riKsFÖreningen FÖr FÖretAgssKÖtersKor oCH svensK ... ?· kärnkompetenser som är nödvändiga för…

  • Published on
    15-Sep-2018

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

<ul><li><p>KompetensbesKrivning</p><p>Fr LegitimerAD sJUKsKtersKA meD speCiALisering inom FretAgsHLsovrD</p><p>riKsFreningen Fr FretAgssKtersKor </p><p>oCH svensK sJUKsKtersKeFrening</p></li><li><p>2</p><p> 3 Frord</p><p> 4 Arbetsgrupp</p><p> 4 Bakgrund</p><p> 6 Internationellt perspektiv</p><p> 7 Syfte</p><p> 8 Fretagsskterskans specifika kompetensomrden 9 Kompetensbeskrivning fr sjukskterska med specialisering inom fretagshlsovrd 9 Omvrdnad/vrdvetenskap och arbetsmedicin 11 Forskning, utveckling och utbildning 11 Ledarskap 12 Professionell utveckling 13 Referenser, adresser och litteratur </p><p>inneHLL</p><p>Grafisk form: Losita Design Bilder: Photodisc Tryck: tta45 2010</p></li><li><p>3</p><p>FrorD</p><p>Riksfreningen fr fretagsskterskor bildades r 1957. Freningen r en ideell frening dr syftet r att frmja och utveckla professionenfr legitimerade sjukskterskor verksamma inom fretagshlsovrd och arbets- och miljmedicin. </p><p>Riksfreningen fr fretagsskterskor arbetar fr sjukskterskors kompetensutveckling, utbildning och forskning inom arbetsliv och hlsa. </p><p>Stndigt frndrade arbetsvillkor i arbetslivet stller krav p kunskap om mnniskor i arbetsmilj och arbetsliv vilket leder till ett kontinuerligt fortbildningsbehov. </p><p>Riksfreningen fr fretagsskterskor har funnit det angelget att utarbeta ett dokument dr det klargrs vilken kompetens och utbildning den legitimerade sjukskterskan behver fr att arbeta inom fretags-hlsovrd och arbets- och miljmedicin. </p><p>Dokumentet utgr frn Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning fr legitimerad sjukskterska (2005). Arbetet har skett i samarbete med Svensk Sjukskterskefrening.</p></li><li><p>i arbetsgruppen har fljande personer ingtt:Annika Claesson, miljskterska/fretagsskterska/ordfrande Riksfreningen fr fretagsskterskor (2007 2010). </p><p>Britt-Marie Silversund, fretagsskterska/styrelseledamot i Riksfreningen fr fretagsskterskor. </p><p>Sofia Loodh, miljskterska/fretagsskterska/utbildningsledare rebro.</p><p>Adjungerad till arbetsgruppen:Birgitta Wedahl, sakkunnig i utbildningsfrgor, Svensk sjukskterskefrening. </p><p>synpunkter har inhmtats frn fljande personer:Elinor Gustavson, fretagsskterska/ordfrande Riksfreningen fr fretagsskterskor ( 2003 2007), Miljhlsan, Munkfors. </p><p>Eva Brolund-Johnsson, universitetsadjunkt, rebro universitet.</p><p>Kristina Gunnarsson, miljskterska/fretagsskterskaArbets- och miljmedicin, Akademiska Sjukhuset.</p><p>Kerstin Diab, miljskterska/fretagsskterskaArbets- och miljmedicin, Lunds Universitet.</p><p>slutlig bearbetning genomfrd av:Kristina Andersson, fretagsskterska/ordfrande Riksfreningen fr fretagsskterskor 2010,Alviva AB, Karlshamn.</p><p>Malin Sthl, fretagsskterska/verksamhetschef/styrelseledamot i Riksfreningen fr fretagsskterskor, Arbetsmilj och Hlsa SSAB EMEA, Lule.</p><p>ArbetsgrUpp bAKgrUnD</p><p>Det industriella genombrottet under 1800-talets senare hlft medfrde nya och svrbemstrade skerhets- och hlso-problem i dtidens arbetsmiljer. Redan d fanns anstllda lkare p fretagen som utvade viss medicinsk verksamhet. Denna kr av industrilkare r fregngare till den moderna fretagshlsovrden.</p><p>r 1959 antog International Labour Organisation (ILO) en rekommendation om fretagshlsovrd (FHV). I den angavs att den nationella lagstiftningen borde freskriva vilken myndighet som skulle ansvara fr vervakning av FHV:s organisation och verksamhet. </p><p>Under 1950-talet var sjukskterskan knuten till industri-lkaren med huvudsaklig inriktning p sjuk- och olycksfallsvrd. Den frsta Industriskterskekursen genomfrdes r 1962 av Institutet fr folkhlsa. Ansvaret fr utbildning vertogs r 1967 av Arbetsmedicinska institutet och r 1971 ndrades yrkes-beteckningen till fretagsskterska. </p><p>en verenskommelse mellan Svenska arbetsgivarfreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO) och Privattjnstemanna-kartellen (PTK) r 1967 om regler fr arbetarskyddsverksam-het och riktlinjer fr fretagshlsovrd ledde till expansion av fretagshlsovrden. Industriskterskans arbete till strsta delen vara frebyggande. Hlsoinformation, undervisning, hlso-kontroller, rehabilitering och anpassning till arbetsplatsen samt sjukvrd skulle ing (SOU 1968:44).</p><p>I nuvarande Arbetsmiljlag (SFS 1977:1160) ska arbets-givaren svara fr att den FHV som arbetsfrhllandena krver finns att tillg. FHV ska vara en multidisciplinr och en pro fessio -nellt oberoende expertresurs inom omrdena frebyggande arbetsmiljarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering. </p><p>4</p></li><li><p>FHV:s framtida roll, uppgifter och frutsttningar behver frtydligas. Mot denna bakgrund framtrder behovet av en reform som kan ge FHV en tydlig roll och utvecklingsvg. Utbildningen br vara kopplad till samhllets och arbetslivets utveckling. </p><p>I sjukskterskans etiska kod (SSF 2007), framgr att sjuk-skterskor har till uppgift att frmja hlsa, frebygga sjukdom, terstlla hlsa samt lindra lidande. Detta stmmer i allra hg-sta grad in p fretagsskterskan som i sin specialitet ska verka och arbeta fr omvrdnaden i arbetslivet.</p><p>omvrdnaden utgr frn en humanistisk grundsyn med ett filosofiskt synstt dr mnniskan ses som aktiv och skapande, samt som en del i ett sammanhang. Mnniskan ska betraktas ur ett helhetsperspektiv, vilket ytterligare strker fretags-skterskans fokus p sambandet mellan mnniska, milj ochhlsa, respektive ohlsa. Fretagsskterskan ska vara specia-list i omvrdnad med inriktning p mnniskan och arbetslivet och dr ansvara fr att identifiera omrden som behver fr- bttras, samt skerstlla en god kvalitet i omvrdnaden och arbeta fr att vrden r sker. </p><p>Fretagsskterskor utvar hlsofrmjande omvrdnad och mste aktivt bidra till att hlsofrmjande metoder infrs, samt verka fr frebyggande insatser som leder till att mnniskors hlsa frmjas och bibehlls. </p><p>I utbildningen till Fretagsskterska ska huvudomrdet omvrdnad ha en tydlig struktur med teoretisk frankring, karaktristika och progression som leder fram till bde en akademisk examen och en yrkesexamen. Olika professioner bidrar till patientens vrd och behandling utifrn olika perspektiv </p><p>och kunskapsomrden. Fr att kunna mta patienters komplexa vrdbehov krvs ett samarbete ver professionsgrnser och mellan olika discipliner inom fretagshlsovrden. The Institute of Medicine of the National Academies (2003) och Quality and Saftey Education for Nurses (2007) i USA har identifierat sex krnkompetenser som r ndvndiga fr vrdens professioner; personcentrerad vrd, samverkan i team, evidensbaserad vrd, frbttringskunskap fr kvalitetsutveckling, sker vrd samt informatik. </p><p>Fretagsskterskor r verksamma inom mnga olika verksam-hetsomrden dr arbetsuppgifterna r mycket skiftande. Detta stller stora krav bde p frmgan till sjlvstndigt arbete och p arbete i team med vriga professioner inom fretags-hlsovrden, men ocks p vetenskapligt frhllningsstt och professionellt ansvar. Fretagsskterskor mste ha frdjupade kunskaper i och god frmga att ansvara fr och systematiskt leda, prioritera och samordna det systematiska hlsofrmjande arbetsmiljarbetet i teamet, utifrn professionernas olika kom-petensomrden.</p><p>r 2009 beslutade regeringen att inrtta en delegation fr kunskapsomrdet fretagshlsovrd med uppdrag att ver-gngsvis upphandla och samordna utbildningar, p magister- och masterniv i fretagshlsovrd. </p><p>Delegationen ska organisera kunskaps- och erfarenhets-utbyte mellan hgskolor, arbetsmarknadens parter, myndigheter och FHV-branschen fr att utveckla en kvalitetsdiskussion som blir vgledande fr kunskapsomrdet fretagshlsovrd.</p><p>Delegationen ska ven verka fr kad forskning inom omrdet. Delegationens arbete ska avslutas senast under december 2011.</p><p>5</p></li><li><p>6</p><p>internAtioneLLt perspeKtivFretagsskterskan r den strsta yrkesgruppen inom fretags-hlsovrd svl i Sverige som inom Europeiska Unionen (EU). Fretagsskterskan r en given samarbetspartner p arbets-platsen och bidrar genom sin helhetssyn till bttre hlsa fr den arbetsfra befolkningen.</p><p>Fretagsskterskans arbetsuppgifter och utbildning finns beskrivna i flera internationella dokument. Den svenska fretags-skterskeutbildningen har tillsammans med den finska utgjort basen fr ett europeiskt Core Curriculum (FOHNEU 2002), ett grundlggande utbildningsfrslag till fretagsskterska inom EU.</p><p>Detta Core Curriculum mste anpassas nationellt till varje land och kompletteras efter frndringar i arbetslivet men ger riktlinjer fr hur utbildning och praktik skulle kunna vara inom EU, speciellt dr ingen utbildning finns. </p><p>Som frsta yrkesgrupp inom omrdet FHV har en europeisk specialistutbildning p masterniv till fretagsskterska startat 2008 baserat p dokumentet Core Curriculum (HOHNEU, 2008).</p></li><li><p>7</p><p>sYFteSyftet med denna kompetensbeskrivning r att beskriva fretags-skterskans roll och professionella kompetens. Sjukskterske-utbildningen ligger till grund fr legitimation som sjukskterska och utgr basen fr vidare utbildning och specialisering inom omrdet fretagshlsovrd. </p><p>Fretagsskterskan arbetar inom mnga olika verksamhets-omrden dr arbetsuppgifterna kan vara mycket varierande. Yrket stller stora krav p frmga till sjlvstndigt arbete, vetenskapligt frhllningsstt och professionellt ansvar. </p><p>Kompetensbeskrivningen visar p fretagsskterskans profession ur ett vergripande perspektiv utan detaljerad beskrivning av arbetsuppgifter.</p><p>Kompetensbeskrivningen kan anvndas fr att:</p><p> bidra till att ge patienter och nrstende god och sker vrd.</p><p> tydliggra professionen/yrkesutvningen fr blivande samt yrkesverksamma specialister.</p><p> utgra en vgledning fr landets lrosten fr utformning, planering och genomfrande av utbildning.</p><p> utgra ett std fr arbetsgivare som ansvarar fr att skerstlla den kompetens som behvs fr en god vrd (SOSFS 2005:12).</p></li><li><p>8</p><p>Fretagsskterskans arbete utgr frn att frmja god arbets-livsutveckling som medfr hlsa och skerhet fr den anstllde. Arbetet sker systematiskt och baseras p vetenskap, beprvad erfarenhet och mngkulturell kompetens, allt med utgngspunkt frn arbetslivets speciella krav. Fretagsskterskans arbete fr-utstter ett livslngt lrande. </p><p>Fretagsskterskans arbete fljer de grundvrderingar som uttrycks i International Council of Nurses etiska kod (SSF 2007). Fretagsskterskan ska flja och tillmpa de aktuella frfattningar, lagar och riktlinjer som styr Fretagshlsovrden. </p><p>I den specifika utbildningen till fretagsskterska ska huvud-omrdet omvrdnad i arbetslivet och de sex krnkompetenserna </p><p>FretAgssKtersKAns speCiFiKA KompetensomrDen</p><p>tydliggras fr varje utbildningsniv. Fretagsskterskan ska, oavsett verksamhetsomrde visa sdan frdjupad kunskap, frdighet och frmga som krvs fr att sjlvstndigt arbeta som sjukskterska med specialisering i fretagshlsovrd.</p><p>Kompetensbeskrivningen r uppdelad i fyra specifika vetenskapsflt som r centrala fr fretagsskterskan:</p><p> omvrdnad och arbetsmedicin forskning, utveckling och utbildning ledarskap professionell utveckling </p></li><li><p>9</p><p>Frebyggande och hlsofrmjande arbete</p><p>Frdjupad kunskap att:</p><p> frmja den fysiska, psykiska och sociala hlsan frebygga folkhlsoproblem, arbetsrelaterade sjukdomar </p><p> och skador hos enskilda och grupper i arbetslivet tillmpa en helhetssyn p hlsa samt arbets- och livssituation arbeta med prevention som syftar till att pverka livsstils- </p><p> faktorer avseende arbetstagarens frhllningsstt</p><p>omvrdnad och rehabilitering i arbetslivet</p><p>Frdjupad kunskap att:</p><p> ansvara fr omvrdnad i arbetslivet utifrn individens srskilda behov och aktuella situation, samt tillvarata och stdja individens egna resurser, lyfta fram det friska hos individen och respektera individens egna vrderingar fr </p><p> att bevara eller tervinna optimal hlsa kunna hantera knsliga personuppgifter korrekt </p><p>KompetensbesKrivning Fr sJUKsKtersKA meD speCiALisering inom FretAgsHLsovrDFretagsskterskan skall utifrn frdjupad kunskap och frstelse, besitta kunskaper inom vart och ett av nedanstende specifika omrden:</p><p> fnga upp och analysera den anstlldes behov av std och hjlp samt vid behov hnvisa till annan instans som kan ge adekvat hjlp</p><p> motivera och stdja individen i dennes beslut om frndring tillsammans med teamet arbeta med arbetsinriktad rehab- </p><p> ilitering och arbetsfrmgebedmning av enskilda individer och drigenom i samband med sjukdom ge mjlighet till snabb tergng i arbetet</p><p> aktivt delta vid behandling av individer med missbruksproblem planera och medverka vid omhndertagande vid olycksfall, </p><p> gra olycksfallsutredningar, samt medverka vid och sjlv stndigt utfra medicinska underskningar</p><p> med omdme, kunskap och noggrannhet informera och </p><p> tillgodose arbetstagarens trygghet och vlbefinnande vid riskbedmning, underskning och behandling</p><p> identifiera hlsorisker inom arbetslivet, utfra kartlgg- ningar av hlsa och risker, riskmiljer, samt analysera resultat och ta fram underlag fr lsningar</p><p>omvrDnAD/vrDvetensKAp oCH ArbetsmeDiCin</p></li><li><p>Arbetsmedicin</p><p>Frdjupad kunskap att:</p><p> tillsammans med teamet, bedma och utvrdera hur faktorer i arbetsmiljn pverkar hlsotillstndet hos individer och grupper i befolkningen kunna bedma samband mellan ohlsa och exponeringar i arbetsmiljn vara insatt i regelverket som styr arbetsmiljomrdet</p><p>Katastrofberedskap</p><p>Frdjupad kunskap att:</p><p> handla enligt gllande skerhetsfreskrifter vid brand och katastrofsituationer, samt kunna tillmpa katastrof- medicinska principer. </p><p>information, utbildning och handledning</p><p>Frdjupad kunskap att:</p><p> rapportera och terkoppla genomfrda underskningar till arbetsgivare och anstllda informera och utbilda i arbetshygieniska frhllanden och dess effekter p hlsan utbilda individuellt och i grupp om hlsofrmjande arbets och livsstilsfrgor handleda och undervisa nyanstllda och studenter fungera som mentor fr nya kollegor</p><p>10</p></li><li><p>ForsKning, UtveCKLing oCH UtbiLDning </p><p>Frdjupad kunskap att:</p><p> genomfra och dokumentera resultat samt identifiera samband mellan ohlsa och arbetsmilj medverka i och ven kunna leda utvrderingar av utfrda insatser initiera, medverka vid och bedriva forsknings- och utvecklings- </p><p> arbete bde inom FHV och vergripande inom arbets- miljomrdet leda kvalitets- och frbttringsarbete bedma och tillmpa evidensbaserade forskningsresultat </p><p> inom arbetsmiljomrdet</p><p>LeDArsKAp</p><p>Frdjupad kunskap att: planera, utveckla och leda omvrdnadsarbete samarbeta med organisationer, myndigheter och andra aktrer arbeta tvrprofessionellt och leda teamet samverka och frst andra yrkesprofessioners ansvar och tillvarata teamets samlade kompetens kommunicera med medarbetare och kunder hantera konflikter p arbetsplatsen analysera behov, marknadsfra tjnster och teckna avtal </p><p> med kunder tillmpa och delta i det systematiska arbetsmiljarbetet utforma verksamhetsml och gra regelbundna uppfljningar </p><p> av verksamhetens resultat och effekter kopplat till den kontext man befinner sig i tolka och analysera samband mellan fretagshlsovrdens </p><p> insatser och samhllsekonomin</p><p>11</p></li><li><p>12</p><p>niv</p><p>grundniv</p><p>Avancerad niv i</p><p>Avancerad niv ii</p><p>Forskarniv i</p><p>Forskarniv ii</p><p>Utbildning Hgskolepong examen</p><p>Sjukskterskeprogrammet</p><p>Utbildning till fretagsskterska 060 hp</p><p>Yrkesexamen:Specialistsjukskterska inom fretagshlsovrdMagisterexamen i omvrdnad/vrdvetenskap/medicinsk vetenskap</p><p>180 hpYrkesexamen:SjukskterskeexamenKandidatexamen i omvrdnad/vrdvetenskap/medicinsk vetenskap</p><p>Utbildning till fretagsskterska</p><p>Forskarutbildning</p><p>Forskarutbildning</p><p>61120 hp</p><p>120 hp</p><p>1...</p></li></ul>