S ociala företag behövs! - och vad behöver sociala företag

  • Published on
    24-Feb-2016

  • View
    72

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

S ociala fretag behvs! - och vad behver sociala fretag. Jnkping 27 februari 2012. Arbetsintegrerande sociala fretag r fretag som driver nringsverksamhet (producerar och sljer varor och/eller tjnster):. - PowerPoint PPT Presentation

Transcript

Arbetsintegrerande sociala fretag 2012

Jnkping 27 februari 2012Sociala fretag behvs!- och vad behver sociala fretag1SWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTHSWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTHArbetsintegrerande sociala fretag r fretag som driver nringsverksamhet (producerar och sljer varor och/eller tjnster):

med vergripande ndaml att integrera mnniskor som har stora svrigheter att f och/eller behlla ett arbete, i arbetsliv och samhllesom skapar delaktighet fr medarbetarna genom gande, avtal eller p annat vl dokumenterat sttsom i huvudsak terinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamhetersom r organisatoriskt fristende frn offentlig verksamhet

2SWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTH3

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTHAntal arbetsintegrerande sociala fretag per ln4Stockholms ln: 50 Skne ln: 25 Kronobergs ln: 7 Blekinge ln: 4 Kalmar ln: 3 Vstra Gtalands ln: 57 Jnkpings ln: 8 stergtlands ln: 20 Gotlands ln: 6 Sdermanlands ln: 1 Hallands ln: 0

Vrmlands ln: 10 rebro ln: 7Jmtlands ln: 5 Vstmanlands ln: 3 Uppsala ln: 7 Dalarnas ln: 9 Gvleborgs ln: 11 Vsternorrlands ln: 18 Vsterbottens ln: 8 Norrbottens ln: 9

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTHStatistik om arbetsintegrerande sociala fretag i SverigeTillvxtverkets kartlggning visar att det idag (februari 2012) finns 268 arbetsintegrerande sociala fretag i Sverige.Av dessa finns 57 i Vstra Gtaland. Det r flest i hela landet.I Hallands ln r siffran noll.I Gotlands ln r andelen arbetsintegrerande sociala fretag hgst i frhllande till antalet invnare.5SWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTH6

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTHSysselsttningen i de arbetsintegrerandesociala fretagen8664 personer r verksamma i arbetsintegrerande sociala fretag.2543 av dessa har en anstllning i fretaget.7SWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTHVanliga branscher fr arbetsintegrerande sociala fretagButik och frsljning, 100 fretagHotell och restaurang, 80 fretagHushllsnra tjnster, 71 fretagBygg och fastighetssktsel, 61 fretagOdling och trdgrdsarbete, 56 fretag

8SWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTHTillhandahller rehabilitering, sysselsttning mm

Bild frn MellanMlet i StockholmSWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTHMellanMlet r en frening som kom igng med sin verksamhet 1996 och startades i Stockholm av mnniskor med psykosproblematik och deras anhriga. Hr har man ett helhetstnkande och erbjuder drfr unga nyinsjukna mnniskor med psykisk funktionsnedsttning en mjlighet till rehabilitering med aktiviteter fr arbete, fritid, hlsa och samhllsorientering. MellanMlet ska vara en utvecklande plattform mellan sjukdom och de ml som den enskilde stter upp fr sin egen utveckling - drav namnet p freningen. Basen fr alla aktiviteter r den egna handlingsplanen som ligger till grund fr det schema som sedan grs upp med var och en. Forskning har visat att det gller att komma igng snabbt med insatser efter insjuknande och dr r MellanMlet ett fredme. Den enskilde deltagaren r hela tiden med och styr sin egen rehabilitering.

De flesta r hos MellanMlet frn ett halvr till 1,5 r fr att sedan g vidare till arbete, studier eller praktik. Fr nrvarande har fem stycken har ftt en Utvecklingsanstllning hos MellanMlet.2009 var det ett hundratal deltagare i verksamheten. Arbetsfrmedlingen har upphandlat 40 platser inom det s kallade RESA-projektet fr mnniskor med psykisk funktionsnedsttning. Tack vare den satsningen kan MellanMlet utveckla verksamheten och rknar med att under 2010 frdubbla antalet deltagare.Utvecklar och sprider affrsiderVgen Ut! Ett konsortium Karins dttrar Villa Vgen Ut! (5 st) Caf Solberg Young Surfers Vgen Ut! Trdgrd Vgen Ut! Bygg och fastighetsservice Le Mat B&B Gteborg Anlita

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTHVarje kooperativ i Vgen ut!-konsortiet r en egen ekonomisk frening och mste bra sina egna kostnader. Vgen ut!-konsortiet lever p att ta ut en serviceavgift av de andra kooperativen. Varje kooperativ har ett avtal med konsortiet om vad det ska skta nr det gller arbetsledning, arbetsgivaransvar, miljansvar med mera. Fr att starta en sdan hr verksamhet, ven om man i brjan lyckas slja redan frn dag noll, s tar det ett tag innan det har kommit in ngra pengar! Man mste ha pengar frn brjan, och d r det jttebra med konsortiet som ocks gr det mjligt fr nya kooperativ att starta.De strsta intkterna kommer frn frsljning till kommunen och kriminalvrden. Drfr r det ett viktigt arbete att bevaka upphandlingar och se till att kooperativen fr ramavtal med myndigheterna. Pernilla menar att det inte skulle fungera om varje litet kooperativ skulle hlla p med detta.Ledningsgruppen i konsortiet har gjort tre- och femrsplaner och har ocks arbetat fram handbcker, en om kvalitet och en om milj som ska implementeras i verksamheten. I handbckerna finns alla delar av verksamheten beskriven. Hur organisationen och processerna i konsortiet ser ut, vem som beslutar om vad och hur det ska dokumenteras. Nr det gller ledarskap s r handledning mycket viktig. Likas tydlighet vad gller olika roller.

Tina Eriksson: "Min identitet har frndrats. Jag r en samhllsmedborgare. Jag betalar skatt. Samtidigt har jag frmnen att hjlpa andra kvinnor att g samma vg. Vrt arbete kan betyda att en kvinna slutar missbruka och fr tillbaka sina barn som varit omhndertagna. Det r vr belning och det betyder jttemycket. Det r lttare att stlla krav p myndigheterna om man klarar sin frldraroll. Som missbrukare r man rdd. Nr man lever i ett utanfrskap har man ett visst sprk och det r svrt att f mnniskor att lyssna.

Genom kooperativet har vi trffat mnga myndighetspersoner och frstr numera deras stt att tala. Samtidigt har de lrt sig av oss och vi har ftt stor respekt fr varandra.

Delaktighet och empowerment

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTHTillhandahller arbetstrning, arbetsprvning, praktik mm

Bilden frn Miljvrdscentrum i rebroSWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTHEn gammal handelstrdgrd med tillhrande trdgrdar, vxthus, frrdsbyggnader och maskinparksanlggning har alltefter behov frndras och frdlats inom kooperativets ram. - Vi brukar beskriva oss som att vi ligger p landet mitt i stan, sger Bo Lon och berttar att personalkooperativets affrsid r att erbjuda arbetsrehabilitering, utredning av arbetsfrmga samt arbetsprvning. Arbetsrehabiliteringen str fr strsta delen av intkterna. Och avtal med kommunen, arbetsfrmedlingen och frskringskassan borgar fr en lngsiktighet i verksamheten. Kommunen kper bl a 40 rsplatser fr arbetsrehabilitering.Minst sex olika verksamhetsomrden med mnga olika arbetsmoment; alltifrn ekologisk grnsaksodling, storkk, bilverkstad, snickeri till administration och smnad erbjuds de cirka 80 personerna som dagligen kommer fr att arbeta eller testa arbetsfrmgan p Miljvrdscentrums personalkooperativ. En verksamhet som funnits i 13 r och stadigt utvecklats bde volymmssigt och innehllsligt. Totalt r 40 personer anstllda i personalkooperativet; sju kooperatrer varav fyra r socionomer, ett antal handledare inom olika verksamhetsomrdena, samt 25 personer med lnebidrag. Samtidigt har Miljvrdscentrum lngsiktiga avtal med lkare, psykologer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och arbetskonsulenter. - Personerna som kommer till oss, oavsett om det r p lng eller kort sikt ska ha tillgng till en rad expertfunktioner; allt fr att strka arbetsfrmgan och hlsan eller gra professionella bedmningar av arbetsfrmgan. Vi har ven tta kontakter med arbetsmarknaden i vrigt i rebro med omnejd, och samarbetar med andra kooperativ t ex Vgen ut! Susanne. Allt fr att kunna erbjuda alternativa vgar till arbete fr den hr gruppen personer, som ofta har varit arbetslsa en lngre tid nr de kommer till oss, berttar Bo Lon.Fr ven om Miljvrdscentrum vilar p mnga olika grenar s r mlet fr de flesta av de personer som fr chansen hr att komma vidare p arbetsmarknaden. - I rlighetens namn finns det sjlvfallet personer som p grund av lder i kombination med andra funktionsnedsttningar helt enkelt inte fr andra jobb. Fr dessa mnniskor ska vi ocks kunna vara en trygg och lngsiktigt bra arbetsplats.Tillhandahller boende med std

Bild frn Villa Vgen Ut! SusanneSWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTHIdag har kooperativet Villa Vgen ut! Susanne, plats fr tta kvinnor i behov av trning fr ett fungerande vardagsliv utan droger. Placeringarna gr via Socialtjnsten och Kriminalvrden, som kper dygnsvisa behandlingsplatser av det sociala kooperativet. Mlet med verksamheten r att hjlpa kvinnorna till ett lngsiktigt hllbart liv utan droger. - Vi har ett mycket gott samarbete med bde Socialtjnsten och Kriminalvrden, och kvinnorna fr tack och lov rtt lnga placeringar hos oss. Tidsaspekten r viktig. Ett mngrigt drogberoende bryter man inte ver en natt. Det krvs ofta lng tid innan man r "sker". terfall r vanliga och det r viktigt att f flera chanser att bryta med beroendet, sger Elisabeth Lindgren.Tack vare ett stort kontaktnt och ttt samarbete med andra instanser i samhllet; arbetsgivare, studiefrbund, AA-verksamhet, arbetsfrmedling, frskringskassa mfl, kan Villa Vgen Ut, Susanne, erbjuda de placerade kvinnorna ett brett utbud av svl meningsfulla dagaktiviteter, som fritidsaktiviteter. - Vi frsker s lngt det r mjligt att hitta praktikplatser, utbildningar eller kurser fr att kvinnorna ska komma in i samhllet och p sikt kunna f ett fungerande arbetsliv. Det handlar ocks om att bygga upp ett nytt socialt ntverk utan missbruk. Genom mnga och meningsfulla fritidsaktiviteter ges ocks tillflle till nya kontakter.Kompletterar kommunens verksamhet

Bild frn Solakoop i KarlstadSWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTHSolakoop i Karlstad r ett kooperativ som drivs av psykiskt funktionshindrade. I maj 2005 startade ett sommarkaf och senare ett Bed & Breakfast. I Solakoop arbetar tio personer. Tv handledare, Bosse Pettersson och Veronika Hijer, r anstllda av kommunen.Kooperativet fick ett ln vid starten p 100.000 kr frn kommunen och ett kommunalt bidrag p 60.000 kr vilket anvndes fr att renovera och utrusta lokalerna i den gamla kommunalt gda verstevillan vid Klarlven. Frn nyret 2008 finns ett avtal mellan Solakoop och Karlstads kommun som innebr att staden kper 10 heltidsplatser fr arbetsrehabilitering till ett rspris p 200.000 kr. D frstrks ocks kooperativet med tv lnebidragsanstllda. Alla i Solakoop arbetar till 100 procent av sin frmga. Det kan betyda 5, 10 eller 20 procent eller mer och att arbetsfrmgan kan variera ver tid. Det finns sjlvklar acceptans i kooperativet nr ngon inte orkar komma utan behver vila ett tag.

Ger mnniskor mjlighet att utvecklas och arbeta 100 % av sin frmga

Bild frn Inuti i StockholmSWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTHInuti r en daglig verksamhet med konstnrlig inriktning fr personer med intellektuella funktionsnedsttningar och/eller autismliknande syndrom och drivs i form av ett socialt arbetskooperativ. Huvudman r Stiftelsen Inuti som driver tv ateljer i Stockholm dr ett 50-tal personer arbetar (konstnrer och handledare). Inuti ingr ven i ett internationellt ntverk: Differentiated Art. Inuti drivs av en stiftelse och bestr av tv ateljer i Stockholm. Atelj Inuti p Lilla Essingen och Atelj Inuti 2 p Sdermalm i Stockholm. Totalt erbjuds ett 40-tal personer med rtt till std enligt LSS plats p Inuti. P Lilla Essingen har man ocks en tisdagsatelj dr andra personer med intellektuella funktionsnedsttningar kan komma och delta i terminsvisa konstkurser. Nio personal hjlps t att sttta och driva den konstnrliga processen vidare. Samtliga har arbetat p Inuti allt sedan starten av verksamheten, likas har mnga av deltagarna i den dagliga verksamheten varit med frn brjan. - Den kooperativa arbetsmodellen bidrar ven till en kad personlig utveckling fr konstnrerna hr. Tack vare vra mnga mten och diskussioner fr man stndigt va sin sociala frmga; att lra sig samspela med andra, vara i grupp, lyssna och stta sig in i andras tankar och nskningar. Saker som kan tyckas sjlvklart i andra sammanhang, men som kan vara vl s svrt om man har intellektuella funktionsnedsttningar eller autismliknande syndrom, ppekar Ninna Hultgren Borg. Skapar arbetstillfllen och gemenskap

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTHVstanviks folkhgskola i Dalarna startade hsten 1999 en ettrig utbildning om att starta sociala arbetskooperativ fr dva. Skolan gs av SDR, Sveriges dvas riksfrbund. Det var 13 deltagare, varav fyra frn Sundsvall. Det ledde till att TSC som enda kooperativ bildades hsten 2000.De fyra frn kursen satsade 400 kronor var som rckte till att registrera en ekonomisk frening samt att trycka upp trjor. Lars Nilsson Bs fick i uppdrag av Sundsvalls kommun p en kortare tids OSA-anstllning att dra igng ett socialt arbetskooperativ.Att slja teckensprksutbildning var tnkt att vara en av huvuduppgifterna och d fanns det mycket att gra genom Kunskapslyftet som d fanns. Frn brjan fick de ocks ett uppdrag att skta kundvagnarna p IKEA.Idag har de fyra affrsomrden:Transport & budservice Hemservice/lokalvrd Fastighetsservice Fordonsverkstad + en utbildningsverksamhet i Stockholm med tre anstllda. Frutom bilverkstaden innebr arbetsuppgifterna att de arbetar utspritt hos och med olika kunder. Fretagets lokaler blir d mycket av en mtesplats dr man fikar och har mte.De r nu ett knappt 20-tal anstllda. Rekrytering vid nyanstllning sker till stor del via dvfreningar och Arbetsfrmedlingens dvkonsulent. Alla anstllda r funktionshindrade och alla utom tre har en dvproblematik. "Det r lagom stort", tycker Lars.Av offentliga myndigheter har de mest kontakt med Arbetsfrmedlingen. Mnniskor brja ofta hos dem som praktikanter under 3-6 mnader. r bda parter parter verens om att praktikperioden har fungerat bra, frsker TSC att skapa en anstllning. Finns det inte tillrckligt med arbetsuppgifter eller uppgifter som r lmpliga, frsker de att skapa sdana.De skte och fick 20 Resa-platser, men Arbetsfrmedlingen har bara lyckats skapa en plats hos dem.I ngot fall har kommunens arbetsmarknadsfrvaltning tckt 10% av lnekostnaden fr den del som inte tcks av lnebidraget.Ger mjlighet att skapa ett bttre livBasta. Socialt fretag i Nykvarn, Bors och Sdertlje.

Affrsverksamheter: Rehabilitering Byggverksamhet Snickeri Hstuppfdning Hundpensionat YES-Utbildningen Std Klottersanering HVB-hem

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTHBasta ar ett brukarstyrt socialt foretag. Detta betyder att i bade teori och praktik ska makten och inflytandet over verksamheten ligga hos manniskor som tidigare varit socialt utslagna, beroende pa ett tidigare allvarligt drogbruk. I stort sett alla ansvarsposter i foretaget som i styrelse, foretagsledning och verksamhetschef innehas av manniskor som tidigare sjalva rehabiliterat sig pa Basta. Over nittiofem procent av dem som bor och arbetar pa Basta har denna bakgrund, darav uttrycket brukarstyrt.

Hosten 1994 flyttade fem personer till fastigheten Tingsatra, den 54 hektar stora jordbruksfastigheten som ligger...