Nytta av digitalisering av äldreomsorg v5

  • Published on
    11-Jan-2017

  • View
    214

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

<ul><li><p>EFFEKTER AV DIGITALA TJNSTER FR LDREVRD, EN EKONOMISK STUDIE</p><p>Marco ForzatiCrister Mattson</p><p>Acreo Swedish ICT AB</p><p>www.acreo.se</p></li><li><p>2 </p></li><li><p> !</p><p>!EFFEKTER AV DIGITALA TJNSTER FR LDREVRD EN EKONOMISK STUDIE </p><p>Acreo Rapport acr057005 </p><p> Frfattare: Marco Forzati, marco.forzati@acreo.se </p><p>Crister Mattsson, crister.mattsson@acreo.se </p><p>Stockholm, januari 2014 </p><p> Acreo Swedish ICT AB Electrum 236 16440 Stockholm </p><p>Rapporten citeras som: </p><p>M. Forzati and C. Mattsson, Effekter av digitala tjnster fr ldrevrd: En ekonomisk studie, Acreo dokument nr. acr057005, Stockholm, 2014. </p></li><li><p>2 </p></li><li><p>3 </p><p>Sammanfattning)</p><p>Bredbandsutvecklingen mjligr en vergng till digitala tjnster som kan frndra och utveckla vrd och omsorg i hemmen. Denna studie avser dels av att identifiera och beskriva pbrjade projekt, samt att berkna den ekonomiska besparing som detta kan innebra. </p><p>Det finns idag begrnsade IT-tjnster fr ldreomsorg men potentialen r stor. Det pgr utveckling och forskning som skulle kunna innebra att ldreomsorgen och hemtjnsten radikalt frndras.! Det finns ngra kommuner som r igng med att infra digitala tjnster, ett flertal undersker och frbereder infrandet av digitala tjnster.!Genom bearbetning av information och berkningar kan vi konstatera att samhllet kan gra betydande besparingargenom att anvnda digitala tjnster fr ldreomsorg och hemtjnst. </p><p>De rliga nettobesparingarna som genereras nr enbart 10 procent av hemtjnsttagarna anvnder digitala tjnster berknas till </p><p> Mellan 2,44 miljoner fr en glesbygdskommun med 8 000 invnare </p><p> Mellan 1625 miljoner fr en mellanstor stad med 90 000 invnare </p><p> Mellan 4263 miljoner fr en storstad med 500 000 invnare Studien analyserar ocks ett scenario med ett mer omfattande infrande av digitala tjnster (till 90 procent av antalet hemtjnsttagare r 2020). De rliga nettobesparingarna r 2020 kan i s fall bli upp till1: </p><p> 34 miljoner fr en glesbygdskommun med 8 000 invnare </p><p> 220 miljoner fr en mellanstor stad med 90 000 invnare </p><p> 590 miljoner fr en storstad med 500 000 invnare Studien visar ocks att befolkningutvecklingen och det kade krav p vrd och ldreomsorg som medfljer detta innebr skenande kostnader fr kommunerna (kostnaden fr hemtjnst berknas ka mellan 20 och 35 procent till r 2020 jmfrt med 2013). Ett omfattande infrande av digitala </p><p> 1 Detta resultat baseras p resultatet dr 10 procent brukarna r uppkopplade och anvnder digitala hemtjnster och bygger p att frutsttningarna r likvrdiga fr tillkommande 80 procent och att utvecklingen i vrigt r linjr, i rapporten ges en detaljerad analys. </p></li><li><p>4 </p><p>tjnster kan leda till att kostnaden fr hemtjnst r 2020 minskar istllet (upp till nstan 50 procent jmfrt med 2013 fr glesbygdskommuner). </p><p>Infrandet av digital ldreomsorg frutstter en vl utbyggd IT-infrastruktur med god kapacitet och kvalitet (fiber). Infrastruktur som ursprungligen r infrd fr telefoni eller kabeltv kan vara alltfr begrnsad och inte lmpa sig fr avancerade tjnster eller nr hga krav stlls p skerhet och kvalitet. </p><p>En storskalig nationell utbyggnad av fibernt innebr en omfattande investering. Med denna studie visar vi ett exempel p vilka frtjnster en utbyggd fibernt kan innebra. For hela Sverige kan i bsta fall nettobesparingen enbart p digitala tjnster fr hemtjnst uppg till sammanlagt 53 miljarder under perioden 20142020. </p><p>Framtiden kommer att innebra stora utmaningar fr samhllet avseende vrd och ldreomsorg. Behoven kar, vrdinsatserna blir fler och allt mer omfattande, samtidigt som befolkningsutvecklingen innebr att andelen ldre kommer att bli betydligt strre. Den tekniska utvecklingen kommer att innebra nya mjligheter och kan ge samhllet gynsamma frutsttningar. </p><p>Studien r utfrd av Marco Forzati och Crister Mattsson p Acreo Swedish ICT p uppdrag av Svenska Stadsntsfreningen. </p></li><li><p>5 </p><p>Innehll!</p><p>Sammanfattning .......................................................................................................... 3!Innehll ........................................................................................................................ 5!1! Studiens bakgrund, utfrare och metod ........................................................... 7!</p><p>1.1! Bakgrund ....................................................................................................... 7!1.2! Metod och datainsamling ............................................................................ 8!1.3! Om Acreo Swedish ICT ............................................................................. 8!1.4! Studiens frfattare ........................................................................................ 8!</p><p>2! ldreomsorg och hemtjnst ............................................................................. 10!2.1! Befolkningsutvecklingen och ldreomsorgen ........................................ 10!2.1.1! lderdom i Sverige ................................................................................. 10!2.1.2! Befolkningsutveckling ............................................................................ 11!2.1.3! ldreomsorgens kostnad ....................................................................... 12!2.2! Digitala tjnster fr ldreomsorg ............................................................. 13!2.3! Digitala omsorgstjnster i Sverige: erfarenheter och utmaningar ....... 14!2.3.1! Videokonferensteknik i SSNf enktstudie 2012 ................................. 15!2.3.2! eHemtjnst i Vsters ............................................................................. 16!2.3.3! En underskning frn Hjlpmedelsinstitutet ...................................... 17!2.4! Internationella erfarenheter av e-hlsa .................................................... 19!2.4.1! Norden ..................................................................................................... 19!2.4.2! vriga Europa ......................................................................................... 20!2.4.3! Sydkorea ................................................................................................... 20!2.4.4! USA ........................................................................................................... 21!2.4.5! Slutsatser frn internationella erfarenheter ......................................... 22!</p><p>3! Besparingar frn infrande av digitala tjnster .............................................. 23!3.1! En modell, tre kommuntyper, tv scenarier .......................................... 23!3.1.1! Berkningsmodellen ............................................................................... 23!3.1.2! Tre kommuntyper enligt SKL definition ............................................ 25!3.1.3! Tv scenarier fr infrande av digitala tjnster .................................. 27!3.2! Glesbygdskommuner ................................................................................. 28!3.2.1! Glesbygdskommuner: investering och besparing .............................. 28!3.2.2! Glesbygdskommuner: total kostnad fr hemtjnst ........................... 30!3.2.3! Glesbygdskommuner: kostnad fr hemtjnst per invnare (frsrjningkvoten 20-64) ................................................................................... 31!3.3! Mellanstora stder ...................................................................................... 32!3.3.1! Mellanstora stder: investering och besparing .................................... 32!3.3.2! Mellanstora stder: total kostnad fr hemtjnst ................................. 34!3.3.3! Mellanstora stder: kostnad fr hemtjnst per invnare (frsrjningkvoten 20-64) ................................................................................... 35!3.4! Storstder ..................................................................................................... 36!</p></li><li><p>6 </p><p>3.4.1! Storstder: investering och besparing .................................................. 36!3.4.2! Storstder: total kostnad fr hemtjnst ............................................... 38!3.4.3! Storstder: kostnad fr hemtjnst per invnare (frsrjningkvoten 20-64) 39!3.5! Lngsiktig utveckling ................................................................................. 40!3.5.1! Glesbygdskommuner ............................................................................. 40!3.5.2! Mellanstora stder ................................................................................... 41!3.5.3! Storstder ................................................................................................. 42!</p><p>4! Infrastrukturbehov fr digitala tjnster: utmaningar och mjligheter ....... 43!4.1! Bandbredd krav fr digitala tjnster ........................................................ 43!4.2! Skerhetskrav fr digitala samhllstjnster ............................................. 45!4.3! Framtiden .................................................................................................... 45!</p><p>Appendix Fiberinvesteringens effekter: Uncaptured Values ................................. 47!!</p></li><li><p>1 Studiens)bakgrund,)utfrare)och)metod)</p><p>Bredbandsutvecklingen har frndrats frn att frmst ha varit inriktad p internetanslutning med hg hastighet till atti dag handla det om att bygga en digital infrastruktur fr hela samhllet. De digitala tjnsterna kan ha stor inverkan p samhllet och innebra en mer kostnadseffektiv offentlig frvaltning. Det r bakgrunden till att Svenska stadsntsfreningen har givit Acreo Swedish ICT i uppdrag att identifiera och analysera den samhllsekonomiska inverkan som digitala tjnster fr hemtjnst kan medfra vid en utbyggd bredbandsinfrastruktur. </p><p>1.1 Bakgrund)Bde EU den svenska regeringen ser digitaliseringen som en ndvndighet och har drfr tagit fram strategier och ml fr att utveckla ICT2-infrastruktur ena sidan och digitala funktioner andra sidan fr att skapa nya mjligheter fr samhllet men ocks fr att ka konkurrenskraften. </p><p>I mnga kommuner i Sverige finns bredbandsnt i form av stadsnt3, ca 200 av 290 kommuner, dessa byggs stndigt ut och blir allt mer tckande. Hittills har det framfr allt handlat om att ge mjlighet till Internetanslutning med hg verfringskapacitet fr fretag, organisationer och enskilda personer. I takt med att nten har utvecklats har den offentliga sektorn insett potentialen att anvnda den digitala infrastrukturen fr offentlig frvaltning. Flera olika projekt har inletts fr att anvnda bredband i hemtjnst och ldrevrd. </p><p>Den offentliga sektorn r stor i Sverige, ca 50 procent av all verksamhet r offentlig och har ansvar fr mnga viktiga verksamheter som skolor, sjukvrd, m.m. </p><p>Denna studie undersker de samhllsekonomiska effekterna som infrande av digitala hemtjnster kan medfra. Studien bestr dels av att identifiera och beskriva pbrjade projekt, samt att berkna den effekt som detta kan innebra. Studien inleddes hsten 2013 med insamlande av information och samtal. </p><p> 2 Information and Communications Technology; refereras ibland som Informations- och kommunikationsteknik 3 Telia och andra operatrer bygger ocks ut fibernt och erstter tidigare kopparnt med fiber, frmst fr att leverera egna tjnster. </p></li><li><p>8 </p><p>1.2 Metod)och)datainsamling)Underlag och material har insamlats dels genom, personliga samtal och intervjuer, dels frn offentlig information, webbmaterial, samt statistik frn SCB och Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). </p><p>Modellen bygger p siffror frn Vstersstads pilotprojekt, samt demografiska och kostnadsmssiga prognoser som SCB samt Acreo Swedish ICT tagit fram fr olika kommuntyper. Nr nya pilotprojekt och lokala cost-benefit analyser utfrs kan modellen uppdateras och frfinas. Fr fler detaljer om modellen, se avsnitt 3.1. </p><p>1.3 Om)Acreo)Swedish)ICT))Acreo Swedish ICT AB r ett forsknings- och utvecklingsbolag som frdlar och frmedlar kunskap inom elektronik, optik och kommunikationsteknik. Acreo finns i Kista, Norrkping, Gteborg och Hudiksvall. Inom kommunikationsteknologi, utfr Acreo samhllsekonomiska studier fr att utvrdera inverkan av ICT p samhllet. Sdana studier grs bde inom ramen fr strre forskningsprojekt, samt som projekt p uppdrag frn externa organisationer. </p><p>1.4 Studiens)frfattare)Projektet genomfrdes av Marco Forzati (projektledare) och Crister Mattsson. </p><p>Marco Forzati holds a Laurea degree in Telecommunication Engineering from Politecnico di Milano, Italy, a M.Sc. and a Ph.D. degree in Electrical Engineering from Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden, and a B.Sc. degree in Economics from Stockholm University. Marco has held various R&amp;D positions at Saab Ericsson Space and Ericsson, as well as visiting scientist positions at TRLabs, and France Telecom R&amp;D. He has authored or co-authored more than 80 papers, conference contributions and book chapters, and 3 patent applications. He has been managing a number of projects at Acreo, and he has been involved in several European research projects in areas as diverse as long-haul transmission, access networks, techno-economics, business modelling and socio-economics. Marco is the co-initiator of the topic area Broadband Business and Society at Acreo Swedish ICT. </p><p>Crister Mattsson is Senior Advisor at Acreo Swedish ICT. Mr Mattsson specialises in open networks and strategies for municipal networks, including policies and business models, with focus on EU and Scandinavia. Prior to Acreo, Mr Mattsson was Senior Advisor at Ericsson. Mr Mattsson has also been Advisor to ERISA (the European Regions Information Society </p></li><li><p>9 </p><p>Association), and Director of the Sweden Broadband Alliance, an industry organisation. Mr Mattsson has written a large number of articles and participated in several Swedish and European research projects on subjects such as open networks, business-models and regulatory issues. Crister is the co-initiator of the topic area Broadband Business and Society at Acreo Swedish ICT. </p><p>Marco and Crister are currently acting as broadband experts for the European Commission, and have carried out several high-profile assignments for Europes municipalities, regions and different organisations. Their studies have received ample media coverage, from newspapers such as Svenska Dagbladet and the Economist, to radio programmes as far as Australia and New Zealand. </p></li><li><p>2 ldreomsorg)och)hemtjnst)</p><p>Kommunerna i Sverige utfr vrd och omsorg fr ldre och personer med funktionsnedsttning. Utgifterna fr denna verksamhet frdelas nstan i lika stora delar mellan verksamheter fr </p><p> std enligt lagen om lagen om std och service till vissa funktionshindrade (LSS), </p><p> srskilt boende </p><p> tjnster till ordinrt boende fr ldre (hemtjnst)4. Inom hemtjnst, representerar hemtjnst fr ldre den strsta delen av utgifterna, vilket dessutom kommer att vxa i framtiden p.g.a. den demografiska utvecklingen. </p><p>Mycket arbete har gjorts de senaste ren fr att infra avancerade digitala tjnster inom vrd- och omsorg, samt inom den relaterade omrde hlsovrd. Ofta refererar man till sdana tjnster och dess anvndning med det allmnna begreppet e-hlsa. I detta kapitel ger vi en versyn av olika tjnster och erfarenheter inom e-hlsa allmnt, med fokus p hemtjnst. I nsta kapitel presenterar vi ngra berkningar p vad...</p></li></ul>