Rapport: Ett nodvandigt steg sparandemarknad - fi.se ?· FINANSINSPEKTIONEN ETT NÖDVÄNDIGT STEG FÖR…

  • Published on
    14-Sep-2018

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

  • FINANSINSPEKTIONEN

    Ett ndvndigt steg fr en bttre sparandemarknad

    3 FEBRUARI 2016

  • 2 INNEHLL

    INNEHLL

    SAMMANFATTNING 3

    INLEDNING 5

    VERGRIPANDE BESKRIVNING AV SPARANDEMARKNADEN 7 Svenska hushlls sparande 7 Marknaden fr finansiell rdgivning 7 Provisioner 9

    GRUNDLGGANDE MARKNADSMISSLYCKANDE 11

    DAGENS RDGIVNING FRSTRKER KONSUMENTERNAS INFORMATIONSUNDERLGE 13

    FRUTSTTNINGAR FR BRA RDGIVNING 18

    KAD KONSUMENTMAKT P MARKNADEN FR SPARPRODUKTER 21 Fonder 22 Livfrskringar 24 Strukturerade produkter 25

    DISKUSSIONEN OM RDGIVNINGSBRIST 27

    OMSTLLNING UTIFRN KONSUMENTERNAS BEHOV OCH BETALNINGSVILJA 28

    SLUTSATSER 32

    KLLFRTECKNING 33 Kllor i Urval 33 Statistikkllor i urval 34

    3 februari 2016 Dnr 16-1639

  • FINANSINSPEKTIONEN ETT NDVNDIGT STEG FR EN BTTRE SPARANDEMARKNAD

    SAMMANFATTNING 3

    Sammanfattning Fr de allra flesta konsumenter r det mycket svrt att bedma kvali-teten p finansiella produkter. Det gller framfr allt lngsiktigt spa-rande, eftersom resultatet av en placering ofta inte framgr frrn efter mycket lng tid. Dessutom visar en stor mngd forskning att mnni-skor har svrt att bedma det frvntade utfallet av en investering utifrn risk och historisk avkastning. Hr skulle en oberoende rdgivning fylla en viktig funktion genom att jmfra och utvrdera produkterna p marknaden. Framfr allt ef-tersom konsumenter i allt strre utstrckning sjlva behver ta ansvar fr sin framtida ekonomi. En oberoende rdgivning skulle minska konsumenternas informationsunderlge gentemot leverantrer av sparprodukter och hjlpa dem att gra kloka val. D skulle ocks mj-ligheten fr konsumenter att pverka utbudet av tjnster och produkter p sparandemarknaden ka, s att produkter som kostar fr mycket eller inte r tillrckligt bra slogs ut. Dessvrre prglas sparandemark-naden i dag av incitament som snarare frsvrar n frenklar konsu-menternas val. De dliga sparandeval som det leder till innebr hga kostnader fr svenska hushll. Det vanligaste sttet att ta betalt fr investeringsrdgivning och fr-skringsfrmedling i dag r genom provision. Det betyder att rdgi-vare och frmedlare fr betalt i form av en ersttning frn de fretag som str bakom de finansiella produkterna, i stllet fr genom en av-gift frn kunden. Det rr sig om betydande belopp som har stor pver-kan p avkastningen p kundens sparande. Men storleken p provis-ionerna skiljer sig mycket t mellan olika produkter och fretag. Detta skapar en intressekonflikt som r mycket svr att hantera, eftersom rdgivaren eller frmedlaren har starka incitament att fresl de pro-dukter som ger mest ersttning i stllet fr de produkter som passar bst fr kundens behov. Finansinspektionen (FI) ser lpande exempel i tillsynen p rdgivning som drivs av de provisioner som rdgivaren eller frskringsfrmedla-ren tar emot snarare n vad som r bst fr konsumenten. Strst del av provisionsintkterna kommer frn frmedling av frskringar som mjliggr rdgivning kring finansiella instrument och frn rdgivning kring komplexa strukturerade produkter. FI:s underskningar visar ocks att fonder som sljs via rdgivningsaktrer har hgre avgifter n fonder som sljs via till exempel fondplattformar. De regler som finns i dag kring hanteringen av intressekonflikter har visat sig otillrckliga. Branschens initiativ till sjlvreglering har heller inte hjlpt. Problemet r nmligen inte att regler inte finns, att kunskap saknas om reglerna, eller att tillsyn inte bedrivs. Problemet r att rd-givarna och frmedlarna har helt fel incitament, vilket varken dagens regler eller branschen har visat sig kunna hantera. FI vill drfr se ett frbud mot alla typer av provisioner. I dag finns i princip ingen oberoende rdgivning som kan minska konsumenternas informationsunderlge. Rdgivningsaktrer som inte r lika beroende av provisioner, som bankernas rdgivare, har i stllet ofta incitament att ge rd om sina egna produkter. Det framhlls ofta att ett provisionsfrbud skulle skada konkurrensen p rdgivnings-marknaden genom att gynna storbankerna. FI menar tvrtom att ett provisionsfrbud r ett ndvndigt steg fr att frbttra konkurrensen.

  • FINANSINSPEKTIONEN ETT NDVNDIGT STEG FR EN BTTRE SPARANDEMARKNAD

    4 SAMMANFATTNING

    Det r bara genom att fristende aktrer brjar erbjuda verkligt obero-ende rdgivning som bankernas dominans p rdgivningsmarknaden kan utmanas. Dessutom innebr de nya regler som kommer i och med Mifid 2-direktivet att det blir svrare fr bankerna att anvnda rrlig ersttning, som sljbonusar, till sina rdgivare. Reglerna sger ocks att fretag mste ta strre ansvar fr vilka produkter de tar fram och till vilka konsumenter de sljs. I det nya bolnedirektivet, som snart brjar glla i Sverige, stlls dessutom krav p att bankerna inte fr krva att kunder flyttar ver sitt sparande till banken fr att f ett boln och att banken mste ge tydlig information om vad olika pro-dukter kostar var fr sig. Ett provisionsfrbud innebr p kort sikt en stor omstllning fr bran-schen. Att stlla om frn en ersttningsmodell dr priset fr en tjnst inte framgr fr kunden till en modell dr priset framgr i form av en avgift r en utmaning och stller hgre krav p fretagen att tydligt visa vilket vrde man tillfr. Produktfretag som betalar hga pro-visioner fr att f ut sina produkter p marknaden mste i stllet kon-kurrera med pris och kvalitet. FI:s bedmning r att det kommer att leda till frenklade rdgivningstjnster och ett kat utbud av produkter med lgre avgift. Omstllningskostnaderna ska allts stllas i relation till vinsterna med en lngsiktigt bttre fungerande sparandemarknad. Flera lnder, som Storbritannien, Nederlnderna och Australien, har gjort samma bedmning som FI och redan infrt frbud mot pro-visioner. Att frbjuda provisioner lser inte alla problem fr svenska sparare, men r ett ndvndigt steg mot en bttre fungerande sparandemark-nad. Frst nr de incitament som provisionsersttningarna ger upphov till frsvinner finns frutsttningar fr konsumenter att f bra rdgiv-ning som minskar deras informationsunderlge p finansmarknaden. D kar ocks sannolikheten fr att rdgivningstjnster och spar-produkter brjar utformas utifrn konsumenternas behov.

  • FINANSINSPEKTIONEN ETT NDVNDIGT STEG FR EN BTTRE SPARANDEMARKNAD

    INLEDNING 5

    Inledning Finansinspektionen (FI) har lnge sett problem p sparandemarknaden som beror p de intressekonflikter som skapas nr rdgivare och frmedlare fr betalt i form av provision. FI vill drfr se ett frbud mot alla provisioner vid investeringsrdgivning, portfljfrvaltning och frmedling av livfrskringar. Den hr rapporten presenterar slutsatserna frn FI:s analys av konsekvenserna av ett sdant brett provisionsfrbud.

    FI har lnge sett problem p sparandemarknaden som beror p de intressekonflikter som skapas nr rdgivare och frmedlare fr betalt i form av provision. I den lpande tillsynen har FI noterat mnga exem-pel p hur storleken p ersttningen frn producenter styr vilka pro-dukter som sljs, snarare n de behov som kunden har. FI har ocks genomfrt ett antal underskningar och kartlggningar av provisioner och distribution som styrker slutsatserna frn den lpande tillsynen och ger en bild av en rdgivning som frvrrar snarare n minskar problemen p sparandemarknaden. Under 2014 och 2015 freslog tv statliga utredningar att FI ska f mjlighet att reglera provisioner vid rdgivning och frmedling av finansiella instrument och produkter1. Bakgrunden r just den uppen-bara intressekonflikt som provisionsfinansierad rdgivning och fr-medling ger upphov till, vilket terspeglas i den europeiska reglering-en svl som i regleringen av provisioner i flera andra lnder2. Utred-ningarna freslr drfr att FI fr rtt att frbjuda provisioner som kan pverka konsumentens intressen negativt. Utifrn FI:s analys r detta i princip alla former av provisioner, vid investeringsrdgivning och portfljfrvaltning och vid frmedling av livfrskringar med sparan-deinslag.3 FI har nmligen svrt att se ngra exempel p provisioner som inte riskerar att skada konsumentens intresse.4 Syftet med den hr rapporten r att presentera slutsatserna frn FI:s analys av ett sdant brett frbud mot provisioner och de undersk-ningar, kartlggningar och forskning som ligger till grund fr den. Rapporten behandlar inte hur ett provisionsfrbud i detalj br utfor-mas i freskrift, eftersom det nnu inte r klart hur lagen kommer att anpassas fr att infra relevanta direktiv i Sverige.5 I arbetet med att analysera konsekvenserna av ett provisionsfrbud har FI trffat fre-

    1 Strkt konsumentskydd vid frskringsfrmedling (Ds 2014:22) och Vrdepappersmarknaden,

    MiFID 2 och MiFIR (SOU 2015:2).

    2 Storbritannien och Nederlnderna r tv exempel p lnder som har infrt provisionsfrbud fr den hr typen av tjnster, men ven i till exempel Australien, Finland och Danmark fre-kommer varianter av sdan reglering.

    3 Livfrskringar med sparandeinslag avser alla liv- och pensionsfrskringar utom grupplivfr-skringar och andra rena ddsfallsfrskringar samt exkluderat vriga personfrskringar. I den hr rapporten anvnds fortsttningsvis bara livfrskringar fr att beteckna detta.

    4 I vrdepappersmarknadens betnkande fresls dock att fretag som gnar sig t exekut-ionstjnster, dvs. mottagande och vidarebefordran av order samt utfrande av order, ska kunna fortstta ta emot provision s lnge det inte sker i samband med investeringsrdgiv-ning eller portfljfrvaltning.

    5 De direktiv som r aktuella r direktivet om marknader fr finansiella instrument (Mifid 2, 2004/39/EC) och direktivet om frskringsdistribution (IDD, nnu inte antaget).

  • FINANSINSPEKTIONEN ETT NDVNDIGT STEG FR EN BTTRE SPARANDEMARKNAD

    6 INLEDNING

    trdare frn olika delar av branschen och forskare som arbetar med frgor kring konsumentbeteende, finansiell ekonomi och konkurrens. FI har ocks haft kontakt med andra europeiska tillsynsmyndigheter med erfarenhet av liknande reglering.

  • FINANSINSPEKTIONEN ETT NDVNDIGT STEG FR EN BTTRE SPARANDEMARKNAD

    VERGRIPANDE BESKRIVNING AV SPARANDEMARKNADEN 7

    vergripande beskrivning av sparandemarknaden En stor del av hushllens finansiella tillgngar finns i sparformer dr rdgivning r vanligt, men ngon bra statistik ver marknaden fr finansiell rdgivning till konsumenter finns inte. Provisioner r den absolut vanligaste formen att ta betalt fr rdgivning och frmedling.

    SVENSKA HUSHLLS SPARANDE Svenska hushll sparar p flera olika stt. Sparande kan ske p bank-konto, genom aktier eller fonder eller i olika typer av frskringar (till exempel privat pensionssparande eller tjnstepension). En stor del av hushllens finansiella tillgngar bestr ocks av bostadsrtter. Om man rknar bort bostadsrtterna uppgr sparandet till drygt 8 000 mil-jarder kronor (se tabell 1). Det r framfr allt vid sparande i fonder, aktier, obligationer och fr-skringar som r det r aktuellt med rdgivning. Bankinlning r inget finansiellt instrument och omfattas formellt inte av reglerna om inve-steringsrdgivning. Det r mycket vanligt med sparande i fonder, ef-tersom ocks en stor del av frskringssparandet sker indirekt i fon-der. Den totala fondfrmgenheten uppgick vid slutet av 2014 till 2 500 miljarder kronor (vilket inte syns i tabell 1).6 Det finns ocks andra sparformer som inte riktigt syns i statistiken, som strukturerade produkter7. Cirka 150 miljarder kronor finns i dag investerade i strukturerade produkter i Sverige.8 Tabell 1: Hushllens finansiella tillgngar

    Miljarder kronor

    Andel

    Bankinlning 1 462 17 % Obligationer 100 1 % Aktier 1 608 19 % Fonder 804 10 % Frskring (individuellt) 1 019 12 % Frskring (kollektivt) 3 321 39 % varav PPM 835 10 % vrigt (mynt, ln till andra n banker, m.m.) 125 1 % Summa 8 440 100%

    Klla: SCB Hushllens transaktion och stllning (tredje kvartalet 2015)

    MARKNADEN FR FINANSIELL RDGIVNING Det finns ingen heltckande statistik ver finansiell rdgivning till konsumenter. I Fondbolagens frenings underskning av fondsparan-

    6 Den siffran exkluderar fondandelar som gs direkt av icke-finansiella fretag.

    7 En strukturerad produkt r ett vrdepapper som bestr av flera, oftast tv, olika typer av finansiella instrument. Det kan till exempel vara en kombination av en obligation och en option eller termin.

    8 Enligt branschfreningen Strukturerade Placeringar i Sverige (SPIS).

  • FINANSINSPEKTIONEN ETT NDVNDIGT STEG FR EN BTTRE SPARANDEMARKNAD

    8 VERGRIPANDE BESKRIVNING AV SPARANDEMARKNADEN

    det 2014 uppger 76 procent av de tillfrgade att de sparar i fonder. Av dessa anger ver hlften (54 procent) att de har valt fond efter rekom-mendation frn en rdgivare och fyra av tio uppger att de har ftt rd-givning om fonder de senaste tv ren. I juni 2013 genomfrde Pens-ionsmyndigheten, FI och Konsumentverket en TNS Sifo-underskning om marknadsfring av finansiella tjnster via webb och telefon. Dr uppgav 28 procent av de tillfrgade att de ngon gng i livet p eget initiativ tagit kontakt med fretag som erbjuder rdgiv-ning och frvaltning av sparande fr att kpa sdana tjnster, medan 13 procent svarade att de vid ngot tillflle i livet kpt privatekono-misk rdgivning.9 De aktrer som erbjuder rdgivning r antingen vrdepappersbolag, banker, kreditmarknadsfretag och sparbanker med tillstnd fr investeringsrdgivning och/eller portfljfrvaltning enligt lagen (2007:528) om vrdepappersmarknaden eller frskringsfr-medlare.10 Frskringsfretag och fondbolag kan ocks ge finansiell rdgivning kring egna produkter. 167 fretag har tillstnd hos FI fr investeringsrdgivning och/eller portfljfrvaltning (tabell 2). Tabell 2: Fretag med tillstnd fr investeringsrdgivning eller diskretionr portfljfrvaltning Vrdepappersbolag 97

    Banker 23

    Kreditmarknadsfretag 1

    Sparbanker 46

    Totalt 167 Frutom fretag som har tillstnd fr investeringsrdgivning eller portfljfrvaltning finns cirka 770 fretag eller personer med tillstnd fr frmedling av livfrskringar. Ngra av dessa r dock vrdepap-persbolag och banker. Om man tittar p aktrer som i frsta hand r frskringsfrmedlare s rr det sig om ca 720 som har tillstnd fr livfrskringsfrmedling.11 Dessa aktrer r verlag sm och majori-teten utgrs av enmansfretag eller fysiska personer.

    9 Se bilaga 3 i Det mste g att lita p konsumentskyddet (SOU 2014:4) fr en beskrivning av

    underskningen.

    10 Fretag eller personer med tillstnd fr frmedling av livfrskringar kan utifrn dagens regler dels ge rd om fondandelar genom sidotillstnd och dels ge rd om fonder och andra finansiella instrument inom ramen fr en frskringslsning. Eftersom en stor del av frsk-ringssparandet sker i framfr allt fonder innebr detta i praktiken att frskringsfrmedlare idag kan utfra samma verksamhet som aktrer med tillstnd fr investeringsrdgivning, men utifrn mindre strikta organisatoriska regler. FI har tidigare kommunicerat att detta mste nd-ras, s att rdgivning om finansiella produkter krver tillstnd fr investeringsrdgivning, oav-sett om produkterna placeras i en frskringslsning eller inte. Se till exempel FI:s remissvar till Vrdepappersmarknaden MiFID 2 och MiFIR (SOU 2015:2), FI dnr 15-2488, och till Strkt konsumentskydd vid frskringsfrmedling (Ds 2014:22), FI dnr 1...

Recommended

View more >