SANDVIK - Forskningsinfrastrukturen - hur kan den användas för att ge möjligheter för utveckling inom svensk industri

  • Published on
    18-Jan-2015

  • View
    683

  • Download
    3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

PowerPoint frn "Forskningsinfrastruktur fr industriella innovationer". Workshopen gde rum i juni 2012 och anordnades av Vetenskapsrdet, VINNOVA, Industrirdet och RISE. Mer information: http://bit.ly/Mxezmv

Transcript

<ul><li> 1. Forskningsinfrastrukturen - hur kan den anvndas fratt ge mjligheter fr utveckling inom svensk industriMaria strand </li> <li> 2. Sandvik en global ledare Sandvik - koncernen Sandvik Sandvik Sandvik Sandvik Sandvik Construction Machining Materials Mining Venture Solutions Technologykonstruktions- och verktyg och verktygssystem fr hgt frdlade produkter i utrustning och verktyg, serviceanlggningsbranschen skrande bearbetning avancerade material, och tekniska lsningar fr speciallegeringar, metalliska och gruvindustrin keramiska motstndsmaterial 2 2012-06-14, Vinnova konferens </li> <li> 3. Forskning och utveckling En drivkraft fr tillvxt och lnsamhet 2 421 MSEK/r (OMS 94 000MSEK/r) &gt;2 400 anstllda inom FoU 5 000 aktiva patent Nya produkter en frutsttning fr fortsatt lnsam tillvxt Mnga samarbeten med flera ledande universitet, hgskolor och institut3 2012-06-14, Vinnova konferens </li> <li> 4. Forskningsinfrastrukturen Hur kan den anvndas fr att ge mjligheter fr utveckling inom svensk industri4 2012-06-14, Vinnova konferens </li> <li> 5. Jag ska ge er ngra take aways Ur ett Sandvik-perspektiv5 2012-06-14, Vinnova konferens </li> <li> 6. Jag ska ge er ngra take aways Ur ett Sandvik-perspektiv OUR STRATEGY OUR CORE VALUES Focus Open mind Speed Team spirit Fair play Ambition Globalize6 2012-06-14, Vinnova konferens </li> <li> 7. Infrastruktur Klla: Wikipedia Infrastruktur r anlggningar som representerar stora investeringar, och som anvnds dagligen av samhllet. Framfr allt avses system fr transport av varor och personer, energi och information. Till infrastruktur rknas ven bebyggelse och fastighetsstruktur. En viktig del av infrastrukturen r ven fungerande samhllsinstitutioner som lagar och frordningar. Till infrastruktur brukar man vanligtvis rkna system som omfattar vgar, jrnvgar, energisystem, Internet, vatten- och avloppsnt. Det r i allmnhet det offentliga samhllet - staten och kommunerna - som ansvarar fr utbyggnad och underhll av infrastruktur. Eftersom infrastruktur ofta r utformade som centraliserade eller decentraliserade ntverk med ntverkseffekter, kan de f stordriftsfrdelar nr de omfattar hela samhllet, s brukar den beskrivas som ett naturligt monopol. Begreppet infrastruktur kan ven anvndas i en vidare betydelse, dock alltid som i ndvndiga stdjande strukturer och mekanismer. Till exempel ett fretags infrastruktur kan innehlla bland annat e-post, intrant, reception och fysisk skerhet.7 2012-06-14, Vinnova konferens </li> <li> 8. Infrastruktur Klla: Wikipedia Infrastruktur r anlggningar som representerar stora investeringar, och som anvnds dagligen av samhllet. Framfr allt avses system fr transport av varor och personer, energi och information. Till infrastruktur rknas ven bebyggelse och fastighetsstruktur. En viktig del av infrastrukturen r ven fungerande samhllsinstitutioner som lagar och frordningar. Till infrastruktur brukar man vanligtvis rkna system som omfattar vgar, jrnvgar, energisystem, Internet, vatten- och avloppsnt. Det r i allmnhet det offentliga samhllet - staten och kommunerna - som ansvarar fr utbyggnad och underhll av infrastruktur. Eftersom infrastruktur ofta r utformade som centraliserade eller decentraliserade ntverk med ntverkseffekter, kan de f stordriftsfrdelar nr de omfattar hela samhllet, s brukar den beskrivas som ett naturligt monopol. Begreppet infrastruktur kan ven anvndas i en vidare betydelse, dock alltid som i ndvndiga stdjande strukturer och mekanismer. Till exempel ett fretags infrastruktur kan innehlla bland annat e-post, intrant, reception och fysisk skerhet.8 2012-06-14, Vinnova konferens </li> <li> 9. Infrastruktur Klla: Wikipedia Infrastruktur r anlggningar som representerar stora investeringar, och som anvnds dagligen av samhllet. Framfr allt avses system fr transport av varor och personer, energi och information. Till infrastruktur rknas ven bebyggelse och fastighetsstruktur. En viktig del av infrastrukturen r ven fungerande samhllsinstitutioner som lagar och frordningar. Till infrastruktur brukar man vanligtvis rkna system som omfattar vgar, jrnvgar, energisystem, Internet, vatten- och avloppsnt. Det r i allmnhet det offentliga samhllet - staten och kommunerna - som ansvarar fr utbyggnad och underhll av infrastruktur. Eftersom infrastruktur ofta r utformade som centraliserade eller decentraliserade ntverk med ntverkseffekter, kan de f stordriftsfrdelar nr de omfattar hela samhllet, s brukar den beskrivas som ett naturligt monopol. Begreppet infrastruktur kan ven anvndas i en vidare betydelse, dock alltid som i ndvndiga stdjande strukturer och mekanismer. Till exempel ett fretags infrastruktur kan innehlla bland annat e-post, intrant, reception och fysisk skerhet.9 2012-06-14, Vinnova konferens </li> <li> 10. Infrastruktur Klla: Wikipedia Infrastruktur r anlggningar som representerar stora investeringar, och som anvnds dagligen av samhllet. Framfr allt avses system fr transport av varor och personer, energi och information. Till infrastruktur rknas ven bebyggelse och fastighetsstruktur. En viktig del av infrastrukturen r ven fungerande samhllsinstitutioner som lagar och frordningar. Till infrastruktur brukar man vanligtvis rkna system som omfattar vgar, jrnvgar, energisystem, Internet, vatten- och avloppsnt. Det r i allmnhet det offentliga samhllet - staten och kommunerna - som ansvarar fr utbyggnad och underhll av infrastruktur. Eftersom infrastruktur ofta r utformade som centraliserade eller decentraliserade ntverk med ntverkseffekter, kan de f stordriftsfrdelar nr de omfattar hela samhllet, s brukar den beskrivas som ett naturligt monopol. Begreppet infrastruktur kan ven anvndas i en vidare betydelse, dock alltid som i ndvndiga stdjande strukturer och mekanismer. Till exempel ett fretags infrastruktur kan innehlla bland annat e-post, intrant, reception och fysisk skerhet.10 2012-06-14, Vinnova konferens </li> <li> 11. OMVRLDEN FRNDRAS Vrlden r i stndig och snabb frndring Information sprids snabbt Ny genereration agerar snabbt och byter snabbt E-mail svar samma dag timme, snabb feedback p prestation KPIr i industrin: ex NSR kad globalisering Nya kunder och samarbeten som frutstter ett nytt arbetsstt Skrper krav p vrldsklass Konkurrens frn nya vrlden vxer snabbt T ex Kina har strst antal studenter i vrlden FoU r arbetsintensivt till skillnad frn produktion men forskning blir bra nr den ligger nra produktion, kund och problemstllning11 2012-06-14, Vinnova konferens </li> <li> 12. SVERIGE I OMVRLDEN Sandvik Svenskt fretag p en global marknad Vi behver utveckla vrldsledande produkter; tillsammans med forskare i vrldsklass Vi har vra strsta forskningsenheter i Sverige Sverige Vrldsklass skapar attraktion; vrldens expertis vill vara hos oss Vrldsklass frutstter lngsiktighet och fokus; mjliggr och belna det Forskning frmjar samhllets utveckling och bidrar till ett frscht innovationsklimat och fortsatt konkurrenskraft Mod att satsa lngsiktigt och banbrytande12 2012-06-14, Vinnova konferens </li> <li> 13. NYCKELN TILL FRAMGNG VRLDSKLASS Grund + tillmpad forskning Tid Akademi/grundforskning Akademi/tillmpad forskning Tillmpad Institut forskning + Industri Utveckling Tillmpad Kund/Leverantr forskning Fokus13 2012-06-14, Vinnova konferens </li> <li> 14. SAMVERKAN Industri Strategisk Organisation samverkan Person Person Organisation Akademi14 2012-06-14, Vinnova konferens </li> <li> 15. SAMVERKAN organisation-organisation Strategisk samverkan definieras mellan organisationer Kontinuitet och lngsiktighet Tillgnglighet och flexibilitet Tydliga kontaktvgar (typ KLOs) personoberoende och enkelt Enkla avtal som reglerar samarbeten och immaterialrtt Sekretess nr s behvs Externa medel som stimulerar samverkan, projekt och utbyten15 2012-06-14, Vinnova konferens </li> <li> 16. SAMVERKAN Industri Organisation Person Mtet Person Organisation Akademi16 2012-06-14, Vinnova konferens </li> <li> 17. SAMVERKAN person-person Ett ppet klimat med frtroende; ett givande och tagande Tillgnglighet Utbyte av kompetens/erfarenheter/lrdomar/mjligheter msesidig problemexponering msesidigt intresse och nyfikenhet msesidigt engagemang Forskarna vill jobba med industrins frgestllningar Utvecklande fr individerna Mtesplatser fr att hitta varandra Mnga olika samverkansformer vi r alla olika17 2012-06-14, Vinnova konferens </li> <li> 18. Industridoktorander Styrforum Forsknings konsortium Exjobb Universitet/Fretag Samverkansformer Korta uppdrag Universitetsanstllda doktorander Adjungerad Utrustnings- professor anvndningpage 18 2012-06-14, Vinnova konferens </li> <li> 19. SAMVERKAN frbttras med MNGFALD Personliga &amp; kulturella skillnader Arbets- och livserfarenheter Kompetens och arbetsstt Personliga drivkrafter lder, kn, etnicitet, etc Tvrdisciplinr forskning = sannolik att n innovationshjd Forskargrupper med fokus samverkar i ntverk Samverkan industri kund/leverantr institut akademi19 2012-06-14, Vinnova konferens </li> <li> 20. MOBILITET &amp; UTBYTE kad lagknsla och ppenhet Strker in...</li></ul>