Kvinnoliv under antiken och medeltiden

  • Published on
    27-Jan-2016

  • View
    54

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Kvinnoliv under antiken och medeltiden. Aten 300-400 f.Kr. Kvinnounderskott Kort medellivslngd 35 r kvinnor, (mn 40) infektionssjukdomar, pest, Tidig barnafdande, graviditet, abort Undernring Utsttning onskade eller vanskapta barn sattes ut fr att d. - PowerPoint PPT Presentation

Transcript

<p>Kvinnoliv under antiken och medeltiden</p> <p>Kvinnoliv under antiken och medeltiden</p> <p>Aten 300-400 f.KrKvinnounderskottKort medellivslngd 35 r kvinnor, (mn 40) infektionssjukdomar, pest, Tidig barnafdande, graviditet, abortUndernring Utsttning onskade eller vanskapta barn sattes ut fr att d</p> <p>Kvinnors stllning var svagAristoteles: Kvinnan r underlgsen i alltPlaton: ven kvinnorna i eliten skulle delta i styrning av staten</p> <p>Hustru fr att fdda legitima barn (medborgare)Konkubiner fr kroppens behov (slavar, ej medborgare)Kurtisaner/ hetrer fr njes skull (ej medborgare, men med utbildning inom dans, musik)</p> <p>Sapfos p n Lesbos 600 f. Kr. dikter med krleksfrklaringar till andra kvinnor</p> <p>3Att gifta sig och fda barnGifts bort tidigt 14 15 r - oftast till en mycket ldre manSaknar politiska rttigheterFrmste uppgift r att fda srskilt pojkarInstngda utom fr religisa hgtiderBeskyddade - alltid omyndigvervakade - Frmgna kvinnor fick inte g ut ensam; Kvinnoavdelning i huset: Gynaikeion. kta par levde helt skilda liv! Medel- och verklassflickor fick lra sig lsa och skriva, kanske spela lyra. Spinna, vva, skta hemmetArbetande kvinnor hade strre frihet till ett socialt liv.</p> <p>Kvinnans lottAv alla vsen med frnuft och ande r Kvinnan mest beklagansvrd p jorden. Vi kpa med vr hemgift som betalning en make - en tyrann med envldsmakt ver vr kropp, vad nnu vrre r.</p> <p>Vgspelet gller: har en man av heder och ej en usling fallit p vr lott? Skilsmssan gagnar ej en kvinnas rykte, hon har ej rtt att g ifrn sin man. Hon kommer till ett hus med nya vanor; sjlv fr hon gissa - hemma har ju ingen lrt henne det - hur maken bst behandlas.</p> <p>Kan hon den konsten och ett mnskopar fromt bjer nacken under samma ok, r lyckan funnen. Annars hellre d! Trivs mannen ej i hemmet, gr han ut och glmmer alla sjlens ledsamheter hos ngon ungdomsvn och god kamrat. Men vi ha ingen annan n den ende.</p> <p>Det sgs att kvinnans liv r utan fara, hon sitter hemma, mannen gr i krig. Falskt! Hellre vill jag st i tre bataljer bak sklden n blott en gng fda barn.Medea av EuripedesSparta</p> <p>Kvinnor ansgs vara mest frigjorda i hela Grekland mer jmlikt med mnnen. Uppfostrades som pojkar fr att bli starka mdrarGifterml vid 14 15 r gammal Inte viktigt att lsa, skrivaDeltog inte i politiken men i det offentliga livet genom kroppsvningarRom Kvinnans stllning kopplad till familjens. Socialklass bestmmer.Kvinnor r medborgare men saknar politiska rttigheter.Mer synliga n i Aten.Utbildning r viktig fr adelskvinnor.Fadern r familjens verhuvud. Pater familiasRtten till egendom kopplad till barnafdande ( 3 barn fr de som r fddfria, 4 fr frigivna)</p> <p>ktenskapktenskap bara fria mn och kvinnor kunde vara gifta enligt lagenGravstenar visar lagliga ktenskap och gemenskap mellan man och hustru</p> <p>Medeltiden</p> <p>500 e.Kr. 1500 e.Kr.</p> <p>Kvinnor r synliga, men kllmaterial r sparsamtAktiv roll vid kristendomens infrande -Budskap att alla r lika i guds gon r tilltalande Lika viktigt att frlsa mn som kvinnorKvinnor fick std mot avlivandet av nyfdda barn. Barnasjlar lika viktiga som vuxnas</p> <p>ktenskapEtt avtal mellan tv individer som blev giltigt genom prstens vlsignelse och det fljande . Kvinnans samtycke var ndvndigt men, Kyrkan satte ldern fr ktenskap vid 12 r fr flickor och 14 fr pojkar. Tidigt ktenskap inom aristokratin (eller i alla fall avtal om ktenskap) var vanligt. Men s tidiga ktenskap var inte bra fr bondehushllen. Paret var fr ungt att skta ett hushll. Enligt kyrkan blev ktenskap frst giltigt nr de ndde vuxenlder. </p> <p>Kyrkan noga mellan barn fdda inom och utom ktenskap. Detta var en nyhet i NordenMnga prster kringgick pbudet om celibat - hushllerskor var konkubiner. </p> <p>Skilsmssa frbjudet men det hindrande inte stormnnen frn att byta hustru drfr att den frste inte fdde barn .</p> <p>Kyrkan infrde ktenskapshinder i stllet - ktenskapet var ogiltigt om man var slkt med varandra</p> <p>Kvinnans stllning svagSlkten kontrollerade hennes gifterml, bestmde storleken av och innehllet av hemgiften.Kvinnans makt hngde ihop med slktens men var man ogift var man omyndig. Nr man gifte sig blev maken hustruns mlsman.</p> <p>Kvinnan p landsbygden</p> <p>Stllning berodde p bndernas status</p> <p>Gifte sig vid 20 r, barn med 2 -3 rs mellanrum. Levde till drygt 60 r om de inte dog i barnsng eller av sjukdomGrden var ett gemensamt fretag. Hustrun fick ls och nyckelBilder dr de jobbar sidan vid sidan, men hon ansvarar fr inomhus arbete och mannen fr utomhus.</p> <p>Kvinnorna i stderna</p> <p>Mnga olika stt att frsrja sigSkrn - undantag nr hantverkare dog d kunde hans nka driva verkstaden vidare. De flesta jobbade inom familjerna de deltog i verkstadsarbetet eller sktte bodfrsljningen. Kvinnor kunde ha egen yrkesverksamhet skild frn mannen. Oftast gllde det smhandel, tillverkning av livsmedelDamerna med politisk och ekonomisk makt</p> <p>Kvinnor kunde rva troner ervra dem. Inte alltid frdelaktig att rva en frlning. Men om slottsherren drog ut p korstg var det frun som sktte lnet. ktenskap var riskablare fr damerna n fr bondkvinnan eftersom damerna inte ammade barnen och drfr kunde utsttas fr ttare graviditeter. Rika flickor giftes bort tidigt inte skert att de skulle verleva en graviditet.</p> <p>Heliga kvinnor</p> <p>Hr kunde kvinnor och mn ses som jmlikar ven om kvinnor inte kunde bli prster. Kvinnor i kloster, nunnor, hade hg status. Klostren var ganska ppna och fungerade som skolor, en chans att gna sig t studier litteratur, konst, musik, lkekonst. Vissa klostren var stngda som den svenska Birgittas orden. </p> <p>Jeanne dArc</p> <p>En bondflicka som brjat hra himmelska rster, bland annat frn helgon som uppmanade henne till att rdda fosterlandet frn engelsmnnen i 100-rskriget. </p> <p>Hon brndes p bl av engelsmnnen fr hxkonster och trolldom.</p> <p>Trolldomsskrck </p> <p>Djvlarna ro runt omkring dig. De flyga i vdret ssom kajor och krkor och skjuta och kasta utan tervndo efter oss. Dr svva de ssom skyn ver oss, flaxa och flyga allestdes omkring oss ssom humlor i orkneliga hopar, lta ock ofta se sig i lekamlig skepnad, draga fram ssom eldslgor p himlen i drakeskepnad eller andra skapelser. </p> <p>Sedan hednisk tid associerades kvinnor med trolldom och magiI den frsta nordiska trolldomsprocessen i Bergen 1325 r det frga om krleksmagi. </p> <p>Av heliga Birgittas helgonprocess 1390 kan man lsa att det inte var ovanligt att man vnde sig till en trolldomskunnig person fr knsliga problem.</p> <p>Hxfrfljelserna tillhrde mest till 1500 1600 talen 1497 trycktes en bok Hxhammaren -beskrevs hus man skulle knna igen en hxa.Tryckerikonst gjordes att texten blev tillgnglig fr en strre krets. var som vrst i de protestantiska lnderna Den sista ddsdomen mot en hxa i Sverige flldes i Eskilstuna r 1704. Den sista hxprocessen var p 1750-talet.</p>