Makten över skatten webb

  • Published on
    22-Mar-2016

  • View
    218

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://www.globalutmaning.se/wp-content/uploads/2013/11/Makten-ver-skatten-webb.pdf

Transcript

  • Sysselsttning och tillvxt i Sverige och Europa

    Global Utmaning r en fristende tankesmedja. Vi r ett kvalificerat ntverk frn samhlle, nringsliv och forskning som verkar fr lsningar p de globala utmaningar som rr ekonomi, milj och demokrati.

    Ansvarig fr rapportserien: Sandro Scocco, Global Utmaning

    Spencer Bastani

    Makten ver skatten optimal beskattning med ett globalt perspektiv

    Birger Jarlsgatan 27, 111 45 Stockholmwww.globalutmaning.se

    Vad bestmmer egentligen vilka skatter vi har? De senaste 25 ren har skatterna i Sverige fallit frn 51,5 procent till

    44,5 procent av BNP. r detta ett uttryck fr politiska val?

    Eller r det framtvingat av internationell skattekonkurrens?

    Rapporten Makten ver skatten optimal beskattning med ett globalt

    perspektiv, skriven av forskaren Spencer Bastani, analyserar

    vilken roll olika skatter spelar i ett effektivt och rttvist skattesystem

    och hur dessa pverkas av skattekonkurrens.

    Spencer Bastani r fil dr och arbetar som forskare i national-ekonomi vid Uppsala Universitet.Hans forskning handlar huvud-sakligen om utformningen av optimala skatte- och transfer-eringssystem samt hur individer reagerar p frndringar i skatter och transfereringar.

  • Sysselsttning och tillvxt i Sverige och Europa

    Global Utmaning r en fristende tankesmedja. Vi r ett kvalificerat ntverk frn samhlle, nringsliv och forskning som verkar fr lsningar p de globala utmaningar som rr ekonomi, milj och demokrati.

    Ansvarig fr rapportserien: Sandro Scocco, Global Utmaning

    Spencer Bastani

    Makten ver skatten optimal beskattning med ett globalt perspektiv

    Birger Jarlsgatan 27, 111 45 Stockholmwww.globalutmaning.se

    Vad bestmmer egentligen vilka skatter vi har? De senaste 25 ren har skatterna i Sverige fallit frn 51,5 procent till

    44,5 procent av BNP. r detta ett uttryck fr politiska val?

    Eller r det framtvingat av internationell skattekonkurrens?

    Rapporten Makten ver skatten optimal beskattning med ett globalt

    perspektiv, skriven av forskaren Spencer Bastani, analyserar

    vilken roll olika skatter spelar i ett effektivt och rttvist skattesystem

    och hur dessa pverkas av skattekonkurrens.

    Spencer Bastani r fil dr och arbetar som forskare i national-ekonomi vid Uppsala Universitet.Hans forskning handlar huvud-sakligen om utformningen av optimala skatte- och transfer-eringssystem samt hur individer reagerar p frndringar i skatter och transfereringar.

    Sysselsttning och tillvxt i Sverige och Europa

    Global Utmaning r en fristende tankesmedja. Vi r ett kvalificerat ntverk frn samhlle, nringsliv och forskning som verkar fr lsningar p de globala utmaningar som rr ekonomi, milj och demokrati.

    Ansvarig fr rapportserien: Sandro Scocco, Global Utmaning

    Spencer Bastani

    Makten ver skatten optimal beskattning med ett globalt perspektiv

    Birger Jarlsgatan 27, 111 45 Stockholmwww.globalutmaning.se

    Vad bestmmer egentligen vilka skatter vi har? De senaste 25 ren har skatterna i Sverige fallit frn 51,5 procent till

    44,5 procent av BNP. r detta ett uttryck fr politiska val?

    Eller r det framtvingat av internationell skattekonkurrens?

    Rapporten Makten ver skatten optimal beskattning med ett globalt

    perspektiv, skriven av forskaren Spencer Bastani, analyserar

    vilken roll olika skatter spelar i ett effektivt och rttvist skattesystem

    och hur dessa pverkas av skattekonkurrens.

    Spencer Bastani r fil dr och arbetar som forskare i national-ekonomi vid Uppsala Universitet.Hans forskning handlar huvud-sakligen om utformningen av optimala skatte- och transfer-eringssystem samt hur individer reagerar p frndringar i skatter och transfereringar.

  • 1Makten ver skatten1

    - optimal beskattning med ett globalt perspektiv

    Spencer BastaniNationalekonomiska institutionen

    Uppsala Universitet

    1 Jag r tacksam fr vrdefulla diskussioner med Sandro Scocco, Sren Blomquist, Stefanie Heidrich, Eva Mrk, Hkan Selin, Erik Spector och Daniel Waldenstrm.

  • 3Innehll

    Frord 5

    1 Inledning 7

    1.1 Skatter i Sverige 9

    1.2 Bolagsbeskattningens trender 13

    1.3 Principer fr inkomstbeskattning 16

    1.4 Optimal beskattning 19

    2 Skatt p arbete 20

    3 Skatt p kapital 25

    3.1 Ekonomiska teorier om kapitalbeskattning i en sluten ekonomi 25

    3.2 Bolagsbeskattning 28

    4 Skattekonkurrens 33

    4.1 Skattekonkurrens, sortering och politisk ekonomi 35

    4.2 Konkurrens om arbetskraft 39

    4.3 Konkurrens, infrastruktur, och den nya ekonomiska geografin 41

    5 Skatter och sparandeobalanser 43

    6 Policyrekommendationer 45

    Referenser 50

  • 5Frord De senaste 25 ren har en mindre skatterevolution skett i Sverige. Skatt-erna har fallit frn 51,5 procent av BNP till 44,5 procent. Det motsvarar ett skattebortfall p ca 250 miljarder, vilket i sin tur motsvarar lnekost-naden fr 500,000 lrare eller sjukskterskor.

    Den offentliga sektorns sysselsttningsandel har ocks enligt officiell statistik frn SCB fallit frn 38 procent till ca 28 procent under samma period. Hade sysselsttningsandelen varit densamma r 2012 s hade ca 430.000 fler personer arbetat i offentlig sektor. En mer korrekt bedm-ning r dock sannolikt cirka 300.000 frre, d cirka 140.000 offentligt finansierade anstllningar omklassificerats till privat sektor enligt reger-ingens bedmningar.

    Berknat p samma kostnad har sysselsttningsminskningen d finansie-rat cirka 150 av de 250 miljarderna. Resten har finansierats genom mins-kade transfereringar, exempelvis frsmrad sjukfrskring och a-kassa.

    Fr hushllen i sin helhet innebr det kade mjligheter till privat kon-sumtion, men frdelningseffekterna av dessa skattesnkningar r ocks vlbelagda. De kar inkomstspridningen och frsmrar tillgngen till of-fentliga tjnster. De mest utsatta hushllen r de stora frlorarna och de mest vlbestllda r vinnarna.

    Denna utveckling r i linje med traditionella politiska skiljelinjer p hger-vnster skalan. Regeringen har dock, trots cirka 20 miljarder i skattesnk-ningar i budgeten infr 2014, aviserat att de ska g till val p frbttrad offentlig vlfrd. Socialdemokraterna har andra sidan aviserat att de inte gr till val p att hja skatterna, utan har valt att i huvudsak accep-tera regeringens genomfrda skattesnkningar p 130 miljarder, inklu-sive de fr 2014.

    En frklaring till det svala intresset fr denna traditionella ideologiska skiljelinje kan vara att skattesnkningarna inte motiveras eller frklaras i dessa politiska dimensioner. Tvrtom r de tv brande argumenten sna-rare tekniska till sin natur.

    Det brande argumentet fr inkomstskattesnkningar, exempelvis jobb-skatteavdraget, r att arbetslsheten r frivillig. Genom att ka skillna-den mellan att ha ett jobb och inte ha ett jobb gr att fler av de frivilligt arbetslsa frndrar sitt beteende och sker sig till arbete.

    Centralt fr skattesnkningar som berr kapital, ssom bolagsskatt, kapital-inkomster, frmgenhetsskatt, r snarare internationell skattekonkurrens. Kapitalgare kan anpassa sitt beteende genom att fuska, skatteplanera eller rsta med ftterna, vilket gr att dessa skattebaser r svra att beskatta.

  • 6Frsttt p detta stt har en regering som vill stimulera sysselsttningen och vrna investeringar (kapital), i praktiken inget val n att snka skat-ten. Forskaren Spencer Bastani analyserar i denna rapport de ekonomiska mjligheterna att stta skatter utifrn teorier om optimal beskattning, empiriska studier och frndrade omvrldsfrutsttningar.

    Bastani konstaterar angende inkomstbeskattningen att Det finns an-ledning att tro att vi har ganska stor suvernitet att bestmma ver in-komstskatten. Drfr finns det mjlighet att utifrn politiska priorite-ringar hja eller snka marginalskatter med relativt begrnsade beteende frndringar.

    Nr det gller kapitalskatter konstateras att I takt med att nya avtal med skatteparadis upprttas och den skatteadministrativa kapaciteten frbttras, s kar det politiska utrymmet fr att ha en mer progressiv skatt p kapitalinkomster utan att frndra effektivitetsfrlusterna. och att Arvsbeskattning kan vara en viktig komponent i skattesystemet p grund av dess sannolika effektivitetsvinster d arvsbeskattning strker det meritokratiska inslaget och att Fastighetsskatten br terinfras.

    Denna rapport utgr en spnnande grund fr att diskutera ett framtida skattesystem. Ur ett demokratiperspektiv r en positiv slutsats i denna rapport att utrymmet fr att lta traditionella politiska vrderingar styra utformningen av skattesystemet relativt stort.

    Det traditionella hger-vnster valet, mellan privat och offentlig konsum-tion samt transfereringar r betydande, ven i en globaliserad vrld.

    Angel Gurra, generalsekreterare fr OECD, konstaterade nyligen att det inte r ngot oundvikligt med hga och stigande inkomstskillnader, och att dessa kan motverkas genom raising marginal tax rates on the rich but also improving tax compliance, eliminating tax deductions, and reas-sessing the role of taxes in all forms of property and wealth,

    Att Sverige valt att ka inkomstskillnaderna snabbast i den industrialise-rade vrlden och kraftigt minskat sin offentliga konsumtion beror inte i huvudsak p bristande frihetsgrader i den nationella skattepolitiken. Orsakerna mste snarare skas i den nationellt formulerade och frda politiken de senaste 25 ren. Dr finner man sannolikt ocks svaret p varfr denna traditionellt tunga politiska frga idag knappt finns p den politiska dagordningen. Med tanke p den ldrande befolkningen, och drmed stigande efterfrgan p offentliga tjnster, borde den vara mer aktuell n ngonsin.

    Sandro ScoccoChefsekonom Global Utmaning

  • 71 Inledning

    Att skillnader i skatter mellan lnder kan f ekonomisk aktivitet att