Natur & miljö

  • Published on
    11-Mar-2016

  • View
    213

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Natur- och miljprogrammet ska utveckla, utvrdera och initiera naturvrdstgrder som ger strsta mjliga nytta till lgsta kostnad. Syftet med tgrderna r att bevara och restaurera den biologiska mngfalden. Programmet ska ocks klarlgga skogliga tgrders inverkan p frmst mark- och vattenmilj.

Transcript

  • NATUR OCH MILJNatur- och miljprogrammet ska utveckla, utvrdera och initiera naturvrdstgrder som ger strsta mjliga nytta till lgsta kostnad. Syftet med tgrderna r att bevara och restaurera den biologiska mngfalden. Programmet ska ocks klarlgga skogliga tgrders inverkan p frmst mark- och vattenmilj.

    Arbetet ska mjliggra en stndortsanpassad, hg och vrdefull skogsproduktion i kombination med effektiva hnsynstgrder fr biologisk mngfald, mark och vatten.

    Forskarna ska ocks bist skogsbruket med praktisk kunskap om kroniska och sporadiskt frekommande skadegrare och utveckla tgrder fr att frhindra angrepp av skadegrare i plant- och ungskog, dr viltskadorna framstr som srskilt allvarliga.

    Aktuell forskningMer mngfald per krona. Hur mycket kostar olika typer av avsttningar i relation till mngfalden? Forskningen r avslutad och arbetet fortstter som ett kommunikationsprojekt.

    Olika skogsbestnd och artdiversitet. I 80 skogsbestnd undersks samband mellan indikatorer fr bio-diversitet och frekomst av mossor, lavar och insekter. Dessutom analyseras samband mellan de olika artgrupperna.

    Effekter av hgstubbar. Projektet fortstter flja 400 granhgstubbar p sex hyggen i omrdet kring Grangrde i Dalarna. Projektet har pgtt i 15 r och r viktigt fr att utvrdera betydelsen av den generella hnsynen.

    Finns det naturvrden i ungskogarna? Framtidens skogslandskap kommer att innehlla strre arealer yngre skog och mindre arealer gammal skog. Skogforsk tittar nrmare p hur olika tgrder i ungskog pverkar djur och vxter samt vilka de ekonomiska konsekvenserna blir av lmnad hnsyn. Kan skogssktseln bidra till att bevara eller ka dessa vrden?

    Avverka i nyckelbiotoper. Skogforsk belyser ekonomiska och biologiska konsekvenser av naturvrdshuggningar i nyckelbiotoper med hga virkesfrrd.

    Mesarna minskade men hnsynen fungerar. Ett alltfr produktionsinriktat skogsbruk under 70- och 80-talet tros vara orsaken. Skogforsks analyser pekar p att trenden har brutits troligen p grund av bttre generell hnsyn. Nu fljer vi upp resultaten, bland annat genom att inventera hgstubbar som stlldes p hyggen fr 10 r sedan.

    Aska p torvmark. Kan asktillfrsel p torvmark och en frvntad kad skogsproduktion kompensera en mjlig kad avgng av vxthusgaser? Det tittar Skogforsk nrmare p under 2009. ven kvalitn p avrinnande vatten och grundvatten studeras.

    Utlakning vid kvvegdsling. En studie om resteffekter av praktisk skogsgdsling grs i tv ldre gdslings-frsk. Syftet med frsken r att studera utlakning av nringsmnen efter avverkning med och utan maskinell harvning. ven plantetableringen fljs.

  • Uppsala Science Park, 751 83 UppsalaTel. 018-18 85 00 Fax. 018-18 86 00

    E-post. skogforsk@skogforsk.se

    skogforsk.se

    Hyggen pverkar vattendragen. Men vad pverkar kvveutlakningen mest? Skogforsk har pbrjat ett arbete fr att beskriva hyggeseffekterna p markvattenkemin och koppla dessa till olika stndortsfaktorer. Samtidigt pgr ett projekt fr att demonstrera hur olika sktselmetoder pverkar vattenkvalitn. Vi undersker Vattenkemiska effekter av slutavverkning, med och utan trdbevuxen kantzon lngs vattendrag.

    Frst viltet. Vad styr lgens frdelning landskapet? Hur pverkar lgbetet den biologiska mngfalden? Kan vi skapa viltfoder fr att minska viltskadorna? Hur pverkar lgbetet produktion och kvalitet av tall och kan vi minska skadorna genom rjning och gallring?

    Insektsskador i frplantager. Hr finns den enda forskargruppen i Sverige som studerar skadeinsekter i kottar och mjligheter att bekmpa dem. Utvecklingen av bekmpningsmetoder sker ven genom nordiskt samarbete.

    KontaktBerg Staffan Uppsala forskare staffan.berg@skogforsk.se 018-18 85 65

    Bergstrm Roger Uppsala forskare roger.bergstrom@skogforsk.se 018-18 85 59

    Djupstrm Line Uppsala doktorand line.djupstrom@skogforsk.se 018-18 85 08

    Hgbom Lars Uppsala forskare lars.hogbom@skogforsk.se 018-18 85 49

    Lundstrm Hagos Uppsala frskstekniker hagos.lundstrom@skogforsk.se 018-18 85 53

    Nordlund Sten Uppsala frskstekniker sten.nordlund@skogforsk.se 018-18 85 48

    Ring Eva Uppsala forskare eva.ring@skogforsk.se 018-18 85 45

    Rosenberg Olle Uppsala forskare olle.rosenberg@skogforsk.se 018-18 85 46

    Sikstrm Ulf Uppsala forskare ulf.sikstrom@skogforsk.se 018-18 85 52

    Widenfalk Olof Uppsala forskare olof.widenfalk@skogforsk.se 018-18 85 43

    Weslien Jan-Olov Uppsala programledare jan-olov.weslien@skogforsk.se 018-18 85 05