Sammanfattning strategi2018

  • Published on
    03-Apr-2016

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

 

Transcript

<ul><li><p>STRATEGI 2018 1</p><p>Strategi 2018Frdplan fr Karolinska Institutet 20142018</p><p>En sammanfattning av</p></li><li><p>STRATEGI 20182</p><p>LS STRATEGIDOKUMENTET I S IN HELHET </p><p>Strategi 2018 (diarienummer 1-311/2014) beslutades av konsistoriet den 28 april 2014 och kan hmtas p internwebben.ki.se/strategi2018.</p><p>Bara genom allas medverkan nr vi de gemensamma, hgt stllda och konkreta ml som anges i strategin</p><p>PRODUKTION: Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet FOTO: Erik Cronberg FORM: Sofia Lindberg TRYCK: Mixi Print AB 2014 ISBN: 978-91-85681-61-7</p></li><li><p>STRATEGI 2018 3</p><p>ren 20142018 r en period d mycket hnder p Karo-linska Institutet, inom hlso- och sjukvrden, i det svenska samhllet och i omvrlden. Biomedicum i Solna och forsk-ningsmiljn p Nya Karolinska Solna kommer att slutfras, och nya infrastruktursatsningar genomfrs i Huddinge. Hlso- och sjukvrden str i stark frndring med allt fler aktrer. Universitet, landsting och kommuner spelar en allt strre roll fr att locka studenter, forskare och nringsliv till regionen med mlet att skapa tillvxt och arbeten. Livsveten- skaperna r alltjmt en stark exportindustri fr Sverige. Bortfallet bland lkemedelsbolag p den svenska arenan krver nya insatser.</p><p>Nr vi ser tillbaka har Karolinska Institutet under en lngre period haft en positiv utveckling nr det gller kade resurser, god kvalitet p forskningen och eftertraktade utbildningar. Men nr vi jmfr oss med de mest vlknda internationella elituniversiteten kan vi konstatera att andelen genombrottsforskning r fr lg och antalet toppciterade publikationer frre vid Karolinska Institutet n vid jmfr- bara universitet. Senast ett Nobelpris i fysiologi eller medicin gick till forskare vid Karolinska Institutet var 1982.</p><p>Vi kan ocks konstatera att de vetenskapliga arbeten som ingr i doktorsavhandlingarna inte alltid hller hg kvalitet, och att kvaliteten och anknytningen till forskningen i ut-bildningarna varierar och i vissa program r otillrcklig.</p><p>Under en femrsperiod har vi sett nya byggnader vxa fram och frdigstllas, investeringar som ger mjligheter till kad kapacitet, nyrekryteringar och storskalig forskning inom livsvetenskaperna. Svl samhllet som vi sjlva har frvntningar p att vra upptckter leder till praktisk nytta och kommer till anvndning i form av nya diagnostiska metoder, behandlingsmetoder, och hlso- och sjukvrdssystem, att upptckter blir till affrsider i samverkan med nrings-livet och genom vrt eget innovationssystem, eller grs tillgngliga fr the global good p icke-kommersiell vg.</p><p>Karolinska Institutet har i dag en ledande position bland svenska universitet och r ett framgngsrikt medicinskt universitet internationellt med en framskjuten position i Europa. Men i konkurrensen om medel och framgng, bde </p><p>i Sverige och internationellt, behver vi fortsatt strka Karolinska Institutet fr att n vr fulla kapacitet.</p><p>Mot denna bakgrund har vi* arbetat fram och fattat beslut om Strategi 2018 som syftar till att i alla delar hja kvaliteten p vr forskning och utbildning. Strategin r avsedd att utgra en frdplan fr de nrmaste fem ren. Vi ska satsa ytterligare resurser p redan starka forsknings-omrden, och p utbildningar som kan uppn mycket hg kvalitet och stark forskningsanknytning inom prioriterade forskningsomrden. </p><p>Vi mste vlja och vlja bort, satsa p kvalitet framfr kvantitet.</p><p>Strategi 2018 slr fast de vergripande mlen inom fyra omrden: medarbetare, infrastruktur, samverkan och finansiering. Mycket arbete terstr med att konkretisera strategin. Det arbetet mste ske i hela organisationen och utfras av svl verksamhetsstyrelser och institutioner som av ledare p alla niver och varje enskild medarbetare. Bara genom allas medverkan nr vi de gemensamma, hgt stllda och konkreta ml som anges i strategin. Alla mste nu frga sig vad som r riktigt bra och vad som behver frndras. </p><p>Alla medarbetares engagemang och intresse ger goda frutsttningar fr att vi vid slutet av 2018 p ett nnu bttre stt n i dag kan bedriva vra krnverksamheter forskning och utbildning, s att vi infr nsta period kan ta oss an nya utmaningar.</p><p>Anders HamstenRektor</p><p>Karolinska Institutet gr nu flera vgval</p><p>*Karolinska Institutets ledning, konsistoriet, prefekter, administrativa chefer, studenter, personalorganisationer, ledningsgruppen KI/SLL och flera andra grupperingar.</p><p>Foto</p><p>: Ylv</p><p>a Su</p><p>ndgr</p><p>en </p><p>PRODUKTION: Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet FOTO: Erik Cronberg FORM: Sofia Lindberg TRYCK: Mixi Print AB 2014 ISBN: 978-91-85681-61-7</p></li><li><p>STRATEGI 20184Bildtext/Ruta om produktion m m.</p><p>Strategi 2018 slr fast vergripande ml och strategier fr KI. </p></li><li><p>STRATEGI 2018 5</p><p>VisionKarolinska Institutet bidrar p ett avgrande stt till att frbttra mnniskors hlsa.</p><p>UppdragKarolinska Institutets uppdrag r att bedriva forskning och utbildning och att samverka med det omgivande samhllet.</p><p>Ml fr forskningenKarolinska Institutets forskning nr vetenskapliga genombrott och resulterar i upptckter som frndrar synen p svl normala livsprocesser som hlsa och sjukdom. Forskningsresultaten leder till innovationer och praktisk tillmpning inom hlso- och sjukvrd.</p><p>Ml fr utbildningenKarolinska Institutets utbildningar r forskningsanknutna, ger ett vetenskapligt frhllningsstt och r forskningsfrberedande. De ger bsta mjliga frutsttningar fr att arbeta inom, leda och kontinuerligt utveckla verksamhet i samverkan med andra professioner.</p><p>Vrdegrund Karolinska Institutets verksamhet ligger inom ett omrde dr de grundlggande vrderingarna spelar en srskilt viktig roll. Omvrlden har rtt att stlla lngtgende krav p vrt frhllningsstt och vr verksamhet. KI ska vrna forskningens frihet och vr verksamhet ska prglas av:</p><p> mycket hg kvalitet och ett etiskt frhllningsstt tilltro och std till alla medarbetares och studenters initiativ, kreativitet, </p><p>sjlvstndighet och kompetens gott ledarskap, medarbetarskap, delaktighet, ppenhet, jmstlldhet och </p><p>mngfald samt omsorg om miljn, svl den inre som den yttre ett starkt samhllsansvar och bidrag till en hllbar utveckling inom och utanfr </p><p>Sveriges grnser genom vr utbildning och forskning.</p></li><li><p>STRATEGI 20186</p><p>Karolinska Institutets mlsttning r att frflytta perspektivet frn en stark stllning nationellt till en strkt stllning internationellt. Fr att uppn detta ml krvs en mngd nskvrda frndringar ssom kad autonomi, ett nra samarbete med hlso- och sjukvrden, professionalisering av komplexa organisationer i storskaliga forskningsmiljer (som Biomedicum och SciLifeLab), fler utbildningsplatser fr hlso- och sjukvrdens behov, kad tillgng till klinisk utbildning, en utvecklad universitetssjukvrd och starkare samverkan med life science- industrin. Karolinska Institutets interna organisation mste ses ver. Det r ocks nskvrt ur ett nationellt perspektiv att Karolinska Institutet tar ett strre ansvar fr samordningen av den medicinska forskningen.</p><p>Speciella utmaningar de kommande ren</p></li><li><p>STRATEGI 2018 7</p><p>Det behvs fler utbildningsplatser i hlso- och sjukvrden.</p><p>Foto</p><p>: Gun</p><p>nar </p><p>Ask</p><p>Berg</p><p> | C</p><p>.F. M</p><p>lle</p><p>r A</p><p>rchi</p><p>tect</p><p>s</p></li><li><p>STRATEGI 20188</p><p>Medarbetare vi sker de bstaStrategin uttalar en mer selektiv rekrytering i internationell konkurrens. Det gller svl p senior som p junior forskar- niv, svl studenter som doktorander. Antalet professorer ska bli frre fr att kunna ge mer resurser till ett mindre antal. Det akademiska ledarskapet behver strkas, med srskild betoning p prefekter, och p forskargruppsledare som vetenskapliga ledare med ansvar fr arbetsmilj och mentorskap. Det ska finnas incitament p alla niver i orga-nisationen som driver mot hgre kvalitet inom utbildning och till genombrott inom forskningen, i form av bland annat kade resurser.</p><p>Infrastruktur fr ett modernt KIDe nya avancerade forskningslaboratorierna behver pla- neras, behov av vetenskaplig utrustning identifieras och en plan fr finansieringen genomfras. En riktad fundraising-kampanj kan bli aktuell. Lrandemiljerna behver moder-niseras och IT-stdet bli bttre fr bde lrare och studenter. Informatiken, det vill sga tekniker fr att koppla samman exempelvis biobanksdata, patientjournaler och befolknings-data som i dag finns i flera olika system inom forskning och vrd behver utvecklas. Stockholms lns landsting ger fr-gan, men Karolinska Institutet mste bidra till utvecklingen.</p><p>Strategi 2018 p fyra minuterDe strategiska satsningarna har delats in i fyra omrden: Medarbetare, infrastruktur, samverkan och finansiering. Det hr uppslaget summerar huvuddragen i strategin. P fljande sidor kan du lsa mer om varje omrde.</p><p>MEDARBETARE</p><p>INFRASTRUKTUR</p></li><li><p>STRATEGI 2018 9</p><p>Samverkan fr gemensamma strategier Stockholms lns landsting r den viktigaste partner som Karolinska Institutet har. Mlet fr samarbetet r en gemen-sam strategi fr forskning och utbildning. En framgngsrik universitetssjukvrd bygger p goda frutsttningar fr klinisk forskning och utbildning. Forskningen behver tillgng till patienter och utbildningen behver tillgng till kvalificerad handledning och verksamhetsfrlagd utbildning. Karolinska Institutet vill att samverkan med Stockholms lns landsting koncentreras till universitetssjukvrdens organisation i vsent- ligt tydligare form n i dag, och att Karolinska Institutets reella inflytande kar. </p><p>Karolinska Institutet behver ven en vergripande strategi fr internationella samarbeten. En vicerektor fr internationella frgor fr vergripande ansvar fr internatio-naliseringen. Det betonas att Karolinska Institutets starkaste forskare br tillbringa tid vid elituniversitet utomlands. </p><p>Innovationsfrgorna tar plats i den akademiska ledning-en med en vicerektor fr innovationsfrgor och samverkan med nringslivet. Innovationssystemet stps om och inte- greras i krnverksamheten fr att frmja att upptckter kommer till nytta i samhllet.</p><p>Finansiering fr vra satsningarI slutet av den period som strategin omfattar kommer nya mycket stora infrastruktursatsningar att slutfras i form av Biomedicum i Solna och forskningsmiljn p Nya Karolinska Solna. Vidare mste nya infrastruktursatsningar genomfras p campus Huddinge under samma period. Karolinska Institutets nya forskningslaboratorier och Komparativ medicin kommer att vara mycket kostsamma. De mste finansieras, via befintliga medel, ett hjt lnetak frn staten och genom donationer. Det tillkommer ocks kostnader fr dyrbar vetenskaplig utrustning.</p><p>Statsanslaget ska frdelas s att forskning och utbildning nr sina ml. En plan fr hur institutionerna ska utnyttja det myndighetskapital som byggts upp mste upprttas. ALF-medlen ska anvndas s att de bst frmjar Karolinska Institutets kliniska forskning och utbildning.</p><p>SAMVERKAN</p><p>FINANSIERING</p></li><li><p>STRATEGI 201810</p><p>KI ska kunna konkurrera med internationella elituniversitet om ledande forskare.</p></li><li><p>STRATEGI 2018 11</p><p> Samordnad rekrytering i internationell konkurrens</p><p> De mnga pensionsavgngarna de nrmaste ren banar vg fr strategiska rekryteringar av de interna-tionellt bsta krafterna inom forskning och utbild-ning. Det krver en verblick och en samordning av Karolinska Institutets rekryteringsbehov. Hr behver universitetsledning och institutioner samverka och rekryteringsutskottet fr ett kat ansvar. Behov av universitetsgemensamma prioriteringar ska balanseras mot institutionernas ansvar fr olika mnesomrden. Ambitionen r att ytterligare hja kvaliteten och den internationella konkurrenskraften bland professorerna liksom bland vriga rekryteringar av seniora och juniora forskare, ocks med fokus p de mest utbildningsinten- siva mnesomrdena. Ett minskat antal professorer kommer att frigra resurser som kan nyttjas av de som rekryterats. </p><p> Tydligare karrirsystem Strategiska rekryteringar behver kompletteras med ett </p><p>tydligt karrirsystem fr juniora forskare. Karolinska Institutet ska kunna konkurrera med internationella elituniversitet om ledande juniora forskare till tjnster som forskarassistenter och forskare. Dessa tjnster kan bli fler med hjlp av att medel frigrs vid kommande pensionsavgngar bland professorer. Det blir srskilt fokus p att kunna erbjuda anstllningar med tid fr bde undervisning och forskning och ven fr klinisk verksamhet.</p><p> Strkt akademiskt ledarskap Prefekten, i rollen som akademisk ledare, och forskar-</p><p>gruppledaren, i rollen som vetenskaplig ledare, behver strkas i sina positioner. Prefekten och forskargrupp- ledaren har nyckelroller inom Karolinska Institutet med stor betydelse fr verksamheten prefekten som ver-gripande ansvarig fr institutionen, och forskargrupp- ledaren som ansvarig fr den forskning som bedrivs samt fr arbetsmilj, handledning och arbetsledning. Det behvs srskilda utbildnings- och ledarskapsprogram och tydliga krav fr kvalificerade ledare p dessa niver. </p><p> Administrativa ledare, i rollen som std till prefekter </p><p>och forskargruppledare, br f ytterligare frutstt-ningar att sttta krnverksamheten genom srskilda utvecklingsprogram.</p><p> Incitament som driver mot hgre kvalitet Fr att uppn mlen fr forskning och utbildning behver </p><p>det finnas incitament p alla niver som driver mot hgre kvalitet. Fr att ka chanserna till genombrotts-forskning krvs tidskrvande studier, en bred panel av tekniker, tillgng till unika biobanker och/eller stora vlkarakteriserade populationsbaserade eller kliniska kohorter. Sdan forskning br premieras genom kade resurser som i hgre grad n i dag baseras p kvalitets- indikatorer. Resultat som leder till genomslag i sjukvrd och folkhlsoarbete br ocks premieras i resursfrdel-ningssystemet.</p><p> ven tilldelningen av resurser till utbildning ska utvecklas och premiera institutioner som bidrar till hgsta kvalitet och stark forskningsanknytning inom ett mnesomrde.</p><p> Hgre status och incitament fr akademiska ledare</p><p> Karolinska Institutets ledningspositioner ska vara mycket eftertraktade och tillsttas med nationellt ledande och internationellt framtrdande professorer. Under och efter uppdragsperioden ska ett std utg till ledarens forskning fr att den ska kunna upprtthllas.</p><p> Professorernas lner ska i frsta hand finansieras av statsanslaget. Vid internationella rekryteringar kan externa anslag och donationer krvas vid etableringen. Olika program br etableras fr att ge en stabil finansie-ring som mjliggr lngsiktig och djrv forskning med strre mjligheter att resultera i genombrott.</p><p> Postdoktoral utbildning i internationell milj</p><p> Nydisputerade forskare vid Karolinska Institutet ska upp- muntras att genomfra postdoktorala studier i en hg-klassig internationell forskningsmilj. Sdana meriter ska bedmas infr och ge srskilda resurser vid en anstllning.</p><p>Medarbetare vi sker de bsta</p></li><li><p>STRATEGI 201812</p><p>Infrastruktur fr ett modernt KI</p><p> Strategisk planering av storskaliga forskningsmiljer</p><p> Karolinska Institutet planerar nu fr avancerade forsk- ningslaboratorier, inklusive Komparativ medicin, p nrmare 100 000 kvadratmeter. Upp till 60 procent av befintliga ytor fr experimentell och translationell forsk-ning erstts drmed de nrmaste ren i Solna och Hud-dinge. Det krver strategisk planering fr hur befintlig verksamhet ska lokaliseras, ny verksamhet etableras, fr specialutrustning och srskilda corefaciliteter, och fr hur nya medarbetare rekryteras. Drtill ska dyrbar vetenskaplig utrustning identifieras och finansieras. Karolinska Inst...</p></li></ul>