Program för Blå Översiktsplan för norra Bohuslän

  • Published on
    28-Jan-2017

  • View
    221

  • Download
    5

Embed Size (px)

Transcript

<ul><li><p>BL VERSIKTSPLANProgram fr</p><p>gllande havsomrdena i Strmstad, Tanum, Sotens och Lysekils kommuner</p><p>FR NORRA BOHUSLN2014-05-08</p></li><li><p>BL VERSIKTSPLAN fr Norra Bohusln</p><p>MEDVERKANDEStyrgruppKommunalrd, oppositionsrd och kommunchefer (adjungerade) i Strmstads, Tanums, Sotens och Lysekils kommuner.</p><p>ArbetsgruppArbetsgrupp bestende av tjnstemn frn de fyra kommunerna med samordning av Tillvxt Bohusln. Se ven kontaktlista p s. 19.</p><p>Arbetet har bedrivits i samarbete med Lnsstyrelsen Vstra Gtaland och Vstra Gtalandsregionen. </p></li><li><p>BL VERSIKTSPLAN fr Norra Bohusln</p><p>INNEHLLSFRTECKNINGFrord Bl versiktsplan fr Norra Bohusln</p><p>Planprocessen Vad r en versiktsplan?</p><p>En bl versiktsplan</p><p>Grnser fr bl versiktsplan</p><p>Bl P i ett strre sammanhang</p><p>Gemensam strukturbild</p><p>Programfrslag</p><p>Var gr vi vad, i och vid havet?</p><p>Bl samhllsbyggnadsml</p><p>Var med och diskutera! </p><p>4</p><p>6</p><p>7</p><p>8</p><p>9</p><p>11</p><p>12</p><p>14</p><p>15</p><p>16</p><p>17</p><p>19</p><p>Foto och illustrationerFoto framsida: Flickan med krabban Johner Bildbyr AB</p><p>Foto s. 5: Benny Ottosson</p><p>Foto s. 8: Jerker Norlander</p><p>Foto s. 10: Hummer, Sotens kommun</p><p>Foto s. 20: Hamn, Sotens kommun</p><p>Illustrationer s. 7,15, 16, 17, 18 samt grafisk form: Emelie Greiff</p><p>Illustration s. 13: Emelie Greiff och Carl Dahlberg </p></li><li><p>BL VERSIKTSPLAN fr Norra Bohusln 4</p><p>FRORDBohusln formas av havet. Vr identitet r intimt frankrad i skrgrden och har s varit under lng tid. Nyttjandet av vra resurser har varierat ver tid. I vissa perioder var sillen en industri utan motstycke, i andra stenen. I andra tider var bohuslnningen sjlvfrsrjande fisk- och lantbrukare.</p><p>I planeringen av vra gemensamma resurser s krvs respekt och frstelse fr framtidens behov av kust och hav. Naturvrden r idag och i framtiden centrala fr vr attraktivitet bde fr boende och beskare.</p><p>Vi fyra kommuner i norra Bohusln arbetar gemensamt med en bl versiktsplan och en maritim nringslivsstrategi. Detta politiskt vl frankrade arbete r en del av basen fr den framtida utvecklingen av vra kommuner och vra havs- och kustresurser. </p><p>Vra kommuner r del av en region, en stat och en EU-gemenskap. P alla dessa niver fattas beslut, planer och strategier. Fr att dessa skall frverkligas s behver saker hnda i verkligheten och det r dr vra kommuner och havsresurser kommer in. Vi skall nyttja vra resurser s att norra Bohuslns kust och hav ven i framtiden kommer vara attraktivt och blomstrande fr bde boende, verksamheter och beskare. </p><p>Detta program r nyckeln till att nyttja vr kust och vrt hav hllbart, nu och i framtiden.</p><p>Ronnie BrorssonKommunstyrelsens ordfrande Strmstads kommun </p><p>Clas-ke SrkvistKommunstyrelsens ordfrande Tanums kommun</p><p>Mats AbrahamssonKommunstyrelsens ordfrande Sotens kommun</p><p>Mats KarlssonKommunstyrelsens ordfrande Lysekils kommun</p></li><li><p>BL VERSIKTSPLAN fr Norra Bohusln 5</p><p>Kommunstyrelsen i respektive kommun r ansvarig fr den versiktliga planeringen. De fyra nordbohuslnska kommunerna Strmstad, Tanum, Sotens och Lysekil arbetar gemensamt fram en versiktsplan fr havet och skrgrden som grund fr ett tillgg till respektive versiktsplan. Arbetet leds av styrgruppen fr Tillvxt Bohusln som innefattar kommunalrd och oppositionsrd samt med kommunchefer adjungerade. Den hr programhandlingen har arbetats fram i en arbetsgrupp med representanter frn plan-, milj-, GIS- och nringslivsavdelningarna inom respektive kommun med understd av Lnsstyrelsen och Vstra Gtalandsregionen.</p></li><li><p>BL VERSIKTSPLAN fr Norra Bohusln 6</p><p>Under vren 2013 beslutade kommunstyrelserna i de fyra nordbohuslnska kommunerna Strmstad, Tanum, Sotens och Lysekil att gemensamt arbeta fram en bl versiktsplan. Planen kommer att antas som ett tillgg till respektive kommuns versiktsplan. Den kommer att innehlla rekommendationer fr hur havs- och skrgrdsomrden lngsiktigt ska anvndas fr att skerstlla en hllbar anvndning och nyttjande av vra gemensamma resurser. Mlbilden r att planen skall vara lngsiktig med ett tidsperspektiv p 15-20 r.</p><p>Arbetet grundar sig p en lngre tids arbeten med plan- och utvecklingsfrgor i havsbandet. Kustzonsprojektet och Samverkansplan fr vrdefulla kust- och havsomrden var tv projekt som lyfte fram gemensamma frgor, behov och tgrder i norra Bohusln. Genom dessa har ett kommunverskridande samarbete etablerats som kommer till sin rtt i detta omrde dr mnga av frgestllningarna och frutsttningarna r gemensamma. Under 2013 har arbetet med Bl versiktsplan och Maritim nringslivsstrategi kommit igng. Dessa tv dokument kommer att vara nra sammankopplade och msesidigt beroende av varandra. Inledningsvis har fretrdare fr branscher som r kopplade till havet och beroende av havsnra lgen och kvaliteter ftt lmna synpunkter i intervjuer, dialoger, eller mten. Detta underlag tillsammans med existerande utredningar, strategier och bakgrundsfakta utgr basen fr detta program. Program fr Bl versiktsplan fr Norra Bohusln innehller frslag till bl samhllsbyggnadsml och r det inledande dokumentet i planprocessen. Syftet med programmet r att tydliggra vilka ml den bl versiktsplanen skall strva emot. Programmet r nu tillgngligt fr samrd och du r vlkommen att lmna synpunkter. Detta programsamrd r en mycket viktig del i arbetet med att ta fram en bl versiktsplan. Dina synpunkter r vrdefulla!</p><p>BL VERSIKTSPLAN FR NORRA BOHUSLN</p></li><li><p>BL VERSIKTSPLAN fr Norra Bohusln 7</p><p>DIALOG</p><p>PROGRAM</p><p>SAMRD</p><p>UTSTLLNING</p><p>ANTAGANDE</p><p>2013</p><p>2014</p><p>Med tidigare samarbeten och strukturplanen som utgngspunkt har samtal frts med representanter frn flera av havsnringarna och intresseorganisationer kopplade till havet.</p><p>Ett program med bl samhllsbyggnadsml r framtaget med startpunkt i det tidigare arbetet. Under programsamrdet har allmnhet, fretag, organisationer och myndigheter mjlighet att lmna synpunkter. Programmet revideras sedan och godknns av kommunerna.</p><p>2015</p><p>Med programmet som grund tas ett frslag till bl versiktsplan fram. Allmnheten, myndigheter, fretag och organisationer ges mjlighet att lmna synpunkter p frslaget.</p><p>Frslaget till en bl versiktsplan revideras utifrn inkomna synpunkter. Frslaget stlls sedan ut fr att f in ytterligare synpunkter frn allmnheten, fretag, myndigheter och organisationer. </p><p>Efter utstllningen justeras frslaget en sista gng utifrn de synpunkter som kommit in under utstllningen. Kommunfullmktige i samtliga kommuner fattar beslut om att anta den bl versiktsplanen som ett tematiskt tillgg. Den bl versiktsplanen kan sedan brja tillmpas.</p><p>2016</p><p>2016</p><p>PLANPROCESSEN</p></li><li><p>BL VERSIKTSPLAN fr Norra Bohusln 8</p><p>VAD R EN VERSIKTSPLAN?Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell versiktsplan. versiktsplanen behandlar kommunens lngsiktiga utveckling frmst genom att hantera de strategiska frgorna fr mark- och vattenanvndning samt byggande. versiktsplanen ska bland annat redovisa kommunens syn p hur den byggda miljn ska utvecklas, anvndas och bevaras. Den ska ocks redovisa kommunens syn p hur riksintressen och miljkvalitetsnormer ska tillgodoses liksom hur relevanta nationella och regionala ml samordnas till en hllbar utveckling.</p><p>versiktsplanen har betydelse fr beslut i kommunens nmnder och frvaltningar samt andra myndigheter i bland annat planerings-, bebyggelsefrgor och tillstndsprvningar. versiktsplanen ska antas av kommunfullmktige och r vgledande fr kommunens arbete och beslut, men r inte juridiskt bindande.</p></li><li><p>BL VERSIKTSPLAN fr Norra Bohusln 9</p><p>EN BL VERSIKTSPLANSedan 1987 har kommunerna enligt Plan- och bygglagen (PBL) haft skyldigheten att planera sitt vattenomrde ut till Sveriges grns. I de nordbohuslnska kommunerna r detta en stor utmaning d havsytan inom kommunerna r strre n landytan. I vra kommuner r ocks havet och kusten kopplat till mnga starka intressen ifrn bde stat, allmnhet och nringsliv. Vi behver bland annat ta hnsyn till intressen fr fiske, frsvaret, det rrliga friluftslivet, samt naturvrden. Dessa intressen behver avvgas gentemot varandra och strandskyddsbestmmelser samt nringarnas behov av havsnra verksamhetsmark, havsarealer fr odling och sjfartens rtt till passage. </p><p>Vattnet rr sig fritt ver kommun- eller landsgrnser. Dessutom har havet en ytterligare utmaning i och med att det handlar om ver, p och under vattenytan samt havsbotten. Generellt vet man mycket mer om landomrdena n om havsbotten och drmed finns ocks ett strre kunskapsbehov fr att kunna fatta bra avvgda beslut.</p><p>Frsta steget i planprocessenversiktsplanearbetet inleds med ett program dr inriktningen fr den bl versiktsplanen lggs fast. Den bestr av tv delar, territorialdelen och kustvattendelen. Inkomna synpunkter under programsamrdet kommer att sammanstllas i en programsamrdsredogrelse och ligga till grund fr justeringar innan programmet godknns av kommunerna som underlag fr den bl versiktsplanen.</p><p>Frslaget till en bl versiktsplan kommer under processen att vara tillgngligt fr synpunkter vid samrd och vid utstllning d myndigheter, organisationer, fretag och enskilda fr ytterligare mjligheter att ta del av frlaget och lmna synpunkter. Efter varje skede sammanstlls inkomna synpunkter och planfrslaget justeras. Efter utstllningen kan den bl versiktsplanen antas av kommunfullmktige i respektive kommun.</p></li><li><p>BL VERSIKTSPLAN fr Norra Bohusln 10</p><p>Syftet med en bl versiktsplanArbetet med den bl versiktsplanen syftar till att skerstlla en god planering av de gemensamma marina resurserna och skapa frutsttningar fr att behlla vr attraktivitet p lng sikt. Planen ska ligga till grund fr en hllbar ekonomisk utveckling och en hllbar resursanvndning med nationella milj- och kvalitetsml i fokus, genom en gemensam tydlig lngsiktig styrning av planarbetet. I programmet finns frslag till bl samhllsbyggnadsml. Dessa ml kommer att ligga till grund fr de rekommendationer som den bl versiktsplanen kommer att innehlla. Dessa rekommendationer och anvisningar r sedan vgledande vid hantering av renden som rr dessa frgor fr bde kommunen, lnsstyrelsen och andra myndigheter. </p></li><li><p>BL VERSIKTSPLAN fr Norra Bohusln 11</p><p>GRNSER FR BL VERSIKTSPLAN</p><p>Territorialdelen (mrkbl), hanterar omrdet ifrn Sveriges och kommunens grns till en linje (rd) en nautisk mil (1852 m) utanfr baslinjen. Baslinjen (grn) r en linje som fljer de yttersta skren lngs med kusten. Kustvattendelen (ljusbl), strcker sig frn rd linje och omfattar ven omrden p land i den omfattning de behvs fr anlggningar i vattnet. </p><p>STRMSTADS KOMMUN</p><p>TANUMS KOMMUN</p><p>SOTENS KOMMUN</p><p>LYSEKILS KOMMUN</p><p>Bl versiktsplan bestr av tv delar, territorialdelen (ppet hav) och kustvattendelen (Skrgrd). Territorialdelen planeras parallellt i vsterhavsplanen av Havs- och vattenmyndigheten.</p></li><li><p>BL VERSIKTSPLAN fr Norra Bohusln 12</p><p>Arbetet med en bl versiktsplan och en maritim nringslivsstrategi r beroende av och kopplat till flera olika strategier och direktiv p lokal, regional, nationell och EU-niv.</p><p>Miljml finns p alla dessa niver och bland Sveriges miljml kan i bl sammanhang framhllas: Hav i balans samt Levande kust och skrgrd, Ingen vergdning, Levande sjar och vattendrag samt Begrnsad klimatpverkan. Alla dessa ml pverkar i strre eller mindre omfattning den bl versiktsplanen. Utver detta r den ekologiska statusen p vrt havs- och kustvatten i princip klassad som medelmttig enligt Havs- och vattenmyndigheten. Enligt Vattendirektivet ska alla EUs vatten uppn minst god ekologisk status innan 2015. Havsmiljdirektivet reglerar vervakning och tgrder fr EUs marina miljer som enligt mlsttningen ska uppn god miljstatus senast 2020. </p><p>Den regionala maritima strategin pekar ut riktningen fr utveckling av vra havsknutna nringar. Parallellt finns det en nationell vattenbruksstrategi samt interreg-, fiskefonds- och landsbygdsprogram som vill stdja nya nringar samt utveckling av landsbygdens branscher. Besksnringen har som ml att dubblera omsttningen fram till 2020 och en region dr besksnringen r s viktig br ocks planera fr att kunna hantera denna expansion.</p><p>En maritim nringslivsstrategi, vilken tas fram parallellt med Bl P, behver frhlla sig till dessa och andra strategier, ml och utvecklingsprogram fr att kunna understdja utvecklingen av lokala branscher och fretag. En grundlggande del i detta r att planera vra gemensamma resurser p ett fr dessa nringar ndamlsenligt stt. Detta mste gras utan att gra avkall p ambitioner p miljsidan och behlla vra framtida mjligheter. Vi skall hllbart nyttja vra marina resurser.</p><p>BL P I ETT STRRE SAMMANHANG</p></li><li><p>BL VERSIKTSPLAN fr Norra Bohusln 13</p><p>Miljml, turist-, energi- och tillvxtstrategier m.fl. pverkar alla den Bl versiktsplanen.</p><p>Dubblera omsttningen i </p><p>turistnringen</p><p>20 % frnybar energi 2020</p><p>Hav i balans samt levande kust och skrgrd</p><p>Bl Samhlls-byggnadsml</p><p>Hllbar transport-frsrjning</p><p>Frsvarat och bevarat kulturarv</p><p>Vattenbruks-strategi</p></li><li><p>BL VERSIKTSPLAN fr Norra Bohusln 14</p><p>GEMENSAM STRUKTURBILDTidigare verenskommelserDe fyra kommunerna (samt Munkedals kommun) i Norra Bohusln har i tidigare samarbeten identifierat vrden och enats om en strukturbild. Processen och verenskommelserna r sammanfattade hr nedan. Dessa r beslutade om av alla fyra kommunernas kommunfullmktige 2010 och utgr en gemensam vrdegrund fr denna planering. </p><p>Vrden som ger norra Bohusln attraktivitet</p><p> Naturen och landskapsbilden Kulturhistoriska vrden Levande kustsamhllen</p><p>ppet hav</p><p>Vi r verens om: att ppet hav utgr grnsverskridande vatten vilket innebr nationella och globala hnsyn. att resursanvndning skall ske med miljmlen i fokus. Fiske, sjfart och energiproduktion r viktiga prioriteringar fr vra kommuner. att risker i samband med sjfart skall uppmrksammas.</p><p>Skrgrd</p><p>Vi r verens om: att skrgrden utgr basen fr vra unika natur- och kulturvrden ven i ett nationellt perspektiv. att en levande skrgrd utgr en av de viktigaste frutsttningarna fr vr attraktionskraft. att allmnheten skall ha tilltrde till strandzonen. att naturbruk skall ske med hnsyn till de stora natur- och kulturvrden som skrgrden utgr. att risker i samband med sjfart skall uppmrksammas.</p></li><li><p>BL VERSIKTSPLAN fr Norra Bohusln 15</p><p>PROGRAMFRSLAG</p><p>Fiske</p><p>Vattenbruk</p><p>Beredningsindustri</p><p>Turism</p><p>Friluftsliv</p><p>Kultur</p><p>Sjfart</p><p>Btliv</p><p>Varv och Marin teknik</p><p>Marin energi</p><p>Forskning</p><p>Framtida nringar</p><p>De bl samhllsbyggnadsmlen anger kommunernas utgngspunkter fr den framtida utvecklingen och vrnandet av havet och kusten. Dessa ml blir basen fr det fortsatta arbetet med Bl P och den Maritima nringslivsstrategin. Mlen r grundade p en frstelse fr den centrala betydelsen av ekosystemens tjnster och drtill kopplade naturvrden. Till samrdsskedet av Bl versiktsplan kommer riktlinjer att tas fram som konkretiserar hur mark och vatten inom Bl Ps omrde br anvndas, utvecklas och bevaras.</p></li><li><p>VAR GR VI VAD, I OCH VID HAVET?</p><p>Kommer jag kunna ta en personfrja lngs kusten?</p><p>Hur kombinerar vi verksamhet och orrd natur?</p><p>r kusten lika attraktiv om det finns vindkraftverk 5km ut ifrn skren?</p><p>Vilket Bohusln lmnar vi ver till vra barn?</p><p>Hur genererar vi vr egen energi?</p><p>Hur behller vi och utvecklar fiskelgenas kultur?</p></li><li><p>BL VERSIKTSPLAN fr Norra Bohusln 17</p><p>BL SAMHLLSBYGGNADSML</p><p>All maritim utveckling i vra kommuner r grundade i en frstelse fr naturvrdenas betydelse. Det r med denna utgngspunkt som fljande ml r formulerade.</p><p>1. Ett hllbart fiske med kringnringar ska finnas och vara grunden fr en levande skrgrd och kustsamhllenas identitet och attraktivitet nu och p sikt.</p><p>2. Ett brkraft...</p></li></ul>