Sammanfattning Kottler

  • Published on
    26-Dec-2014

  • View
    972

  • Download
    1

Embed Size (px)

Transcript

<p>Del A 5 KortfrgorMarknadsrtt Vad r det fr skillnad mellan Vite och Sanktionsavgift? Vite: tre generaler klausuler som kan leda till viteslggande dvs. bryter man mot de 3 general klausuler s straffas man inom vite. Sanktionsavgift: Frbudskatalog som r direktsanktionerad med marknadsavgift. Man fr en sanktionsavgift som en typ av bter straff. Redogr fr allt du kan om Vite med avseende p Marknadsfringslagen. Tre generaler klausuler som kan leda till viteslggande dvs. bryter man mot de 3 general klausuler s straffas man inom vite. Redogr fr allt du kan om Marknadsstrningsavgift med avseende p Marknadsfringslagen. Marknadsfringslagen bestr av: - Tre generalklausuler bestende av vite och lggande vid vite.</p> <p>- Frbudskatalog som innefattar skadestnd eller marknadsavgift vars belopp varierar mellan 5000 och 5 000 000 eller 10 % av fretagets inkomst. Generalklausulerna r bestende av tre punkter: - Frbud mot otillbrlig marknadsfring: Man skall hr flja god marknadsfringssed, ex frbjudet att marknadsfra vilseledande. - Ge god information om produkt: Kan till exempel vara villkor, pris, garantier osv. - Frbud mot otjnliga produkter. Vid vertrdande av vite s frbjuder man eller krver marknadsavgift. Segmentering Det finns fem olika segmenteringsstrategier i Kotler/Keller, bl.a. Single segment concentration. Vilka r de andra fyra? Market specialization Selective specialization Full market coverage Singel segment concentration Produkt specialization</p> <p>En av dessa segmenteringsstrategier Kotler/Keller tar upp r Single-segment Concentration. Vad har det fr frdelar enligt Kotler/Keller?</p> <p>Single-segment Concentration: Innebr att fretaget erbjuder en typ av produkt p en marknad fr ett segment. Frdelarna r att fretaget lr knna den marknad/det segment de r verksamma p vldigt vl &amp; identifierar just det segmentets behov och specifika (demografiska, beteendemssiga, geografiska &amp; psykologiska) egenskaper. Det gr att fretaget kan utforma rtt produkt fr dem &amp; deras specifika efterfrga. Blir fretaget ven marknadsledare inom detta segment, finns det god chans att erhlla hga intkter fr de investeringar som gjorts av fretaget.</p> <p>Inom differentiering talar man om begreppen POD och POP, Point of Parity samt Point of Difference. Inom POD finns tv huvudgrupper med kriteria p en god POD, Consumer desirability criteria samt Deliverability criteria. Inom omrdet Consumer</p> <p>desirability criteria finns det tre olika krav. Vilka r dessa och ge ett kort exempel/beskrivning p varje? POD: Points of Difference dr vi skiljer oss frn konsumenterna. Meningsfull differens POP: Points of Parity vilken kategori man tillhr Consumer desirability Criteria: Deliverability Criteria: Relevant Skillnad - Feasability (Utfrbarhet) Distinkt skillnad - Communicability Trovrdig skillnad - Sustainability (Hllbarhet) Vad r ett marknadssegment och vilka 5 kriterier utmrker ett bra sdant? Marknaden bestr av en mngd olika kpare som skiljer sig frn varandra i bl.a. behov, resurser, attityder. Genom marknadssegmenteringen s delar man upp dessa stora heterogena marknader till mindre homogena segment som fretagen p s stt kan n bttre genom att utveckla produkter som passar varje segments behov. Segmenten bestr sledes av liktnkande individer. Ett bra marknadssegment ska vara: Mtbar: segmentets karaktriska kpkraft etc. ska kunna mtas.</p> <p> Substantiell: segmentet ska vara tillrckligt stort fr att kunna generera vinst. Tillgngligt: Segmentet ska vara mjligt att komma i kontakt med. Differentierat: segmentet ska skilja sig frn andra och reagera annorlunda n andra segment p olika marknadsfringstgrder. Attraktiv: Det ska vara lnsamt att utveckla marknadsfringsprogram fr att attrahera segmentet. Service Parasuraman, Zeithaml och Berry definierade en service-kvalitetsmodell som bygger p skillnader (gap) mellan olika begrepp. Redogr fr dessa fem begrepp. Ledningens uppfattning Kvalitetsspecifikationerna Tjnsteleveransen Marknadskommunikationen Den upplevda tjnstekvaliteten Gapmodellen:</p> <p>Ange och frklara de 3 metoderna om hur man uppskattar efterfrgekurvor som redovisas i Kotler &amp; Keller. Det finns tre metoder med vilka ett fretag kan mta efterfrgekurvorna.</p> <p>1. Statistik analys av tidigare priser, kvantiteter och andra faktorer fr att kunna mta deras relation. 2. Prisexperiment dr en produkt systematiskt sljs till olika priser och resultaten vervakas. 3. Kparna tillfrgas hur mnga enheter de skulle kpa vid olika priser. Det r dock svrt att isolera prisparametern frn de andra marknadsfringsmix-faktorn. Consumer Behaviour Konsumenters psykologi (inom Consumer Behaviour) beskrivs av tre betydelsefulla frfattare. Ange vilka dessa tre r och redogr fr huvuddragen i dessa teoretikers antaganden om konsumentbeteende. Sigmund Freud Var en forskare och grundade psykoanalysen Han utgick ofta ifrn att de psykologiska faktorerna som formar mnniskans beteende i hg grad r omedvetna och att en person inte r kapabel till att sjlv frst sina motiv fullt ut. Abraham Maslow Amerikans psykolog Frskte frklara mnniskors motivation och varfr vi har olika behov vid olika tillfllen i livet. Hans frklaring var att mnniskors behov r uppdelade i en inbrdes hierarki frn de viktigaste till de minst viktiga. Det allra viktigaste,</p> <p>menade Maslow, r de psykologiska behoven behoven av trygghet etc. Att vi allts efter behoven beter oss olika. Mereberg Pris Vad avgr en produkts prisgolv och pristak (minimioch maximipris)? Tak/Maximipris Vad marknaden tl Hgsta pris vad kunderna anser vara produktens levererade vrde. Efterfrgan avgr. Golv/Minimipris Kostnadstckning Kostnaderna avgr P kortsikt ska alla rrliga kostnader tckas. P lngsikt ska alla rrliga och fasta kostnader tckas. Marketing Warfare Under vilka frsvarsstrategier fr en marknadsledare kan Anfall r bsta frsvar vara en god policy? RINGA in rtt svarsalternativ NEDAN: a. Position defense b. Flank defense c. Contraction defense d. Preemptive defense</p> <p>Kotler/Keller tar upp tre mjligheter en marknadsledare har att ta till fr att ka p TOTALMARKNADEN. Vilka r dessa? 1. Fretaget mste hitta nya stt att utvidga den totala marknaden: Det dominerande fretaget fr normalt sett ut mest av en marknadsutvidgning. Marknadsledaren ska frska hitta nya konsumenter och strre anvndningsomrde till deras produkter. 2. Fretaget mste skydda den nuvarande marknadsandelen genom defensiva och offensiva handlingar: Samtidigt som fretaget frsker utvidga marknaden mste de hela tiden frsvara sin marknadsandel mot konkurrenterna. Hur frsvarar man den d? Svaret r genom kontinuerlig innovation av produkter och tjnster, effektivisering av distributionen och genom kostnadsmedvetenhet. Drigenom kar konkurrenskraften och vrdet fr kunden kas. 3. Fretaget kan frska ka marknadsandelen ytterligare: P ngra marknaden kan en procent av marknaden vara vrd miljontals dollar. En enprocentig marknadsandel p kaffemarknaden r vrd 48 miljoner dollar. Fr ett fretag som frsker ka marknadsandelar skall det vervga fljande:</p> <p>- Konkurrenter kan provoceras till en antitrustaktion - Vinsten kan falla nr man nr en viss marknadsandel den optimala marknadsandelen r 50 % - Fretaget kanske anvnder en felaktig strategi fr att f hgre marknadsandel; om man snker priserna fr att ka marknadsandelen istllet fr att frtjna den sjunker vinsten. Risker Under kursen SMF diskuterade vi risker i samband med industriell Marknadsfring under frelsningen om Industriella Ntverk. Risker finns ven p KONSUMENTMARKNADER fr just konsumenterna. Kotler/Keller tar upp sex olika risker. Vilka r dessa? Benmn och beskriv minst tre av dessa. Functional risk Physical risk Financial risk Social risk Time risk Psychological risk -</p> <p>Konsumentlojalitet Konsumentlojalitet kan delas in i fem niver av skiftande involveringsgrad, ange vilka och redogr kortfattat fr dem. - Grundlggande marknadsfring: Dr sljaren helt enkelt sljer produkten. - Reaktiv marknadsfring: Dr sljaren sljer produkten och uppmuntrar kunden till att ringa om denne har frgor eller klagoml. - Ansvarsfull marknadsfring: Dr sljaren ringer och kontrollerar om produkten lever upp till frvntningarna. Kunden ombeds ocks komma med frslag till frbttringar. - Proaktiv marknadsfring: Dr sljaren kontaktar kunden med jmna mellanrum med frslag till nya produkter som passar just kundens profil. - Partnerskaps marknadsfring: Dr fretaget lpande arbetar med storkunder om att frbttra produkterna.</p> <p>Kommunikation (Kan komma som B frga ocks) Beskriv de nio elementen i en makromodell fr kommunikation dr huvudrepresentanterna r sndare och mottagare. Beskriv modellen grna i en figur.</p> <p>FINNS I B DELEN Resultatmtning &amp; Reklam (Kan komma som B frga ocks) I Kotler/Keller nmns en modell som visar hur man kan mta effekterna av annonsering (Formula fr Measuring Sales Impact of Advertising). Sista steget var share of market men hur sg de tidigare stegen ut? Beskriv denna modell. Share of expenditure Hur stor del av den totala marknadsfringen p marknaden som fretaget stod fr. Share of voice Hur stor del av mediautrymmet som fretaget fick ex genom PR. Share of heart/mind Heart: Andel kunder som svarat fretagets namn till frgan, nmn det fretag som du skulle vilja/fredra att kpa produkten ifrn. Tyder p hur pass mycket kunderna uppskattar deras produkter. Mind: Hur stor del av kunderna som namnger fretagets namn frst som svar till frgan. Nmn det frsta fretag som du tnker p i den hr branschen. Ex Coca Cola i lskedrycksbranschen, hur hgt fretaget befinner sig i kundernas kognitiva trappa. Share of market Hur stor del av marknaden fretaget fick.</p> <p>CSR I artikeln Corpate Social Responsibility in Europ and the U.S.: Insights from Businesses SelfPresentation beskrivs tre typer av principer som motiverar satsningar p CSR. Vrde-driven CSR (value-driven CSR) var en av dessa tre. Vilka var de andra tv, beskriv och frklara alla tre och exemplifiera med ett exempel p vardera. Value Driven CSR: r en av fretagets kultur och dess krnvrderingar, ex svensk fretag JM. Perfomance Driven CSR: r del av fretagets mission och anvnds som ett instrument fr ekonomisk och konkurrensmssig stllning, ex svensk fretag NCC. Stake Holder Driven CSR: r implementerat efter ptryckning och granskning av aktiegare, ex svenska fretag Skanska Brand Asset Valuator Redogr fr nyckelkomponenterna i Young &amp; Rubicams modell fr Brand Equity som kallas Brand Asset Valuator (BAV), i Kotler/Keller, En av dem heter differentiation, vilka r de andra fyra? 1. Differentiering: Differentiering r frmgan hos ett varumrke att srskilja sig frn dess konkurrenter. Ett</p> <p>varumrke br vara s unikt som mjligt. Varumrkets verlevnad byggs, och underhlls, genom att erbjuda en unik uppsttning av differentieringslften till konsumenterna. Och genom att leverera dessa lften fr att f en hvstngseffekt p varumrkesvrdet. 2. Relevans: Relevansen r den verkliga och uppfattade betydelsen av varumrket fr ett strre marknadssegment fr konsumenter. Detta mter personers lmplighet fr ett varumrke hos konsumenter och r starkt frknippat med marknadspenetreringen av hushllen (andelen % av hushllen som kper varumrket). 3. Uppskatta: Uppskattning av den upplevda kvalitetsoch konsumentuppfattning hos den vxande eller nedgende populariteten hos ett varumrke. Hller varumrket sina lften? Konsumentens svar p en marknadsfrares varumrkes-byggande aktivitet r driven av hans uppfattning av tv faktorer: kvalitet och popularitet. Bda varierar med land och kultur. 4. Kunskap: Kunskapen handlar om i vilken grad konsumentens medvetande r om varumrket och frstelsen fr dess identitet. Medvetenhetsniverna om varumrket, och vad det innebr, visar den intimitet som konsumenter delar med varumrket. Verklig kunskap om varumrket kommer i och med byggandet av varumrket.</p> <p>Differentiering och Relevans sammantaget sger mycket om dess potentiella tillvxt (Varumrkets Vitalitet), medans Uppskattning och Kunskap bestmmer den nuvarande kraften hos ett varumrke (Varumrkets Tillvxtpotental).</p> <p>Kostnadsstruktur Beskriv innebrden av fretagens korta och lnga genomsnittliga kostnadskurvor (SRAC &amp; LRAC) och deras inbrdes frhllande, illustrera grna med figur. Haliis Konkurrensstrategier I Kotler/Keller talas det om olika strategier/roller att fretag kan spela i "konkurrensspelet", dessa huvudstrategier r Marknadsledare, Marknadsutmanare, Marknadsfljare och Nichaktr. Kotler/Keller delar sen upp Marknadsfljarna i 4 underkategorier. Vilka r dessa underkategorier? Marknadsfljarens olika strategier Imitatr - En imitatrs strategi bygger p att kopiera vissa saker hos marknadsledarens erbjudande, men skiljer sig</p> <p>frn marknadsledaren med avseende p paketering, reklam, prissttning, namn och/eller frsljningsstlle. Cloners - Klona, dvs. skapa nstan identiska produkter. Adaptr En adaptr tar marknadsledarens produkter och anpassar/frbttrar dem. Sen kan de vlja och slja dem p andra marknader. Counterfeiter - Falska produkter som sljs p den svarta marknaden. Efterkpsbeteende Kotler/Keller kallar alla de beteenden som konsumenter har efter kp av en vara eller tjnst som Postpurchase Behavior. Kotler/Keller delar in Postpurchase Behavior i tre olika omrden varav Postpurchase Satisfaction r en. Vlj EN en av de andra tv, benmn den korrekt och beskriv den med ett exempel. Marknadsfrarens uppgift slutar inte bara vid att en konsument har kpt produkten. Det hrda arbetet fortstter efter det. Postpurchase Satisfaction Detta r en funktion av nrheten mellan de frvntningar som kunden har och det</p> <p>kunden har mrkt ned produktens kvalitet och prestation. Om produktens prestation inte verensstmmer med frvntningarna blir kunden besviken. Och om produkten r enligt frvntningarna s blir nog kunden njd. Om produkten verskrider frvntningarna s blir kunden mer n njd. Dessa knslor av en viss produkt r av betydelse huruvida konsumenten kper produkten och favoriserar den till andra eller inte. Ju strre gapet r mellan frvntningarna och prestationen, ju strre otillfredsstllelse. Postpurchase actions Om konsumenten r njd, r denne villig att kpa produkten igen. Den njda konsumenten tenderar ocks att sga goda saker om varumrket till andra. Och de missnjda kunderna kommer att verge eller lmna tillbaka produkten. Det kanske ocks leda till att de klagar ver produkten hos fretaget, gr till en advokat eller ex reklamationsnmnden. Mestadels s slutar de missnjda kunderna att sluta kpa produkten (exit option) eller varnar vnner angende produkten (voice option). Postpurchase product users Marknadsfrare ska ocks se ver hur kpare anvnder och gr sig av med produkten. En nyckel inom den kade frsljningen r produkt konsumtionsmtt. Ju snabbare kpare konsumerar en produkt, ju snabbare kommer de nog att kpa en likadan produkt igen. En mjlighet att ka en produkts konsumering frekommer d konsumenters uppfattning om hur mycket de har anvnt produkten inte</p> <p>verensstmmer med den verkliga konsumtionen. Man kan ka konsumtionen av en produkt genom att ex pminna konsumenter att det r dags att ex byta batterier eller tandborste etc.</p> <p>Mnga fretag frsker bygga upp lngtids varumrkes lojalitet genom...</p>