Nämnden för statligt stöd till i+Sverige_hela.pdf · sufism en relativt lång historia i Sverige,…

  • Published on
    07-Jul-2018

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

<ul><li><p>Simon Sorgenfrei</p><p>Sufism i Sverige En lgesrapport frn Stockholm, Gteborg och Malm</p><p>Sufism i Sverige En lgesrapport frn Stockholm</p><p>, Gteborg och M</p><p>alm</p><p>Simon Sorgenfrei</p><p>Box 14038 167 14 Bromma www.sst.a.seISBN: 978-91-983453-0-8</p><p>SST:s skriftserieNr 6</p><p>Sufism i Sverige En lgesrapport frn Stockholm, Gteborg och Malm</p><p>Sufism brukar beskrivas som den gren av islam som lgger srskild ton-vikt vid sjlslivet och strvan att genom andliga vningar n upplevelser av gudsnrvaro. Sufier har vanligen organiserat sig i ordnar som finns spridda ver nstan hela vrlden och strcker mer n tusen r tillbaka i tiden. </p><p>I Sufism i Sverige En lgesrapport frn Stockholm, Gteborg och Malm ges fr frsta gngen en mer vergripande presentation av hur sufism organiseras och praktiseras i Sverige.</p><p>Publikationen r framtagen av Simon Sorgenfrei, lektor vid Sdertrns hgskola.</p></li><li><p> 1 </p><p>Nmnden fr statligt std till trossamfundNmnden fr statligt std till trossamfund (SST) r en statlig nmnd- myndighet. Syftet med det statliga stdet r att det ska bidra till att tros-samfunden (vid sidan av Svenska kyrkan, som fr std av staten p annat stt) kan bedriva aktiv och lngsiktigt inriktad religis verksamhet.</p><p>SST:s uppdrag r att Frmedla statsbidrag Ge allmnt std till trossamfund Samordna samfundens roll i krisberedskapssamordning Vara ett dialogforum kring bland annat vrderingar,</p><p>respekt och tolerans Vara ett expertorgan t regeringen nr det gller allmnna</p><p>trossamfunds- och religionsfrgor och projekt.</p></li><li><p> 2 </p><p>SST:s skriftserie:Nr 1Klas Borell:Islamofobiska frdomar och hatbrott: En kunskapsversikt 2012</p><p>Nr 2Trudy Fredriksson: Uppvaknandets vgar, frn buddhistisk historia till nutidens utvning och gemenskapsliv 2013 </p><p>Nr 3 Gran Larsson och David Thurfj ll: Shiamuslimer i Sverige en versikt 2013</p><p>Nr 4Gran Larsson: Islam och muslimer i Sverige - en kunskapsversikt 2014</p><p>Nr 5Thomas Arentzen: Ortodoxa och sterlndska kyrkor i Sverige 2015</p></li><li><p> 3 </p><p>Sufism i Sverige En lgesrapport frn Stockholm, Gteborg och Malm</p><p>Simon Sorgenfrei</p><p>Nmnden fr statligt std till trossamfund, Stockholm 2016</p></li><li><p> 4 </p><p>Simon SorgenfreiSufism i Sverige En lgesrapport frn Stockholm, Gteborg och Malm</p><p>SST:s skriftserie, nr 6Nmnden fr statligt std till trossamfundBox 14038, 167 14 BrommaTel 08-453 68 70, fax 08-453 68 29info@sst.a.se, www.sst.a.se</p><p>Form: Helena Wikstrm, HewiDesign www.hewistuff.seTryck: DanagrdLiTHo , 2016ISBN: 978-91-983453-0-8</p></li><li><p> 5 </p><p>n InnehllFrord ..........................................................................................................................................7</p><p>Inledning ........................................................................................................................................8</p><p>1. Metodologiska avvgningar............................................................................................... 9</p><p>Hur avgrnsas sufism i rapporten? ...................................................................................... 9</p><p>Metod och frgestllningar.................................................................................................12</p><p>Termer och transkription....................................................................................................14</p><p>2. Historisk bakgrund ...............................................................................................................15</p><p>Vad r sufism?.......................................................................................................................15Ordensvsende ..................................................................................................................16</p><p>Figur 1. Framtrdande sufiordnar................................................................................18Relationen lrare elev ....................................................................................................19Praktiker ............................................................................................................................19</p><p>Sufisk fi osofi och poesi .......................................................................................................20</p><p>Sufismens senare historia....................................................................................................21</p><p>Sufism i svensk historia .......................................................................................................22</p><p>Sufisk litteratur p svenska..................................................................................................23Senare versttningar av sufisk litteratur .......................................................................26Svensk forskning om sufism .............................................................................................27</p><p>3. Sufigrupper i Stockholm, Gteborg och Malm .............................................................29Figur 2. Sufigrupper i Stockholm, Gteborg och Malm ............................................. 29</p><p> Chishtiyya ............................................................................................................................30</p><p>Darqawiyya ...........................................................................................................................37</p><p>Mevleviyya ............................................................................................................................39</p><p>Mouridiyya............................................................................................................................40</p><p>MTo Shahmaghsoudi.........................................................................................................45</p><p>Naqshbandiyya.....................................................................................................................47</p><p>Qadiriyya...............................................................................................................................50</p><p>Rifaiyya .................................................................................................................................55</p><p>Shadhiliyya............................................................................................................................58</p><p>Tijaniyya................................................................................................................................60</p></li><li><p> 6 </p><p>4. Tendenser och teman ............................................................................................................65</p><p> Hur mnga sufier finns det i Sverige? ................................................................................65</p><p> Nr etablerade sig grupperna i Sverige? ............................................................................66</p><p> Frn ad hoc-grupper till starka organisationer ................................................................67</p><p> Genus .....................................................................................................................................69</p><p> Etnicitet .................................................................................................................................70</p><p> Vad gr man inom grupperna? ..........................................................................................71</p><p> Relationer mellan sufi-grupperna ......................................................................................73</p><p> Religis orientering ..............................................................................................................73</p><p> Relationer till andra muslimska grupper ..........................................................................75</p><p>5. Avslutande ord .......................................................................................................................79</p><p>6. Referenser ...............................................................................................................................81</p><p>Appendix ......................................................................................................................................89</p><p> Frgeformulr .......................................................................................................................89</p><p> o rdlista ..................................................................................................................................91</p><p>Bildregister:Sid. 35: Foto: Max DahlstrandSid. 42: Foto: Abdou DiagneSid. 64-65: Foto: Max DahlstrandSid. 66: Foto: Abdou DiagneSid. 67: Foto: Simon SorgenfreiSid. 67: Foto: xamxamle.comSid. 68: Foto: Simon SorgenfreiSid. 69: Foto: Amer El-JechiSid. 70: Foto: Max StockmanSid. 71: Foto: Max DahlstrandSid. 74: Foto: Ebrima JohnSid. 75: Foto: Ebrima John</p></li><li><p> 7 </p><p>n FrordI detta korta frord vill jag passa p att tacka ngra av de personer som bidragit till att freliggande text blivit mjlig. Frst och frmst vill jag ut-trycka min uppskattning till Andreas Ali Jonasson och Atilla Pikin Drug-ge som bda var mastersstudenter i religionsvetenskap vid Sdertrns hgskola under arbetet med rapporten som assisterat mig. Arbetet hade varit mycket svrare, och framfr allt mycket trkigare, att genomfra utan er hjlp. Jag vill ocks speciellt tacka Gran Larsson, professor i reli-gionsvetenskap vid Gteborgs universitet, som lst och kommenterat un-der arbetets gng. Det har som alltid varit vrdefullt att f bolla texter och ider med dig. Max Stockman, handlggare p SST, har varit behjlplig med material, siffror och kontaktuppgifter. Din hjlp och ditt kunnande om landets religisa ntverk har varit ovrderlig. </p><p>Jag vill ocks tacka Coumba Cisse, Max Dahlstrand, Abdou Diagne, Jakob Domargrd, Amer El-Jechi, Kristina Forsman, Ebrima John och Seref Kamere fr att ni lter oss anvnda ert fotomaterial i rapporten. Det ger vlkommet liv t texten. Slutligen vill jag uttrycka min tacksamhet gentemot alla de personer Sveriges sufimuslimer som gett av sin tid och ltit sig frgas ut om den religisa verksamhet som speglas i texten. Utan er hade det naturligtvis inte blivit ngot alls. </p><p>Simon SorgenfreiSdertrns hgskola</p></li><li><p> 8 </p><p>InledningFreliggande rapport syftar till att kort presentera sufigrupper verksamma i Sveriges tre strsta stder. Trots sufismens betydelse i islams historia och de sufiska ordnarnas inflytande ver muslimers religisa och sociala liv r sufism mindre knt fr den strre allmnheten. Som kommer att visas har sufism en relativt lng historia i Sverige, men trots detta r kunskapen om sufism och sufisk verksamhet i Sverige mycket begrnsad. Denna lgesrap-port syftar drfr till att fylla en kunskapslucka vad gller islamiska organi-sationer och muslimsk praktik i Sverige. </p><p>Rapporten inleds med en redogrelse fr metodiska avvganden kring avgrnsningar, materialinsamling och tematisering. Drp fljer en kort redogrelse fr sufismens historia, samt ngra framtrdande drag som ftt betydelse fr hur sufism avgrnsas i texten. Hr redovisas ocks exempel p intresset fr sufism genom svensk historia.</p><p>Drefter presenteras de grupper som lokaliserats i de tre stderna. Efter en kort historisk presentation av de olika ordnarnas historiska bakgrund presenteras ordensverksamheten i Stockholm, Gteborg och Malm. I rapportens avslutande del identifieras och analyseras ngra tendenser och trender som framtrder i materialet.</p></li><li><p> 9 </p><p>1. Metodologiska avvgningarHur avgrnsas sufism i rapporten?Sufismens historiska utveckling och uttryck ska versiktligt presenteras nedan. Men redan hr r det p sin plats att framhlla att sufism r en hete-rogen och svrdefinierad tradition. De flesta muslimer har genom historien p olika stt pverkats av sufiska riter och frestllningar i sin religionsut-vning, utan att fr den skull kanske identifiera sig som annat n just bara (sunni- eller shia-) muslimer. De sufiska ordnarna, tariqa,1 har haft stort inflytande p muslimers sociala och religisa liv, och ofta ven haft framtr-dande roller i muslimska dynastier och nationer. Samtidigt har det genom historien funnits muslimer som tagit starkt avstnd frn utryck fr sufism, och menat att sufiska riter och trosfrestllningar ska uppfattas som oisla-miska. Sdana motsttningar speglas ven i det svenska materialet.</p><p>Under 1900-talet brts ordensvsendets historiska strukturer och or-ganisationsformer p flera hll ned. Inte minst gllde detta i Turkiet dr sufism frbjds av Kemal Atatrk (d. 1938) r 1925, tv r efter det mo-derna Turkiets grundande. Det har medfrt att vi idag knner flera rrelser som exempelvis Nurculuc-, Sleymanci- och Glen-rrelserna vilka har sina rtter i sufiska lror och ordnar, men som inte kallar sin verksam-het fr sufism. Dessa rrelser har lmnat de strukturer som frknippats med de historiska sufi-ordnarna varfr fenomenet ibland kallats fr post-tariqa-sufism.2 I Sverige finns rrelser vilka vuxit fram ur sdana miljer. Ett exempel r Islamiska Kulturcenter Unionen i Sverige (IKUS), vilken r knuten till Sleymanci-rrelsen och ingr i ett transnationellt ntverk av likartade organisationer. IKUS r ocks en av de muslimska riksorganisa-tioner som fr std av SST. P sin websida uppger de att de har ca 7.500 medlemmar i 14 lokala mosker och under ledning av ca 30 utbildade ima-mer, kvinnor och mn.3 De beskriver sig vidare:</p><p>IKUS tillhr och fretrder uteslutande Ahl-i Sunnah wal Djamaat, allts sun-niislam. [] IKUS brjade sin verksamhet i Sverige 1979 och registrerades som </p><p>1. Dessa heter tariqa (pl. turuq) p arabiska. Vanligen verstts detta ord till order/ordnar (eng. order/orders) p svenska, varfr jag genomgende jag kommer att anvnda detta ord i rapporten.</p><p>2. Westerlund 2001. Sdana moderna fomer av sufism har ven studerats av o livier Roy, som vljer att definiera dana organisationsfomer som neo-brdraskap (Roy 2004: 220-232)</p><p>3. http://www.ikus.nu/om-oss beskt 2016-04-08</p></li><li><p> 10 </p><p>ideell frening 1984 med namnet Islamiska Centerunionen i Sverige (ICUS). Vi har vrt ursprung i det som r knt som Koranskolorna i Turkiet, en islamisk verksamhet som startades av en stor islamisk alim (lrd), Suleyman Hilmi Tu-nahan, redan 1936. IKUS utbredning brjade genom att imamer frn Turkiet skickades till de lnder dit turkiska gstarbetare emigrerat, (frst till Tyskland), i slutet p 1960-talet. 1987 blev ICUS statsbidragsberttigat och senare ndrades namnet till det nuvarande. 2002 blev IKUS ett registrerat trossamfund enligt den nya lagen om trossamfund.4</p><p>Sleyman Hilmi Tunahan (d.1959), som nmns i presentationstexten, var ur-sprungligen en ledare i sufiorden Naqshbandiyya-Khalidiyya som efter den lag mot sufism som utfrdades av Atatrk fortsatte sin undervisning under nya former. Tunahan riktade in sin verksamhet p utbildning inom vad han menade var traditionell hanafitisk5 sunniislam med fokus p andlighet och undervisning (Cornell &amp; Kaya 2015, Svanberg 1999). </p><p>Respondenten Hseyin Ayata frn IKUS bekrftar att de inte ska frsts som en sufiorganisation, men att de baserar sin islamsyn p vad han upp-fattar vara traditionell hanafitisk islam och sufisk etik. Inom IKUS uppskat-tar han att ngot hundratal personer praktiserar en mer ordensorienterad sufism.6 </p><p>I Sverige finns ven Dialogslussen, vilken r en organisation med kopp-lingar till Glen-rrelsen. Rrelsen har ett sta...</p></li></ul>