Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell

  • Published on
    06-Jan-2017

  • View
    213

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

<p>Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell</p> <p>Anna Magnusson WaltinJosefin Sacher Juni 2007</p> <p>Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell</p> <p>1</p> <p>SammanfattningPraktisk nytta av en byggnadsinformationsmodellByggbranschen befinner sig i dagens lge i ett paradigmskifte mellan ett traditionellt stt att </p> <p>bygga och projektera och till att utveckla ett mer industriellt stt att bygga och projektera. </p> <p>Frn att anvnda ointelligenta 2D-modeller brjar allt mer intelligenta byggproduktmodeller </p> <p>dr information som rr hela byggnadens livscykel anvndas i strre omfattning. Branschen </p> <p>gr mer och mer mot att all information ska kunna samlas och vara tillgnglig p ett och </p> <p>samma stlle, genom en gemensam IT-plattform fr branschens aktrer och intressenter samt </p> <p>genom byggnadsinformationsmodeller (BIM). Ett stt att gra en sdan plattform mjlig r </p> <p>med hjlp av en internationell standard, IFC (Industry Foundation Classes), som r ett </p> <p>oberoende filformat som ska kunna lsas oavsett digital programvara. Fr projektrerna i </p> <p>branschen utvecklas stndigt olika program fr ndaml som mjliggr att s mycket </p> <p>information som mjligt samlas i en och samma fil. Ett av dessa objektorienterade program r </p> <p>ArchiCAD. </p> <p>Syftet med arbetet har varit att underska var byggbranschen i dagslget befinner sig samt </p> <p>analysera mjligheter, begrnsningar och brister i verktygen och dagens </p> <p>projekteringsmetoder. Som avgrnsning i arbetet undersks hur mjligheten att exportera en </p> <p>modell gjord i ArchiCAD som en IFC-fil, samt mjligheter att erhlla kostnad- och </p> <p>energiberkning frn denna modell. </p> <p>Byggbranschens anvndning av BIM och IFC har enligt vr enktunderskning och </p> <p>studiebesk inte haft den genomslagskraft och kommit s lngt i utvecklingen som vi frn </p> <p>brjan hade trott. Resultaten frn vra olika frsk vad det gller mngdning, kostnads- och </p> <p>energiberkningar samt IFC-frsken har varit varierande. Ngra frsk har varit enkla och</p> <p>har p ett effektivt stt gett snabba och rimliga resultat medan andra har varit svra att </p> <p>genomfra och information har varit svrtkomlig.</p> <p>Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell</p> <p>2</p> <p>AbstractPractical benefit by a building information modelToday the building industry is standing on the edge of a change, from a traditional way to </p> <p>construct and design buildings to an industrial way of construction and designing. 2D-models </p> <p>without any intelligence are today used instead of intelligent building information models. In </p> <p>those building information models its possible to gather all information for the lifecycle of a </p> <p>building in a common platform within reach of all the industrys participants. One way to do </p> <p>this is with the help of an international standard, IFC (Industry Foundation Classes), which is </p> <p>an independent file format. </p> <p>Today it is more and more common to work with building information models and the </p> <p>development of new programs for this purpose is constant. One of these building information </p> <p>programs is ArchiCAD.</p> <p>The purpose of this work is to examine where the building industry stands today and to </p> <p>analyse possibilities and limitations of the digital tools and planning processes nowadays. </p> <p>As delimitation in this work, we have examined possibilities to import an ArchiCAD model as </p> <p>an IFC file and explored the possibilities to receive calculations of cost and energy.</p> <p>On the basis of our experience through this study we come to the conclusion that the building </p> <p>industry isnt where we thought it was when we started this study. A poll and some visits to </p> <p>different participants showed that BIM and IFC havent made their breakthrough yet. </p> <p>The results regarding calculations of cost and energy, the possibilities of IFC and calculations </p> <p>of amount vary a great deal. Some have been quite simple and resulted in efficient and </p> <p>reasonable conclusions, though some have been difficult to implement. </p> <p>Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell</p> <p>3</p> <p>Innehllsfrteckning1 Bakgrund ..................................................................................................................5</p> <p>1.1 Branschens ml och visioner...................................................................................... 6</p> <p>1.2 Industriellt byggande ................................................................................................. 7</p> <p>1.3 BIM (Building Information Model) ........................................................................... 9</p> <p>2 Problemformuleringar .............................................................................................11</p> <p>3 Projektbeskrivning, avgrnsning och metod............................................................13</p> <p>4 Syfte .......................................................................................................................15</p> <p>5 ArchiCAD...............................................................................................................17</p> <p>5.1 Funktioner ............................................................................................................... 17</p> <p>5.2 Andra systemorienterade program ........................................................................... 18</p> <p>6 IFC Industry Foundation Classes .........................................................................19</p> <p>6.1 Ordlista och begreppsfrklaring............................................................................... 20</p> <p>6.2 IT Bygg och Fastighet projekt 2002 ......................................................................... 20</p> <p>6.3 Projektets problemomrden ..................................................................................... 21</p> <p>6.4 Produktmodeller och deras kommunikation ............................................................. 21</p> <p>6.5 IFC och ArchiCAD.................................................................................................. 22</p> <p>6.6 Demohus ................................................................................................................. 26</p> <p>7 Underskning..........................................................................................................27</p> <p>7.1 Resultat frn enkt ................................................................................................... 27</p> <p>7.2 Studiebesk - Kostnadskalkyl .................................................................................. 28</p> <p>7.3 Studiebesk - Energi ................................................................................................ 30</p> <p>8 Genomfrande ........................................................................................................33</p> <p>8.1 Mngdning .............................................................................................................. 33</p> <p>8.2 Energiberkning....................................................................................................... 34</p> <p>8.3 Hantering av IFC-filer ............................................................................................. 36</p> <p>8.3.1 Planera IFC-utbyte........................................................................................... 36</p> <p>8.3.2 Test ................................................................................................................. 37</p> <p>9 Resultat ...................................................................................................................39</p> <p>9.1 Problemomrden...................................................................................................... 41</p> <p>Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell</p> <p>4</p> <p>10 Analys...................................................................................................................43</p> <p>10.1 Ider och lsningar................................................................................................. 48</p> <p>11 Referenser .............................................................................................................51</p> <p>11.1 Litteratur och rapporter .......................................................................................... 51</p> <p>11.2 Webbsidor ............................................................................................................. 51</p> <p>11.3 Bildhnvisning....................................................................................................... 52</p> <p>Bilagor</p> <p>1 Exempel p ritningar skapade frn referensmodellen, Villa Jaeger</p> <p>2 Enkt</p> <p>3 Enktsvar</p> <p>4 Energiberkning i VIPWEB Cad</p> <p>5 U-vrdesberkning av byggelement</p> <p>6 Berkning av Umedel fr byggnad</p> <p>7 Manuell energiberkning</p> <p>Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell</p> <p>5</p> <p>1 BakgrundUnder ett byggprojekt r det mnga olika intressenter och aktrer som ska medverka och </p> <p>arbeta tillsammans - frn projekteringen nda fram tills frvaltandet av byggnaden ska trda i </p> <p>kraft. Dessa olika aktrer ska med sina varierande kunskaper och erfarenheter samordna </p> <p>sina aktiviteter s att en byggnad frdigstlls i rtt tidpunkt, med rtt kvalitet och med rtt </p> <p>ekonomi.1 Byggprocessen r en vldigt komplicerad process som oftast bedrivs som ett </p> <p>antal parallella stafettlopp med dliga vxlingar2. Ett byggprojekt bedrivs allt fr ofta i ett </p> <p>vldigt hgt tempo och det r p s stt ltt att gra som man alltid har gjort fr att </p> <p>eliminera ondiga risker som kan leda till ondiga kostnader och s vidare. P det sttet kan </p> <p>byggbranschen drfr ses som en relativt konservativ bransch, vilken istllet br bli en </p> <p>bransch med mera integrerade och samspelta processer frn brjan till slut. Med dagens </p> <p>teknik, nya program och metoder r detta fullt mjligt, det gller bara att f byggbranschen att </p> <p>tnka och handla annorlunda. Visionen r att frbttra kommunikationen aktrerna emellan </p> <p>samt att integrera dessa olika aktrer i ett tidigare skede.</p> <p>Ett program som bidrar och underlttar till en mer integrerad och samspelt process r CAD-</p> <p>programmet ArchiCAD. ArchiCAD kan ge kontinuerlig information om olika mngder av </p> <p>byggdelar under projekteringen. Detta r att fredra d entreprenren sjlv slipper gra </p> <p>mngdberkningarna eller kpa dessa av mngdberkningsfretag. Alla anbud skulle </p> <p>dessutom grundas p likartade frutsttningar och anbudskostnaderna avgrs d inte av </p> <p>bortglmda mngder.3 (Mer om ArchiCAD, se kap. 5)</p> <p>Att man dessutom med hjlp av ett oberoende filformat benmnt IFC (Industry Foundation </p> <p>Classes) ska kunna verfra information mellan olika digitala program, hjlper samspelet </p> <p>aktrerna emellan nnu ett steg i rtt riktning. Mlet med IFC r Att lagra och kommunicera </p> <p>all gemensam information om en byggnad och dess delar i ett standardiserat dataformat, </p> <p>tkomligt fr alla aktrer i alla skeden.4 (Mer om IFC, se kap. 6)</p> <p> 1 Jan Sderberg och Bengt Hansson: Byggprocessen s. 31, Institutionen fr byggnadsekonomi, LTH 19932 Jan Sderberg och Bengt Hansson: Byggprocessen s. 33, Institutionen fr byggnadsekonomi, LTH 19933 Jan Sderberg och Bengt Hansson: Byggprocessen s. 36, Institutionen fr byggnadsekonomi, LTH 19934 Dr Vino Tarandi, ItBoF: IFC-baserad produktmodellserver, Eurostep, 2002</p> <p>Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell</p> <p>6</p> <p>1.1 Branschens ml och visioner Personer involverade i IT Bygg och Fastighet5 har med ett antal pilotprojekt forskat under </p> <p>mnga r och frskt utveckla byggbranschen till att ta ett steg framt i den digitala </p> <p>kommunikationen som sker under ett byggprojekt. Syftet r framfrallt eliminera att mycket </p> <p>av informationen i skapandet av byggnader frsvinner i verfrandet frn en aktr till en </p> <p>annan. Vrdet ligger inte i informationsuppbyggnaden enligt IT Bygg och Fastighet utan i </p> <p>verfrandet av skapad informationsmngd till de olika aktrerna som r med i processen. </p> <p>Visionen r att kunna skapa obrutna informationskllor frn planerings- och </p> <p>projekteringsstadiet genom upphandlingen, produktionen och slutligen frvaltningen. Det vill </p> <p>sga att skapa en gemensam IT-plattform dr all den information som skapas under ett projekt </p> <p>ska kunna bearbetas oavsett digital milj. Man vill med andra ord skapa ett gemensamt sprk </p> <p>inom bygg- och fastighetsbranschen med gemensamma referensramar samt standardiserade </p> <p>metoder fr produkter, processer och klassifikationer. Vilket p s stt resulterar i strre </p> <p>effektivitet, hgre kvalitet och lgre kostnader.</p> <p>Meningen r att alla som p ngot stt medverkar i ett byggprojekt ska kunna komma t all </p> <p>den information som finns att tillg under en byggnads hela livscykel. Exempelvis r det </p> <p>frdelaktigt om arkitektens ritningar har en koppling till konstruktrens produktinformation, </p> <p>samt om exempelvis varje objekt fr en etikett som berttar var, nr och av vem den ska </p> <p>monteras. IT Bygg och Fastighets ml och visioner med en gemensam IT-plattform och ett </p> <p>kontinuerligt flde av all information r allts att rationalisera och undvika ondigt arbete </p> <p>vilket alla kommer att tjna mer p, i bde pengar och bttre byggda hus.6</p> <p> 5 Branschgemensamt utvecklingsprogram fr implementering av IT i byggande och frvaltning 1998-20026 IT Bygg och Fastighet 2002</p> <p>Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell</p> <p>7</p> <p>Bild 1: Produktmodell7</p> <p>1.2 Industriellt byggande Industriellt byggande innebr effektivisering och standardisering av den fysiska</p> <p>produktionen samt standardisering av projekteringsstadiet genom upprepning och</p> <p>samverkan mellan alla inbegripna aktrer8.</p> <p>Fr nrvarande pgr ett intensivt utvecklingsarbete av industriellt byggande. Vi str infr ett </p> <p>paradigmskifte dr den traditionella byggprocessen i hg takt erstts av ett mer industrialiserat </p> <p>stt att bygga. Detta innebr att det skapas mer standardiserade metoder fr </p> <p>projekteringsstadiet och fr byggelementen i en byggprocess. Det handlar om att </p> <p>kontinuerligt frfina teknik och metoder vilket frutstter att kunskap om processer och </p> <p>teknik systematiskt inhmtas och terfrs till process- och teknikutveckling.9</p> <p>Detta innebr att man exempelvis ska frska bygga bostder efter en i frvg etablerad </p> <p>standard och att byggkomponenterna i s hg grad som mjligt ska vara prefabricerade och </p> <p>tillverkade i verkstad. Monteringstiden p byggarbetsplatsen och materialskador minimeras p </p> <p>s stt. Ett industriellt byggande inbegriper ven standardisering av projekteringsstadiet och </p> <p>en effektivare samordning mellan byggprocessens alla aktrer. Det handlar om att ha kontroll </p> <p> 7 Bild gjord i Paint8 Industriellt byggande En nulgesrapport av Johan Kron och Ebba Goldkuhl: http://documents.vsect.chalmers.se/CPL/exjobb2006/ex2006-071.PDF9 http://www.tyrens.se/templates/Services.aspx?id=2020</p> <p>Praktisk nytta av en byggnadsinformationsmodell</p> <p>8</p> <p>ver hela projektcykeln och dr alla inblandade fr en tydlig fokus p ml, bland annat med </p> <p>hjlp av en gemensam plattform. Fr aktrer inblandade i projekteringsstadiet innebr det att </p> <p>kommunikationen mellan exempelvis konstruktrer och...</p>

Recommended

View more >