Muntlig formativ kamratbedömning som kommunikativ 730711/FULLTEXT01.pdf · Muntlig formativ kamratbedömning…

  • Published on
    28-Mar-2019

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

Muntlig formativ kamratbedmning som kommunikativ praktik En designbaserad studie i det naturvetenskapliga klassrummet

Kerstin Danckwardt-Lilliestrm

Institutionen fr matematikmnets och naturvetenskapsmnenas

didaktik

Sjlvstndigt arbete p avancerad niv, UM 9004 15 hp

Naturvetenskapsmnenas didaktik

Magisterprogrammet 60 hp

Vrterminen 2014

Handledare: Maria Andre

Examinator: Jess Piqueras Blasco

English title: Oral formative peer-assessment as a communicative

practice: A design-based study in the science classroom

Abstract In the school subject of the natural sciences it is imperative that the students are given opportunities to talk science, since the dialogues that occur in the classroom have a significant importance for the students abilities to engage in meaning-making in their learning process. Hence, the student and teacher interaction in the classroom and the feedback given there play a significant role in the students learning process. The aim of this study is to contribute to the development of formative assessment tools that can mediate the students meaning-making in natural sciences subjects in upper-secondary school. I have designed and tested a method of oral peer-assessment that enables dialogue-interaction in the natural science-classroom where the students, under supervision of the teacher, get to use each other as learning-resources in groups. The oral formative peer-assessment has been conducted in form of a design-based study in two upper-secondary school classes where each teacher taught natural sciences. The data collected include conversations in small groups, between groups and with the teacher. Data was analysed based on different types of talk (exploratory, cumulative and disputational talk) and type and level of feedback that was given in the classroom. The results showed that the students were given different opportunities for meaning-making, where the lack of subject-knowledge, difficulties with peer-assessment and physical artefacts were seen to significantly affect the learning process. The analyses of the interaction in the classroom showed that the teachers, in both studies, gave a direct feedback, where the students got the opportunity to compare and support their results in a dialogue with each other and the teacher. This type of feedback is considered highly efficient for learning. This study shows that the oral formative peer-assessment is a tool that teachers can use, and adapt to their practices, in order to create interactions in the classroom that can increase the students meaning-making.

Keywords

oral peer-assessment, feedback, design-based study, meaning-making, natural science education, upper-secondary school

Sammanfattning

I de naturvetenskapliga mnena r det viktigt att eleverna ges frutsttningar att prata naturvetenskap eftersom talet som sker i klassrummet har en mycket stor betydelse fr elevernas mjligheter att skapa mening i det naturvetenskapliga lrandet. Interaktionen i klassrummet och den terkoppling som ges har drfr stor betydelse fr elevernas inlrning. Med syfte att bidra till utveckling av redskap fr formativ bedmning som kan mediera elevernas meningsskapande i naturvetenskaplig undervisning p gymnasiet, har jag designat och testat en metod som mjliggr dialogisk interaktion i det naturvetenskapliga klassrummet dr eleverna under ledning av lraren gruppvis fr anvnda varandra som lroresurser i en muntlig kamratbedmningsvning. Den muntliga formativa kamratbedmningen har genomfrts i form av en designbaserad studie i tv gymnasieklasser dr mnesomrden i naturkunskap behandlades av lrarna. Datainsamlingen inkluderar samtal som har frts inom grupper, mellan grupper och med lraren. Data analyserades utifrn olika typer av samtal (exploratory, cumulative och disputational talk) och typ samt niv p den terkoppling som gavs i klassrummet. Elevsamtalen inom grupperna visade att delaktigheten var stor men att typen av kommunikation gav eleverna olika frutsttningar till meningsskapande dr bristen p mneskunskaper, ovana vid kamratbedmning och fysiska artefakter kan anses vara av stor betydelse fr lroprocessen. Analysen av interaktionen i klassrummet visade att lraren i de bda studierna anvnde direkt terkoppling som gav eleverna mjlighet att jmfra och motivera sina resultat i en dialog med varandra och lraren, vilken anses vara en typ av terkoppling som r mycket effektfull fr inlrningen. Studien visar att den muntliga formativa kamratbedmningsvningen i sin ursprungliga form r ett redskap som lrare kan anvnda och anpassa till sina praktiker fr att skapa interaktioner i klassrummet som kan ka elevernas meningsskapande.

Nyckelord

muntlig kamratbedmning, terkoppling, designbaserad studie, meningsskapande, naturvetenskaplig undervisning, gymnasiet

Innehllsfrteckning 1. Inledning .................................................................... 1

1.1 Kamratbedmning som kommunikativ praktik i naturvetenskaplig undervisning ................................... 2

1.2 Tidigare forskning .................................................. 3

1.2.1 terkoppling generellt ........................................... 4

1.2.2 terkoppling i det naturvetenskapliga klassrummet ... 7

1.2.3 Kamratbedmning generellt ................................... 8

1.2.4 Forskning om kamratbedmning i det naturvetenskapliga klassrummet ................................... 10

1.3 Syfte och forskningsfrgor ................................... 11

2. Metod ....................................................................... 12

2.1 Designprocessen .................................................. 12

2.2 Genomfrande av en designbaserad studie .......... 15

2.2.1 Muntlig formativ kamratbedmning i Ritas klass ...... 16

2.2.2 Muntlig formativ kamratbedmning i Ruts klass ...... 17

2.3 Databearbetning och analys ................................. 18

2.4 Etiska aspekter ..................................................... 19

2.5 Tillfrlitlighet och validitet ................................... 19

3. Resultat .................................................................... 21

3.1 Genomfrandet i Ritas grupp ................................ 21

3.1.1 Sammanfattande analys av Ritas grupp .................. 27

3.2 Genomfrandet i Ruts grupp ................................. 28

3.2.1 Sammanfattande analys av Ruts grupp .................. 33

4. Diskussion ................................................................ 34

4.1 Implikationer fr den fortsatta designstudien ...... 37 Referenser 40 Bilaga

1

1. Inledning

Fr lrare r det mycket viktigt att hitta hanterbara metoder fr undervisning och bedmning som bde frmjar elevernas lrande och r genomfrbara i klassrummet. Fr att synliggra lrandet fr bde lrare och elev r mnga av de arbetsstt som alltmer anvnds i undervisningen influerade av den formativa bedmningen som fick stor uppmrksamhet i slutet av 90-talet d de brittiska forskarna Paul Black och Dylan William publicerade artikeln Assessment and Classroom Learning (Black & Wiliam, 1998). Artikeln bygger p en forskningsversikt dr 580 vetenskapliga artiklar publicerade under 1980 och 1990-talet har studerats. Black och Wiliam kom fram till att interaktionen i klassrummet r av stor vikt om man vill frbttra elevernas resultat och att formativ bedmning leder till bttre lrande och bttre skolresultat. Skolverket skriver p sin hemsida: Bde i Sverige och internationellt har diskussionen om betyg och bedmning ftt en kad fokusering p bedmningens roll i lroprocessen, elevens delaktighet i bedmningen, dokumentation av lrande och fortlpande bedmning och kopplar det vidare till det sociokulturella perspektivet p lrande dr tnkandet betraktas som i grunden socialt: Ett sociokulturellt perspektiv p lrande frndrar bedmningspraxisen mot en mer dynamisk och samarbetsinriktad aktivitet dr bedmningens roll i undervisningssituationen betonas liksom vikten av att bde lrare och elever r delaktiga i bedmningen (http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/undervisning/formativ-bedomning-1.100681). Det vergripande syftet med detta arbete r att bidra till utveckling av redskap fr formativ bedmning i naturvetenskaplig undervisning i gymnasieskolan.

Kvalitn p feedback som ges anses vara en av de starkaste frutsttningarna fr att den formativa bedmningen skall vara fruktsam (Black & Wiliam, 1998). Tidigare forskning visar att feedback, som i svensk litteratur ven benmns terkoppling, kan indelas i olika kategorier beroende p hur den ges, i vilket sammanhang den ges samt hur mottagaren uppfattar terkopplingen (Gamlem & Smith, 2013). I artikeln The Power of Feedback (2007) definierar John Hattie och Helen Timperley terkoppling som information som grs tillgnglig genom en agent (lrare, kompis, bok, frlder, egen erfarenhet) betrffande egna prestationer eller frstelse som minskar avvikelsen mellan vad som r frsttt och vad som r mlet att frst. terkoppling r inbddat i undervisningsprocessen som sker i klassrummet och skall frsts som moments of contingencies (gonblick av tillflligheter) gonblick som blir moments of contingencies i instruktioner r som kritiska punkter d lrandet byter riktning beroende p en bedmning (Black & Wiliam, 2009). Elever tenderar att se terkoppling som lrarens ansvar och frvntar sig d att lraren skall informera eleverna hur de ligger till, vad mlen r och vad de skall gra hrnst (Hattie & Timperly 2007). Klassrumsforskning visar frdelar d terkoppling ven ges av kompisar istllet fr att enbart ges av lraren (Gillies, 2008; Hattie & Gan, 2011). Bde kamratbedmning och kamratrespons kan beskrivas som ett formativt frhllningsstt dr eleverna p olika stt involveras i bedmningsprocessen, s att de fr frstelse fr hur bedmningen gr till som i sin tur ger dem mjlighet att sjlva anvnda terkopplingen (Jnsson, 2013b).

I Black and Williams (1998) generella forskningsversikt finns ven forskning som visar att den enskilt mest betydelsefulla komponenten som frbttrar elevernas prestationer i

2

naturvetenskaplig utbildning r terkoppling. I Science Inside the Black Box frklarar Black och Harrison (2004) varfr det formativa arbetssttet r effektfullt d det kombineras med naturvetenskapligt lrande:

Science provides the means by which learners can interact with the world around them and develop ideas about the phenomena they experience. So, when they attempt activities such as germinating seeds, their studies in science equip them with ways to observe and question what is happening. Through experiments they can begin to work out and predict what might happen if conditions for the growing plant change. To be able to learn science in this way, student needs help in developing process skills to investigate, and communication skills to question and discuss findings. Formative assessment fits well into this learning scenario, since its purpose is for teachers to sift the rich data that arise in classroom discussion and activity, so that professional judgements can be made about the next steps in learning. (a.a.s.3)

Nr lraren kommunicerar med eleverna i klassrummet r sledes terkopplingen ett mycket betydelsefullt verktyg fr att styra diskussionen i en riktning som utvecklar elevernas naturvetenskapliga lrande. Eduardo Mortimer och Philip Scott framhller att det r bara genom lrares och elevers prat runt aktiviteterna som ett naturvetenskaplig lrande kan ske (Mortimer & Scott, 2006). ven i de naturvetenskapliga mnena kan kamratbedmning anses vara ett verktyg som mjliggr denna viktiga kommunikation och terkoppling, dr eleverna fr mjlighet att prata naturvetenskap och samtidigt fungera som lranderesurser fr varandra. Det finns f studier gjorda specifikt p kamratbedmning i naturvetenskaplig utbildning. Studier som utfrts har frmst fokuserat p hgre utbildningsniv och mera p datorskrivna arbeten med on-line kommentarer (Huann-Shyang, Zuway, Hsin-Hui & Sung-Tao, 2011; Nicol, 2009). Fr den svenska gymnasieskolan saknas forskning om naturvetenskaplig muntlig kamratbedmning, varfr detta omrde br utforskas mera.

1.1 Kamratbedmning som kommunikativ praktik i naturvetenskaplig undervisning

Muntlig kamratbedmning ger eleverna mjlighet att prata naturvetenskap med varandra samtidigt som de fr mjlighet att bde motta och anvnda terkoppling i ett samspel med lraren. terkopplingen kan hr frsts som en kommunikativ praktik dr elever och lrare aktivt deltar i en dialog snarare n som verfring av information frn lraren till eleven (Jnsson, 2013a). Svl kommunikationen mellan elever som mellan lrare och elev kan inrymmas i vad som Rupert Wegerif (2007) kallar fr det dialogiska utrymmet (dialogic space). Wegerif menar att lrandet i sig r att g frn ett monologiskt stt att tnka till ett dialogiskt samt att undervisningen mste ge resurser och tillfllen till detta viktiga utrymme. Neil Mercer (2010) skriver om det dialogiska utrymmet: learner and teacher engage with each other and, in a sense, learn to see the task through each other`s eyes. Lrandet i den naturvetenskapliga undervisningen utgr hr frn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dr naturvetenskapens huvudsakliga kunskapsobjekt utgrs av socialt konstruerade begrepp och teorier, vilket har sitt ursprung i Vygotskijs teori om lrande (Slj, 2000). Kommunikationen som sker i en grupp blir drmed viktig fr individens lrandeprocess. Vygotskij (1978) beskriver vikten av the zone of proximal development som utgr den mjlighet till lrande som en individ har om den fr hjlp

3

av en annan mer kunnig person (en frlder, kamrat eller lrare). Med lite handledning eller assistans i omgivningen kan vi ofta lsa problem som vi skulle ha svrt att klara p egen hand (Helldn, Lindahl & Redfors, 2005; Slj, 2000). Att lta eleverna anvnda varandra som lroresurser i kamratbedmningsvningar kan sledes vara ett stt att frmja det naturvetenskapliga lrandet. En viktig frutsttning fr olika former av kamratbedmning r dock att lraren interagerar med eleverna och hjlper dem att frst det naturvetenskapliga sprket s att de insocialiseras i en naturvetenskaplig diskursiv tradition (Schoultz, 2002). Lraren kan d fra en dialog med eleverna som frmjar lrande och leda dem till the turning point dvs. att g frn ett vardagssprk till ett vetenskapligt sprk (Mortimer & Scott, 2006). Det r betydelsefullt att undervisningen leds av lrare p ett sdant stt att naturvetenskapligt kunnande blir tillgngligt fr eleverna p ett socialt plan och att eleverna fr hjlp att n en personlig frstelse av innehllet (Leach & Scott, 2003). Eduardo Mortimer och Philip Scott (2006) understryker att talet som sker i klassrummet har en mycket stor betydelse fr elevernas mjligheter att skapa mening i det naturvetenskapliga lrandet:

It is through talk that the scientific view is introduced to the classroom. Talk enabels the teacher to support students in maki...