Nya digitala relationer till salu – en analys av Alex och Sigges podcast

  • Published on
    10-Mar-2016

  • View
    215

  • Download
    3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

B-uppsats av Alinah Helsing och Elias Lanninge.

Transcript

  • 1

    Nya digitala relationer till salu

    en analys av Alex och Sigges podcast

    Alinah Helsing och Elias Lanninge

    Handledare: Tina Askanius Malm hgskola, K3

    Medie- och kommunikationsvetenskap B-uppsats

    2013-08-19

  • 2

    Innehllsfrteckning 1.0 Inledning 3 2.0 Syfte och frgestllning 4 3.0 Bakgrund till problemet 5 4.0 Forskningsversikt Litteraturgenomgng 6 4.1 Konvergens av nya medier 6 4.2 Kommodifiering av kulturindustrin och en ny ekonomisk logik 7 4.3 Podcast-mediet och sponsring som marknadsfringsstrategi 10 5.0 Metod och material 12

    5.1 Metod 12 5.2 Material 14 5.3 Validitet 15

    6.0 Analys 17 6.1 Konvergens 17 6.1.1 Alex och Sigges podcast i frhllande till vriga plattformar 17 6.1.2 Alex Schulmans relation till sina uppdragsgivare 19 6.2 Kommodifiering 20 6.2.1 Avsnittens innehll i frhllande till sponsorerna 20 6.2.2 Upphovsmnnens reflektion kring kommodifiering 21 6.2.3 Sponsorernas innehll i relation till det redaktionella innehllet 24 6.2.4 Upphovsmnnens bild av lyssnarna som konsumenter 25 6.3 Prosumers 25 6.3.1 Produktion utan gatekeepers 25 6.3.2 Lyssnarnas del i Alex och Sigges podcast 26 7.0 Slutdiskussion 27 8.0 Referenser 29 8.1 Underskningsmaterial 30

  • 3

    1.0 Inledning Utvecklingen av nya medier har bidragit till ett flertal frndringar, vilka pverkar bde hur mnniskor konsumerar och producerar medialt innehll. Begreppet nya medier har blivit den term som r mest frekvent anvnd fr att beskriva sammansmltningen mellan medierade kommunikationsteknologier och datorer. Fre 1980-talet var media huvudsakligen uppbyggt kring analoga modeller samt tryckt material. Nu har detta i vxande utstrckning digitaliserats. (Creeber, i Creeber och Martin, 2009: 2) Detta skifte har frndrat frutsttningarna bde vad gller medialt innehll, dess produktionsvillkor samt de ekonomiska strategier som omsluter produktionen. Utver att de befintliga medierna pverkas och frndras av detta, skapas ven nya stt att uttrycka sig, utva makt och pverka andra mnniskor. En av dessa nya kanaler r podcasten ett medium som i mngt och mycket liknar innehllet i en klassisk radiosndning. Podcasten r ett medium med liknande innehll, men med frutsttningar som tillter mindre etablerade utvare att ta plats. Kostnaden r lgre, kvalitetskraven r lgre och distribuering enklare1. I dagslget kan vi se en etablering av mediet i Sverige, vilket innefattar en omfattande kning gllande bde producenter och konsumenter. Formatet r nytt, varfr det nnu inte hunnit beforskas p ett djupare plan. Samtidigt som mnniskor lr sig hur podcasten kan anvndas frndras frutsttningarna i och med pverkan frn den konvergenskultur som mediet befinner sig i. n s lnge r det ett ftal aktrer som ntt ut till den svenska befolkningen. En av dessa r Alex och Sigges podcast. Upphovsmnnen bakom podcasten r sedan tidigare etablerade personer i det svenska medielandskapet 2. Alex Schulman r journalist, frfattare, programledare och bloggare. Sigge Eklund r webbpionjr, frfattare och redaktr fr ett flertal tv-format. Podcasten lanserades som en oberoende kanal styrd endast av Alex och Sigges intressen. Detta liknar mnga vriga aktrers tillvgagngsstt under etableringsfasen den brande anledningen till dess existens har varit upphovsmnnens egna berttelser. I ett senare skede frndrades frutsttningarna fr Alex och Sigges podcast, vilket gr att se ven hos andra podcasts med stor publik3. Podcasten blev en produkt, en medial exponeringsyta som gjordes tillgnglig fr sponsorer. Trovrdigheten stts i relation till sponsorns intentioner och grundsyftet med podcasten pverkas av utvecklingen. Alex och Sigges podcast r en del i en i allt hgre grad kommersialiserad medievrld.

    1 http://www.svt.se/kultur/podcasts-en-punkrorelse-i-radioform 2 http://www.dn.se/kultur-noje/catia-hultquist-kanske-maste-podprofilerna-ta-lite-mer-ansvar-for-vad-som-sags/ 3 http://www.resume.se/nyheter/media/2013/01/14/if-betalaralex-och-sigge-podcast-lon/

  • 4

    2.0 Syfte och frgestllningar Syftet med vr uppsats r att frska skapa en nrmare frstelse fr utvecklingen av den politiska ekonomin inom nya medier och podcastmediet mer specifikt. Anledningen till att vi intresserat oss fr mnet r att vi kunnat sknja en mycket konkret utveckling rrande podcastmediet och dess funktion i en strre ekonomisk logik, samtidigt som mnet fortfarande r frhllandevis ogranskat. Nya medier r anpassningsbara och ppnar upp fr nya anvndningsomrden. Dessa egenskaper r typiska fr det som ingr i en konvergenskultur. Utver att podcastmediet i sig r frhllandevis nytt och ogranskat, befinner det sig ven i en kontext av kad kommersialisering av samhllet i allmnhet och av kulturyttringar i synnerhet. Podcastmediet har likheter med andra traditionella medier, exempelvis radio, men br ven unika egenskaper som mjliggr nya former av ekonomiska logiker. Inom det specifika mnet finns det knappt ngon tidigare forskning. Mlet med vr uppsats r att frst och problematisera de konsekvenser som fljer en kad kommersialisering av konvergerande medier. Detta genom att mer specifikt analysera och kontextualisera sponsorskapet i Alex och Sigges podcast. Fr att frst denna utveckling har vi arbetat efter en bred frgestllning som vi applicerat p Alex och Sigges podcast ett typexempel i det svenska medielandskapet. Vr frgestllning lyder: Hur kan man frst och problematisera sponsorskapet i Alex och Sigges podcast i en kontext av kad kommersialisering av konvergerande medier?

  • 5

    3.0 Bakgrund till problemet Inom de flesta etablerade mediekanaler finns en praxis, en frvntan eller ett regelverk kring hur innehllet samverkar med ekonomiska intressen. Vetskapen kring detta gr att mnniskor kan frhlla sig till det innehll de konsumerar. De kan bedma trovrdigheten i en nyhet, vrdera sanningshalten i en tidningsannons eller ana vem avsndaren r till en kampanj. Detta bygger p kunskap och erfarenhet. Ett tydligt exempel r skillnaden mellan hur en vuxen och ett barn granskar det mediala innehll de exponeras fr dagligen. Regelverken kring hur reklam eller agendor mste redogras fr rr allt frn dagstidningar till tv-serier. Det sistnmnda mste exempelvis uppvisa en symbol fr produktplacering i varje program d denna form av marknadsfring frekommer4. Hela detta system och frstelsen fr var, hur och nr det r sunt att frhlla sig kritiskt bygger p en konsumtion dr man haft mjlighet att lra sig tolka innehllet och avsndarens intention. Drfr r det svrare att bedma nya medier eftersom att de representerar en ny form av mte mellan producent och konsument. Frgan r hgst aktuell i dag och gr tydligt att se inom podcast-mediet5. Podcasten r i dag etablerad och spridd men anvndandet befinner sig fortfarande i sin linda. Det finns drfr stora potentiella mjligheter att trnga igenom med budskap som i mnga andra kanaler hade avfrdats som just reklam. Podcasten har inte hunnit granskas p samma stt som exempelvis det traditionella radiomediet. Podcasten har en fristende position samtidigt som den har mjlighet att bli en kraftfull bricka i kontakten mellan sponsorer och medborgare. Marknadsfringsmodellen bygger p att det verkliga vrdet hrrr frn den konsumerande publiken snarare n frn sjlva produkten. Med andra ord r det inte podcasten i sig som br det verkliga vrdet, det r publiken som r produkten som levereras till annonsrerna6. Det r i denna situation som vi finner grunden till vr frgestllning. Mediets utformning liknar en privat konversation. Mediets produktion utfrs med alltifrn en mobiltelefon till ett dyrt ljudsystem hela spektrat frekommer ven inom de mest etablerade formaten. Mediets interaktion med publiken skapar en nrmare kontakt och ett strre engagemang n vad som tidigare gtt att uppn med liknande resurser. Nya affrsmodeller uppstr och mediernas innehll fr nya funktioner. 4 http://www.sverigeskonsumenter.se/reklam/fakta/ny-radio--och-tv-lag/ 5 http://www.dn.se/kultur-noje/sponsor-tar-avstand-fran-uttalande-i-schulmans-program/ 6 http://www.firstmonday.org/ojs/index.php/fm/article/view/1273/1193

  • 6

    4.0 Forskningsversikt Litteraturgenomgng Med std av tidigare mnesrelaterad forskning har vi skapat en frfrstelse kring mnet vi valt att underska. Utver det har vi anvnt oss av vetenskapliga teorier fr att skapa en grund fr analysen av vr empiri. Vi har genom varje steg i analysen av vr empiri frhllit oss till den vetenskapliga grunden, fr att frankra vrt resonemang. Vi har valt att dela upp vr forskningsversikt enligt fljande tre teman: Konvergens av nya medier Kommodifiering av kulturindustrin och en ny ekonomisk logik Podcast-mediet och sponsring som marknadsfringsstrategi 4.1 Konvergens av nya medier De senaste tjugo ren har samhllet i stort och i allra hgsta grad medievrlden genomgtt stora frndringar som bottnar i att allt mer av vrt samhlle digitaliseras (Hesmondhalgh, 2007: 303). Fler och fler tjnster utfrs via internet, leverantrer av tjnsterna samlar fler och fler anvndare och avtal mellan aktrer knyter funktionerna samman. Nya kommunikationsteknologier, produktionsvillkor och ekonomiska strategier frndrar medielandskapet och mer och mer i den digitala vrlden smlter samman. Detta har ftt en rad konsekvenser och en av de mest radikala konsekvenserna av den digitala utvecklingen r konvergens, ett begrepp som beskriver frhllandet mellan enskilda medier och hur de i allt hgre grad smlter samman. Separata medier fr en starkare koppling till varandra och strmningarna i medievrlden frndras (Jensen, 2008: 96). Grsrotsrrelsen har i dag mjlighet att bemta branschens stora aktrer med lsningar som tangerar, kompletterar eller breddar anvndningen av mediet. Vgen dit kan bygga p inspiration, idutveckling eller anvndarmssiga broar ver till nya plattformar. Utvecklingen r stndig och sammanvvningen blir mer och mer central. Jenkins (2008: 241) beskriver konvergensen som ett paradigmskifte. Han menar att det sker en rrelse i medialt innehll som fldar ver mnga olika mediekanaler. Detta leder till ett msesidigt beroende mellan olika slags kommunikationssystem. Det innebr ven att konsumenten fr ett kat antal stt varp den kan tillskansa sig medieinnehll. De nya medierna r frhllandevis snabba, men anvndarna hller ocks ett hgre tempo i frga om frndring, utveckling och anpassning. De grupper av anvndare som gemensamt vljer att bruka delar av de mjligheter som medierna har att erbjuda skapar tillsammans en enhet som

  • 7

    kan vara svr att kontrollera. En konsekvens av detta r att relationen mellan medieindustrins ovanifrnperspektiv och deltagarkulturens grsrotsperspektiv blir allt mer komplex och att det i slutndan sker en maktfrskjutning dem emellan. Den kollektiva kraften har alltid varit en viktig enhet att frhlla sig till i samhllet. Stora grupper med mer eller mindre gemensam agenda har strre mjlighet att n frndring. Det nya medielandskapets struktur och ppenhet gentemot deltagande och samverkan passar denna typ av rrelse. Den kollektiva digitala makten r i dag ett faktum som stora aktrer inom mediasfren mste frhlla sig till. En anledning till maktfrskjutningen som skett och fortstter ske r att mjligheten att publicera har frndrats kraftfullt. Shirky (2009: 71) menar att tillgngen till publiceringsverktyg som tidigare enbart fanns fr exempelvis journalistkren nu finns tillgnglig fr den breda massan. Spridningen r snabb, gallringen av innehllet r nstintill obefintlig och kommunikationen begrnsas inte lngre av geografiska aspekter utan nr global niv i samma stund som innehllet publiceras. Denna frskjutning har ven pverkat bilden av vem som kan vara journalist. De privilegier som fljde med yrkesrollen var frr en indikator p att en viss person hade en viss uppgift. I dag r denna koppling uppluckrad och i stort sett vem som helst kan inom vissa aspekter se sig som journalist (2009: 73). Dagens teknik r billigare n frr, varfr privatpersoner har tillgng till produktionsmedel som frr enbart strre medieaktrer hade rd att tillhandahlla. Spridningen av information r effektivare, vilket ven gller den kommunikation som sker till fljd av detta (2009: 77). Producenten r idag ven konsument och vice versa. Utver att det skett ett stort skifte i producent- och konsumentrollen har ven sammansmltningen av olika medier gjort det svrare att avlsa olika mediers syfte, funktion och budskap. Shirky beskriver det som en grzon som uppsttt mellan en-till-en-medier och en-till-mnga-medier. Frr gick det att avlsa mediala meddelanden genom att utg ifrn den mediekanal det framfrdes i. Konsumenten kunde i princip frutstta att om information tillgngliggjordes fr den att ta del av, var informationen ven mnad fr den. Den distinktion som frr var klar och tydlig r nu svrare att urskilja. Det privata samtalet kan i dag exempelvis vara en del i ett strre medialt sammanhang och vice versa (2009: 87, 88). 4.2 Kommodifiering av kulturindustrin och en ny ekonomisk logik Kommodifiering som begrepp betyder enkelt beskrivet processen att frvandla saker och tjnster till handelsvaror. Kommodifieringen har sina rtter i nr det kapitalistiska systemet tog ver efter det feodalistiska och saker som exempelvis mark och arbete pltsligt brjade ses som handelsvaror. Det innebr med andra ord en kommersialisering av samhllet. Fenomenet att se ngonting som en handelsvara r oerhrt komplext: det str fr mycket potential och mjligheter och r till stor del ven vldigt produktivt, men kan ven vara begrnsande,

  • 8

    exkluderande och f destruktiva fljder (Hesmondhalgh, 2007: 56). Ett av de strre problemen r att en handelsvara innebr gande och rtten till en egendom innebr ven rtten att utesluta andra, vilket kan skapa klyftor och stora skillnader i samhllet. Detta gande kan ven innebra ett frmjande av det privata, en drift som baseras i individuella intressen och agendor. Dessa agendor cirkulerar ofta p ett stt som inte ndvndigtvis r tydligt och lsbart fr allmnheten (2007: 56). Detta gller givetvis ven kommodifieringen av kulturindustrin. Industrialiseringen intensifierades och fick nya proportioner nr kultur blev en handelsvara. Den processen r mycket komplex och den har skett samt fortstter ske i mnga olika stadier och i en mngd olika uttryck. Vart och ett av dessa stadier fr egna konsekvenser. Det som tidigare var en sjlvklar del i en gemensam kulturell kontext kan idag, som vi sett, utgra sjlva krnan i en ekonomisk modell. Handeln kan rra fysiska ting men ven rra rttigheter att anvnda sig av en kulturyttring (Hesmondhalgh, 2007: 57). Hesmondhalgh belyser bland annat att den kande nrvaron av kommersialism i kulturen innebar ett skifte i de strukturer som omsluter den kulturella produktionen. En av frndringarna rr vilken slags frihet kreatrer och fretag har att kommunicera med sina konsumenter. Hesmondhalgh refererar t...