Så styrs sverige

  • Published on
    04-Jul-2015

  • View
    222

  • Download
    2

Embed Size (px)

Transcript

<ul><li> 1. STATSCHEFENBde demokratier och diktaturer kan utse sin statschef p 2 stt:MonarkiStatschefstiteln gr i arvRepublikMan utser statschefen (p ett demokratiskt eller odemokratiskt stt)</li></ul> <p> 2. DET SVENSKA DEMOKRATISKA SYSTEMETFolket vljer representanter till riksdagenRepresentanterna sitter i riksdagen och styr Sverige Riksdagen utser en styrelse utifrn folkets rsterKallad : regeringen, som bl.a. frverkligar besluten 3. VRT VALSYSTEMNr r det val ?3:e sndagen i september vart fjrde rVal till tre olika samhllsniver- kommunen- landstinget- riksdagVar hlls valet?I en vallokal,men ven p ambassader utomlands och frtidsrstning p olikastllen.Vilka fr rsta?Alla svenska medborgare som fyllt 18 r 4. Vad rstar vi p?Valfritt parti, som mste f minst 4% av rsterna (personval)Vad r ett parti?En demokratisk frening som vill frndra samhllet p ett visst stt.Proportionerligt valsystemNr man rknat rsterna frdelas de 349 platserna i riksdagen proportionerligt.15% av rsterna = 15% av platserna 5. Nr platserna i riksdagen r frdelade ser man vilket lag som fr majoritet, d.v.s.mer n hlften av alla platser.D vinner man alla omrstningar och kan styra landet!I valet 2010 blev resultatetAlliansen ca 48%De rdgrna ca 46%Sverigedemokraterna ca 5% 6. RIKSDAGEN349 ledamter frn de olika partiernaUppgifter: Stifta Sveriges lagar Besluta om hur skattepengarna ska anvndas Kontrollera att regeringen fljer riksdagens beslutOrdfrande: TalmannenTalmannen sitter bland annat ordfrande vid sammantrdena i kammaren.Sedan riksdagsvalet 2006 r Per Westerberg (M) riksdagens talman. Riksdagen delas upp i mindre grupper: utskott, som frdjupar sig i vissa frgor, t.ex. skolan, frsvaret Det block som har majoriteten av platserna i riksdagen fr bilda 7. Statsministern + ministrar fr olika omrden, t.ex. skola och frsvarUppgifter: - Se till att riksdagens beslut blir verklighet - utarbeta lagfrslag - fattar beslut i vissa frgorRegeringen kan se ut p olika stt:Majoritetsregering =Enpart-, kolalitions-,samlingsregeringVarje minister har ett departement, kontor, med mnga specialister anstllda, som hjlper till att utarbetalagfrslag m.m.Frvaltningen, myndigheternaDet r regeringens verktyg fr att f riksdagens beslut att bli verklighet (ex: skolverket, rikspolisstyrelsen) REGERINGEN -STYRELSEN 8. Majoritetsregering: Nr exempelvis ett parti fr fler n 50% av rsterna vid ett val kan detta parti skapa en egen regering d den kan f std av riksdagen.Minoritetsregering: Ifall ingetparti i riksdagen fr enmajoritet av rsterna sbrukar det strsta partiet bildaregering. Detta blir d en svagregering d den hela tidenmste hitta std hos andrapartier fr att f igenom sinafrslag. Koalitionsregering: Ifall tv eller flera partier delar p ministerposterna s kallas det fr en koalitionsregering. Detta innebr allts att regeringen bestr av flera partier. 9. Lena AdelsohnHillevi EngstrmCarl BildtEskil ErlandssonLiljeroth Kultur-Arbetsmarknads- Utrikesminister Landsbygdsministeroch idrottsministerminister Tobias BillstrmAnnie Lf MigrationsministerFredrik Reinfeldt Maria LarssonNringsministerStatsminister Barn- och ldreministerEwa Bjrling Birgitta OhlssonAnna-Karin HattEU-minister HandelsministerIt- och energi-ministerCatharina Elmster- Erik UllenhagStefan AttefallKarin Enstrm SvrdAnders Borg Integrationsminister Civil- och bostadsministerFrsvarsministerInfrastrukturministerFinansministerLena EkGunilla CarlssonBistndsministerJan Bjrklund MiljministerUtbildningsminister Ulf KristerssonMaria Arnholm Peter Norman Socialfrskrings- Gran HgglundBeatrice AskJmstlldhets- och Finansmarknads- minister Socialminister bitrdandeJustitieministerministerutbildningsministerREGERINGEN 10. Statsrdsberedningenleda och samordna arbetet i Regeringskansliet samt ansvara fr samordning av den svenska EU politiken.Arbetsmarknadsdepartementetarbetsmarknadspolitik, arbetslivpolitik, diskriminerings- och integrationsfrgor samt frgor om urbanutveckling.FinansdepartementetEkonomisk politik, statsbudgeten, skatter, bank, vrdepapper och frskringar, Internationellt Ekonomiskt samarbete samt statligtfretagsgande.Frsvarsdepartementetarbetar fr att uppfylla de ml som regeringen och riksdagen bestmt fr frsvarspolitiken, fr skydd ochBeredskap mot olyckor samt fr beredskap mot svra pfrestningar p samhllet i fred.FrvaltningsavdelningenRegeringskansliets gemensamma resurs och ansvarar fr departementsvergripande frvaltningsfrgor.Justitiedepartementetlagstiftning, polisvsendet, domstolsvsendet, kriminalvrden, Migration och asyl. DE OLIKA DEPARTEMENTEN 11. Kulturdepartementetkultur, medie- och idrottsfrgor.Landsbygdsdepartementetfrgor som gller jordbruk, skogsbruk, fiske, rennring, samefrgor, djurskydd, livsmedel samt jakt och viltvrd.Miljdepartementetklimatpolitik, kemikaliepolitik, strlskydd och krnskerhet samt forskning och miljvervakning.Nringsdepartementetnringsliv, energi, IT, kommunikationer och infrastruktur samt regional utveckling.Socialdepartementetsamhllets vlfrd, ekonomisk trygghet, sociala tjnster, hlso- och sjukvrd, frmjande av hlsa samt barns och funktionshindradesrttigheter, bostadsfrgor, statlig frvaltning, lnsstyrelser, kommuner och landsting samt trossamfund.Utbildningsdepartementetskolfrgor, universitet och hgskolor, forskning, vuxenutbildning, folkbildning, jmstlldhetsfrgor och ungdomspolitik.UtrikesdepartementetUtrikesfrvaltningens uppdrag r att bidra till att frverkliga regeringens vergripande ml i utrikespolitiska frgor. Till UD:s uppdraghr ocks att inom Regeringskansliet samordna den svenska utrikespolitiken.EU-representationenRegeringskansliets frlngda arm i Bryssel. Hr arbetar personal frn alla departement med att driva Sveriges linje i EU-politiken. De olika departementen 12. EN LAG BLIR TILL1. Id lmnas in av riksdagsledamot: en motion(ex: alla mste ha hjlm nr de cyklar)2. Riksdagen beslutar att skicka frslaget till trafikutskottet, som diskuterar igenomfrgan noga, lyssnar p experter och allmnheten3. Om trafikutskottet tycker det var en bra id uppdrar de till regeringen att frbereda ettlagfrslag: en proposition4. Riksdagen rstar sedan om frslaget5. Nr lagen r beslutad r det regeringen uppgift att se till att lagen blir verklighet, t.ex.genom att skicka ut order till myndigheterna t.ex. polisen, trafikskerhetsverket m.m. 13. Sverige: Grundlagarna STYR 1. Successionsordningen (1810) 2. Tryckfrihetsfrordningen (1949) 3. Yttrandefrihetsgrundlagen (1991) 4. Regeringsformen (1974)Grundlagarna r svrare att ndra n andra lagar.Det ska finnas tid fr eftertanke, och konsekvenserna mste vara srskilt vlgenomtnkta.Tanken med detta r att demokratin ska skyddas.Fr att ndra en grundlag krvs att riksdagen fattar tvbeslut med likadant innehll och att det hlls ett allmnt valmellan de tv besluten. 14. 1. SuccessionsordningenBehandlar frgan om hur statschef ska utses, dvs tronfljden (succession)ndring 1979: ldsta barnet oavsett kn rver kronan 15. 2.TRYCKFRIHETSFRORDNINGEN1 kap. Om tryckfrihet1 Med tryckfrihet frsts varje svensk medborgares rtt att, utanngra av myndighet eller annat allmnt organ i frvg lagda hinder, utgiva skrifter, attsedermera endast infr laglig domstol kunna tilltalas fr deras innehll, och att icke iannat fall kunna straffas drfr, n om detta innehll strider mot tydlig lag, given attbevara allmnt lugn, utan att terhlla allmn upplysning.Publicering utan granskningMeddelarskydd (anonyma uppgifter fr ges till media)Offentlighetsprincipen alla ska f ta del av myndigheters handlingar.Tryckfrihetsbrott t ex hgfrrderi, frtal, hets mot folkgrupp. 16. 3. Yttandefrihetsgrundlagen (YGL) Alla svenskar har rtt att uttrycka sina sikter, tankar, knslor iradio, tv, videogram, ljudupptagningar eller andra sorters upptagningar. Ingen myndighet kan krva att ngot som skall framfras i radio, tv eller annan sortsupptagning frst mste granskas av en myndighet eller ngot annat allmnt organ.Undantaget r biofilmer som ska visas fr barn under 15 r. Den som r upphovsman till ett radioprogram, tv-program eller liknande har rtt attvara anonym.YGL kompletterar tryckfrihetsfrordningen med liknande rttigheter fr vriga media. 17. 4. RegeringsformenBeskriver vrt statsskick1 kap, 1 : All offentlig makt i Sverige utgr frn folket. Den svenskafolkstyrelsen bygger p fri siktsbildning och p allmn och likarstrtt.Faststller de flesta grundlggande vrden, t ex mnskliga rttighetervriga grundlagar kompletterar RF 18. Regeringen arbetar med EUSverige r med i EU, Europeiska unionen.dr alla medlemslndernasamarbetar om olika frgor.En del EU-regler gller direkt i Sverige, men ibland mste vi i Sverige skrivaom vra lagar innan vi kan brja flja EUs regler.Sverige fr alltid vara med och diskutera och pverka EUs beslut.Ibland blir inte besluten som Sverige hade velat, men Sverige och alla andramedlemmar ska flja de beslut som fattas. 19. Besk fr mer info!</p>