Programkurser årskurs 2 Programkurser höstterminen - ?· Näringslära för högskolan. Stockholm:…

  • Published on
    13-Sep-2018

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

<ul><li><p>Programkurser rskurs 2 </p><p>Programkurser hstterminen </p><p> Vegetabiliska livsmedel, 7,5 hp, YTHA40 Animaliska livsmedel, 7,5 hp, YTHA45 Livsmedelsteknik II, 7,5 hp, YTHA35 Produktionsplanering, 7,5 hp, YTHA55 </p><p>Beskrivning av programkurserna </p><p>Vegetabiliska livsmedel, 7,5 hp, YTHA40 </p><p>Syfte Syftet med kursen r att ge kunskap om odling, hantering och lagring av vegetabilier s att bde frska och processade vegetabilier nr konsumenten med optimal kvalitet och med minimal pverkan p den yttre miljn. </p><p>I begreppet vegetabilier ingr alla livsmedel som hrrr frn vxtriket och innefattar frukt, br, grnsaker, potatis, rotfrukter och spannml. </p><p>Innehll I begreppet vegetabiliska livsmedel ingr frukt, br, grnsaker, potatis, spannml och alla produkter drav. Omrdet r stort och viktigt och diskuteras stndigt i medierna; EHEC i sallat, shigella i hallon, fiberinnehllet i brd, lgt GI i pasta, antioxidanter, -kg frukt och grnsaker om dagen, fettinnehllet i pommes frites, flygtransporterade sockerrtor frn Kenya, KRAV vs konventionell odling, urkokta grnsaker, plastad gurka </p><p>Kursen tar upp hela kedjan frn odling, skrd, lagring, frsljning, tillagning och industrifrdling fram till konsumtion. Valet av rvaror, hanteringsrutiner och utrustning kommer att diskuteras utifrn tkvalitet, duglighet som rvara i livsmedelsindustrin samt ur miljsynpunkt. </p><p>Kursen inleds med ett avsnitt om grnsaker, frukt och br, drefter kommer potatis, ris, pasta och andra strkelserika vegetabilier att diskuteras och avslutningsvis behandlas spannml, brd och vriga spannmlsprodukter. </p><p>Kursen bestr av frelsningar, laborationer, frdjupningsuppgifter och studiebesk. </p><p>Litteratur Bcker Jonsson, L et al. (2007). Livsmedelsvetenskap. Lund: Studentlitteratur (395 s) ISBN: 979144043463 Abrahamsson L et al.( 2006). Nringslra fr hgskolan. Stockholm: Liber AB (464 s) ISBN: 91-47-05355-0. Sidorna 89 90, 225 232, 257 260, 271 274, 289 293, 300 305 H. Thougaard m fl (2007). Grundlggande mikrobiologi med livsmedelsapplikationer, 2:a upplagan, sidorna 353-367. Kompendier Furugren, B. Livsmedelskemi och matkunskap (2010). Vegetabilier. Ca 350 sidor. Finns att kpa vid kursstart. G. Molin. Livsmedelsmikrobiologi (1998). Sidorna 121- 144 samt 175-189. Finns att kpa vid kursstart. Nilsson, H.(rev 2010). Kompendium i kommunikation. Kan tillhandahllas av programansvarig. Internet Marie Olsson, Kristina Mattsson (2003). Kvalitet p grnsaker och frukt, Jordbruksverket, www.sjv.se http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/p7_14.pdf Hans Lindmark (2002). Mikrobiologisk riskprofil fr frukt och grnsaker, Livsmedelsverket, www.slv.se http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/bakterier_virus_mogel/Riskprofil_frukt_gronsaker.pdf Fredlund et al (2009). Mgel och mykotoxiner i livsmedel. Livsmedelsverkets rapport 4, 2009. 82 sidor. </p></li><li><p>http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/bakterier_virus_mogel/2009_4_livsmedelsverket_riskprofil_mogel_och_mykotoxiner.pdf . Artiklar Artiklar till frdjupningsuppgifterna, se litteraturfrteckningen till resp frdjupningsuppgift Artikelkompendium omfattande ca 50 sidor om aktuella frgestllningar vad gller sambandet kost hlsa Referenslitteratur Blcher A (red) 2005 Functional foods Nutrition, medicin och livsmedelsvetenskap. Lund: Studentlitteratur (201 s) Lindeberg S 2003. Maten och folksjukdomarna ett evolutionsmedicinskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur (265 s) Andersen, PE 1993. Livsmedelsteknologi 2, Vegetabiliska livsmedel. Lund: Studentlitteratur (464 s) Eva Jonsson (red) 1993. Vra livsmedelsrvaror. Stockholm: Utbildningsradion och Sveriges lantbruksuniversitet. ISBN: 91-26-92106-5. Sidorna 50-67, 32-39, 11-31. Finns att kpa av kursansvarig (132 s). </p><p>Animaliska livsmedel, 7,5 hp, YTHA45 </p><p>Syfte Animaliska livsmedel omfattar produktion av mjlk, gg, ktt och fisk. Syftet med kursen r att ge kunskap fr att svl frska som industrifrdlade produkter ska n konsumenten med optimal kvalitet och med minimal pverkan p den yttre miljn </p><p>Innehll I begreppet animaliska livsmedel ingr mjlk, gg, ktt, fisk och frdlade produkter av dessa. Kursen tar upp hela kedjan frn uppfdning, industrifrdling, annan vidarefrdling, tillagning och konsumtion. Valet av rvaror, hanteringsrutiner och utrustning kommer att diskuteras utifrn tkvalitet, duglighet som rvara i livsmedelsindustrin samt ur miljsynpunkt. </p><p>Kursen bestr av frelsningar, laborationer, gruppuppgifter och studiebesk. </p><p>Litteratur Andersen, P: Livsmedelsteknologi 3. Studentlitteratur 1993. ISBN: 91-44-31781-6 Vra livsmedelsrvaror. Utbildningsradion och Sveriges lantbruksuniversitet 1993 ISBN: 91-26-92102-2. Dahlgren, : Laga Mat - Hur gr man och varfr. Liber utbildning 1994. ISBN: 91-634-0881-3. Furugren, B: Kompendium om Animalier. Molin, G: Livsmedelsmikrobiologi. Gran Molin Frlag AB 1998. ISBN: 91-7970-588-X </p><p>Livsmedelsteknik II, 7,5 hp, YTHA35 </p><p>Syfte Syftet med kursen r att ge kunskap om de olika viktiga operationer och tekniker som anvnds vid framstllning av livsmedelsrvaror till frdig mat. Kursen ska ge kunskap om hur olika tillverkningslinjer ser ut vid produktion av livsmedel/mat inom livsmedelsindustrin men ocks hur mat i stor skala tillverkas i olika typer av storkk. </p><p>Innehll Denna kurs bygger p den grundlggande vrmelra som frmedlades i kursen Livsmedelsteknik I vrmelra (YTHA30). </p><p>I denna kurs kommer olika tillverkningslinjer fr livsmedel att beskrivas, allts rvarornas omvandling till frdig produkt. Tillverkningslinjerna kan vara kontinuerliga eller i batch och de kan vara ppna eller slutna. Varje </p></li><li><p>tillverkningslinje innehllet ett antal processer som brukar kallas enhetsoperationer. Exempel p enhetsoperationer r separering, snderdelning, blandning, frysning, torkning och pastrisering. Kursen kommer att behandla de viktigaste enhetsoperationerna men kommer speciellt noga att jmfra olika metoder fr torkning, pastrisering och sterilisering. Kursen kommer ocks att fokusera p tillverkningslinjer fr produktion av frdig mat, antingen industriellt eller i storhushll. Begrepp ssom sous vide, cook chill, vakuum och lagring i livsmedelsgas kommer att gs igenom liksom hur man p olika stt kan frlnga hllbarheten p frdiga rtter genom t ex kylning, frysning, vrmebehandling, lagring i modifierad atmosfr eller vakuum. </p><p>Kursen kommer att innehlla ett laborativt moment dr lagring i olika livsmedelsgaser jmfrs med avseende p olika kvalitetsaspekter. </p><p>Olika moment inom livsmedelsframstllning/hantering r olika energikrvande. Kursen kommer att belysa detta faktum och ocks diskutera hur denna frbrukning kan pverkas. </p><p>Litteratur Jonsson Marklinder Nydahl Nylander Livsmedelsvetenskap. Studentlitteratur. 2007 ISBN: 978-91-44-04346-3 Ekholm Fraenkel Hrbeck Formler &amp; tabeller i fysik, matematik och kemi fr gymnasieskolan. Konvergenta HB 2010. ISBN: 978-91-97-37086-8 Aktuell debattbok. Vilken meddelas i samband med kursstart Kompendium i livsmedelsteknik, finns att kpa av kursansvarig vid kursstart </p><p>Produktionsplanering och ledarrollen, 7,5 hp, YTHA55 </p><p>Syfte Kursen syftar till att utifrn olika intressenters behov och krav </p><p> planera, utrusta och organisera en produktionslinje inom livsmedelsindustri, livsmedelsbutik, storhushll eller restaurang </p><p> ge grundlggande kunskaper om grupp-, organisations- och ledarskapsteorier ge grundlggande kunskaper om de processer och strukturer, som knnetecknar individers, gruppers </p><p>och organisationers handlingsmnster och funktionsstt </p><p>Innehll </p><p> Myndighetskontakter Bygg- livsmedels- och arbetsmiljlagstiftning Ergonomi, buller och belysning Ritningslsning med symboler, skalor m.m. Planlggnings- och byggprocessen samt programutveckling (System och kapacitet, verksamhet, </p><p>lokaler utrustning och personal) Lean produktion, Miljstyrning och Avfallshantering med tervinning Det frdlade livsmedlets betydelse som dimensionerande faktor. Produktionsplanlsning som frses med utrustning och inredning samt kontrollera att </p><p>planlsningsfrslaget innehller alla krav i funktionsprogrammet. Jmfrelse mellan olika projekteringar. Kravspecifikationer p utrustning och inredning Olika produktionshanteringssystem Mikrobiella kritiska punkter i produktionsplaneringen. Egenkontrollprogram Efter introduktion genomfrs produktionsplaneringen som grupparbete i mindre grupper. Under projekttiden genomfrs minst ett studiebesk. </p><p>Litteratur Livsmedelslagstiftningen Arbetsmiljlagstiftningen </p></li><li><p>Boverkets byggregler Kommunala renhllningsregler Bellgran, M: Produktionsutveckling: Utveckling och drift av produktionssystem. Studentlitteratur AB 2005. ISBN: 9144033605 Bergensthl - Perborg: Kompendium i Industriell anlggningsteknik, LTH, Lund 2005. Bohgard, Mats (2005) Arbete - Mnniska - Teknik. Sverige Prevent </p><p>Programkurser vrterminen </p><p> Produktutveckling, 7,5 hp, YTHA50 Nringslra II, 7,5 hp, YTHF05 Examensarbete, 15 hp, YTHL01 </p><p>Beskrivning av programkurserna </p><p>Produktutveckling Frpackat och klart, 7,5 hp, YTHA50 </p><p>Syfte Syftet r att belysa hur innovationsarbete och produktutveckling inom olika typer av livsmedelsfretag gr till. Hela kedjan frn id till frdig produkt ska belysas, allt frn valet av rvaror till valet av frpackning och distribution, liksom olika hjlpmedel som produktutvecklaren kan anvnda fr att optimera arbetet. Syftet r ocks att trna studenten i att alltid vga in etik och milj i produktutvecklingsarbetet. </p><p>Innehll Att utveckla nya produkter och anpassa och frbttra gamla r ndvndigt fr alla fretag. Fr att vara framgngsrikt mste fretaget tnka strategiskt och d krvs ett aktivt och kreativt innovationstnkande och produktutvecklingsarbete. </p><p>Produktutveckling handlar mycket om att arbeta i projektgrupper bestende av olika kompetenser. Fr livsmedelsteknikern gller att frst vad som hnder i livsmedlet om man ndrar i ett recept eller i en tillverkningsanvisning. Livsmedelsteknikern ska ocks kunna verstta nya trender och nya forskningsrn till nya produkter som gr att tillverka effektivt, lagra och som nr konsumenten med god kvalitet samtidigt som ett hllbart samhlle hela tiden tas i beaktande. </p><p>Fr att effektivisera arbetet och skerstlla produktkvaliteten r sensorik ett anvndbart hjlpmedel, andra r genomtnkt frsksplanering och utvrdering av resultat. </p><p>Litteratur Bcker Albinsson et al. (2009) Sensoriska tillmpningar inom industrin. SIK-rapport 791. ISBN: 978-91-7290-282-4 Sknelndska Gastronomiska Akademiens Skriftserie, nummer 3 (2000) Vra drycker, Hermansson, P (sid 176-190). Stockholm: Carlsson bokfrlag. ISBN 91 7203 968 X Litteratur om produktutveckling och marknadsunderskning tillkommer Artiklar Artikelkompendium tillhandahlles av kursansvarig vid kursstart Internet Internetadresser till myndigheter och branschfretrdare delas ut vid kursstart. Aktuell lagstiftning och vgledning till lagstiftningen rrande mrkning och presentation av livsmedel, anvndandet av symboler, tillsatser samt frpackningsmaterial till livsmedel hmtas frn Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se Referenslitteratur Lundgren, Birgit. (1981) Handbok I sensorisk analys, SIK-rapport. Gteborg : Institutet fr livsmedel och bioteknik. (198 s). ISBN 0436-2071 </p></li><li><p>Nringslra II, 7,5 hp, YTHF05 </p><p>Syfte Syftet r att studenterna ska frdjupa sina kunskaper om mat; rvaror, processade livsmedel och mltider och kopplingen till kostrelaterade sjukdomar, behov under livscykeln och kostvarianter. </p><p>Innehll Kursens behandlar kost och hlsa i Sverige och vrlden. Ett fokus r p kunskapen om hur knda riskfaktorer fr kostrelaterade sjukdomar ssom, metabolt syndrom, tarmsjukdomar, cancer och osteoporos, pverkas av maten, inkl functional foods som vi ter. I kursen tas ocks upp regler kring mrkning och marknadsfring av hlsopstenden. I avsnittet om matsedelsplanering ingr olika recepttekniker och gllande riktlinjer fr mltider inom olika verksamheter. I grupparbete behandlas mat inom barnomsorg, skola samt fr ldre sjuka. Flera specialkostomrden ssom celiaki, laktosintolerans, allergier, kost och idrott mm. tas upp, bde vad gller bakgrund och vad som r viktigt att tnka p vid matsedelsplanering </p><p>Litteratur Abrahamsson L et al. Nringslra fr hgskolan. Liber AB 2006 ISBN: 91-47-05355-0 Blcher A (red) Functional foods Nutrition, medicin och livsmedelsvetenskap. Studentlitteratur 2005 ISBN:91-44-03065-7 Formas Fokuserar, Forskare klargr - Myter om Maten. Formas 2004 ISBN:91-540-5918-6 Artikelkompendium omfattande ca 50 sidor om aktuella frgestllningar vad gller sambandet kost hlsa Material frn slv. www.slv.se (Bra mat i frskolan, Bra mat i skolan, Mat och kostbehandling fr ldre) </p><p>Examensarbete, 15 hp, YTHL01 </p><p>Syfte Syftet med examensarbetet r att studenten skall utveckla och visa sdan kunskap och frmga som krvs fr att sjlvstndigt arbeta som livsmedelstekniker, att inhmta nya kunskaper samt tillmpa kunskaper frvrvade under utbildningen, applicera dessa p en problemstllning inom teknikomrdet och sjlvstndigt lsa den p ett professionellt stt. </p><p>Innehll I examensarbetet ingr </p><p>En skriftlig rapport p svenska eller engelska med en sammanfattning p svenska och engelska </p><p>En presentation vid ett seminarium vid LTH </p><p>Muntlig opposition vid ett seminarium dr ett annat examensarbete presenteras </p><p>Rapporten skall vara tillgnglig i en version som medger granskning minst en vecka innan seminariet. Seminariet fr frlggas utanfr terminstid om student, handledare och examinator r verens om detta. Det r nskvrt men inget krav att rapporten granskas av annan examensarbetare vid seminariet. Samma rapport kan granskas av flera examensarbetare. </p><p>Litteratur Kurslitteratur och de vriga lromedel som skall anvndas faststlls av handledaren med hnsyn till examensarbetsuppgiftens karaktr </p></li></ul>