Principer fr beskrning - ? principer fr beskrning i malm | Principer fr beskrning Hur

  • Published on
    07-Aug-2018

  • View
    212

  • Download
    0

Transcript

  • principer fr beskrning i malm |

    Principer fr beskrningHur vi beskr trd, buskar och rosor i malm

    malm stads gatukontor, december 2006

  • | principer fr beskrning i malm

    Policydokumentet Principer fr beskrning r framtaget p uppdrag av gatukontorets drift-och underhllsavdelnings chef Bosse Andersson. Maria Isling har varit huvudansva-rig fr arbetet. Referenspersoner har varit Peter Ander, Claes Andersson, Nora Bengtsson, Anna Kanschat, Arne Mattsson, Stefan Mattsson, Tomas Terje och Mattias Thelander. Programmet har remitterats inom gatukontoret och kommunteknik. Dessutom har Tim Delshammar, Anna Levinsson och Henrik Sjman, SLU, Alnarp och Claes-Gran Lyktberg, Svenska trdfreningen lmnat synpunkter.

    Som underlag fr arbetet har tre skrifter legat. Byens trr - Beskringsvejledning frn Kbenhavns kommune - Vej & Park, Vgledning fr bttre trdvrd , Arne Jansson, Moviums serie Stad & Land nr 149 och Sktselhandboken, T18:80, Byggforskningsrdet. Material har ocks hmtats frn funktionsbeskrivningen som togs fram i samband med entreprenadupphandlingen 2003, Trdplan fr Malm 2005, gatukontorets skrift Natur-inriktad sktsel frn 1993 och gatukontorets informationsbroschyr Klipp hcken!.

    Fotografer r Bosse Andersson, Annika Blomquist, Oskar Falck, Maria Isling, Arne Matts-son, Peter Ozberg och Christina Worsch. Quist AB har gjort illustrationerna p sid 7, vriga illustrationer har Christina Worsch gjort.

    Petra Kling-Gutenwik p gatukontoret har bisttt och gett rd vad gller grafisk formgiv-ning och korrekturlsning.

    Frord

    Malms trd och buskar r en ovrderlig resurs fr vr stad. Tr-den och buskarna ger inte bara svalka, sknhet utan vegetationen bidrar ocks till att stadsluften frbttras. Att ta hand om och vidmakthlla trdens och buskarnas vigr r en av gatukontorets viktigaste uppgifter.

    Principer fr beskrning r ett policydokument som tagits fram under 2006 p gaturkontorets drift- och underhllsavdelning. Skriften r det frsta exemplet p ett policyprogram fr drift- och underhllsfrgor och r tnkt fljas av fler dr andra verk-samhetsomrden beskrivs. Mlet med denna typ av arbete r att gatukontoret internt men ocks i kontakten med malmborna ska ha en gemensam syn p olika typer av sktselfrgor, i det hr fallet p beskrning. Skriften skall utgra ett underlag i det dagliga arbetet och i dialogen med malmborna om hur stadens trd och buskar skts. Den skall ocks anvndas som std i pla-neringen och i valet av nya trd och buskar.

    Principer fr beskrning skall hrmed glla som policy fr hur Malms trd och buskar skall beskras.

    Malm 2007-01-25

    GatudirektrMalm stads gatukontor

  • principer fr beskrning i malm |

    Innehllsfrteckning

    . Bakgrund och syfte.............................................................................. 4

    . Policy och ml....................................................................................... 5

    . Trdbiolog............................................................................................. 63.1 gren och stam............................................................................................................ 63.2 grenvedens frsvarssystem.................................................................................. 6

    4. Trdbeskrning..................................................................................... 74.1 beskrningssnitt........................................................................................................ 7 4.2 rtt rstid..................................................................................................................... 94.3 Det unga trdet.......................................................................................................... 94.4 Det mogna trdet...................................................................................................... 114.5 Det gamla trdet........................................................................................................ 124.6 formklippning............................................................................................................ 144.7 stamskott/vattenskott.............................................................................................17

    5. Busk- och rosbeskrning......................................................................85.1 planteringsbeskrning............................................................................................. 185.2 fryngringsbeskrning...........................................................................................185.3 formbeskrning......................................................................................................... 20

    6. Grundlggande funktionskrav............................................................ 6.1 Uppstamning.............................................................................................................. 216.2 genomgende stam ................................................................................................ 226.3 Trygghetsbeskrning............................................................................................... 246.4 beskrningar fr att ka trafikskerhet............................................................. 25

    7. Typer av trd i Malm.......................................................................... 67.1 solitra trd................................................................................................................. 267.3 gatutrd........................................................................................................................ 27 7.4 formklippta trd........................................................................................................ 277.5 stubbapilar................................................................................................................... 287.6 Hamlade trd.............................................................................................................. 297.7 skog................................................................................................................................ 29

    8. Typer av buskar i Malm...................................................................... 8.1 solitra buskar............................................................................................................ 318.2 slutna buskage.......................................................................................................... 32 8.3 Hckar............................................................................................................................ 328.4 naturlika buskage..................................................................................................... 348.5 rosor............................................................................................................................... 34

  • 4 | principer fr beskrning i malm

    Behovet av att klargra p vilket stt Malms trd och buskar skall beskras har funnits lnge. Gatukontoret i rollen som bestllare lgger fast principer och policy fr hur olika delar i skt-selentreprenaden skall utfras. Nr det gller beskrning finns det ofta mnga uppfattningar och mnga tankar p hur beskrning av trd och buskar skall gras. I detta sammanhang har det i mnga r efterlysts tydliga principer fr hur beskrning skall utfras.

    Syftet r att p ett enkelt lttbegripligt stt beskriva de regler som gller vid beskrning av trd och buskar. Det gller hur beskrningar skall utfras, nr p ret beskrningar skall ske och i vilka stadier under ett trds eller en buskes livslngd som beskrningsinsatser skall gras. Dokumentet behandlar ocks hur formbeskr-ningar skall gras av trd och buskar

    1. Bakgrund och syfte

    De krav som stlls p gatukontoret i rollen som vghllare r stora vad gller bl.a. beskrning. Samma krav stlls ven p privata fastighetsgare att hlla efter vegetation p tomtmark. Doku-mentet frklarar hur detta skall utfras.

    Under de senaste ren har frgan kring trygghet i vra stder vckts. Mnga malmbor knner sig otrygga. Att ta bort och beskra trd och buskar har blivit en del i arbetet att ka knslan av trygg-het. Skriften visar hur detta skall hanteras.

    Syftet r ocks att beskriva stadens olika sorter av trd och buskar och vilka olika behov och krav dessa har av beskrning. Givetvis kan inte all vegetation behandlas p samma stt. Olika krav stlls p beskrning av ett gatutrd, i jmf-relse med ett parktrd. Det r drfr viktigt att alla som skall hantera dessa frgor har samma bild av de krav som olika sorters trd och buskar stller p sin omgivning.

  • principer fr beskrning i malm | 5

    2. Policy och ml

    Trd och buskar har mnga arkitektoniska funk-tioner i stadsmiljn. De utgr den grna miljns viktigaste arkitektoniska element genom sin frmga att skapa rum och sammanhang. De har dessutom, bde i grupp och som solitrer, stora sknhetsvrden. Trd och buskar r ocks vikti-ga i bestndsuppbyggnaden fr stadens biotoper och fr den sammantagna biotopvariationen.

    I Trdplan fr Malm som antogs av kom-munfullmktige 2005-09-01, har en trdpolicy fr Malm lagts fast:

    Att inom hela Malm skydda, vrda, ter-plantera och utveckla stadens och lands-bygdens trd och trdbestnd.

    Freliggande dokument fr ses som en viktig del i arbetet med att svl skydda, vrda som utveck-la Malms trdmiljer.

    Det vergripande mlet med denna skrift r att f en gemensam syn p hur och nr beskrningar av trd och buskar skall gras i Malm.

    Nr det gller vrden av Malms trd och buskar r mlet att undvika beskrning s lngt det r mjligt. Beskrning r oftast en tgrd som stts in nr trdet eller busken blir fr stor fr platsen och drmed ett hinder fr olika trafikantgrupper.

    Trden i vr stad r oerhrt betydelsefulla och fr drfr inte beskras i ondan. Stora trdvoly-mer som ftt mjlighet att utvecklas fritt frbtt-rar stadens milj. Ett trd med krondiameter p 15 meter:

    filtrerar varje r upp till ett ton damm ur den luft vi andas.

    binder stora mngder bakterier och gas av olika slag.

    reducerar vindstyrkan med 50 %.

    producerar ca 1,7 kg syre i timmen vilket motsvarar behovet fr 64 mnniskor.

    avger 600 liter vatten en solig dag och kar drmed den relativa fuktigheten.

    Redan vid valet av trd och buske styr man hur stora beskrningsinsatser som kommer att krvas i framtiden. Det gller drfr att vlja rtt trd eller buske fr rtt plats. Trd och buskar som p sikt blir stora volymer ska inte placeras i trnga utrymmen och trd med lgt svepande grenar br undvikas i gatumiljer.

    I vissa fall kan dock beskrning vara en tillgng fr att skapa variation och karaktr t en plats. Det r nr beskrningen anvnds fr att skapa arkitektoniskt strikta volymer. Denna tgrd r sktselkrvande, med hga sktselkostnader som fljd och ska drmed anvndas restriktivt.

    Undantagslst gller att ingen beskrning fr ske som r till skada fr vegetationen. Inte heller fr beskrning gras fr att g enskildas nskeml tillmtes, som fr att minska trdvolymer pga skugga eller vid stora mngder nedfallet lv etc.

  • 6 | principer fr beskrning i malm

    En viss kunskap om ett trds biologi krvs fr att frst hur trdbeskrning ska gras p bsta stt fr trdets verlevnad.

    . Gren och stam

    Ett trds vxtprocess upprepas varje r. P vren och under tidig sommar producerar grenen ved runt och under grenen, intill fstet vid stammen.

    Senare p sommaren vxer stamveden ver grenveden. Figur 1 och figur 2 visar tydligt p skillnaden mellan grenved och stamved. Det r bara i grenveden som beskrning fr ske.

    Barken mellan stam och gren pressas p de flesta arter uppt och utt och skapar drmed det man kallar grenbarkspret, se figur 3. Det finns undantag frn denna regel. I dessa fall r grenen inte fastlst till stam och gren. Invuxen bark finns d som regel mellan stam och gren. Gren med invuxen bark har ofta en V-formad frdjup-ning, som i figur 4. En sdan frankring har en smre hllbarhet dr det finns risk fr att grenen pltsligt klyvs frn stammen.

    3. Trdbiologi

    . Grenvedens frsvars-system

    Trd har ett naturligt frsvarssystem mot angrepp av nedbrytande organismer. I denna process skapas en levande vv och en biologisk reaktionszon fr att motst spridning av rta i trdet. Nr en gren skrs av, skall detta naturliga frsvarssystem efterlmnas oskadat.

    4

  • principer fr beskrning i malm | 7

    Trd har normalt ingen frdel av att bli beskuret. Beskrning skall utfras frst efter noggrann vervgning och grundlig inspektion av trdet. Inspektionen skall inkludera en genomgng av hur trdet mr, trdets vxtform, stabilitet och struktur. Resultatet av denna inspektion ger un-derlag fr att utfra en korrekt beskrning.

    En biverkning av beskrning r risken fr utveckling av rta i stammen bakom och vid snittet. Ngra slkten som Aesculus, Betula Populus och Prunus har ett svagt frsvarssystem och drfr br snitten i dessa trdarter vara sm. Andra slkten som Platanus, Quercus, och Tilia har starkare frsvarssystem och tl drfr strre snitt. En annan biverkning r bildandet av vat-tenskott.

    4. Trdbeskrning

    4. Beskrningssnitt

    Slutligt snitt - figur 5Det r viktigt att en stor gren reduceras etappvis vid beskrning fr att undvika flkningsskador. Det sista innersta snittet kallas slutligt snitt. Diametern av ett slutligt snitt ska vara mindre n 1/3 av diametern p den stam eller gren som den skrs av ifrn och helst inte strre diametern 10 cm. Hellre 10 sm snitt n ett stort!.

    1

    2

    3

    5 6 7 8

    Levande gren med grenkrage - figur 6Stamved utvecklar ofta en grenkrage vid basen av grenen. Frekomsten av grenkrage varierar frn art till art och ven grenkragens tyd-lighet. Kragen bestr fr det mesta av stamved och drfr ska grenen skras av utanfr kragen, s nra grenkragen som mjligt. Skadar man grenkragen genom ovarsam beskrning skadar man ocks trdets frsvarssystem.

    Dd eller dende gren - figur 7Det skapas vanligen en grenkrage vid basen av en dd eller dende gren. Snittet ska d lggas utanfr grenkragen.

    Levande gren utan grenkrage - figur 8Snittet ska brja utanfr barkspret och flja stammen nedt, ttt inp stammen.

  • 8 | principer fr beskrning i malm

    Gren med invuxen bark - figur 9Snittet ska lggas nra inp stammen utan att sra denna.

    Tvrsnitt - figur 0Nr en konkurrerande stam ska tas bort lggs snittet ttt p den stam som ska sparas och utanfr barkspret. Placeringen av barkspret bestmmer vinkeln p snittet. Beskrningen ska gras d trdet r ungt fr att minimera skade-risken.

    Reduktionssnitt - figur Reduktionssnitt anvnds nr en gren eller krona ska reduceras i storlek. Diametern av den gren som ska sparas mste vara strre n 1/3 av diametern p den gren som tas bort. Snittet lggs ttt p den gren som tas bort men p utsidan av barkspret.

    9

    0

    Stora sr kan utveckla rta och vattenskott kan sl upp vid sidan av barkspret. Dessa onskade biverkningar ska tas med i vervgningen innan den hrda beskrningen utfrs.

    Toppkapningssnitt - figur Toppkapningssnitt r ett snitt d man tar bort toppskottet mellan sidogrenarna p trdet. Snit-tet ger allvarliga rtproblem och ska inte utfras.

  • principer fr beskrning i malm | 9

    4. Rtt rstid

    Den ur trdets synpunkt bsta tiden fr beskr-ning r frn och med juli till och med septem-ber. Trdets energifrrd r d tmligen stort och dess frsvarssystem helt aktivt. Srved och frsvarszoner bildas snabbt som skyddar mot invasion av skadegrare.

    Fr de flesta trdslag fr man ven under vrvin-tern (februari - april) ett bra resultat vid beskr-ningsinsatser. Temperaturen br dock inte vara lgre n -10 grader vid beskrningstillfllet.

    Vissa trdslag har en stark savstigning som med-fr ett kraftigt savflde vid beskrningsingrepp. Beroende p trdslag och vderlek s kan sav-stigningen brja redan omkring nyr och upphr inte helt frrn bladen r fullt utbildade.

    Trdslag som har ett mer eller mindre starkt sav-flde p vren, och som drfr inte ska beskras d, r lnn, bjrk, avenbok, korstrne, valnt, magnolia, vingnt, falsk akacia, pagodtrd och vindruva.

    4. Det unga trdet

    4.3.1 planteringsbeskrning

    P trd av en frstklassig plantskolekvalit med kvalitetsregler som fljer Grna nringens riksorganisation, GRO, br mycket f korrige-ringar utfras i planteringsskedet En mindre beskrning kan dock ibland behvas d ett trd r nyplanterat.

    Knckta och avslitna rtter inkortas till oskadad ved med en vass sekatr s att rena snittytor erhlls vilket i hg grad befrmjar bildningen av kallus (cellproduktion som vervallar srytan) och utvxten av nya rt-ter.

    I kronan avlgsnas endast avbrutna, skadade grenar och helt felriktade mindre grenar. Konkurrerande toppskott tas bort frst ret efter plantering d trdet r i god vxt.

    Det r viktigt att i gatutrdens unga skede arbeta med uppbyggnadsbeskrning. Hr ekarna utmed Limhamnsvgen

  • 0 | principer fr beskrning i malm

    Nr man vl lyckats n en god etablering av trdet s r uppbyggnadsbeskrningen den mest betydelsefulla av alla trdvrdstgrder fr att skapa vackra och funktionsdugliga svl gatutrd som parktrd.

    Den vergripande mlsttningen r att i god tid rtta till trdets vxtstt s att framtida tekniska svagheter undviks och att trdet fr ett vackert och fr platsen ndamlsenligt vxtstt.

    Uppbyggnadsbeskrningen ska pbrjas s snart trdet etablerat sig, det vill sga nor-malt efter tv/tre vxtssonger p den nya vxtplatsen.

    Hos de flesta gatutrd r det ndvndigt att forma kronorna s att de fr en genomgen-de stam som medger en successiv hjning av kronorna. Detta fr att tillgodose trafikens krav p fritt trafikutrymme.

    Obeskuret ungt trd

    4.3.2 Uppbyggnadsbeskrning Hjning av trdkronan br gras med ett mellansteg med sommarbeskrning, s.k. pin-cering. Vid behov kan man d f nya grenar att vxa ut.

    Ett av de allvarligaste hllfasthetsproblemen r nr det bildas dubbla stammar som en fljd av att det i toppen av trdet bildats tv eller flera toppknoppar (terminalknoppar). Vanligtvis har sdana stammar en svag sam-manvxning med bl a invuxen bark. Dessa extra toppar ska s tidigt som mjligt skras bort, lmpligen redan nr de endast bestr av ett eller tvriga skott och absolut innan de utvecklas till en regelrtt dubbelstam (se ven kap. 6.2).

    Grenar med en liten vinkel mot stammen fr ofta en svag infstning och risken att det bil-das invuxen bark, som gr infstningen nnu svagare, kar betydligt. Drfr ska sdana felaktigheter rttas till s snart som mjligt och grenar med liten vinkel mot stammen tas bort.

    Uppbyggnadsbeskuret

  • principer fr beskrning i malm |

    4.4.1 kronreducering

    Det br alltid vara en mlsttning att trdet fritt skall f utveckla sin krona p ett typiskt stt fr den specifika arten. Det r dock sllan som trd p torg och utmed gator kan tilltas f en helt fri utveckling av kronan.

    Frutom den uppbyggnadsbeskrning som alla trd mste genomg fr att f en lmplig stam-hjd och en stark uppbyggnad av grenverket, s uppstr ofta under ett trds lnga livstid krav p att kronan mste reduceras av en eller annan anledning. Det r viktigt att s tidigt som mjligt uppmrksamma de trd som har ftt en placering som inte medger att deras kronor kan tilltas f en maximal utveckling.

    Genom att i god tid korta in de grenar som brjar strcka sig mot husfasader, belysningsar-maturer eller in ver tomtgrnser s kan kronans volym reduceras och formen anpassas i mycket hg grad utan att ingreppet frstr trdets utse-ende. Ett stende krav d man kronreducerar ett trd r att trdets balans skall vidmakthllas.

    4.4 Det mogna trdet

    Obeskuret trd Uttunnad krona Kronreducerad krona

    Skulle en mycket kraftig volymreducering bli ndvndig p grund av att situationen runt trdet frndras s br en avverkning och nyplantering med lmpligare trdslag starkt vervgas som alternativ till en eventuell hamling. Se vidare kap. 4.5.1.

    Vilken tgrd som vljs r dock beroende av i frsta hand trdets betydelse fr stadsrummet men ven av trdslag, trdets lder och vitalitet.

  • | principer fr beskrning i malm

    4.5.1 Hamling

    Reducering av en trdkrona r ingen normal sktseltgrd fr ett trd under ngot skede av dess utveckling. Mlsttningen mste vara att framfrallt parktrd men ven gatutrd ska ha mjlighet till en fri utveckling av kronan s att de fr ett naturligt och arttypiskt utseende. Det upp-kommer dock i praktiken situationer dr kronan av olika anledningar behver reduceras.

    Omkringliggande stadsbyggnadsfrndringar som pverkar trdets frutsttningar.

    Alltfr kraftigvxande trdslag har planterats och trdet brjar drfr komma i kontakt med byggnader eller orsakar andra problem.

    Trden r satta alltfr ttt.

    Rtskador i stammen gr trdet riskabelt pga. tidigare hamlingstgrder.

    En kraftig hamling av kronan fr av flera skl inte tillgripas fr att reducera kronan. Trdets naturliga sknhet och vxtstt frstrs d fr all framtid och de stora beskrningssr som ound-vikligen uppstr leder ofta till kraftiga rtangrepp som frkortar trdets kvarvarande livslngd avsevrt.

    I Malm finns ett stort antal gatu- och parktrd som under 1960- och 70- talen blev kronreduce-rade genom hrda hamlingar. Fr dessa trd kan s.k. terhamling vara den enda lsningen.

    Har stympningen orsakat alltfr stora rtan-grepp i stammen s kan det vara ndvndigt att terhamla alla grenar helt till stympningsstllet med vissa rs mellanrum fr hllfasthetens skull. Denna tgrd strider mot tidigare presenterade regler vad gller svl snittstorlek som toppkap-ningssnitt. Dock kan detta nd vara lsningen d valet annars str mellan det och att flla trdet.

    4.5 Det gamla trdet

    Bilden ovan visar p hamling av lind som utfrdes p 70-talet och som orsakat problem fr trden. Beslut togs vintern 006 att terhamla trdet (se nedan) fr att undvika instabi-litet.

  • principer fr beskrning i malm |

    4.5 Det gamla trdet 4.5.2 kronrestaurering

    Avsikten med kronrestaurering r att bygga upp en ny krona p friska och stabila grenar. Skadade och dda grenar skall skras tillbaka intill frisk ved.

    Kronrestaurering anvnds p gamla, vrdefulla trd som har mist sin naturliga form och struktur vid stormskador, toppkapning, topptorka eller sjukdom. Kronrestaurering kan utfras p mnga slkten. Dock r det svrare att anvnda sig av denna metod nr det gller vissa arter som exem-pelvis bok och bjrk.

    Kronrestaurering krver experthjlp frn arbo-rister. De insatser som ska gras r ofta kompli-cerade och krver svl utbildning som speciella redskap.

    Kronrestaurering p gamla trd kan gras i flera etapper med intervall p ngra r. Det ger trdets frsvarssystem mjlighet att bli aktiverade, innan de slutliga beskrningsnitten utfrs.

    Om trdet blir skadat eller kraftigt tillbakaskuret, kommer det bildas mycket vattenskott. D vat-tenskott har dlig frankring i gammal ved, br skotten generellt skras tillbaka vart 3 - 5 r.

    Obeskuret gammalt trd

    Uppstamning av gammalt trd Uttunning av gammal krona Kronreducering

  • 4 | principer fr beskrning i malm

    4.6.1 arkadklippta trd

    Olika typer av formklippta trd ssom arkader, spoltrd och konformade trd r mycket upp-mrksammade arkitektoniska inslag i Malms stadsmilj. De utgr starka rumsbildande och perspektivfrstrkande element med sina strikta former och tillfr samtidigt liv till stadsmiljn genom sin dubbelnatur att fungera bde som formelement och som biologiska element.

    Med sitt behov av stora rliga underhllsinsatser kan inte formklippta trd, av ekonomiska skl, anvndas annat n i miljer som har en hg prioritering. Vid sktsel av formklippta trd br fljande synpunkter beaktas:

    Trd som ska bli pyramid- eller pelarfor-made ska frn brjan vara enstammiga.

    Klippning br i de allra flesta fall utfras rligen fr att erhlla en tillrckligt fast form p trdet.

    Nr det formklippta trdet brjar uppn sin nskade storlek s lggs den nya klippytan s nra fregende rs klippning som det r mjligt utan att orsaka skador p den ldre veden.

    Fr att behlla en nskad storlek p arka-der och andra formklippta trd trots den rliga volymkningen som sker, s mste en hrdare inskrning ske med vissa rs mel-lanrum dr ven en del av den ldre veden skrs bort.

    Vid klippning av arkader med hjullastarmon-terat hckklippningsaggregat, som i dag r den mest frekommande tekniken, s mste en viss manuell efterputsning ske av sargade klippytor och ofullstndigt avklippta skott. Observera att ven undersidan p en arkad ska klippas ven om en del luckor finns p grund av att vissa grenar dtt av den starka skuggningen.

    4.6 Formklippning

    De arkadklippta lindarna p S:t Pauli kyrkogata och Magistratsparkens hng-bok r tv fina exempel p formklippta trd i Malm.

  • principer fr beskrning i malm | 5

    4.6 Formklippning 4.6.2 stubbapilar

    Till de mest typiskt sknska freteelserna hr de stubbade pilarna. P de platser dr det finns utrymme fr traditionellt sktta pilar ska de sk-tas enligt fljande:

    Vart 3:e-5:e r, beroende p vxtkraft och placering, hamlas pilarna in helt och hllet. Alla skott skrs vid grenkragens ytterkant eller upp till en centimeter utanfr fr att bygga upp stubbapilens "huvud".

    Alla skott p pilen klipps fr att helt befria pilen frn pilskorv och andra svampsjuk-domar som vervintrar p rsskotten. Fr bekmpning av dessa sjukdomar, som under senare r blivit ett kande problem, r ham-ling en utmrkt behandlingsmetod och efter svra skorvr br av saneringsskl en s stor del som mjligt av hamlingen tidigarelggas.

    De skott som slr ut p stammen och vid stambasen br tas s ttt in p stammen som mjligt fr att i ngon mn reducera skott-skjutningen. De skall avlgsnas rligen fr att stubbapilen skall erhlla sitt typiska utseende.

    ldre stubbapilar blir mycket karaktrsfulla skulpturer som s smningom frsvagas alltmer av rta i stammen. Eftersom de l-derstigna pilarna har det strsta estetiska och biologiska vrdet s br de behllas s lnge som mjligt.

    Ett problem som uppsttt r att mnga av dessa pilerader och aller r planterade nra cykelbanor och krbanor. Den kraftiga skottskjutning, som r en fljd av inhamlingen, kan redan efter frsta vxtssongen komma i konflikt med cykel- och biltrafik. Detta medfr att mnga stubbapilar mste skras in helt eller delvis varje r i stllet fr vart tredje till vart femte r.

    ldre stubbapilar frsvagas alltmer p.g.a. rta i stammen. De skall dock i mjligaste mn bevaras d de har ett hgt kulturhistoriskt vrde.

  • 6 | principer fr beskrning i malm

    4.6.3 siktlinjer i parker

    Att underhlla siktlinjer som passerar genom trdbestnd innebr ett omfattande och avance-rat beskrningsarbete. Om trden r hga som i Pildammsparken (fr nrvarande ca 30 m) s medfr en sdan tgrd att perspektivknslan frstrks i mycket hg grad vilket kan motivera de ganska stora kostnader som detta underhll medfr.

    Fr att i mjligaste mn hlla kostnaden nere s r det nskvrt att klippningsintervallet r s lngt som mjligt. Fr ett trdslag som bok kan dock inte intervallet vara alltfr lngt d risken i s fall r verhngande att alltfr stor del av de kapade grenarna helt dr och lmnar svrlkta ppningar i den grna vgg som efterstrvas.

    Ett klippningsintervall p tre r ger ett tillfreds-stllande klippresultat. Detta frhllandevis korta klippningsintervall medfr frutom ett gott resultat ocks att man d fortfarande kan utnyttja hcksaxar fr klippningen och kan undvika en tidsdande klippning med sekatrer. En klipp-ning av den nedre delen av trden upp till 11 meters hjd kan utfras med en hjullastarmonte-rad hcksax.

    Pildammsparkens strikt beskurna siktlinjer ger en tydlig karaktr t parken.

    Vintern 007 genomfrdes klippning av bokarna utmed Baltiska vgen med en hjullastarmonterad hcksax.

  • principer fr beskrning i malm | 7

    4.7 Stamskott/vattenskottVissa trdslag har en mer eller mindre utprglad frmga att under vissa frutsttningar bilda skott som till synes springer direkt ut frn barken p stam eller grova grenar. Detta r en frmga som r mycket positiv fr trdets mjlighet att verleva stormskador och brand mm. Den medfr dessvrre ocks mycket extra arbete i stadsmiljer d mnga stamtrd stndigt skjuter nya skott p det som enligt vra nskeml borde vara kvistfria stammar. I sdana miljer frdrvar dessa stamskott trdens utseende och r i hg grad ett hinder fr gng eller cykeltrafik som ofta passerar nra trdstammarna.

    De trd som i frsta hand har denna frmga att bilda vattenskott r lind, alm, ek, poppel, al och pil. Frmst r det i gamla aller som det fre-kommer rikligt med stamskott, speciellt i lind-al-ler.

    Den behandling som ger ett acceptabelt resul-tat r att skotten kapas varje r, s nra stam-men som mjligt under juli eller augusti mnad. Vattenstamskott skall allra helst dras bort s att sovande knoppar ej startar ny skottvxt. Detta r extra viktigt p nyplanterade trd.

    I estetiskt knsliga miljer kan stamskotten i besvrliga fall behva avlgsnas en extra omgng p frsommaren.

    Lindar har en stor frmga att bilda stamskott.

  • 8 | principer fr beskrning i malm

    5. Busk- och rosbeskrning

    Precis som med trd r mlet att beskra frivx-ande buskar s lite som mjligt. I vissa fall kan dock buskar m bra av en beskrning fr att fr-yngras och vitaliseras. Nr det gller rosor och formklippta buskar krver de terkommande beskrningsinsatser.

    5. Planteringsbeskrning

    5. Fryngringsbeskrning

    En frivxande buske kan behva beskras vid planteringen fr att f nskvrd form. Det hand-lar om att ta bort dda och onskade grenar och skott. En buske med ett alltfr glest grenverk kan behva en planteringsbeskrning fr att f ett ttare vxtstt. Man br bygga upp busken p ett antal huvudgrenar, annars finns stor risk att busken upplevs som en trasslig hrva av grenar som nter mot varandra.

    Fryngringsbeskrning grs nr en buske blivit bar nertill, nr grenverket blivit kalt och glest lvkltt och nr busken blommar dligt.

    De arter som r svrfryngrade ssom Cotoneas-ter, Chaenomeles, Exochorda, Hippophae, Ma-lus, Prunus, Potentilla, Rhododendron, Corylus och lvfllande Lonicera kan inte skras ner helt och hllet. Man fr d fryngra genom en suc-cessiv grengallring under ngra r. Grengallring kan ocks anvndas nr man skall reducera en buske och ingreppet skall synas s lite som mj-ligt. Fr extra vrdefulla buskar som str strate-giskt placerade, r grengallring alltid att fredra framfr nedskrning.

    5.2.1 grengallring

    Successiv grengallring

    Grengallringen inleds med att ngra ldre grenar avlgsnas. Grenarna vljs i buskens mitt, s att ingreppet mrks s lite som mjligt. Samtidigt mste beskrningen vara av en sdan omfattning s att tillrckligt med ljus nr ner i busken, fr att nya skott ska bildas.

    Genom att upprepa proceduren under ett par r kan busken i sin helhet fryngras. Grengallringen av lvfllande buskar grs p sensommaren och fram till lvfllningen. Stdsegrna buskar beskrs lmpligen p vren.

    Avsikten r att erstta det gamla, svaga gren-verket med unga friska skott. Mjligheten att stadkomma en fryngring varierar frn art till art, beronde p artens frmga att bryta nya skott frn ldre ved.

    Flera arter kan inte fryngras vare sig med ned-skrning eller grengallring utan mste bytas ut nr de vanpryder sin plats. Det gller bl.a Hama-melis, Laburnum, Magnolia, Prunus, Viburnum (utom V. opulus) och Genista (utom G. tincto-ria), Cytisus och Rhus.

  • principer fr beskrning i malm | 9

    5.2.2 nedskrning

    Nedskrning eller radikalbeskrning anvnds fr lttfryngrade arter ssom Aronia, Aralia, Buddleia, Corylus, Cotinus, vissa Cornus, Cra-taegus, Forsythia, Deutzia, Elaeagnus, Kerria, Kolkwitzia, Ligustrum, Lycium, Lonicera nitida, Potentilla, Philadelphus, Salix, Sambucus, Spirea, Symphoricarpus, Syringa, Tamarix och Weigela. Buskarna skrs ned till max 20 centimeters hjd. Ett strre buskage skrs ner i omgngar under en trersperiod fr att s lite mjligt stra djurlivet. D tas delar av buskaget bort eller varannan, var tredje buske.

    Nedskrning br kompletteras med en jordfr-bttring d buskarna frlorar mycket energi vid denna insats och drfr behver kompenseras med ny energi.

    5.2.3 rosor

    Parkrosor behandlas som frivxande buskar enligt ovan. De behver ingen regelbunden be-skrning. Kltterrosor och rabattrosor behver dremot rlig terkommande beskrning. Rosor beskrs fr att hlla plantan grnskande nda ner frn basen och fr att f en riklig blomning. Rosor beskrs p vren, nr bjrklvens blad r som musron. Nr grenar kortas in, lggs snittet ovanfr ett uttriktat ga. Vildskott frn rothalsen och dd och sjuk ved ska avlgsnas. Skotten dras eller grvs loss. Fr tehybrider, polyantha och floribundarosor ska gamla grenar, ldre n 3 r, avlgsnas. Fjolrsveden skrs dref-ter ner till 10-15 cm.

    Kltterrosor indelas i engngsblommande sorter som blommar p fjolrsskott och terblom-mande sorter som blommar p rsskott och p ldre grenar. Fr den frsta gruppen gller att regelbundet ta bort de ldsta grenarna vid basen. Fr den andra gruppen tas konkurrerande skott bort samtidigt som nya skott bevaras som kan erstta gamla skott.

    En hck med Kolkwitzia som skars ned vintern 006. Redan efter en ssong r den ver meter hg.

    rsskott efter fryngringsbeskrning genom nedskrning.

    Silvias Rosentrdgrd i Pildammsparken har ett stort inslag av frdlade rosor.

  • 0 | principer fr beskrning i malm

    5. Formbeskrning

    5.3.1 lvfllande hckar

    Vinterklippning tillmpas under uppbyggnads-skedet. I uppbyggnadsbeskrning av hckar skiljer man mellan hckar som byggts upp med genomgende stam som bok, avenbok, (som ofta planteras med stdpinnar) och hckar som byggts upp som buskar d.v.s. rikligt frgrenade frn basen. Hckar med genomgende stam ska inte toppskras frrn freskriven hjd uppntts. Fr hckar utan genomgende stam grs beskr-ningen etappvis. Se illustrationer till vnster.

    Frsta beskrningen grs 1 - 1,5 r efter planteringen, d skrs buskarna ner till 10 -15 cm hjd.

    Andra vintern klipps hcken s att ca 20 cm av rstillvxten terstr. Frsta och andra ret klipps sidornas utstickande skott.

    Tredje ret klipps sidorna s att hcken smalnar av mot toppen. Varje r lggs den nya klippningen ca 5 cm utanfr fregende rs yta.

    Nr hcken ntt sin fulla hjd vergr man frn vinterbeskrning till sommarbeskrning tv gnger om ret. Hcken klipps i mitten av juni respektive i slutet av augusti-oktober. Beskrning av sidorna och toppen sker ett li-tet stycke utanfr fregende rs beskrning.

    5.3.2 stdsegrna hckar

    Stdsegrna hckar br helst beskras i maj eller augusti. Vid vinterbeskrning fr det aldrig ske senare n mars mnad. Klipps hcken senare kan solen brnna partier som frut varit skyddade. Liksom med avenbok och bok fr toppskotten inte klippas frrn freskriven hjd uppntts. Frst drefter kan sidorna klippas in hrt och toppskotten skras av. Att fryngringsbeskra stdsegrna hckar r svrt. Idegran och liguster r dock tliga och klarar en hrd tillbakaskrning-ar ven som ldre.

    :a ret fr buskar utan genomg-ende stam, ssom t.ex. liguster.

    Andra ret

    Tredje ret Slutlig form

    Nyplanterad avenbokshck.

    Klippta idegranshckar inramar Slottstrdgrden.

  • principer fr beskrning i malm |

    5. Formbeskrning

    6.1 Uppstamning

    Fr att ett trd, dr kronan mste hjas, ska be-vara ett vxtmssigt optimalt tillstnd br frhl-landet mellan stam och krona inte verskrida 1:2. Det betyder att kronans hjd ska vara dubbelt s hg som stamhjden. Trden fr drfr inte stammas upp hgre n till 1/3 av trdets total-hjd. Detta frhllande mellan stam och krona innebr att trdet ser harmoniskt ut.

    Fr att trden inte ska komma i konflikt med bilister, cyklister och gende krvs det att trd som str utmed krbanor uppstammas. Fr Malms del gller att uppstamning av gatutrd ska gras upp till 4,7 m fri hjd. Detta fr att inte hga fordon ska slita loss grenar frn trden med skadestndskrav och trdskador som fljd. Uppstamning av gatutrd och s.k. fri hjd r ett krav p gatukontoret som vghllare och str uttalat i lokala trafikfrordningen.

    I vissa fall kan dock avsteg frn denna regel vara ndvndig. Det gller d en bedmning grs att trden helt tappar sin balans om trdhjning upp

    6. Grundlggande funktionskrav

    till 4,7 meter utfrs och dr utseendet fr gatu-rummet bedms som viktigare. Invid gngvgar och cykelvgar och p torgytor krvs en frihjd p 2,6 m.

    Innan trden nr sin fullhjd ska trden inte uppstammas till dessa hjder. Trden kan ge ett obalanserat intryck med en alltfr liten krona i frhllande till stam. I trdens tidiga skeden kan det rcka att hlla deras kronor smala med hjlp av uppbyggnadsbeskrning.

    Trd i parker och naturomrden ska f utveckla sin naturliga form och sitt naturliga uttryck och behver inte uppstammas. Trden ska efter upp-byggnadsbeskrning (se kap. 4.3.2) ges mjlighet att vxa helt fritt. Uppstamning kan dock bli aktuell invid gngvgar och sittplatser och fr att ka trygghetsknslan.

    Fr att uppn ett harmoniskt trd skall kronan utgra minst / av trdets totalhjd.

    Fas 1: Det nyplanterade trdet har en smal krona som inte rcker ut ver krbana.

    Fas 2: Trdet stammas upp och utvecklar en bredare krona som upp till 4,7 meter hjd avpassas till fordon.

    Fas 3: Trdet r uppstammat till 4,7 meters hjd och kronan kan utvecklas fritt ver krbanan.

    /

    /

  • | principer fr beskrning i malm

    Trd som har en genomgende stam frn roten och upp genom kronan r normalt mer stabila och skra n trd som frgrenar sig i flera stam-mar. Den genomgende stammen ska ndvn-digtvis inte vara rt, men ska tydligt mrkas genom kronan. Den genomgende stammen ska fortstta upp till 2/3 av trdet frvntade total-hjd.

    Det r vanligt att det bildas tv eller flera termi-nalknoppar p samma toppskott som kan bilda tv eller flera likvrdiga stammar. Dessa stammar har en smre sammanvxning n vad normala grenar har gentemot stammen. De har inte heller ngon grenkrage med naturliga frsvarszoner som skyddar den gemensamma stammen frn att infekteras av rta om en av topparna skulle skadas och infekteras av ngon svampsjukdom.

    Problemet med dubbeltoppar kan undvikas eller minskas om man:

    vid besiktning av vxtinkpet inte accepterar felaktigt vxta trd.

    alltid byter unga trd som vandaliseras och d speciellt arter som har svrt att bilda ny genomgende stam ssom ek och hstkas-tanj.

    s tidigt som mjligt avlgsnar en konkur-rerande stam.

    Nr det bildats grvre dubbelstammar p grund av utebliven uppbyggnadsbeskrning omvandlar trdet den ena stammen till en gren. Man mste d ta bort denna gren fr att minska risken fr spjlkning. Se ven figur 3 p s.6 och figur 11 p s.8.

    Nr det gller parktrd kan dock de trd som saknar genomgende stam bli de mest karak-trsfulla solitrerna. Dessa trd ska givetvis inte korrigeras.

    6. Genomgende stam

    En ek p Freningsgatan som saknar genomgende stam.

    Den flikbladiga boken i Kungsparken r ett av Malms finaste exempel p ett flerstammigt parktrd

    Ett vlvuxet pagodtrd p Triangeln.

  • principer fr beskrning i malm |

    Diskussionen kring upplevelsen av otrygghet i vra stder har under de senaste ren kommit alltmer i fokus. Mnga malmbor har i enkt-underskningar som genomfrts de senaste ren uttryckt att de upplever Malm som en otrygg stad att leva i. Det r ett viktigt ml fr alla som arbetar inom Malm stad att se till s att dessa typer av knslor minimeras. Gatukontoret har ansvar fr att skta och vrda de offentliga ytorna och har drmed ven ett ansvar att arbeta fr att trygghetsknslan i det offentliga rummet ska ka.

    De tgrder som Gatukontoret arbetat med-vad gller trygghet r dels att f mnniskor att utnyttja parker, torg och gator i strre omfatt-ning genom att ka attraktiviteten och skapa fler mtesplatser. Dels att se ver belysning och vegetation p platser som upplevs som otrygga

    Nr det gller beskrningrstgrder fr att ka knslan av trygghet har insatserna under de se-naste ren koncentrerats p fljande:

    att ta bort och glesa ur buskage invid mrka och otrygga platser som exempelvis gng- och cykeltunnlar.

    att hja trdkronor och glesa ur buskage fr att ka verblickbarheten i parker och p platser som upplevs som otrygga.

    6. Trygghetsbeskrning

    Fre tgrd:G/c-tunnel dr

    buskage bidrog till en knsla av

    otrygghet.

    Efter tgrd:Samma tunnel dr

    buskarna tagits bort fr att ka

    tryggheten.

    Trygghetsbeskrning genomfrd i Segevng. Bilderna beskriver fre och efter beskrningen genomfrdes 00.

  • 4 | principer fr beskrning i malm

    Buskars utbredning p allmn platsmark fr inte inkrkta p trafikskerheten, inte heller skymma skyltar, trafikmrken och belysningsarmaturer. Gatukontoret stller samma krav p privata fast-ighetsgare vad gller vxtlighet fr att undvika att trafikolyckor sker.

    Tomter skall, oavsett om de har tagits i an-sprk fr bebyggelse eller inte, hllas i vrdat skick. De skall sktas s att betydande olgen-heter fr omgivningen och fr trafiken inte uppkommer och s att risken fr olycksfall begrnsas. (PBL 3 kap 17)

    Av denna anledning krver gatukontoret att fri sikt hlls i gatukorsningar Detta fr att trafikan-ter ska hinna upptcka varandra och p s stt undvika olyckor.

    Vid utfarter mot gata ska vxter inte vara hgre n 0,80 meter inom markerad sikttriangel (se bild 1). Sikten ska vara fri minst 2, 5 meter frn gatan eller gngbanan.

    Vid gatukorsningar ska vxter inte heller bli h-gre n 0,8 meter i en siktrriangel som strcker sig minst 10 meter t vardera hll. Se bild 2.

    6.4 Beskrning fr att ka trafikskerhet

    Vid utfarter ska sikttrianglar hllas fria frn vegetation fr att frhindra trafikolyckor.

    Vid gatukorsningar ska vegetation p samma stt hllas nere.

  • principer fr beskrning i malm | 5

    Den solitra blodboken p Gustav Adolfs torg.

    7. Typer av trd i Malm

    Hr fljer en genomgng av de trd som fre-kommer i Malm inte bara med utgngspunkt fr beskrning utan ocks med tanke p pla-cering, typ av trd, uttryck och sktselinsatser. Denna genomgng bildar basen fr resonemang-et kring hur man ska beskra trd. Ett trd mste bedmmas efter var det r placerat, i vilken typ av stadsrum. Men ocks utifrn tanken med trdet. Vilken funktion har det och vilket arkitek-toniskt uttryck ska det beskriva?

    Uppdelningen i olika typer av trd har ocks betydelse i diskussionen med entreprenrer och i dialogen med malmborna. En bild som beskriver stadens olika kategorier av trd gr det lttare. Alla fr samma utgngspunkt vid diskus-sioner som rr eventuella beskrningar.

    7. Solitra trd

    7.2.1 solitra torgtrd

    Det solitra torgtrdet str fr sig sjlv och ska kunna utvecklas fritt. Upplevelsen och mlet med trdet r det ska bli storslaget och ibland ocks skulpturalt.

    Malms kanske frmsta exempel p ett solitrt torgtrd r blodboken p Gustav Adolfs torg, trdet som juletid frvandlas till Malms jultrd.

    Torgtrd ska s lngt som mjligt utveck-las fritt. Trdet ska endast beskras undan-tagsvis, exempelvis d trdets nedre grenar blir till hinder fr gende.

    Solitrt frivxande almar p Lilla torg som hr r psksmyckade.

  • 6 | principer fr beskrning i malm

    7. Gatutrd

    7.3.1 alltrd

    Aller har lnge varit ett stt att markera ett viktigt ett strk eller en entr till en byggnad. En del aller r kulturhistoriska rester, men de allra flesta r planterade i modern tid. Alltrd har oftast begrnsad plats och mste anpassas till de krav som trafiken stller.

    Alltrd invid gata krver hjning av trd-krona upptill 4,7 meter. Fr att trden inte ska bli obalanserade krvs det att hjning-en grs likformig

    Trd som p sikt blir stora trdvolymer kommer krva terkommande bekrnings-insatser d hjning av kronan r ett krav som stlls p gatukontoret som vghllare.

    Den gamla almalln ut mot Valdermarso planterades i slutet av 800-talet. Almarna erstts nu efterhand med lind.

    7.2.2 solitra parktrd

    Trden i en park r det som ger parken dess karaktr. Trd placerade i grupper eller solitrt placerade trd ger olika innehll och upplevelser.

    Parktrd ska i de allra flesta fall vara helt frivxande. Beskrning av dessa ska endast ske i undantagsfall som vid sittplatser och utmed gng- och cykelvgar.

    Grenar som sveper utmed marken ska bibehllas. Grsklippningen fr st tillbaka fr trdens naturliga vxtstt och hjning av kronor ska undvikas.

    Exempel p frivxande parktrd i Magistratsparken som endast i undantagsfall skall bekras.

  • principer fr beskrning i malm | 7

    7.4 Formklippta trd

    7.4.1 arkadklippta trd

    P vissa av stadens torg och gator finns trd som fomklipps. Trden r arkitektoniska och upplevs som tydliga volymer och vggar.

    Att arkadklippa trd r en exklusiv sktsel-tgrd som ska vljas med restriktivitet.

    Att erhlla vackra arkadklippta trd krver att beskrrningsinsatserna sker frn det att trden r sm. Arkadklippning fr aldrig bli en ndlsning fr att ett trd har blivit fr stort .

    Klippning utfres rligen. Vid klippning med hjullastarmonterat hckklippningsag-gregat mste en viss manuell efterputsning ske.

    P Triangeln finns fina exempel p formklippta plataner.

    7.3.2 Trdrad i mittremsa

    Utmed mnga av Malms gator r en trdrad planterad i mitten av gatan. Det beror mnga gnger p att gatorna tidigare haft sprvagnar som lpt i mitten av gatorna. Nr dessa frsvann ersattes de med trd fr att gatorna inte skulle uppfattas som s breda. Ett sdant exempel r ekraden utmed Bergsgatan som planterades 1986.

    Trd i mittremsor har ofta en begrnsad yta till sitt frfogande och mste precis som alltrd anpassas till de krav som bil-trafiken stller med hjning av trdkronan upp till 4,7 meter.

    Ekarna planterades 986 i den breda mittremsan p Bergsgatan.

  • 8 | principer fr beskrning i malm

    7.4.2 formklippta parktrd

    Formklippta parktrd r en sktseltgrd som skapar en tydlig karaktr t en park eller en plats. Malm har ett stort inslag av formklippta park-trd, frmst i Pildammsparken. Fr Erik-Blow Hbe, som ritade parken p 1920-talet, var de formklippta boktrden en oerhrt viktig ingredi-ens fr att skapa en nyklassicistisk, formalistisk park. Magistratsparkens hngbok r ett annat exempel p ett formklippt parktrd dr trdets speciella hngkaraktr frstrks av att trdets undersida klipps helt horisontellt.

    Siktlinjer i parker klipps var tredje r med hjullastarmonterat aggregat. Magistratspar-kens bok klipps manuellt rligen.

    7.5 Stubbapilar

    Skne r knt fr sina stubbade vitpilar. De planterades p landsbygden som grnsmarkering-ar p kermarken och utmed landsvgar. Malm har forsatt traditionen med stubbapilar och har mnga trdrader med nyplanterade pilar.

    Att nyplantera pilar med avsikten att de skall bli stubbapilar medfr hga terkom-mande sktselkostnader .

    Vart tredje till femte r hamlas stubbapi-larna in helt.

    De formklippta bokarna i Pildammsparken skapar ett arkitektoniskt fullndat rum.

    Hr ett exempel p relativt nyplanterade stubbapilar i Bellevueparken.

  • principer fr beskrning i malm | 9

    7.7 Skog

    7.7.1 skogsomrden

    I mnga av Malms ldre parker finns rena skogsbestnd som r resultatet av planteringar som gjordes i slutet av 1800-talet och i brjan av 1900-talet. De r idag en stor tillgng fr malm-borna som rekreativa platser

    Omrden med skog ska vara frivxande. Den beskrning som hr ska utfras r borttagning av dda grenar och grenar ver och invid gngvgar som hindrar framkomligheten.

    Med jmna mellanrum kan rjning beh-vas d skottuppslag av arter ssom flder och alm annars riskerar att ta ver.

    7.6 Hamlade trd

    Hamling krver tuffa terkommande bekr-ningstgrder som endast f trdarter klarar. I Malm finns mnga exempel p trdrader utmed gator som har skurits in och hamlats mycket hrt under 1960- och 1970-talen. Fr att rdda dessa trd kan det vara nrvndigt att starta terham-ling:

    Hamling r en mycket hrdhnt hantering av ett trd och br drfr anvndas med stor restriktivitet.

    Att hamla ett trd innebr att denna beskrningsmetod mste fortstta med ett tidsintervall p 5 - 10 r. Riskerna r an-nars stora att det bildas rta i trden.

    Lindarna p Johanneslustvgen hamlades vintern 004 och trden har redan ftt en kraftig och frisk tervxt.

    Den frn brjan naturlika planteringen runt Tallriken i Pildammsparken r idag ett skogslikt bestnd.

  • 0 | principer fr beskrning i malm

    7.7.2 naturlik plantering

    Under 1980-talet planterades mnga av miljon-programmens parker med naturlika planteringar fr att frbttra parkomrden som upplevdes som kala och trkiga. Likas skapades under 1980-talet tv av Malms rekreationsomrden med samma metod, Bulltoftaparken och Kg-linge rekreationsomrde.

    Planteringarna bestr av olika vxtsamhllen med olika artsammansttningar . Dessa planteringar r nu p vg att bli riktiga skogsbestnd, men kr-ver fr att n dit hrda gallringstgrder annars riskerat bestnden bli snriga och ogenomtrng-liga buskage. Behovet av trygghetsbeskrningar r extra stort i miljonprogrammens planteringar.

    Naturlika planteringar krver en sktsel-plan med ett klart uttalat slutml. Planen skall tas fram redan i planeringskedet. I sktselplanen beskrivs de sktselinsatser vad gller gallringstgrder som ska utfras inom den nrmaste tiorsperiden.

    Kroksbcksparkens naturlika planteringar planterades 984 och brjar upple-vas som skog.

  • principer fr beskrning i malm |

    Solitra buskar ska endast beskras i un-dantagsfall.

    Fr att slippa beskrning br busken place-ras s fritt som mjligt

    8. Typer av buskar i Malm

    Liksom fr trd finns det olika kategorier av buskar och rosor som skapar olika karaktrer t stadsrum och parker. En solitrbuske som str stolt i sin ensamhet r en helt annan sak n ett strikt klippt avenbokshck. Givetvis krver dessa olika typer av buskar ocks olika insatser vad gl-ler bl.a beskrning.

    Hr fljer en genomgng av de typer av buskar som finns i Malm och hur de ska beskras.

    8. Solitra buskarI mnga av Malms parker finns prydnadsbuskar som i frsta hand r planterade fr sitt pryd-nadsvrde. Solitrbuskar kan st ensamma eller i mindre grupper och de ska utvecklas p ett fr arten typiskt stt vad gller blomning, vxtstt, bladverk, fruktsttning mm.

    Klippta avenbok-hckar avgrnsar

    rummen vid Bloms-tergatan i Pildamm-

    sparken

    Solitra syrnbuskar p Falsterboplan.

  • | principer fr beskrning i malm

    .

    8. Slutna buskage

    8. Hckar8.3.1 frivxande hckar

    Frivxande, slutna buskage r tillsammans med trden den viktigaste ingrediensen i vra parker. Buskarna r rumsbildande och har stor betydelse fr att skapa l och skydd fr svl djur som mnniskor. Genom sin sknhet vad gller blom-ning, fruktsttning och bladverk ger de ocks trivsel till vra stadsrum.

    Slutna buskage ska inte beskras annat n i undantagsfall och d busken r i behov av revitalisering

    Fr att slippa beskrning placeras buskage av sm buskar med ca 0,6 meters avstnd frn gator och gngvgar och stora buskar 1,5 meter ifrn.

    Anvnds p samma stt som frivxande, slutna buskage men hr r artvalet ett och samma och formen strikt. Anvnds d man vill uppn en mer tydlig rumsavgrnsing.

    Beskrning grs endast i undantagsfall, d hcken orsakar problem som har att gra med sikt och trygghet.

    Med lnga tidsintervall kan revitalisering av hcken bli ndvndig. D skrs busken ned helt fr att sedan sl nya friska skott.

    Frivxande slutet buskage vid den lilla dammen i Pildammsparken

    Frivxande oxbrshck i Kllngen

  • principer fr beskrning i malm |

    8.3.2 formklippta hckar

    8.3.3 Hckar i mittremsor

    En klippt hck ger en tydlig rumsavgrnsning och r ett ofta anvnt vegetationselement. I Mal-ms parker finns mnga exempel p fantastiska parkrum som byggts upp kring klippta hckar.

    Klippta hckar ger hga sktselkostnader

    Lvfllande hckar klipps en till tv gnger per r, i juni och/eller i augusti. Stdsegrna hckar klipps en gng per r i maj eller augusti alt januari-mars.

    Hckar i mittremsor planterades mycket under 1980- och 1990-talet d mnga gator smalnades av och trd planterades i en mittrefuger. Efter-hand har dessa tagits bort, d de skapade pro-blem med svl frsmrad sikt som svrhanterlig renhllning.

    Hckar i mittremosr krver terkomman-de beskrningsinsatser vartannat - vart tredje r, fr att undvika konfliker med fordon och gende, och r drmed mycket sktselkrvande

    Galatheas hages klippta bokhckar i Pildammsparken, ger en tydlig avgrnsning och rumsbildning.

    Mittremsan i Munkhttegatan, planterad med buskar.

  • 4 | principer fr beskrning i malm

    8.4 Naturlika buskageMalms parker innehller p mnga platser skogsbestnd med fritt vxande buskar. De naturlika buskagen r en viktig bestndsdel inte minst som skydd fr insekter, fglar och andra smdjur. Speciellt r brynet en artrik biotop, som skall lmnas ostrt.

    Naturlika buskage ska inte beskras annat n i undantagsfall dr kraven p trygghet och/eller framkomlighet r stora.

    Anlggningar av strre omrden med na-turlika planteringar mste alltid tfljas av en noggrann sktselplan dr slutml och gallringsintervaller klart framgr.

    Naturlika buskage r vanliga i Malms parker. Hr en bild frn Slottsparken med fritt vxande snbr.

    8.5 RosorI mnga av Malms parker finns inslag av fr-dlade rosor. Malm r kanske mest knd fr sina kltterrosor i mittremsan utmed Linngatan. Rosplanteringarna kom till d sprvgen delade av gatan.

    Rosor mste beskras rligen p vren fr att vidmakthlla blomning och vitalitet. Fr rosor i mittremsor krvs ytterligare beskrning fr att inte hindra trafikanter. Rosor ger hga sktselkostnader.

    Kltterrosorna utmed Linngatan r mycket uppskattade.

  • principer fr beskrning i malm | 5

  • 6 | principer fr beskrning i malm

    principer fr beskrning beskriver de regler som gller vid beskrning av trd, buskar och rosor i malm. Det gller hur beskrning skall utfras, nr vegetationen ska beskras p ret och i vilka stadier under dess livslngd som insatser skall gras.

    Hr redovisas ven de krav som stlls p gatukontoret som vghllare, liksom de krav som stlls p privata fastighetsgare vad gller sktseln av vegetation i tomtgrns.

    Dokumentet visar p vikten att vlja rtt vxtmaterial fr rtt plats. redan i planeringen och i valet av vegetation mste insikten finnas om kommande krav p beskrning!

    Principer fr beskrning

Recommended

View more >