vad som fr ing eller inte. Inte desto mindre hnvisade han till den definition som anvnds i rapporterna frn European Cluster Observatory (ECO) som Uppsalaprofessorn Dominic Power i samrd med mig utvecklade hromret. I den hr rapporten anvnder vi denna ECO-definition men ven andra. Fr att definiera r trots allt ingen given sak. Jag minns upprrda rster och drrar som smllts igen i samband med mtdiskussioner, flera gnger och p flera olika platser. Nr en rapport r formgiven och siffrorna str dr tydligt s verkar allt solklart, men dessfrinnan finns en process dr meningsskiljaktigheter ofta finns och dr olika intressen kan yttra sig i frustration och ibland ilska. Fr snart tio r sedan tog jag fram statistik fr KK-stiftelsen om upplevelseindustrin. ven det arbetet fregicks av en process med hgljudda rster och olika sikter. I efterhand ler jag t det eftersom det ocks var uttryck fr engagemang. I grunden ville vi samma sak: stta siffror p sdant som man tidigare inte brukade mta. Sedan dess har vi blivit allt fler som intresserat oss fr detta flt, man talar numera oftast om kulturella och kreativa nringar bde i Sverige och i Europa. Denna utveckling har styrt vrt begreppsval i den hr rapporten. Att man tycker olika kring mtningar r frsteligt, eftersom den perfekta definitionen eller avgrnsningen sllan finns. Men det behver inte hindra oss frn att mta fr att frska frst frndringar och frutsttningar. Jag upplever att det tyvrr blivit s nr det gller statistik fr att ringa in kulturella och kreativa nringar. I stllet fr att presentera siffror har diskussioner om hur vi ska mta krvt resurser och tagit plats. Detta gller srskilt p nationell niv p regional niv har ett flertal mtningar genomfrts, ven om dessa ibland ocks involverat omstndliga definitionsdiskussioner. Sdana kan ha varit bra fr att utveckla frstelsen bland dem som deltagit i diskussionen fr hur branscherna r uppbyggda och hnger samman. Den perfekta mtningen r annars i sig inget sjlvndaml. I stllet r det viktiga</p> <p> 4 </p> <p>attmta fr att kunna brja vrida och vnda, i syfte att frst och kunna planera bttre framt. I den hr rapporten har vi valt att jmfra olika definitioner med varandra fr att f en tydligare bild ver utvecklingen. Vi har huvudsakligen utgtt frn tv avgrnsningar. Fr det frsta den som anvnds i European Cluster Observatory-rapporterna och som EUkommissionens fretagarenhet allts frordar; fr det andra den nyligen presenterade metod som ESSnet freslagit, vilket r ett samarbete som initierats av Europardets kulturministrar. Vi kompletterar dessa med att jmfra med definitioner frn andra tongivande rapporter, dribland den nmnda om upplevelseindustrin. I vissa fall har vi varit tvungna att gra antaganden kring dessa. Dels fr att statistiska koder har uppdaterats, dels fr att metoden inte alltid r noggrant utskriven (detta gller srskilt rapporten The economy of culture). Rapporten gr inte ansprk p att vara heltckande, utan vi vill snarare fra diskussionen om mtningar vidare och sjlva kunna frst lite bttre. Initiativet r vrt eget och vi agerar inte p ngons uppdrag i det hr fallet. Vi var helt enkelt nyfikna p hur det gr fr de kulturella och kreativa nringarna i Sverige och eftersom ingen annan stllt samman statistik p nationell niv, trots regeringens handlingsplan, gjorde vi det sjlva. Det huvudsakliga arbetet har genomfrts av min medarbetare Joakim Stern, som i mnga fall ocks fljt utvecklingen i sin roll som redaktr fr analysbrevet Kulturekonomi.</p> <p>Tobias Nielsn Kulturekonom och vd, Volante PS. Rapporten publiceras under creative commons-licens och r drfr fri att anvnda och sprida, men ange grna klla.</p> <p>5 </p> <p>Siffror i korthetANSTLLDA Drygt 146 000 personer r anstllda inom de kulturella och kreativa nringarna. Det kan jmfras med fordonsindustrin som anstller cirka 120 000.</p> <p>FRETAGANDE 117 000 fretag r verksamma inom de kulturella och kreativa nringarna och antalet kade med i genomsnitt 5,4 procent per r mellan 2008 och 2010. Nstan 83 procent av fretagen r enmansfretag och 98 procent har 09 anstllda. Endast 0,1 procent av fretagen har 200 anstllda eller fler.</p> <p>BIDRAG TILL BNP De kulturella och kreativa nringarna bidrog 2010 med 3,3 procent av Sveriges BNP.</p> <p>OMSTTNING De kulturella och kreativa nringarna slde fr 285 miljarder kronor i Sverige 2010.</p> <p>TILLVXT r 2010 var tillvxten inom de kulturella och kreativa nringarna 5,5 procent. Tillvxten har dock skiftat kraftigt under de senaste ren.</p> <p> 6 </p> <p>LshjlpANTAL ANSTLLDA Antalet anstllda definierar SCB som medeltalet anstllda omrknat till heltidspersoner i enlighet med vad som redovisas i fretagens rsredovisning. Bruttonationalprodukt The economy of culture in Europe, rapport konsultfretaget KEA gjorde p uppdrag av EU-kommissionen 2006. European Cluster Observatory European Statistical System Network Frdlingsvrdet r den sammanlagda vrdekning ett fretag producerar, det vill sga dess bidrag till BNP. SCB definierar frdlingsvrdet som produktionsvrdet minus kostnader fr kpta varor och tjnster som anvnts som insats i produktionen. Hr ingr inte lner, sociala avgifter och inkpskostnaden fr varor som sljs vidare utan bearbetning. Geometriskt medelvrde r ett statistiskt mtt fr att mta procentuella frndringar ver tid. Begreppet hela nringslivet r tyvrr ngot missvisande eftersom SCB:s definition motsvarar icke-finansiella fretag, det vill sga alla fretag i Sverige exklusive finansiella fretag (banker, finansbolag, frskringsbolag, finansiella tjnster etc.) och offentlig sektor. Kulturella och kreativa nringar FN-organ, World Intellectual Property Organization</p> <p>BNP ECIE</p> <p>ECO ESSnet FRDLINGSVRDE</p> <p>GEOMETRISKT MEDELVRDE HELA NRINGSLIVET</p> <p>KKN WIPO</p> <p>7 </p> <p>Vilka r de kulturella och kreativa nringarna?I den hr rapporten har vi valt att lgga vrt huvudfokus p tv definitioner som beskriver de kulturella och kreativa nringarna. Den frsta r framtagen av European Cluster Observatory (ECO) som samlar information om europeiska kluster, klusterorganisationer och klusterrapporter. Observatoriet drivs av Handelshgskolan i Stockholm genom finansiering av EU:s generaldirektorat fr nringsliv. r 2010 publicerade observatoriet en studie som jmfrde de kulturella och kreativa nringarnas storlek och koncentration i olika europeiska regioner, Priority sector report: creative and cultural industries, som sedan uppdaterades 2011. Den andra definitionen r framtagen p uppdrag av EU:s statistikmyndighet Eurostat inom det tvriga projektet ESSnet-Culture (European Statistical System Network on Culture). Projektgruppen publicerade sin slutrapport i oktober 2012. Lite frenklat kan man se det som att ECO:s definition behandlar de kulturella och kreativa nringarna medan ESSnets definitionen r ngot smalare och behandlar snarare kulturnringar; men notera att det begreppet inte anvnds i ESSnet-rapporten utan r vr tolkning. Figur 1 illustrerar hur definitionerna frhller sig till varandra.</p> <p>FIGUR 1. FRHLLANDET MELLAN ECO OCH ESSNET.</p> <p>Utgngspunkten i dessa definitioner r att i frsta hand vara trogen den krna av sektorer som brukar inkluderas nr de kulturella och kreativa nringarna diskuteras. P nsta sida har vi listat vilka sektorer som dessa definitioner inkluderar i de kulturella och kreativa nringarna.</p> <p> 8 </p> <p>Skillnaden mellan ECO:s och ESSnets definitioner r att den senare bland annat inte inkluderar en del stdfunktioner som tryckerier och tillverkning av musikinstrument och inte heller programvaruproducenter. Se bilaga 1 fr en fullstndig redogrelse ver vilka koder som har inkluderats i respektive definition.</p> <p>Arkitektur Bibliotek, museum och kulturarv Dataspel och ny media Design Film Fotografi </p> <p>Konst Konsthantverk Media Musik Reklam Tryckt media </p> <p>Samtidigt r en andra utgngspunkt att det ska vara mjligt att gra jmfrelser mellan lnder eller regioner. Drfr baseras definitionerna p statistiska standardkoder, s kallade SNI-koder vilka r internationellt jmfrbara med europeiska NACE-koderna. Dessa koder r dock inte framtagna specifikt med de kulturella och kreativa nringarna i tanke. Fr att vara trogen det begrepp som de kulturella och kreativa nringarna utgr utgr vra tv huvuddefinitioner ifrn att hellre fnga fr lite n fr mycket. En stor del av detaljhandeln r exkluderad d det inte r statistiskt mjligt att sortera ut den handel som berr de kulturella och kreativa nringarna. I avsnittet jmfrelser mellan definitioner jmfr vi med ytterligare tre tongivande definitioner som tagits fram under det senaste decenniet. Fokus i denna rapport ligger p att studera de kulturella och kreativa nringarna som en helhet, inte att jmfra mellan de olika sektorerna som inkluderas i dessa nringar.1 Anledningen till detta r att statistiken utgr frn internationellt framtagna standardkoder vilket gr att helhetsbilden har strre precision n detaljerna. Vid specifika sektorsutredningar r det mjligt att trnga djupare ner i komplexiteten fr en specifik bransch vilket krver en annan typ av insamlingsmetoder.</p> <p>1 Fr</p> <p>exempel om metod se Musikbranschen i siffror, Tillvxtverket (2012).</p> <p>9 </p> <p>Anstllda och fretagandeEnligt figur 2 var antalet anstllda inom de kulturella och kreativa nringarna 146 166 personer 2010 och ser vi enbart till kulturnringarna (det vill sga enligt ESSnet-definitionen) var ungefr hlften s mnga anstllda, 76 672 personer. Det kan jmfras med fordonsindustrin med knappt 120 000 anstllda. I ett senare avsnitt jmfr vi de kulturella och kreativa nringarna med fler industrier. I Tillvxtanalys rapport frn 2009, Kulturnringar i svensk statistik, frsker rapportfrfattarna ven mta antalet personer med kulturyrken inom sektorer utanfr kulturnringarna. D visar resultatet att minst 200 000 personer har kulturyrken.2 Frndringarna r marginella under perioden 20072010, oavsett val av definition. Vi kan se en liten kning frn 2007 till 2008, men drefter en svag minskning. Se figur 2 och figur 3.</p> <p>FIGUR 2. ANTAL ANSTLLDA, 20072010.</p> <p>2</p> <p>I denna rapport introduceras den s.k. trident-modellen som vi rekommenderar i samband med en strre studie n i den hr rapporten.</p> <p> 10 </p> <p>Figur 3 visar ocks frndringen ver tid jmfrt med hela nringslivet. Mnstret med en nedgng under 2009 r ptagligt, men hela nringslivet verkade hmta sig tidigare med en uppgng under 2010. Tidsserien r fr kort fr att dra lngtgende slutsatser, men tidigare studier visar att flera kulturella och kreativa nringar fljer konjunkturen.</p> <p>FIGUR 3. TILLVXT I PROCENT, 2008-2010. ANTAL ANSTLLDA INOM KKN JMFRT MED HELA NRINGSLVET.</p> <p>En stor del av de verksamma inom de kulturella och kreativa nringarna r egenfretagare. I Konstnrsnmndens rapport Konstnrernas inkomster, arbetsmarknad och frsrjningsmnster frn 2011 framgr att nstan varannan konstnr3 har en enskild firma, hos befolkning som helhet dremot r det cirka var tionde person som har det. Av det totala antalet fretag inom de kulturella och kreativa nringarna, 117 126 stycken, har 83 procent inte ngon anstlld, det vill sga r enmansfretag. Tittar vi p den snvare ESSnet-definitionen r andelen enmansfretag nnu hgre, 85 procent av totalt 89 954 fretag. Lgger vi till antalet fretag med en till nio anstllda r siffran 98 procent fr3</p> <p>Konstnrsnmnden avgrnsar till omrdena musikal, ord, musik, dans, bild, teater och film.</p> <p>11 </p> <p>de kulturella och kreativa nringarna och 99 procent fr kulturnringarna. ven om mnstret r liknande fr hela nringslivet r andelen egenfretagare hgre inom de kulturella och kreativa nringarna. Cirka 75 procent av alla fretag i Sverige r enmansfretag och cirka 96 procent har noll till nio anstllda. Se figur 4 och 5 fr att se hur frdelningen ser ut efter fretagens storlek. Figur 6 visar frndringen av det totala antalet fretag inom de kulturella och kreativa nringarna. kningen r tydlig, frn 100 134 fretag 2007 till 117 126 fretag 2010, nrmare 17 procent. Motsvarande siffror fr kulturnringarna r 75 275 fretag 2007 till 89 954 fretag 2010, knappt 20 procent. Ser vi till den rliga frndringen r tillvxten av antalet fretag strre inom de kulturella och kreativa nringarna n inom nringslivet som helhet, vilket figur 7 illustrerar. Den genomsnittliga kningen av antalet fretag mellan 2008 och 2010 var 5,4 procent per r fr de kulturella och kreativa nringarna och 6,1 procent fr kulturnringarna. Antalet fretag inom hela nringslivet kade rligen med i genomsnitt 3,6 procent.</p> <p> 12 </p> <p>FIGUR 4. ANDEL FRETAG EFTER FRETAGENS STORLEK (ANTAL ANSTLLDA), 2011.</p> <p>FIGUR 5. ANDEL FRETAG EFTER FRETAGENS STORLEK (ANTAL ANSTLLDA), HELA NRINGSLIVET, 2011.</p> <p>13 </p> <p>FIGUR 6. ANTAL FRETAG, 2007-2010.</p> <p>FIGUR 7. RLIG TILLVXT AV FRETAG, 2008-2010. KKN JMFRT MED H...</p>