Principer för beskärning - ?· principer för beskärning i malmö | Principer för beskärning Hur…

  • Published on
    07-Aug-2018

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

  • principer fr beskrning i malm |

    Principer fr beskrningHur vi beskr trd, buskar och rosor i malm

    malm stads gatukontor, december 2006

  • | principer fr beskrning i malm

    Policydokumentet Principer fr beskrning r framtaget p uppdrag av gatukontorets drift-och underhllsavdelnings chef Bosse Andersson. Maria Isling har varit huvudansva-rig fr arbetet. Referenspersoner har varit Peter Ander, Claes Andersson, Nora Bengtsson, Anna Kanschat, Arne Mattsson, Stefan Mattsson, Tomas Terje och Mattias Thelander. Programmet har remitterats inom gatukontoret och kommunteknik. Dessutom har Tim Delshammar, Anna Levinsson och Henrik Sjman, SLU, Alnarp och Claes-Gran Lyktberg, Svenska trdfreningen lmnat synpunkter.

    Som underlag fr arbetet har tre skrifter legat. Byens trr - Beskringsvejledning frn Kbenhavns kommune - Vej & Park, Vgledning fr bttre trdvrd , Arne Jansson, Moviums serie Stad & Land nr 149 och Sktselhandboken, T18:80, Byggforskningsrdet. Material har ocks hmtats frn funktionsbeskrivningen som togs fram i samband med entreprenadupphandlingen 2003, Trdplan fr Malm 2005, gatukontorets skrift Natur-inriktad sktsel frn 1993 och gatukontorets informationsbroschyr Klipp hcken!.

    Fotografer r Bosse Andersson, Annika Blomquist, Oskar Falck, Maria Isling, Arne Matts-son, Peter Ozberg och Christina Worsch. Quist AB har gjort illustrationerna p sid 7, vriga illustrationer har Christina Worsch gjort.

    Petra Kling-Gutenwik p gatukontoret har bisttt och gett rd vad gller grafisk formgiv-ning och korrekturlsning.

    Frord

    Malms trd och buskar r en ovrderlig resurs fr vr stad. Tr-den och buskarna ger inte bara svalka, sknhet utan vegetationen bidrar ocks till att stadsluften frbttras. Att ta hand om och vidmakthlla trdens och buskarnas vigr r en av gatukontorets viktigaste uppgifter.

    Principer fr beskrning r ett policydokument som tagits fram under 2006 p gaturkontorets drift- och underhllsavdelning. Skriften r det frsta exemplet p ett policyprogram fr drift- och underhllsfrgor och r tnkt fljas av fler dr andra verk-samhetsomrden beskrivs. Mlet med denna typ av arbete r att gatukontoret internt men ocks i kontakten med malmborna ska ha en gemensam syn p olika typer av sktselfrgor, i det hr fallet p beskrning. Skriften skall utgra ett underlag i det dagliga arbetet och i dialogen med malmborna om hur stadens trd och buskar skts. Den skall ocks anvndas som std i pla-neringen och i valet av nya trd och buskar.

    Principer fr beskrning skall hrmed glla som policy fr hur Malms trd och buskar skall beskras.

    Malm 2007-01-25

    GatudirektrMalm stads gatukontor

  • principer fr beskrning i malm |

    Innehllsfrteckning

    . Bakgrund och syfte.............................................................................. 4

    . Policy och ml....................................................................................... 5

    . Trdbiolog............................................................................................. 63.1 gren och stam............................................................................................................ 63.2 grenvedens frsvarssystem.................................................................................. 6

    4. Trdbeskrning..................................................................................... 74.1 beskrningssnitt........................................................................................................ 7 4.2 rtt rstid..................................................................................................................... 94.3 Det unga trdet.......................................................................................................... 94.4 Det mogna trdet...................................................................................................... 114.5 Det gamla trdet........................................................................................................ 124.6 formklippning............................................................................................................ 144.7 stamskott/vattenskott.............................................................................................17

    5. Busk- och rosbeskrning......................................................................85.1 planteringsbeskrning............................................................................................. 185.2 fryngringsbeskrning...........................................................................................185.3 formbeskrning......................................................................................................... 20

    6. Grundlggande funktionskrav............................................................ 6.1 Uppstamning.............................................................................................................. 216.2 genomgende stam ................................................................................................ 226.3 Trygghetsbeskrning............................................................................................... 246.4 beskrningar fr att ka trafikskerhet............................................................. 25

    7. Typer av trd i Malm.......................................................................... 67.1 solitra trd................................................................................................................. 267.3 gatutrd........................................................................................................................ 27 7.4 formklippta trd........................................................................................................ 277.5 stubbapilar................................................................................................................... 287.6 Hamlade trd.............................................................................................................. 297.7 skog................................................................................................................................ 29

    8. Typer av buskar i Malm...................................................................... 8.1 solitra buskar............................................................................................................ 318.2 slutna buskage.......................................................................................................... 32 8.3 Hckar............................................................................................................................ 328.4 naturlika buskage..................................................................................................... 348.5 rosor............................................................................................................................... 34

  • 4 | principer fr beskrning i malm

    Behovet av att klargra p vilket stt Malms trd och buskar skall beskras har funnits lnge. Gatukontoret i rollen som bestllare lgger fast principer och policy fr hur olika delar i skt-selentreprenaden skall utfras. Nr det gller beskrning finns det ofta mnga uppfattningar och mnga tankar p hur beskrning av trd och buskar skall gras. I detta sammanhang har det i mnga r efterlysts tydliga principer fr hur beskrning skall utfras.

    Syftet r att p ett enkelt lttbegripligt stt beskriva de regler som gller vid beskrning av trd och buskar. Det gller hur beskrningar skall utfras, nr p ret beskrningar skall ske och i vilka stadier under ett trds eller en buskes livslngd som beskrningsinsatser skall gras. Dokumentet behandlar ocks hur formbeskr-ningar skall gras av trd och buskar

    1. Bakgrund och syfte

    De krav som stlls p gatukontoret i rollen som vghllare r stora vad gller bl.a. beskrning. Samma krav stlls ven p privata fastighetsgare att hlla efter vegetation p tomtmark. Doku-mentet frklarar hur detta skall utfras.

    Under de senaste ren har frgan kring trygghet i vra stder vckts. Mnga malmbor knner sig otrygga. Att ta bort och beskra trd och buskar har blivit en del i arbetet att ka knslan av trygg-het. Skriften visar hur detta skall hanteras.

    Syftet r ocks att beskriva stadens olika sorter av trd och buskar och vilka olika behov och krav dessa har av beskrning. Givetvis kan inte all vegetation behandlas p samma stt. Olika krav stlls p beskrning av ett gatutrd, i jmf-relse med ett parktrd. Det r drfr viktigt att alla som skall hantera dessa frgor har samma bild av de krav som olika sorters trd och buskar stller p sin omgivning.

  • principer fr beskrning i malm | 5

    2. Policy och ml

    Trd och buskar har mnga arkitektoniska funk-tioner i stadsmiljn. De utgr den grna miljns viktigaste arkitektoniska element genom sin frmga att skapa rum och sammanhang. De har dessutom, bde i grupp och som solitrer, stora sknhetsvrden. Trd och buskar r ocks vikti-ga i bestndsuppbyggnaden fr stadens biotoper och fr den sammantagna biotopvariationen.

    I Trdplan fr Malm som antogs av kom-munfullmktige 2005-09-01, har en trdpolicy fr Malm lagts fast:

    Att inom hela Malm skydda, vrda, ter-plantera och utveckla stadens och lands-bygdens trd och trdbestnd.

    Freliggande dokument fr ses som en viktig del i arbetet med att svl skydda, vrda som utveck-la Malms trdmiljer.

    Det vergripande mlet med denna skrift r att f en gemensam syn p hur och nr beskrningar av trd och buskar skall gras i Malm.

    Nr det gller vrden av Malms trd och buskar r mlet att undvika beskrning s lngt det r mjligt. Beskrning r oftast en tgrd som stts in nr trdet eller busken blir fr stor fr platsen och drmed ett hinder fr olika trafikantgrupper.

    Trden i vr stad r oerhrt betydelsefulla och fr drfr inte beskras i ondan. Stora trdvoly-mer som ftt mjlighet att utvecklas fritt frbtt-rar stadens milj. Ett trd med krondiameter p 15 meter:

    filtrerar varje r upp till ett ton damm ur den luft vi andas.

    binder stora mngder bakterier och gas av olika slag.

    reducerar vindstyrkan med 50 %.

    producerar ca 1,7 kg syre i timmen vilket motsvarar behovet fr 64 mnniskor.

    avger 600 liter vatten en solig dag och kar drmed den relativa fuktigheten.

    Redan vid valet av trd och buske styr man hur stora beskrningsinsatser som kommer att krvas i framtiden. Det gller drfr att vlja rtt trd eller buske fr rtt plats. Trd och buskar som p sikt blir stora volymer ska inte placeras i trnga utrymmen och trd med lgt svepande grenar br undvikas i gatumiljer.

    I vissa fall kan dock beskrning vara en tillgng fr att skapa variation och karaktr t en plats. Det r nr beskrningen anvnds fr att skapa arkitektoniskt strikta volymer. Denna tgrd r sktselkrvande, med hga sktselkostnader som fljd och ska drmed anvndas restriktivt.

    Undantagslst gller att ingen beskrning fr ske som r till skada fr vegetationen. Inte heller fr beskrning gras fr att g enskildas nskeml tillmtes, som fr att minska trdvolymer pga skugga eller vid stora mngder nedfallet lv etc.

  • 6 | principer fr beskrning i malm

    En viss kunskap om ett trds biologi krvs fr att frst hur trdbeskrning ska gras p bsta stt fr trdets verlevnad.

    . Gren och stam

    Ett trds vxtprocess upprepas varje r. P vren och under tidig sommar producerar grenen ved runt och under grenen, intill fstet vid stammen.

    Senare p sommaren vxer stamveden ver grenveden. Figur 1 och figur 2 visar tydligt p skillnaden mellan grenved och stamved. Det r bara i grenveden som beskrning fr ske.

    Barken mellan stam och gren pressas p de flesta arter uppt och utt och skapar drmed det man kallar grenbarkspret, se figur 3. Det finns undantag frn denna regel. I dessa fall r grenen inte fastlst till stam och gren. Invuxen bark finns d som regel mellan stam och gren. Gren med invuxen bark har ofta en V-formad frdjup-ning, som i figur 4. En sdan frankring har en smre hllbarhet dr det finns risk fr att grenen pltsligt klyvs frn stammen.

    3. Trdbiologi

    . Grenvedens frsvars-system

    Trd har ett naturligt frsvarssystem mot angrepp av nedbrytande organismer. I denna process skapas en levande vv och en biologisk reaktionszon fr att motst spridning av rta i trdet. Nr en gren skrs av, skall detta naturliga frsvarssystem efterlmnas oskadat.

    4

  • principer fr beskrning i malm | 7

    Trd har normalt ingen frdel av att bli beskuret. Beskrning skall utfras frst efter noggrann vervgning och grundlig inspektion av trdet. Inspektionen skall inkludera en genomgng av hur trdet mr, trdets vxtform, stabilitet och struktur. Resultatet av denna inspektion ger un-derlag fr att utfra en korrekt beskrning.

    En biverkning av beskrning r risken fr utveckling av rta i stammen bakom och vid snittet. Ngra slkten som Aesculus, Betula Populus och Prunus har ett svagt frsvarssystem och drfr br snitten i dessa trdarter vara sm. Andra slkten som Platanus, Quercus, och Tilia har starkare frsvarssystem och tl drfr strre snitt. En annan biverkning r bildandet av vat-tenskott.

    4. Trdbeskrning

    4. Beskrningssnitt

    Slutligt snitt - figur 5Det r viktigt att en stor gren reduceras etappvis vid beskrning fr att undvika flkningsskador. Det sista innersta snittet kallas slutligt snitt. Diametern av ett slutligt snitt ska vara mindre n 1/3 av diametern p den stam eller gren som den skrs av ifrn och helst inte strre diametern 10 cm. Hellre 10 sm snitt n ett stort!.

    1

    2

    3

    5 6 7 8

    Levande gren med grenkrage - figur 6Stamved utvecklar ofta en grenkrage vid basen av grenen. Frekomsten av grenkrage varierar frn art till art och ven grenkragens tyd-lighet. Kragen bestr fr det mesta av stamved och drfr ska grenen skras av utanfr kragen, s nra grenkragen som mjligt. Skadar man grenkragen genom ovarsam beskrning skadar man ocks trdets frsvarssystem.

    Dd eller dende gren - figur 7Det skapas vanligen en grenkrage vid basen av en dd eller dende gren. Snittet ska d lggas utanfr grenkragen.

    Levande gren utan grenkrage - figur 8Snittet ska brja utanfr barkspret och flja stammen nedt, ttt inp stammen.

  • 8 | principer fr beskrning i malm

    Gren med invuxen bark - figur 9Snittet ska lggas nra inp stammen utan att sra denna.

    Tvrsnitt - figur 0Nr en konkurrerande stam ska tas bort lggs snittet ttt p den stam som ska sparas och utanfr barkspret. Placeringen av barkspret bestmmer vinkeln p snittet. Beskrningen ska gras d trdet r ungt fr att minimera skade-risken.

    Reduktionssnitt - figur Reduktionssnitt anvnds nr en gren eller krona ska reduceras i storlek. Diametern av den gren som ska sparas mste vara strre n 1/3 av diametern p den gren som tas bort. Snittet lggs ttt p den gren som tas bort men p utsidan av barkspret.

    9

    0

    Stora sr kan utveckla rta och vattenskott kan sl upp vid sidan av barkspret. Dessa onskade biverkningar ska tas med i vervgningen innan den hrda beskrningen utfrs.

    Toppkapningssnitt - figur Toppkapningssnitt r ett snitt d man tar bort toppskottet mellan sidogrenarna p trdet. Snit-tet ger allvarliga rtproblem och ska inte utfras.

  • principer fr beskrning i malm | 9

    4. Rtt rstid

    Den ur trdets synpunkt bsta tiden fr beskr-ning r frn och med juli till och med septem-ber. Trdets energifrrd r d...

Recommended

View more >