Om professionell användning av sociala medier och andra digitala kanaler

  • View
    404

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

  • 1. ger tillgng till ntverk du inte visste att du hade Om professionell anvndning av sociala medier och andra digitala kanaler Hkan Selg

2. 2 3. 3 Frord Kommunikationstekniken spelar en central roll fr hur verksamheter organiseras. Det gller inte minst fr nringslivet. Traditionellt har centrum utgjorts av den egna organisationen och ntverken tillhrt periferin. Genom kommunikationstekniken suddas nu grnserna ut. Vnnerna i de sociala ntverken representerar en ansenlig kunskaps- och erfarenhetsdatabas, som dessutom r enkelt tillgnglig. Detta ppnar fr nya vgar att ska kunskap, information och tips och som utgr ett konkurrerande alternativ till traditionella metoder. Formella och/eller professionella kunskapskllor erstts med informella och socialt betingade kllor. Avsaknaden av en strategi fr hur ett dessa processer ska hanteras kan f konsekvenser fr etablerade verksamheter. Dessa pverkas dels internt; nr sttet att kommunicera frndras fr detta betydelse fr verksamhetens organisation. Men ocks kommunikationen med omvrlden frndras. Frgan r hur mycket, p vilket stt och hur snabbt? Vilka konflikter uppstr? Ny teknik i kombination med sociala processer stller dagens ledare infr en rad utmaningar. Innehllet i rapporten baseras p 20 expertsamtal dr experternas erfarenheter och intressen varit styrande. Resultatet har blivit en bred versikt som dels kan tjna som utgngspunkt fr frdjupade studier, dels som ett aktuellt diskussionsunderlag fr personer inom berrda verksamheter. Projektledare och frfattare till rapporten r Hkan Selg, industridoktorand vid Institutionen fr informationsteknologi, Uppsala universitet. Studien utgr en fristende fortsttning p en serie underskningar om nya anvndarmnster p Internet och syftar till att identifiera effekter med strategisk betydelse fr nringsliv och samhlle. 4. 4 5. 5 Innehll 1 Sammanfattande diskussion ........................................................... 7 1.1 En arsenal av kanaler ............................................................................ 7 1.2 Ngot om drivkrafterna......................................................................... 8 1.3 Vad styr valet av kanal?........................................................................ 9 1.4 Inverkan p relationer ......................................................................... 10 1.5 Effekter p kort sikt ............................................................................ 11 1.6 Effekter p lite lngre sikt................................................................... 13 2 Bakgrund, syfte och metod........................................................... 15 2.1 Bakgrund............................................................................................. 15 2.2 Urvalet ................................................................................................ 16 2.3 Samtalen.............................................................................................. 17 2.4 Bearbetning......................................................................................... 17 3 Anvndningen av digitala kanaler en versikt.......................... 19 3.1 Inledning ............................................................................................. 19 3.2 Telefonsamtal...................................................................................... 20 3.3 SMS/MMS.......................................................................................... 21 3.4 Instant messaging (Chat) .................................................................... 23 3.5 Facebook............................................................................................. 25 3.6 LinkedIn.............................................................................................. 27 3.7 Intrant/Wikier.................................................................................... 28 3.8 Blogg................................................................................................... 29 3.9 Twitter................................................................................................. 30 3.10 YouTube ............................................................................................. 32 3.11 E-post ................................................................................................ 32 3.12 Kanalintegration.................................................................................. 34 4 Digitala kanaler: Diskussion.......................................................... 35 4.1 Vad styr valet av kanal?...................................................................... 35 4.2 Nr fredrar vi telefonsamtalet? ......................................................... 38 4.3 Vad hnder med e-posten?.................................................................. 39 5 Effekter av sociala medier.............................................................. 41 5.1 Ansats.................................................................................................. 41 5.2 Effekter p relationer .......................................................................... 41 5.3 Samhlleliga drivkrafter ..................................................................... 45 5.4 Utmaningar fr etablerade verksamheter............................................ 48 5.5 Effekter fr organisationen ................................................................. 50 5.6 Etiska och legala krockar.................................................................... 54 5.7 Om att skriva i sociala medier ............................................................ 56 5.8 Om interna riktlinjer ........................................................................... 59 5.9 Avslutning: Sagt om sociala medier ................................................... 63 6. 6 7. 7 1 Sammanfattande diskussion 1.1 En arsenal av kanaler Fr inte srskilt lnge sedan var brev och telefon alternativen till att trffas ansikte mot ansikte. Annonser i pressen var en viktig kanal nr fretag och myndigheter ville meddela sig med kunder och medborgare. Strre organisationer kunde kosta p sig reklamfilm. ven privatpersoner annonserade, huvudsakligen familjenyheter och kp/slj. Ansatsen var oftast mttfullare jmfrt med idag: en bostadrttsannons p 1970-talet rymdes p tv rader/en spalt. Den digitala vgen kom igng i mitten av nittiotalet med Internet. Fretag och myndigheter skaffade sig egna webbsidor och e-post. Hushllen var inte sena att flja efter. Under de allra senaste ren har ett antal nya digitala kanaler tillkommit: SMS, chat, Skype, sociala ntverkssajter som MySpace och Facebook, bloggar, mikrobloggar som Twitter och multimediala publikationsverktyg som YouTube. Nr vi blickar tillbaka p den snabba teknikutvecklingen r det ltt att glmma prissttningens betydelse. Fr brev och telefonsamtal betalar vi baserat p utnyttjande: ju fler och ju tyngre brev vi skickar och ju mer vi pratar, desto dyrare. Fr Internet betalar de flesta en fast avgift, oavsett fast eller mobil uppkoppling. Det betyder att nr man en gng kopplat upp sig och lrt sig hantera de olika verktygen r anvndningen gratis, eller mer korrekt: den genererar inga rrliga kostnader. Prissttningen innebar en kraftig stimulans till att distribuera populrkultur som musik och film p ntet. Ungdomar var en nyckelgrupp i dessa processer. Musik- och filmbranschen protesterade och krvde ett stopp fr det man ansg vara olaglig nedladdning. Fildelningsdebatten med dess fokus p upphovsrttsfrgor och otillten mediekonsumtion kom att verskugga den andra sidan av myntet: att hndiga tonringar nu kunde gna sig t en form av publicering som tidigare var reserverad fr kapitalstarka organisationer. Det r ocks precis vad som har skett. Fr flertalet av de nya kanalerna har privatanvndningen initialt varit drivande fr att drefter flytta in i yrkessfren, allts tvrtemot vad vi varit vana vid. E-posten fick frst genomslag i yrkeslivet fr att drefter ocks brja anvndas privat. Samma process hade ngra r tidigare gt rum med mobil telefoni. P mnga arbetsplatser diskuteras nu hur man ska frhlla sig till de nya kanalerna. Bland attityderna mrks svl entusiasm som tvekan och skepticism. Ifrgasttandet beror kanske inte s mycket p tekniken i sig, utan i de sociala mnster som den utvecklats inom. Dessa gr nmligen p tvrs mot bilden av hur vi frvntas upptrda i vra yrkesroller. 8. 8 Enligt den traditionella bilden prglas vr agerande i arbetslivssfren av nyttoorientering, rationalitet och lojalitet med uppgiften. Personliga vrderingar och eget tyckande hr istllet hemma i privatsfren. Drfr r det inte s konstigt att mnga rynkar pannan infr anvndningen av sociala medier p arbetstid. Hr kretsar innehllet kring nje snarare n nytta, kontaktvgarna terspeglar sllan de organisatoriska strukturerna och tonen r informell. Minst av allt handlar det om att undertrycka sin personlighet. Den vergripande frgan r hur mnstren frn dessa bda sfrer ska kunna kombineras? Ngra centrala begrepp MySpace, Facebook och LinkedIn faller inom rubriken sociala ntverkstjnster (eng. social network sites). Med en ungefrlig definition betecknar detta en webbtjnst som lter anvndarna skapa profilsidor med uppgifter om sig sjlva och lgga in personligt material som foton. Till profilen hr en frteckning ver andra anvndare som man lnkat till och vars profiluppgifter och material man lpande tar del av och kan interagera med. Ett vidare begrepp r sociala medier (eng. social media) som betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och anvndargenererat innehll och anknyter drmed till webb 2.0-konceptet. Hit rknas frutom sociala ntverkstjnster, bland annat bloggar, mikrobloggar wikier och ntgemenskaper (eng. communities) 1 . Ett nnu vidare begrepp som anvnds i den hr rapporten r kanaler. Med (kommunikativ) kanal menas ett system fr verfring av information frn en avsndare till en eller flera mottagare. Sociala medier rknas dit, liksom rsttelefoni, SMS/MMS,