Session 15 András Varhelyi

  • Published on
    18-Dec-2014

  • View
    119

  • Download
    3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

 

Transcript

<ul><li> 1. HASTA Program fr kunskaps- och kompetensuppbyggnad rrande denHllbara och Attraktiva StadstrafikenVid Institutionen fr Teknik och samhlle Lunds universitet</li></ul> <p> 2. Visionen fr den hllbaraoch attraktiva staden En stad som tillgodoser, inom samhllets ramvillkor, dess invnares olika och skiftande behov, utan att ventyra framtida invnares behov.Samhllets ramvillkor definieras avekologisk ,ekonomiskochsocialhllbarhet.En baskvalitet r skerhet, men andra viktiga kvaliteter som fokuseras r hlsa, trygghet, tillgnglighet, bekvmlighet, jmlikhet, delaktighet 3. Omfattning Tre delprojekt: 1. Utveckling av indikatorer fr hllbara transporter i staden 2. Strategier fr kat och skrare cyklande och gende 3. Hastighetsanpassning i ttorter Besttning: tta seniora forskare, tre doktorander Sponsorer: VINNOVA, SKL, Vgverkets skyltfond 4. Delprojekt 1.Indikatorer fr hllbara transporter </p> <ul><li>Syfte </li></ul> <ul><li><ul><li>Att utveckla en metod fr att mta och flja upp kommunernas tillstnd gllande hllbarhet i stadens transporter</li></ul></li></ul> <ul><li>Aktiviteter </li></ul> <ul><li><ul><li>versikt av Svenska kommuners arbete med hllbara transporter </li></ul></li></ul> <ul><li><ul><li>versikt av tidigare forskning om hllbarhetsindikatorer internationellt </li></ul></li></ul> <ul><li><ul><li>Utveckling och test av hllbarhetsindikatorer </li></ul></li></ul> <p> 5. </p> <ul><li><ul><li>19 kommuner har transportstrategi </li></ul></li></ul> <ul><li><ul><li>Transportpolitiska vision / ml(exempel) </li></ul></li></ul> <ul><li><ul><li>Ingen skall ddas eller allvarligt skadas i trafiken </li></ul></li></ul> <p>versikt av Svenska kommuners arbete med hllbara transporter 6. ( Noll) Vision utan mtbara indikatorer Olycksutvecklingen 1996-2007 7. </p> <ul><li><ul><li>Utvecklingen mste kunna fljas upp</li></ul></li></ul> <ul><li><ul><li>fr att kunna stta in tgrder vid behov</li></ul></li></ul> <ul><li><ul><li>Exempel p kvantifierade indikatorer </li></ul></li></ul> <ul><li><ul><li>80 procent av trafikarbetet skall ske inom rdande hastighetsgrnser </li></ul></li></ul> <ul><li><ul><li>70 procent av cyklisterna skall anvnda hjlm </li></ul></li></ul> <ul><li><ul><li>Behov av kvantifierbara indikatorer </li></ul></li></ul> <p> 8. De nya trafikskerhetsmlenmed kvantifierade indikatorer 9. </p> <ul><li><ul><li> God tillgnglighet fr alla </li></ul></li></ul> <ul><li><ul><li> Trygg och sker trafikmilj </li></ul></li></ul> <ul><li><ul><li> Miljanpassade transporter </li></ul></li></ul> <ul><li><ul><li> Trivsam stadsmilj </li></ul></li></ul> <ul><li><ul><li> Rttvis och jmstlld frdelning av transportmjligheter </li></ul></li></ul> <ul><li><ul><li>Hur mta mluppfyllelsen?</li></ul></li></ul> <ul><li><ul><li>Det behvs indikatorer </li></ul></li></ul> <ul><li><ul><li>8 kommuner anvnder ngon sorts hllbarhetsindikator </li></ul></li></ul> <p>Kommunala Transportpolitiska ml (exempel) 10. </p> <ul><li>Ekologiska 15(luftfrorening, buller, energianvndning, markanvndning, etc.) </li></ul> <ul><li>Ekonomiska 24(effektivitet, frdrjning, etc.) </li></ul> <ul><li>Sociala 49(tillgnglighet, skerhet, trygghet, jmlikhet, etc.) </li></ul> <ul><li>Institutionella 7(organisation, processer, policy, uppfljning, etc.) </li></ul> <p>Baserat p tidigare forskning inom EU och USA ca. 100 indikatorer i 4 aspekter Indikatorer fr hllbara transporter Litteraturversikt 11. Pilottest av hllbarhetsindikatorer </p> <ul><li>Baserat p aktiviteterna ovan sammanstlls ett mtpaket</li></ul> <ul><li>anvndbar fr kommunerna att gra uppfljning</li></ul> <ul><li>om deras tillstnd gllande hllbara transporter.</li></ul> <ul><li>I samarbete med ngra kommuner testas mtmetoden </li></ul> <p> 12. Delprojekt 2.Strategier fr kat och skrarecyklande och gende </p> <ul><li>Bakgrund </li></ul> <ul><li>kat cyklande och gende</li></ul> <ul><li>Frbttrar hlsan genom att ka den fysiska aktiviteten </li></ul> <ul><li>kar stadens attraktivitet genom minskad nrvaro av bilar</li></ul> <ul><li>Och frbttrar hlsan genom minskade utslpp frn biltrafik </li></ul> <ul><li>Forskningsfrga</li></ul> <ul><li>Hur ka bengenheten att g och cykla </li></ul> <ul><li>Hur kan dessa frdstt gras mer attraktiva (tillgngligare, tryggare, etc.) </li></ul> <ul><li>Syfte </li></ul> <ul><li>Ta fram kunskap om vilka faktorer / kvaliteter som har (strst) betydelse</li></ul> <ul><li>fr att erhlla ett kat cyklande och gende bland olika grupper i samhllet samt vilka faktorer som p motsvarande stt hindrar folk frn att g och cykla </li></ul> <p> 13. Strategier fr ett kat och skrare gende och cyklande</p> <ul><li>Litteraturstudie om faktorer som pverkar</li></ul> <ul><li>bengenheten att g och cykla </li></ul> <ul><li>Det finns inga GC trafikanter (det finns cyklister och det finns gende) </li></ul> <ul><li>Vldigt f studier om gende funna </li></ul> <ul><li>Mnga faktorer omnmns i litteratur utan att ha validerats </li></ul> <ul><li>Vldigt f studier av typen fre- efterstudier hypotetiskt beteende (SP) antagligen ej samma som faktiskt beteende </li></ul> <ul><li>Svrt att isolera effektenav ndrad policy, pverkanstgrder eller incitament </li></ul> <ul><li>Olika grupper av cyklister (Transportcyklist - Tvungencyklist Mentalcyklist/vanebilist Superbilist) behver olika pverkansstrategier. </li></ul> <p> 14. Delprojekt 3.Hastighetsanpassning i ttorter </p> <ul><li>Ny syn p trafiken i Staden </li></ul> <ul><li>Stadens trafik handlar omumgnge </li></ul> <ul><li>Umgnge handlar om lga hastighetersom tillter konfrontation </li></ul> <ul><li>Hastigheterna mste definieras av samhlletEn 30-gata fr inte vara en 38-gata eller 42-gata </li></ul> <ul><li>Nytt hastighetsparadigm </li></ul> <ul><li>Hgsta mjliga hastighet = Kontrollerad hastighet = 98-99 percentil </li></ul> <p> 15. Hastighetsanpassning i ttorter Frsk med Automatiska HastighetsbegrnsareSyfte Att studera effekterna om kontrollerad hastighet som inte gr att verskrida Genomfrande Isamarbete med en kommun utrustas ett antal tjnstefordon med hastighetsbegrnsare(Det ursprungliga ISA konceptet som utvecklades i Lund p 1980-talet) 16. Samband mellan hastighetsniv och skadegrad fr oskyddade trafikanter Hastighetsniv p olyckplatsen och sannolikhet fr olika skadeutkomst fr pkrda oskyddade trafikanter Syfte Att studera sambandet mellan hastigheten p olycksplats (m och 98P)och allvarligheten i utkomsten av olyckor mellan motorfordon och oskyddadeGenomfrande Hastighetsmttningar p 149 olycksplatser (frn STRADA)dr oskyddade trafikanter har skadats100-120 hastighetsmtningar per plats 17. Mer info om HASTA Hllbar Attraktiv Stad </p> <ul><li>Hittills utgivna HASTA Publikationer -Sustainable development in general and in urban context - Strategier fr ett kat gende och cyklande </li></ul> <ul><li>HASTA Hemsida http:// www.tft.lth.se /hasta </li></ul> <ul><li>Projektkoordinator och kontaktperson </li></ul> <ul><li>Andrs Varhelyi,[email_address] </li></ul>