”Lika Villkor” inför Almedalen

  • Published on
    31-Jan-2016

  • View
    49

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Lika Villkor infr Almedalen. Bakgrund. Frn och med 1 juli 2009 frndrades mjligheterna fr fristende aktrer, utifrn riksdagens beslut i propositionen 2008/09:171 Offentliga bidrag p lika villkor. Den nya lagstiftningen har nu tillmpats och prvats under drygt 3 r. - PowerPoint PPT Presentation

Transcript

  • LIKA VILLKORINFR ALMEDALEN

  • BakgrundFrn och med 1 juli 2009 frndrades mjligheterna fr fristende aktrer, utifrn riksdagens beslut i propositionen 2008/09:171 Offentliga bidrag p lika villkor. Den nya lagstiftningen har nu tillmpats och prvats under drygt 3 r.Vr samlade erfarenhet r att det faktiska utfallet av tolkningen och tillmpningen av lagstiftningen nnu inte uppfyllt det uttalade syftetI frarbetena till den nya lagstiftningen r det dock tydligt att Regeringen vill skapa goda frutsttningar fr att starta och driva enskild verksamhet.

    Frndringarna syftar till att strka principen om likvrdiga & rttvisa villkor fr alla skolor oavsett huvudman

  • Frgan om lika villkor r i diskussioner med politiker och tjnstemn ofta starkt sammankopplad med:VinstfrganKvalitetfrganr vi duktiga p att pvisa att vi levererar kvalitet och hur vi disponerar vra verskott blir vanligen likavillkorsdiskussionen enklare

  • Elever, andel i gymnasieskolanFrdelning av totalt 350 000 elever lsret 2012/13Klla: Skolverket (2013)

    Diagram1

    91537

    257352

    Elever

    Blad1

    EleverSkolor

    Fristende gymnasieskola91,537

    Kommunal gymnasieskola257,352

    Om du vill ndra storleken fr diagrammets dataomrde drar du i det nedre hgra hrnet av omrdet.

  • Elever, andel i grundskolanFrdelning av totalt 900 000 elever lsret 2012/13Klla: Skolverket (2013)

    Diagram1

    119695

    779327

    Elever

    Blad1

    EleverSkolor

    Fristende grundskola119,695

    Kommunal grundskola779,327

    Om du vill ndra storleken fr diagrammets dataomrde drar du i det nedre hgra hrnet av omrdet.

  • Associationsform, skolorAndel av samtliga grund- och gymnasieskolor i olika driftsformer. Klla: Skolinspektionen (2012)* Kommanditbolag, Handelsbolag, Trossamfund och Enskild firma

    Diagram1

    132

    138

    151

    980

    19

    Skolor

    Blad1

    Kolumn1Skolor

    Ideell frening132

    Stiftelse138

    Ekonomisk frening151

    Aktiebolag980

    vriga*19

  • Elever per fretagI de tio strsta skolfretagen gr 45 procent av eleverna (2010). Klla: Dagens Samhlle (nr 5 2012)*Skolor med fler n en skola, men inte bland de 10 strsta

    Diagram1

    45

    38

    17

    Skolor

    Blad1

    Kolumn1Skolor

    De tio strsta skolfretagen45

    Fretag med en skola38

    vriga*17

    Om du vill ndra storleken fr diagrammets dataomrde drar du i det nedre hgra hrnet av omrdet.

  • Inriktningar p skolorFrdelning av officiella inriktningar p 1230 fristende grund- och gymnasieskolor lsret 2010/11Klla: Skolverket (2012)

    * Rymmer skolor profilerade med ex pedagogik (Montessori, Freinet mm), mne (Idrott, Musik mm) och sprk (Engelska, Finska mm)

    Diagram1

    6

    10

    53

    72

    1089

    Skolor

    Blad1

    Kolumn1Skolor

    Riksinternat6

    Internationell10

    Waldorf53

    Konfessionell72

    Allmn*1,089

    Om du vill ndra storleken fr diagrammets dataomrde drar du i det nedre hgra hrnet av omrdet.

  • Rrelsemarginal 2011Klla: Friskolornas riksfrbund (2012), SCB (2012)* Skolor som drivs som aktiebolag**Preliminra siffror frn SCB 2011-12-06

    Diagram1

    0.0410.072

    Skolbranschen totalt*

    Nringslivet totalt**

    Blad1

    Skolbranschen totalt*Nringslivet totalt**

    4.1%7.2%

  • Fortfarande freligger inte lika villkor!!Kostnaden fr den svenska grundskolan var 2010 ca 71,0 miljarder kronor varav 7,8 miljarder kronor eller ca 11,0 % avser fristende skolor. Totalt gick det lsret 10/11 888 478 elever i grundskolan varav 105 136 eller 11,8 % gick i fristende skolor. Detta innebr att kostnaden fr en elev i en kommunal skola r ca 80 700 kr vilket skall jmfras med en ersttning till fristende skolor p ca 74 600 kr. Detta innebr ocks att de fristende skolorna r underkompenserade med ca 8 %.

    klla: Kostnader fr frskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2010, utgiven av skolverket 2011-09-15 med dnr 71-2011:14 sid 9-13.

  • Mycket stor variation i ersttningsbeloppenGrundskolaKlla: SCBFrutsttningarna att driva fr- och grundskola varierar kraftigt mellan olika kommunerI vissa kommuner och rskurser skiljer ver 100 % mellan lgst och hgst ersttning*******Tkr per r

  • ProblemomrdenTransparensResurstillskott/underskottAdministrationsschablonenLokalersttningMomsSrskilt std

  • Problemomrde 1: TransparensSkollagen ger vissa direktiv kring hur skolpeng skall berknas och i vilka kategorier som kommunens kostnader skall redovisas. De prvningar som gjorts i frvaltningsrtt av fristende aktrers verklagan visar dock att bevisbrdan i stor utstrckning lggs p de fristende aktrerna nr det gller att pvisa felaktigheter i berkningar. Ofta har inte kommunerna velat/kunnat visa fr de fristende aktrerna hur berkningarna r utfrda.

    Pitch: Krav p transparens och enhetliga berkningar fr skolpeng br infras fr att skra likvrdiga villkor och frbygga domstolsprvningar.

  • Problemomrde 2 : Resurstillskottoch avvikelse frn budgetNuvarande lagstiftning utgr frn kommunernas budgeterade kostnader. Oenighet rder, trots att lagstiftning finns, om hur underskott ska hanteras. Vid efterkalkyl har konstaterats att budget inte alltid hlls av kommunernas skolor och att den kommunala skolan i dessa fall fr hgre anslag vilket ej r konkurrensneutralt. Utav 22 granskade kommuner var det 9 av kommunerna som avskrev underskotten, 11 kommuner som verfrde resultat mellan ren och 2 kommuner som kompenserade de fristende skolorna fr underskotten i den kommunala verksamheten. Vissa kommuner hvdar att man rullar underskott men i praktiken blir dessa ofta avskrivna efter ngra r

    Pitch: Kommunerna ska kompensera fristende skolor vid underskott fr att lika villkor ska uppns.

  • Problemomrde 2 : Resurstillskottoch avvikelse frn budget fortsArgumentationDet motargument man ofta fr r att fristende skolor verkompenseras vid verskott i kommunal verksamhet, vilket kommunerna inte har rtt att terkrva. Detta kan bemtas genom att sga att vi anser att kommunerna ska kunna ackumulera/spara verskott och anvnda vid senare underskott. Kommunen br inte bli kompensationsskyldig vid underskott om man tcker ett underskott med tidigare upparbetade verskott. Dock br man inte kunna rulla underskott framt utan att ha verskott att ta av.

  • Problemomrde 3 : AdministrationReglerna i skollagen, att de fristende skolornas administrativa kostnader ska ersttas med en administrationsschablon p 3 procent istllet fr skolan faktiska budgeterade kostnader, har lett till en stor snkning av bidragen. Orsaken till att en schablon valdes i lagndringen, var att det skulle vara svrt fr kommunerna att rkna fram de faktiska administrationskostnaderna. AcadeMedias och PWC:s granskningar visar att den faktiska administrationskostnaden ligger mellan 6-9 % av grundbeloppet.

    Pitch: Det har visat sig vara relativt enkelt att berkna de faktiska administrationskostnaderna vilket visar att ersttning fr faktiska administrationskostnader skulle vara enkelt att infra. Detta skulle ven stta press p kommunens effektivisering.

  • Problemomrde 4: LokalerErsttningen fr lokalkostnader baseras p kommunens genomsnittliga hyresniv vilken inte verensstmmer med kostnaden fr nya lokaler d mnga kommunala verksamheter betalar inte marknadsmssig hyra. Detta omjliggr mjligheten till att bygga nya skolor d nybyggnation i nulget r vsentligt dyrare n genomsnittshyran.. I praktiken hindrar lagstiftningen ofta fristende aktrer att starta ny verksamhet p samma konkurrensvillkor som de kommunala aktrerna. Kommunen ger i mnga fall egna fastigheter, antingen sjlva eller genom ett bolag, vilket gr att genomsnittliga kostnaden inte speglar den verkliga kostnaden marknadshyranPitch: Ersttningen br motsvara en marknadsmssig hyra

  • Problemomrde 5: MomsDe fristende aktrerna har inte rtt att gra avdrag fr momskostnader vilket innebr hgre kostnader fr bland annat hyra och inkp av material. En schablon p 6 % har infrts fr att tcka dessa kostnader. Ernst & Youngs rapport visar att den faktiska momskostnaden r hgre n 6 %.En utredning r genomfrd av statskontoret gllande storleken p momsersttningen och utredningen anser att ersttningen borde snkas med 1-2 procentenheter.Pitch: Lika villkor uppstr frst fullt ut om friskolor blir momspliktiga vilket r mjligt.

  • Problemomrde 6: Srskilt stdPraxis har efter en dom i hgsta frvaltningsdomstolen blivit mycket restriktiv gllande tillggsbelopp.Kommunerna medger i regel inte tillggsbelopp utan menar att detta std ska kunna ges inom ramen fr grundbeloppet.Denna dom innebr att elever som r i behov av srskilt std ej kan f detta.

    Pitch: Att lagstiftning eller praxis ndras s att barn/elever som r i behov av srskilt std kan f detta fr att kunna uppn mlen.

  • Projekt med Friskolornas riksfrbund

  • PWC:s syn p problemomrdena efter ett antal genomfrda kommungranskningarAdministrationKommunens administrationskostnad verstiger ofta 3 %Oklarheter till vilken kostnadspost vissa kostnader ska hnfras d dessa med sjlvklarhet inte ingr i ngon av dem. Viktigt att analysera kommunernas administrationskostnader och gemensamma kostnader fr att skerstlla att kostnaderna har klassificerats p ett korrekt stt. LokalerKommunens kostnad fr lokaler understiger i de flesta fall marknadshyrornaKommunerna har lttare att ta sig ur hyreskontrakt n fristende skolor

  • PWC:s syn p problemomrdena forts.

    Efterkalkyler, resurstillskottOlikheter kring huruvida efterkalkyler upprttas och ligger till grund fr korrigering av skolpengen. Oklar lagstiftning - Kommunerna hanterar oftast inte underskott i verksamheten som resurstillskott. Viktigt att flja upp bokslutet fr kommunens egen verksamhet fr att kontrollera verensstmme