Samordna rehabiliteringen - ?· 1 Samordna rehabiliteringen Stöd till utveckling av arbetSinriktad…

  • Published on
    23-Apr-2019

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Transcript

<p>1</p> <p>Samordna rehabiliteringenS td t il l u t v eckl ing av a rbe t S inr ik ta d reh a bil i t er ing fr per S oner med p S y k i Sk S jukd om el l er funk t ionSnedS t t ning</p> <p>arbetsfrmedlingen, frskringskassan, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting</p> <p>2</p> <p>3</p> <p>Syftet med denna skrift r att frmedla ett gemen-samt budskap frn ledningen fr de olika nationella aktrerna. </p> <p>Vr gemensamma uppfattning r att det behvs en mer samordnad och arbetsinriktad rehabilitering fr personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsttning som syftar till att ka deltagandet i arbetslivet.</p> <p>Fr att stadkomma det krvs flera olika insatser frn de aktrer som finns lokalt. </p> <p>Rehabiliteringsperspektivet behver uppmrksammas i allt hgre utstrckning, och tydligare sttas i samband med mlet att frbttra arbetsmarknadsanknytningen.</p> <p>I mlgruppen finns mnga som har frutsttningar att utveckla sin arbetsfrmga. </p> <p>Den arbetsinriktade rehabiliteringen behver ocks sttas in i ett helhetsperspektiv dr olika delar sam-ordnas, till exempel psykiatrisk rehabilitering och so-cialt std i kombination med arbetsmarknadsinsatser.</p> <p>En frstrkning av samverkan och den ndvndiga samordningen av insatserna behver drfr ske p lo-kal niv. En grundfrutsttning r att aktrerna har kunskaper om varandras insatser och mjligheter. Det bildar grunden fr en effektiv samverkan. </p> <p>Samtliga insatser ska erbjudas utifrn den enskildes unika behov av rehabilitering.</p> <p>frord</p> <p>Lars-Erik HolmGD Socialstyrelsen </p> <p>Angeles Bermudez-Svankvist GD Arbetsfrmedlingen</p> <p>Adriana LenderGD Frskringskassan</p> <p>Hkan SrmanVD Sveriges Kommuner och Landsting</p> <p>4</p> <p>innehll</p> <p>3 Frord </p> <p>6 Inledning</p> <p>7 Del 1. S kan det lokala arbetet utformas 8 Viktiga frutsttningar fr det lokala arbetet Hr anges ngra viktiga frutsttningar fr att insatser ska kunna samordnas effektivt</p> <p>10 Utvecklingsarbetet p lokal niv - steg fr steg Avsnittet ger frslag p mer specifika omrden att diskutera lokalt</p> <p>5</p> <p>14 Del 2. Sammanstllning av huvudmnnens uppdrag p rehabiliteringsomrdet</p> <p>15 Regeringens reformer och satsningar Sammanfattning av regeringens initiativ p rehabiliteringsomrdet 22 Mlgruppen Beskrivning av mlgruppen med behov av samordnade insatser 28 Huvudmnnens ansvar, uppdrag och insatser Hr beskrivs kortfattat respektive huvudmans verksamhet och regelverk 47 Bestmmelser och former fr samverkan och samordning Om skyldigheter och mjligheter till samverkan enligt lagstiftningen 52 Litteraturlista Ett urval av aktuella utredningar, rapporter och annan litteratur</p> <p>54 Bilaga Urval av lagtext om samverkan</p> <p>59 Fotnoter</p> <p>6</p> <p>Samhllets rehabiliteringsinsatser utformas inom ramen fr olika huvudmns ansvar, uppgifter och regelsystem. Mnga personer med psykisk sjukdom/ funktionsnedsttning1 har flera be-dmnings- och utredningskontakter hos de olika huvudmnnen. De insatser som fresls relateras till respektive huvudmans avgrnsade uppgift p rehabiliteringsomrdet. I tskilliga fall krvs dock insatser frn flera myndigheter samtidigt fr att stadkomma en framgngsrik rehabilitering. </p> <p>Fr att enskilda personer ska f tillgng till det sammansatta std de behver fr att kunna skaffa och behlla ett arbete krvs en utveckling av formerna fr en samordnad och arbetsinriktad rehabilitering p lokal niv. Arbetsfrmedlingen, Frskringskassan, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser drfr att det finns ett behov av att stdja denna utveckling. Ett gemensamt ml r att mlgruppens anknyt-ning till arbetslivet ska frstrkas. </p> <p>Med begreppet arbetsinriktad rehabilitering avses en rehabilitering till arbete och arbetsinte-grerade sociala fretag. </p> <p>Syfte Syftet med denna skrift r att stdja en utveck-ling av lokal samverkan runt personer med psy-kisk sjukdom/funktionsnedsttning genom att: Ge std till hur aktrerna p lokal niv kan </p> <p>utveckla en arbetsinriktad och samordnad rehabilitering. </p> <p> Ge en beskrivning av regeringens reformer och satsningar p rehabiliteringsomrdet.</p> <p> Ge en beskrivning av ngra olika delgrup-per som kan vara aktuella fr samordnade insatser.</p> <p> Ge en samlad bild av huvudmnnens ansvar, uppdrag och insatser p rehabiliteringsom-rdet. </p> <p> Ge en vergripande bild av bestmmelserna om och olika former fr samverkan.</p> <p>inledning</p> <p>Den hr skriften vnder sig till personal som hos olika huvudmn arbetar med arbetsinrik-tad rehabilitering fr personer med psykisk sjukdom/ funktionsnedsttning samt ansva-riga beslutsfattare fr denna verksamhet. </p> <p>Skriften kan anvndas i arbetet med att utveckla och frbttra samarbetet kring </p> <p>mlgruppen. Den r frmst anvndbar fr personal och ansvariga som avser att utveckla en samordnad och arbetsinriktad rehabilite-ring fr mlgruppen, det vill sga anstllda hos Arbetsfrmedlingen, Frskringskassan, kommunen och inom den psykiatriska hlso- och sjukvrden. </p> <p>Hur kan skriften anvndas? </p> <p>7</p> <p>1S kan det lokala arbetet utformas</p> <p>8</p> <p>viktiga frutsttningar fr det lokala arbetetP lokal niv finns ett stort antal insatser hos olika myndigheter. Att de anvnds p ett effektivt stt r betydelsefullt fr att ge personer tillgng till en samordnad och arbetsinriktad rehabilitering anpassad efter deras behov. Ett antal viktiga frutsttningar behver finnas fr att insatserna ska kunna samordnas och anvndas p det mest ndamlsriktiga sttet. Nedan beskrivs ngra av dessa.</p> <p>q en lokal arenaEn avgrande faktor fr att skapa en samordnad rehabilitering r att det finns lokala arenor dr kommun, landsting, Arbetsfrmedling och Fr-skringskassa tillsammans kan diskutera aktuel-la mlgrupper och deras behov av arbetsinriktad rehabilitering. Sdana arenor behver finnas p olika niver och med olika yrkesgrupper. </p> <p>Det r vidare avgrande att politiker och chefs-tjnstemn hos de olika huvudmnnen stller sig bakom arbetet och ser vrdet av att utveckla sam-verkan. Av stor betydelse r att fokusera p de mjligheter som finns snarare n svrigheterna. </p> <p>Det behvs ocks srskilt utsedda personer som r ansvariga fr en integrerad rehabilite-ringsprocess. Framfrallt behver det finnas en lngsiktighet i samarbetet som r oberoende av personalfrndringar och politiska majoriteter.</p> <p>Det r speciellt viktigt att ngon av aktrerna tar huvudansvaret fr den ndvndiga samver-kan ven om de inte har det formella ansvaret fr alla i mlgruppen.</p> <p>q en gemensam vrdegrund En gemensam vrdegrund ver myndighetsgrn-serna, som r konkret och omfattas av alla, r en viktig frutsttning fr ett effektivt samarbete. En start p ett framtida samarbete r drfr att i ett brett forum diskutera grundlggande vrde-ringar och vilka ml som ska finnas fr samver-kan kring gemensamt definierade mlgrupper.</p> <p>q kade kunskaper hos rehabiliteringsaktrerna En kad kunskap om mlgruppens behov och vad andra myndigheter kan erbjuda behvs hos alla handlggare. Det handlar bde om att lra sig mer om mlgruppen och om samverkan och det uppdrag som finns hos andra aktrer. En kad kunskap om verkningsfulla metoder i rehabilite-ringsarbetet r ocks av stor vikt. </p> <p>q en trygg bas fr mlgruppenTillgngen till std fr mlgruppen, vad gller de grundlggande behoven, r central fr en fram-gngsrik rehabilitering. Det gller srskilt fr den delgrupp som har lngvariga och vsentliga funk-tionsnedsttningar. Ett sdant std kan handla </p> <p>9</p> <p>om kamratstd, basalt socialt std i det vanliga livet, social frdighetstrning etcetera. Utan detta std vgar och kan mnniskor inte ta steget ut i arbetslivet. En fungerande gruppverksamhet kan vara ett viktigt led fr att sedan komma vidare i rehabiliteringen. Det kan rra sig om terhmt-ningscirklar och sjlvhjlpsgrupper, friskvrd, rsthrargrupper, kvinnontverk med flera.</p> <p>q en trygg frsrjning under rehabiliteringenTrygg frsrjning r av mycket stor betydelse fr alla mnniskor. Det r drfr viktigt att den enskil-des frsrjning r skrad och prioriteras i det kon-kreta rehabiliteringsarbetet. Utan att frsrjningen r lngsiktigt lst finns det inte tillrckigt goda frutsttningar fr att pbrja en rehabilitering. </p> <p>q</p> <p>Det r viktigt att betona den enskildes delaktig-het i rehabiliteringen. Om inte den enskilde kn-ner att det r han eller hon som r ansvarig fr vad som hnder finns inte de rtta frutsttning-arna fr en effektiv rehabilitering. En avgrande faktor r att insatserna r lttillgngliga och anpassas efter enskilda individers behov. </p> <p>q bredare utbud av rehabiliteringsalternativFr att varje individ ska f tillgng till en anpas-sad rehabilitering behver det skapas flera sorters arbetsrehabilitering i samverkan med studiefr-bund, folkhgskolor, ideella organisationer, ar-</p> <p>betskooperativ och andra rehabiliteringsaktrer. Det kan vara i form av kom-igen-kurser, empo-werment-center, arbets- och praktikfrmedling, arbetskooperativ med mera. </p> <p>q Std och samordning av insatser ver lng tidPersoner med psykisk sjukdom/funktionsned-sttning har mnga gnger svrare n andra att behlla sin anstllning. Det kan ha sina orsaker i sjukdomsfrloppet, en kad srbarhet och knslighet fr frndringar i arbete och privat-liv. Det r drfr viktigt att den lokala samver-kan erbjuder lngsiktigt std och insatser frn olika aktrer. </p> <p>q fokus p rehabiliteringsprocessen En samordnad rehabilitering mste fungera i alla led. Det behvs drfr en konkret diskus-sion om var det kan uppst vntetider till olika insatser eller bedmningar. Den enskilde perso-nen behver snabbt f tillgng till exempelvis en arbetsfrmedlare med rehabiliteringskunskap. Lika viktigt r att diskutera nr och hur insatser behver integreras fr att rehabiliteringen ska kunna bli framgngsrik.</p> <p>delaktighet och insatser p den enskildes villkor</p> <p>10</p> <p>1. </p> <p>Utvecklingsarbetet mste brja med ett tydligt uppdrag som formuleras och faststlls av led-ningen hos respektive huvudman.</p> <p> Ta stllning till vilka professioner och orga-nisationer/verksamheter som r nyckelak-trer i rehabiliteringsarbetet och involvera dessa i utvecklingsarbetet</p> <p> Anvnd mjligheten att ta en diskussion om samverkan med brukar- och anhrigorgani-sationerna i utvecklingsarbetet</p> <p> Diskutera vrdegrund och vad som knne-tecknar en framgngsrik rehabilitering fr personer med psykisk sjukdom/funktions-nedsttning utifrn frgor som till exempel: </p> <p>- Har samtliga aktrer en helhetssyn p den enskilde eller ser man bara de behov som den egna myndigheten kan gra ngot t? </p> <p>- Finns det ett lngsiktigt perspektiv i reha-biliteringsarbetet med mlgruppen och i de enskilda fallen? </p> <p>- Hur beskrivs mlgruppens behov och frut-sttningar fr att f och behlla ett arbete?</p> <p> Formulera en tydlig grund fr det gemen-samma utvecklingsarbetet. Frankra denna sedan i organisationen och hos ansvariga</p> <p> Skapa ett konkret handlingsutrymme fr det framtida samarbetet.</p> <p>2. </p> <p>Alla personer med psykisk sjukdom/funktions-nedsttning r sjlvklart inte i behov av sam-ordnade insatser fr att strka sina mjligheter p arbetsmarknaden. Fr mnga rcker det med de insatser de kan f i sin kontakt med ngon av rehabiliteringsaktrerna. </p> <p>Fr mnga i mlgruppen behvs dock samord-nade insatser frn flera myndigheter fr att den enskilde ska kunna frstrka sin arbetsmark-nadsanknytning. Diskutera och ta stllning till:</p> <p> Vilka personer i mlgruppen har respektive aktr kontakt med?</p> <p> Vilka grupper av personer i mlgruppen r </p> <p>utvecklingsarbetet p lokal niv - steg fr stegFr att utveckla en samordnad och arbetsinriktad rehabilitering r det viktigt att lyfta upp olika frgestllningar och diskutera dem tillsammans. Nedan fljer frslag till konkreta frgor som r bra att arbeta med tillsammans.</p> <p>formulera en tydlig grund fr att utveckla en samordnad och arbetsinriktad rehabilitering</p> <p>ta stllning till vilken mlgrupp samarbetet ska omfatta</p> <p>11</p> <p>det viktigt att samverka kring och hur ska de definieras?</p> <p> Vad skulle ett utkat samarbete innebra fr dessa personer och fr den egna organisationen?</p> <p>3. </p> <p>Fr att forma en samverkan kring de grup-per som definierats r det viktigt att skaffa en gemensam uppfattning om hur stor den aktuella gruppen/erna r och hur deras behov av std- och rehabiliteringsinsatser frn respektive aktr ser ut? </p> <p> Gr en uppskattning av antalet personer i vald grupp/er utifrn respektive huvudmans knnedom eller gr en mer noggrann kart-lggning av gruppens/gruppernas behov av std och rehabiliteringsinsatser. I det senare fallet kan uppgifter samlas in via medarbe-tare hos respektive huvudman.</p> <p> Ett inventeringsverktyg fr gemensamma inventeringar av personer med psykisk funk-tionsnedsttning kan hmtas frn Socialsty-relsen.2 Inventeringsinstrumentet bygger p ICF (Klassifikation av funktionstillstnd, funktionshinder och hlsa) och med hjlp av detta kan mlgruppens livs- och hlsositua-tion kartlggas liksom behovet av insatser p ett antal behovsomrde (Personlig vrd och hemliv; Mellanmnskliga relationer; Lrande och utbildning; Arbete, sysselsttning och </p> <p>ekonomi; Samhllsgemenskap, socialt och medborgerligt liv samt Hlsoomrdet). </p> <p> Gr en gemensam sammanstllning av valda gruppers storlek och behov av std- och reha-biliteringsinsatser. </p> <p>4. </p> <p>Fr att utveckla en samordnad och arbetsinrik-tad rehabilitering behvs ocks en gemensam kunskap om de resurser och det utbud av insatser som finns tillgngliga p den lokala nivn. </p> <p> Kartlgg vilka resurser och insatser som rehabiliteringsaktrerna tillsammans kan erbjuda den grupp/er som samverkan ska omfatta. Det r ocks viktigt att kartlgga de arbetsmetoder och de instrument som de olika aktrerna anvnder i sitt rehabilite-ringsarbete. Upprttas det till exempel olika planer fr samma person hos de olika huvud-mnnen? </p> <p> Frekommer det dubbelarbete, det vill sga att liknande uppgifter genomfrs av olika huvudmn?</p> <p> Kan brukar- och anhrigorganisationerna bi-dra med std och aktiviteter i rehabiliterings-processen och finns det andra resurser som behver tas tillvara i rehabiliteringsarbetet?</p> <p> Diskutera om det behver utvecklas nya insatser/verksamheter utifrn sammanstll-</p> <p>gr en gemensam kartlggning av valda gruppers behov av rehabilitering gr en gemensam kartlggning av tillgngliga </p> <p>resurser och insatser p lokal niv</p> <p>12</p> <p>ningen av mlgruppens behov. Hur ska dessa i s fall finansieras?</p> <p> Ta stllning till om det finns mjlighet att gra en samhllsekonomisk uppskattning av effekterna av kad samverkan fr att frstr-ka det ekonomiska underlaget? </p> <p>5. </p> <p>Framgngsfaktorer och hinder fr en samordnad och arbetsinriktad rehabilitering tenderar att g hand i hand och vara olika sidor av samma mynt. Olikheter hos de olika aktrerna kan ses bde som en styrka och ett problem. Det r drfr viktigt att ringa in och diskutera sdana faktorer fr att lyckas i arbetet. </p> <p>Strukturniv Det finns ett antal framgngsfaktorer fr samver-kan som kan tillskrivas den strukturella nivn. </p> <p> Hur ska ledningens std och legitimitet fr samordnade insatser kunna skerstllas? Utan ett sdant std r risken stor fr att sv-righeterna att samarbeta kring mlgruppen och dess rehabilitering blir fr stora.</p> <p> Hur ska arbetet bland berrd personal i de samverkande organisationerna frankras fr att uppn std och engagemang fr samverkan i deltagande organisationer?</p> <p> Hur ska tydliga incitament kunna stad...</p>

Recommended

View more >