Strategi för inventering av kulturväxter i Sverige

  • Published on
    13-Feb-2017

  • View
    213

  • Download
    0

Transcript

  • Rapport 2002:8

    Strategi fr inventering av kulturvxter i Sverige

  • Strategi fr inventering av kulturvxter i Sverige

    Miljenheten 2002-01-15 Referens Agneta Brjeson

  • Frord Denna rapport r ett led i Sveriges nationella program fr vxtgenetiska resurser och har tillkommit p initiativ av programmets programrd dr Jordbruksverket innehar ordfrandeposten.

    Regeringen beslutade 2000-12-07 att etablera ett nationellt program fr vxtge-netiska resurser enligt Jordbruksverkets frslag (SJV rapport 1998:19). Jord-bruksverket r ytterst ansvarig fr programmet vilket innebr att leda ett pro-gramrd och att ha ansvar fr uppfljning och utvrdering. Centrum fr Biolo-gisk mngfald (CBM) har ftt i uppgift att samordna programmets verksamheter mm.

    Ett av tgrdsmlen i programmet r att en strategi fr en heltckande inventer-ing ska upprttas av programrdet. Samordnarna har under 2001 tillsammans med en arbetsgrupp sammanstllt detta frslag som programrdet godknt.

  • 1

    Innehll 1 Inledning ........................................................................................................................... 3

    1.1 Strategins bakgrund och syfte .................................................................................... 3

    1.2 Arbetsorganisation ..................................................................................................... 3

    1.3 Genomfrande............................................................................................................ 3

    1.4 Frberedande arbete ................................................................................................... 3

    1.4.1 Pilotinventeringar ............................................................................................... 4

    1.4.2 Workshop ........................................................................................................... 4

    1.5 Tidigare inventeringar ................................................................................................ 4

    1.6 Befintliga samlingar ................................................................................................... 5

    2 Prioriteringar.................................................................................................................... 7 2.1 Grund fr prioriteringar av vxmaterialet .................................................................. 7

    2.2 Jordbruksvxter .......................................................................................................... 8

    2.3 Trdgrdsvxter.......................................................................................................... 9

    2.3.1 Grnsaker ........................................................................................................... 9

    2.3.2 Frukt, br och ntter ........................................................................................... 9

    2.3.3 Prydnadsvxter ................................................................................................. 10

    2.4 Krydd-, medicinal- och frgvxter samt humle ....................................................... 11

    2.5 Landskapsvxter....................................................................................................... 11

    2.6 Vilda kulturvxtslktingar........................................................................................ 11

    2.7 Prioriteringsversikt ................................................................................................. 13

    3 Inventeringsmetoder ...................................................................................................... 15

    3.1 Uppropsmetoden ...................................................................................................... 15

    3.2 Metoder som bygger p tidigare inventeringar ........................................................ 15

    3.2.1 Florainventeringsmetoden................................................................................ 15

    3.3 Ntverksmetoden...................................................................................................... 16

    3.4 Utnyttjande av fastighetsregistret............................................................................. 16

    3.5 Hradskartemetoden................................................................................................. 16

    3.6 Bedmning av metoderna......................................................................................... 16

    3.7 Utvrdering av pilotinventeringarna och andra inventeringar ................................. 17

    3.8 Insamling av frfrkade vxter .............................................................................. 18

    3.9 Slutsatser .................................................................................................................. 18

    4 Hur tas materialet tillvara?........................................................................................... 21 4.1 Ex situ....................................................................................................................... 21

  • 2

    4.2 In situ........................................................................................................................ 21

    4.3 Sovring av insamlat material.................................................................................... 22

    4.4 Rttigheten till materialet ......................................................................................... 22

    5 Dokumentation ............................................................................................................... 23 5.1 Typ av dokumentation.............................................................................................. 23

    5.1.1 Insamlingsdata.................................................................................................. 23

    5.1.2 Accessionsdata ................................................................................................. 23

    5.1.3 Kulturhistoriska data ........................................................................................ 24

    5.1.4 Belgg............................................................................................................... 24

    5.2 Arbetsstt.................................................................................................................. 24

    5.3 Bearbetning .............................................................................................................. 24

    6 Information ..................................................................................................................... 27

    7 Inventerare behov och kompetens ............................................................................. 29 7.1 Inventerare idag........................................................................................................ 29

    7.2 Utbildningsbehov ..................................................................................................... 29

    7.3 Utbildningens genomfrande ................................................................................... 29

    7.3.1 Initieringsmte ................................................................................................. 29

    7.3.2 Manual och studieplan ..................................................................................... 29

    7.3.3 Regionalt genomfrande .................................................................................. 30

    7.3.4 Specialhandledningar ....................................................................................... 30

    8 Tidsplan........................................................................................................................... 31

    9 Bilagor ............................................................................................................................. 33

  • 3

    1 Inledning 1.1 Strategins bakgrund och syfte En systematisk och heltckande inventering av vra kulturvxter r ett av de tgrdsml som ingr i genomfrandet av det Nationella programmet fr vxtgenetiska resurser (SJV rapport 1998:19, avsnitt 10.3). Mlet med inventeringen r att dokumentera, och belgga genom insamlingar dr s erfordras, den genetiska variationen i arter eller grdor som inte tidigare varit freml fr sdana underskningar.

    Detta innebr att i frsta hand utrna vad som fortfarande finns kvar av ldre sortmaterial, lantsorter och gamla introduktioner, men ocks att finna fr landet odlingsvrda typer/kloner som inte tidigare registrerats. Fr ett stort antal vxtslag r den svenska genpoolen mer eller mindre oknd. Srskilt intressant r det att finna material med pfallande bra vxtstt, sundhet, brdighet och hrdighet. Arter eller slkten som riskerar att drabbas av genetisk utarmning br srskilt uppmrksammas. Det r i sammanhanget viktigt att understryka att fokus inte enbart ska lggas p kulturvxternas betydelse fr svensk livsmedelsskerhet och lantbrukets uthllighet, utan ocks fr den biologiska mngfalden och svensk kulturhistoria.

    Strategin ska ven anvisa regler fr hur insamlat material ska bevaras, ansvarsfrdelningen mellan deltagande aktrer vad gller bevarandet, samt utformningen av den information som ska meddelas under arbetets gng. Problemen identifieras i strategin och frslag p lsningar och tillvgagngsstt sammanfattas s att ett gott resultat av inventeringen sedan kan uppns. Strategin innehller ocks prioriteringar och en tidsplan.

    1.2 Arbetsorganisation Programrdet gav samordnarna i uppdrag att tillsammans med en srskilt utsedd arbetsgrupp att komma med frslag till strategin. Arbetsgruppen bestod av de aktrer som arbetar praktiskt med insamlings- och bevarandefrgor och de representeras av personer med personlig erfarenhet av sdant arbete. Arbetet med inventeringsstrategin har redovisats vid programrdsmten 24 april och 22 oktober 2001 och programrdet har godknt frslaget.

    1.3 Genomfrande Det nationella programmet freslr att Nordiska genbanken (NGB) och Centrum fr biologisk mngfald (CBM) f det vergripande och operativa samordningsansvaret fr all inventering och insamling i landet. Den som administrerar aktiviteterna inom NGBs verksamhetsplan jmte POMs samordnare br drfr gra gemensamma prioriteringar samt utarbetar frslag till hur olika inventerings- och insamlingsprojekt ska genomfras. Ett inventeringssekretariat representerat av NGB och CBM br etableras fr detta. Fre start br varje projekt vara vl specificerat betrffande inventeringsml (vxtmaterial, geografiskt omrde och metodik) samt hur inventeringen genomfrs och hur inventerat material tas om hand, vrderas, beskrivs och bevaras. Som std fr sitt arbete br sekretariatet inrtta en rdgivande referensgrupp fr inventeringen. Denna br best av personer frn POMs ntverk med god vxtkompetens och/eller inventeringserfarenhet. Sekretariatet rapporterar tillbaka till Programrdet.

    1.4 Frberedande arbete Innan en landsomfattande inventering av kulturvxter kan genomfras krvs ett ordentligt frberedelsearbete. Frgor som rr inventeringarnas inriktning och utfrande mste klargras.

  • 4

    Likas r det viktigt att faststlla vilka vxtslag som r mest angelgna att brja med, och vilka som kan komma i ett senare skede. Mot bakgrund av detta beslt samordnarna att genomfra tv olika aktiviteter: sonderande pilotinventeringar samt en workshop.

    1.4.1 Pilotinventeringar En grundlggande frutsttning infr arbetet med strategin r att erfarenheter frn tidigare inventeringar ven utanfr landet blir vl belysta och att kompletterande underskningar grs i frekommande fall. Drfr har tre pilotstudier genomfrts fr att prva olika inventeringsmodeller. Valen fll p bekanta och folkkra arter eller slkten och de geografiska omrdena var vl avgrnsade enligt fljande:

    Narcisser (psk- och pingstliljor Narcissus pseudonarcissus resp. N. poeticus) i sdra och vstra Gtaland

    Rosor (framfr allt pimpinellrosor Rosa pimpinellifolia och fyllda kanelrosor R. majalis Foecundissima) p Gotland, stergtland och Roslagen. Dessutom inventerades ldre kulturrosor p Gotland.

    Rovor Brassica rapa ssp. rapa i vstligaste Vrmland och Dalarna

    Inventeringen av narcisser inleddes med ett upprop i TV-programmet Grna rum. Dr ombads allmnheten skicka in svl lkar som dokumentation i de fall man trodde sig ha ldre sortmaterial i sin trdgrd. Arbetet koordinerades av de botaniska trdgrdarna i Lund och Gteborg. Bortemot 500 skilda kollekter erhlls som ett resultat av uppropet.

    Arbetet med rosor genomfrdes i samarbete med Gotlands lnsmuseum, de Badande Vnnernas Trdgrd i Visby, Bergianska trdgrden i Stockholm och Fredriksdals friluftsmuseum i Helsingborg. Ett antal tidigare oknda och mycket odlingsvrda kloner/typer identifierades svl i det fria som hos privatpersoner.

    Inventeringen av rovor inleddes med att telefonintervjuer gjordes med relevanta personer inom Lnsstyrelsen, olika rdgivningsorgan, odlarfreningar, hembygdsfreningar mm. Dessa kontakter hnvisade till nya personer vilka kontaktades allt eftersom. Sammanlagt 185 personer kontaktades p detta stt. Ett frsk gjordes ocks att utnyttja fastighetsregistret fr att utifrn kunskap om fastighetsgarens lder gra ett urval av grdar dr odling av rovor kunde tnkas fortleva. Sammanfattningsvis blev gensvaret mycket stort men utbytet magert.

    Resultaten frn de gjorda pilotinventeringarna kommer att sammanstllas fr att senare ligga till grund infr valet av inventeringsmetod (avsnitt 6 Information).

    1.4.2 Workshop I syfte att f bttre underlag infr arbetet med prioritering av vxtmaterial och var inventeringsinsatserna ska sttas in anordnades en workshop under senhsten 2000 inom ramen fr det nationella programmet. Inbjudna deltagare omfattade representanter fr olika aktrer inom programmet. Deltagarna hade innan konferensen ftt i uppgift att svara p frgor om vilken typ av prioritering som initialt br gras. Resultatet frn denna enkt, liksom den efterfljande redovisningen och diskussionen, gav en lng rad frslag p hur arbetet skulle kunna lggas upp och bedrivas. Se vidare i avsnitt 2.

    1.5 Tidigare inventeringar Innan det landsomfattande arbetet stter igng r det viktigt att tidigare inventeringar och resultaten frn dessa blir ordentligt genomgngna och vrderade. Drigenom kan srskilda

  • 5

    svagheter kartlggas fr arter/grupper, geografiska omrden, mm. Arbetsgruppen fr inventeringen br hr ta ett srskilt ansvar fr att en fullstndig sammanstllning blir gjord. Hittills knda inventeringar finns redovisade i bilaga 1. En blankett som anvnts fr utvrdering av tidigare gjorda inventeringar terfinns i bilaga 2.

    1.6 Befintliga samlingar En versikt ver NGBs samlingar av svenskt frmaterial bevarat ex situ (mars 2001) finns i bilaga 3. Drutver bevaras ven frukt- och brmaterial ex situ i klonarkiv (bilaga 4). I ett separat projekt finansierat av Nordiska Ministerrdet genomfrde NGB under 1998-2000 en versikt av nordiska institutioner (botaniska trdgrdar, arboreta, museisamlingar, allmnna och privata parker) som hller flerriga arter i kultur. De underskta vxtkategorierna omfattade bde landskaps- och prydnadsvxter, liksom grnsaker och grnytevxter. En sammanstllning av informationen finns p http://www.ngb.se/Databases/HCN/ (ven bilaga 5). Inga uppgifter finns dock redovisade som beskriver antal kollekter (accessioner) av varje enskilt taxa. Arbetet mste drfr fortstta och uppgifterna kompletteras. Uppgifter om samlingar saknas idag fr flertalet av de stora aktrerna, t.ex. Gteborgs, Lunds och Uppsala botaniska trdgrdar, Fredriksdals friluftsmuseum, Skansen och Julita Grd. Detta r ett viktigt, och mycket omfattande, arbete som kommer att ha stor betydelse fr tillgngligheten och anvndningen av det bevarade vxtmaterialet.

    vriga samlingar av viktigt vxtgenetiskt material omfattar t.ex.:

    ldre sorter som hlls inom ramen fr Sesams verksamhet

    Sveplants E-grupp samlingar

    Magnus Jonssons clematissamling som frvaltas av Balsgrd.

    Det finns ett antal strre ldre frsamlingar vilka har etablerats i syfte att tjna som referens eller demonstration. Mer n 100-riga museala samlingar frn Vnersborg (ca 1200 kollekter), Julita lantbruksmuseum (ca 1000 kollekter) och andra institutioner undersks i ett projekt finansierat av forna SJFR. Syftet r att utforska nyttan av ldre frmaterial fr dagens vxtforskning. Inventeringsstrategin kommer inte att ytterligare berra dessa frsamlingar.

    Sammandrag

    Inventeringsstrategin utgr ett viktigt tgrdsml fr att realisera Sveriges nationella program fr odlad mngfald.

    Fr att koordinera det omfattande arbetet br NGB och CBM upprtta ett gemensamt inventeringssekretariat. Sekretariatet ska ha en rdgivande referensgrupp till sitt frfogande.

    Inventeringen avser levande kulturvxtmaterial och omfattar inte museala frsamlingar.

  • 7

    2 Prioriteringar Fr att kunna genomfra inventeringen br vissa verksamheter inom det nationella programmet prioriteras. En landsomfattande inventering av odlade vxter krver tillgng p expertis inom en lng rad omrden. Dessa innefattar taxonomi, vxtfrdling, jordbruks- och trdgrdshistoria, kulturgeografi, m.fl. Det r av strsta vikt att denna expertis, bde inom och utanfr Sveriges grnser, ocks blir inventerad. Arbetet br drfr inledas med att fr programmet relevanta personer kontaktas angende deras mjligheter till medverkan. En databas ver kontaktpersonerna br ocks upprttas.

    Genom NGBs och andra institutioners arbete har de vanligaste metoderna fr bevarande ex situ utvecklats till internationell standard. Vl dokumenterade rutiner fr behandling av fr fr lngtidsbevarande har tagits fram, liksom metoder fr in vitro- frvaring av meristem och andra vvnader. Frkning och bevarande av vegetativt material i fltgenbanker sker ocks p rutinbasis. Ett par andra metoder fr lngtidsbevarande har emellertid inte utnyttjats i ngon utstrckning, dribland s kallat kryobevarande (bevarande i flytande kvve, -196C). I inventeringens inledande fas br drfr NGB f i uppdrag att genomfra en versyn ver de metoder fr ex situ-bevarande som kan komma att bli aktuella fr programmets genomfrande.

    Inom vxtmaterialet mste ocks prioriteringar gras. Mandatet fr Sveriges nationella program r omfattande och inkluderar jordbruksvxter, trdgrdsvxter, krydd- och medicinalvxter, landskapsvxter samt de vilda kulturvxtslktingarna. Ett centralt tema infr arbetet med den landsomfattande inventeringen r frgan vilka prioriteringar som br gras med avseende p:

    Vxtslag (slkte, art, underart, varietet)

    Vxtkategorier (nyttovxter, prydnadsvxter, landskapsvxter, mm.)

    Grupper inom vxtkategorin (spnadsvxter, oljevxter, krukvxter, perenner, annueller, mm.)

    Geografisk utbredning av arten/grdan (t.ex. med tanke p hrdighet)

    Geografisk indelning av landet

    Frvntade krisomrden fr odlad mngfald (framfr allt med avseende p framtida jordbruksnedlggningar) eller omrden som historiskt varit platser fr art- och sortintroduktioner (t.ex. ldre kolonitrdgrdar).

    2.1 Grund fr prioriteringar av vxmaterialet Den workshop som hlls hsten 2000 lade srskild fokus p prioriteringen av vxtmaterialet. Resultatet som redovisas nedan har sedan utgjort grunden fr prioriteringarna av de olika vxtkategorierna.

    Arbetet br frmst riktas in p kulturvxter med hgt odlings- och frdlingsvrde. Det r ocks viktigt att beakta de kulturhistoriska aspekterna. Fokus br lggas p vxter som riskerar att frsvinna eller som befinner sig i en riskzon. En viktig mlsttning fr arbetet r att inventeringen/insamlingarna br bilda bas fr nationella referenssamlingar.

    I ett frsta steg br arbetet inriktas p ett- eller tvriga frfrkade arter med kortlivade frn, alt. dr befintligt fr hller p eller riskerar att d. Hit rknas framfr allt olika kksvxtgrdor men ven mnga prydnadsvxter. Det r frhllandevis ltt att komma igng,

  • 8

    man kan snabbt n stora delar av landet och insatserna r relativt sett mycket billiga. Drnst br arbetet med frukt- och brvxter och de vegetativt frkade prydnadsvxterna flja, liksom en kartlggning av frekomsten av vissa hotade vildarter. Slutligen br arbetet ocks omfatta hrdiga landskapsvxter och vissa udda vxtslag (t.ex. murgrna, pepparrot, humle) som inte insamlats i ngon strre utstrckning tidigare.

    En viktig uppgift r att ska identifiera avfolkningsomrden dr ldre eller frsvinnande vxtmaterial nnu kan finnas. Lokaler som ligger i extrema lgen eller i odlingsomrdets periferi kan visa sig srskilt intressanta i syfte att finna s vid genetisk variation inom vxtslaget som mjligt. Samtidigt ska man ha klart fr sig att mnga ldre stadsmiljer srskilt ldre kolonitrdgrdsomrden kan utgra reservoarer fr intressant material av trdgrdsvxter.

    2.2 Jordbruksvxter Jordbruksvxter omfattar spannml, oljevxter, trindsd, potatis, fodervxter, industri- och energigrdor. Nordiska genbanken har under sin hittills 20-riga existens haft jordbruksvxterna som en av de stora mandatartgrupperna. Material har inkommit bde genom aktiva insamlingar och genom donationer frn framfr allt vxtfrdlingsfretagen. Det har resulterat i att svenskt material srskilt sorter, men ven en del frdlingsmaterial finns vl representerat i NGBs ex situ-samlingar. Fr lant- och lokalsorternas del r situationen annorlunda och varierar mellan de olika grdorna. Vid genbankens tillkomst hade dessa till stor del redan frsvunnit i praktisk odling. Det r drfr frmst genom vxtfrdlarnas, och vissa privatpersoners, frtjnst som svenskt lokal- och lantsortmaterial har blivit bevarat.

    Under 1990-talet gjordes en del upprop i lantbruksmedia och andra tidningar frn NGBs och SLUs sida. Syftet var att f privatpersoner att skicka in framfr allt fr, jmte dokumentation, av ldre sortmaterial. Uppropen resulterade i ett strre antal kollekter dr fret dock var av s blandad kvalitet att flertalet kollekter aldrig grodde. Det material som uppvisade livsduglighet finns idag deponerat p NGB.

    Andra insamlingsinitiativ har gjorts av enskilda personer (t.ex. genom tidningen Land) eller av Freningen Sesam. Dessa insatser har i vissa fall givit positiva resultat i form av nyfynd, inte minst i utlndska samlingar. Repatriering, eller terfring, av svenskt vxtgenetiskt material utifrn r en stende angelgenhet fr NGB, men behandlas inte vidare i strategin.

    Det finns anledning att misstnka att nytillskottet av oknt sortmaterial av de strre grdorna framgent kommer att vara begrnsat och inskrnka sig till enskilda kollekter. Inventering och insamling av vallgrs och vallbaljvxter br begrnsas till de omrden dr NGBs aktivitet hittills har varit lg. Inventeringen br vidare utfras i huvudsakligt syfte att kartlgga den geografiska frdelningen av inomartsvariationen fr ett framtida in situ-bevarande, och inte primrt fr att samla material fr ex situ-bevarande. Trindsd, hampa och lin r samtliga gamla odlingsvxter i vrt land. Av trindsd br srskilt nnu existerande sorter eller lantsorter av grrt (Pisum sativum var. arvense) samlas in. Svensk fiberhampa har mjligen helt frsvunnit i landet och br drfr efterskas utomlands, medan nnu oknt linmaterial sannolikt kan finnas kvar.

    Inventering av arter som anvnds fr energindaml (Phalaris, vissa Salix-arter) br kunna ske inom ramen fr den kommersiella vxtfrdlingen. Udda vxtslag som inte varit freml fr inventeringar och insamlingar tidigare br ocks underskas (t.ex. pepparrot). Inga srskilda inventeringsinsatser frordas fr de stora jordbruksgrdorna (framfr allt strsd, oljevxter, potatis).

  • 9

    2.3 Trdgrdsvxter 2.3.1 Grnsaker Av trdgrdsvxterna har Nordiska genbankens mandat endast omfattat grnsakerna samt frukt och br. Som framgr av bilaga 3 r antalet bevarade grnsakssorter vsentligt mycket frre n de knda, vilket betyder att ett stort antal sorter/lokalsorter redan hade hunnit frsvinna vid genbankens tillkomst. Senare upprop har mestadels givit exempel p trdgrdsbnor och -rter, dvs. arter med s.k. hrda frn som kan ligga lnge utan att vitaliteten gr frlorad.

    Mot bakgrund av det tidigare arbetet med grnsaker frefaller det inte troligt att ngra strre mngder av oupptckta sorter/kloner finns kvar i landet. En sista insats br dock gras fr att slutgiltigt frska f tag i det frmaterial som trots allt kan finnas kvar. Denna insats ska omfatta samtliga arter grnsaker. Hnsyn br dock i frsta hand gnas arter med gammal odlings- och/ eller frdlingstradition i landet ssom rt, bna, rova, klrot, huvudkl och gurka. Frst drefter br det betraktas som uteslutet att oknt material ska kunna finnas kvar i Sverige, och terstende insatser br riktas mot utlndska genbanker.

    2.3.2 Frukt, br och ntter Inventeringen av svenska sorter av framfr allt frukt har en lngre tradition i landet, inte minst kanske tack vare det stora intresset bland allmnheten. De klonarkiv (fltgenbanker) som NGB administrerar omfattar ett mycket stort antal sorter, framfr allt av pplen, bde sdana som varit vitt spridda och de med mer lokal utbredning. Den stora rikedomen av sorter r dock frvirrande och mnga identifikations- och synonymproblem terstr att klara ut. Fr nrvarande pgr ett intensivt samarbete mellan NGB och Balsgrd att ska definiera sdana sorter/kloner som r att betrakta som svenskt ansvarsomrde (bilaga 5) och som drmed br ges hg prioritet. Det finns dock anledning att tro att de vanligare och mer spridda sorterna r vl kartlagda och insamlade. Drfr br insatser frmst gras fr att identifiera lokalsorter med begrnsad spridning. Hr kan lokalfreningar, odlarorganisationer och tidigare verksamma odlingskonsulenter med knnedom om den lokala floran, spela en viktig roll.

    Gamla och dligt sktta trd och buskar av knda sorter kan mnga gnger vara svra att sortbestmma och bevarandevrdet kan drfr vara svrt att bedma. Detta gller ocks spontana fr- och krnsdder. Av denna anledning r det angelget att oknda kollekter provodlas under ett antal r och beskrivs genom s.k. finger printing innan beslut om lngtidsbevarande kan tas.

    Som framgr av bilaga 5 finns det stora luckor nr det gller vissa brarter, srskilt krusbr. Andra br, som t.ex. rda vinbr, har del av sitt ursprungscentrum i Skandinavien. Utver de sorter som under rens lopp har frdlats, och som finns bevarade, finns sannolikt ett stort antal halvdomesticerade genotyper vildvxande runtom i landet. Det r av stor vikt att dessa blir inventerade och insamlade fr att vidga basen fr sortframstllning.

    En srskild undergrupp till frukt och br utgrs av ntterna och det r viktigt att framhlla att dessa blir vl kartlagda och insamlade. Valnt har varit freml fr specifika projektinsatser inom NGB och i synnerhet i de sdra delarna av landet. Det r emellertid nskvrt att arten blir underskt i hela utbredningsomrdet. Likas br riktade inventeringar gras i hasselns utbredningsperiferi i syfte att finna srskilt hrdigt material. De landskapsvisa florainventeringarna kan hr tjna som bakgrundsmaterial.

  • 10

    Ansvaret fr genomfrandet av den nationella inventeringen av frukt och br br ligga hos det nybildade Sveriges Pomologiska Sllskap (http://www.svepom.com/), i nra samarbete med det tidigare nmnda inventeringssekretariatet (s 3).

    2.3.3 Prydnadsvxter Prydnadsvxterna r en stor och heterogen grupp som kan indelas efter livsformer p fljande stt:

    Livsform Exempel Kommentar Ettriga rter Aster, ringblomma Annueller, frfrkade Tvriga rter Kungsljus, Mariaklocka Bienner, frfrkade Flerriga rter Hstflox, pion Perenner, inkl. halvbuskar Lkvxter Tulpan Perenner Knlvxter Krokus, vintergck Perenner Buskar Forsythia, snbr Trd Lind, ek Vattenvxter Nckros Krukvxter Pelargon Grnytegrs

    Inventeringen av prydnadsvxterna prioriteras s att vxtmaterialet ska vara anpassat till svenska odlingsfrhllanden, vara lnglivat och hrdigt samt ha estetiska kvaliteter enligt gngse bedmningsregler. Dessutom br speciell hnsyn tas till kulturhistoriskt intressant vxtmaterial.

    Frfrkade ett- och tvriga arter br ing i samma insatser som grs fr grnsaker och jordbruksvxter. Arbetet med perenner br frmst inrikta sig p ldre odlingsvrda rabattperenner. Exempel p angelgna slkten eller arter i den senare gruppen omfattar hstflox (Phlox paniculata), stormhatt (Aconitum), riddarsporre (Delphinium), rudbeckia (Rudbeckia), prstkrage (Leucanthemum), rosenkrage (Tanacetum coccineum), hstaster (Aster novi-belgii) och pion (Paeonia).

    Betrffande lk- och knlvxterna finns det frmodligen stora regionala skillnader. Detta innebr att olika vxter kommer att inventeras beroende p i vilken region man befinner sig. Srskilt viktiga grupper r tulpaner (Tulipa) och narcisser (Narcissus). Andra grupper/arter som br bli freml fr senare inventeringar omfattar hyacinter (Hyacinthus), sndroppar (Galanthus), snklockor (Leucojum), gamla prlhyacinter (Muscari botryoides) och morgon/aftonstjrna (Ornithogalum).

    Almen r ett angelget trd att inventera eftersom allt almmaterial annars sannolikt kommer att frsvinna genom fortsatta angrepp av almsjukan. P vissa platser i Skne finns det fortfarande intressanta kloner av hybridalm (Ulmus x hollandica) och kulturalmar som sannolikt planterades med brjan under 1700-talet. vriga trd och buskar av vrde, och med lng odlingshistoria, inkluderar parklind (Tilia x europea), deutzia (Deutzia), schersmin (Philadelphus), forsythia (Forsythia), rosor (Rosa), spireor (Spirea; ej rotskottsbildande) och oxbr (Cotoneaster).

    Vad gller krukvxterna kan man frvnta sig att, frutom pelargoner, finna ldre material av flera arter med lng odlingstradition i landet. Framfr allt gller detta gamla sorter/kloner av bland annat bladkaktusar (Epiphyllum), begonia, femring (Achimenes), kornettblomma (Streptocarpus), hibiskus, aspidistra (Aspidistra) och krinum (Crinum). Eftersom

  • 11

    krukvxterna bedms ha lgre angelgenhetsgrad n vriga vxtslag frordas att frgan om arternas inbrdes prioritering hnskjuts till referensgruppen fr vidare utredning.

    2.4 Krydd-, medicinal- och frgvxter samt humle Kryddorna ingr i mandatet fr NGBs arbetsgrupp fr grnsaker. Nuvarande samlingar finns redovisade i bilaga 3. Vad medicinalvxterna betrffar utredde en arbetsgrupp inom NGB under ren 1985-1993 frutsttningarna fr ett mer aktivt bevarande av dessa arter. Av de 95 arter som beskrivs i rapporten Nordiska medicinalvxter (NGB 1994) uppgavs 34 (bilaga 4) vara i behov av bevarandetgrder (i huvudsak in situ).

    Medicinal- och frgvxter ingr inte som mandatarter fr NGB. Inga medicinalvxter finns heller bevarade ex situ p NGB. Nordiska Ministerrdets nya strategi fr genresurser freslr emellertid att mandatet, i den mn framtida resurser medger det, br utstrckas till att omfatta bland annat dessa grupper. Den dag detta blir aktuellt br i frsta hand de akut hotade arterna bli freml fr inventering och skerhetsinsamling, primrt fr ex situ-bevarande. I vrigt br bevarandeinsatserna flja de rekommendationer som ArtDatabanken regelbundet lmnar i betrffande de rdlistade arterna.

    Humle har varit freml fr insamlingar under 1993 och 2001 och bevarandevrt material odlas fr nrvarande ex situ vid Julita lantbruksmuseum i Sdermanland. ven om samlingarna skulle kunna kompletteras med nytt material frefaller inte nya insamlingar vara ndvndiga.

    2.5 Landskapsvxter Landskapsvxter r fretrdesvis vedartade, inhemska vilda vxter som anvnds fr det ppna landskapet, exempelvis i samband med terplantering av avslutad tktverksamhet, plantering lngs vgar i landskapet och viltplantering. Frgan om att inventera eller eventuellt samla in landskapsvxter br utredas vidare av POMs programrd tillsammans med Skogsstyrelsen och/eller Naturvrdsverket.

    2.6 Vilda kulturvxtslktingar Den vxtgeografiska region som innefattar Sverige betraktas allmnt som ursprungscentrum fr nrbeslktade arter till vra vallgrs och vallbaljvxter. Historiskt har ocks material av dessa grupper blivit insamlade av NGB (bilaga 3). Det r viktigt att erinra sig att landet ven hyser ett stort antal andra arter som har eller kan tnkas ha betydelse som genresurser. Srskilt gller detta de vilda bren, vissa krydd- och medicinalvxter, rtvxter och en del grnsaksslktingar. Ett nyligen initierat EU-projekt har som mlsttning att skapa frutsttningar fr aktivt in situ-bevarande av vilda slktingar. Fr Sverige framgr mlarterna av bilaga 7.

    En frsta utgngspunkt fr bevarandet av de vilda slktingarna br vara deras livsstatus. Hotade arter vars utbredning r knd genom landskapsinventeringarna ska inom ramen fr NGBs verksamhetsplan fr det nationella programmet samlas in fr kompletterande bevarande ex situ. Ansvaret fr bevarande in situ br ven framgent ligga p Naturvrdsverket. Exempel p arter som snarast br bli freml fr kompletterande insamlingar inom ramen fr NGBs verksamhetsplan r strandbeta (Beta maritima), strandkl (Crambe maritima), (vild)selleri (Apium graveolens) och ngskorn (Hordeum secalinum).

    En andra utgngspunkt r den rent (frvntat) kommersiella dr i frsta hand slktingar till knda grdor br inventeras, samlas in och beskrivas med avseende p den genetiska

  • 12

    variationen. Exempel p detta kan vara Ribes-arter, vildmorot (Daucus carota), taggsallat (Lactuca serriola), vresros (Rosa rugosa), kummin (Carum carvi), backtimjan (Thymus serpyllum) m.fl. Inventering och insamling av sdana arter br kunna ske inom ramen fr enskilda externt finansierade projekt som bedrivs i vxtfrdlingssyfte. Ingen artprioritering grs inom denna grupp.

    Sammandrag

    Inventeringen omfattar jordbruksvxter, trdgrdsvxter, krydd-, medicinal- och frgvxter samt vilda kulturvxtslktingar.

    Arbetet ska gnas kulturvxter med hgt odlings- och frdlingsvrde.

    Srskild vikt kommer initialt att lggas p frfrkade arter fr vilka det finns en risk att frmaterial kan g frlorat.

    Andra viktiga grupper omfattar frukt- och brvxter, flerriga rabattperenner samt hotade vilda kulturvxtslktingar.

  • 13

    2.7 Prioriteringsversikt I tabellen nedan presenteras en sammanfattning av de gjorda prioriteringarna (hgst prioritet, medelprioritet, lgst prioritet): Vxtgrupp Grda Prioriterad(e) art(er) Frkningsorgan Geografiskt omrde Kommentar

    Jordbruksvxter Strsd Fr Hela landet Omfattas av fruppropet, i vrigt bevakning

    Trindsd rt, Bondbna Grrt Fr Hela landetBohusln/ Dalsland

    Potatis Knlar Hela landet Bevakning

    Fodervxter Vallgrs, vallbaljvxter Fr, vegetativa delar

    Fodervxter Beta Fr Hela landet Omfattas av fruppropet, i vrigt bevakning

    Olje-/Fibervxter

    Hampa, lin Fr Hela landet Omfattas av fruppropet, i vrigt bevakning

    Energivxter

    Trdgrdsvxter Grnsaker rt, bna, rova, klrot, huvudkl, gurka

    Fr Hela landet Omfattas av fruppropet, i vrigt bevakning

    Frukt Sticklingar

    Br Krusbr, bjrnbr Sticklingar, plantor

    Ntter Hassel, valnt Ntter, sticklingar Resp. arts utbredningsomrde

    Prydnadsvxter Riddarsporre, rosenkrage, prstkrage, aster

    Fr Omfattas av fruppropet, i vrigt bevakning

    Prydnadsvxter Tulpan, narciss Lkar, knlar, rtter

    Prydnadsvxter Hstflox, stormhatt, pion, rudbeckia

    Sticklingar

    Krydd-, medicinal- & frgvxter

    Annueller, bienner

    Fr Omfattas av fruppropet, i vrigt bevakning

    Perenner Fr, vegetativa delar

    Br skerhetsinsamlas

    Landskapsvxter Alm Fr Hotad art - br skerhetsinsamlas

    vriga arter Hela plantor, sticklingar

    Vilda kulturvxtslktingar

    Strandbeta, selleri, ngskorn, strandkl, frgginst

    Fr Hotade arter - br skerhetsinsamlas

    delmynta, ngssalvia, Fr, vegetativa delar

    Hotade arter - br skerhetsinsamlas

    Vildmorot, backtimjan, kummin, taggsallat, Ribes- och Rosaarter

  • 15

    3 Inventeringsmetoder 3.1 Uppropsmetoden Metoden grundar sig p upprop i olika typer av media, frn TV och radio till dagstidningar och lokala publikationer. Hr kan efterlysningar av vxtgrupper eller enskilda arter eller sorter gras i form av programinslag eller tidningsartiklar. Enligt tidigare erfarenheter nr man en stor publik och fr i bsta fall in bde vxter och tips om exempelvis gamla trdgrdar och personer med kunskap om gamla vxter. Vxtmaterial p lokaler som odlas eller har odlats tmligen intensivt av mnniskan, p torpar- och bondgrdar och trdgrdar, kolonier, kyrkogrdar och prstgrdar, kommer i fokus i denna typ av inventering. Materialet kan skickas in direkt av allmnheten.

    En nackdel kan vara att man inte nr personer som lever ett mer eller mindre isolerat liv, och inte ns via massmedia. Drmed riskerar man ocks att missa vrdefullt vxtmaterial. Ett annat problem kan vara att man fr in fr mycket vxter med perifert vrde. Drfr r det viktigt att noga avgrnsa frgestllningen och att vara mycket tydlig i sina formuleringar. Metoden r ltt att avgrnsa geografiskt och br fungera bra p ett vlknt material, men har en begrnsad kontinuitet.

    3.2 Metoder som bygger p tidigare inventeringar Tidigare inventeringar kan ocks vara till god hjlp. De viktigaste i det hr sammanhanget r florainventeringarna som ligger till grund fr de svenska landskapsflororna.

    Till de tidigare gjorda inventeringarna hr ocks dem som utfrts inom ramen fr NGBs verksamhet. Dessa har srskilt omfattat vallvxterna, men ocks frukt- och brarter (bilaga 1). Inventeringarna har huvudsakligen genomfrts i geografiskt vl definierade omrden.

    Ytterligare en metod kan vara att studera relevant litteratur (t.ex. om slottsparker, herrgrdsmiljer, trdgrdshistoria m.m.) i syfte att ge ett bra underlag fr inventering av srskilda arter, t.ex. parktrd.

    3.2.1 Florainventeringsmetoden Det finns aktiva floraprojekt i de flesta svenska landskap. De allra flesta av dessa har frt dataregister ver rapporterade arter/sorter. ven om floraprojekten i frsta hand behandlar den vilda floran har kvarstende eller frvildade kulturvxter i allmnhet ocks registrerats. Bland de landskap som har relativt nyligen publicerade floror finns ngermanland, Hrjedalen, Vstmanland och Dalsland, stergtland, land och Halland. Fr landskapen Smland, Gotland och Vstergtland r inventeringarna i stort sett avslutade. Lngt gngna inventeringar finns ven fr Bohusln och Skne. I registerna kan man finna detaljerade uppgifter om var en viss vxt har ptrffats. Med hjlp av de geografiska angivelserna kan sedan en kompletterande inventering gras med stor precision. Frutom angiven lokal r det sannolikt av vikt att ven underska och inventera ren kulturmark i respektive lokals nrhet. Material insamlas och analyseras av en expert. Eventuellt tas ven material fr vidare odling.

    Landskapsflorametoden kan tillmpas p vxtgrupper som bde r vildvxande i Sverige och som rubriceras som kvarstende eller trdgrdsflyktingar. Goda exempel r Spiraea, Rosa och Narcissus. Kontaktpersoner fr aktuella projekt kan ns genom Sveriges Botaniska Frening och ArtDatabanken.

  • 16

    3.3 Ntverksmetoden Den tredje metoden bygger p arbete i lokala eller regionala ntverk. Hr r det olika organi-sationers frmga att bidra som kommer att prvas. Modellen kan exempelvis byggas upp som fljer. Det lokala eller regionala centrat (t.ex. Fredriksdals friluftsmuseum, Julita lant-bruksmuseum, Gteborgs botaniska trdgrd) bjuder in sitt ntverk till information om fre-stende inventering. Ntverket kan best av lnsstyrelser, konsulenter, botaniska freningar, lokala trdgrdsfreningar, stadstrdgrdsmstare och ldre trdgrdsmstare, hembygdsfre-ningar, kolonitrdgrdsfreningar, hushllningssllskap, etc. Intresserade och kompetenta personer vljs som representanter fr freningar, myndigheter och institutioner i detta nt-verk. Tillsammans med dessa lggs sedan en inventeringsplan upp dr srskilt viktiga eller geografiska omrden med frmodad potential prioriteras. En gemensam sammanfattning av lget och metoder sker. Eventuellt genomfrs ocks en kortare utbildning varefter ntverket fr arbeta. Med detta system kan man frmodligen tcka alla sorters vxter och n alla sorters lokaler frn trdgrdar till ren natur. Arbetet enligt denna metod fr automatiskt en strre kon-tinuitet och r direkt lmplig ven fr det mer lngsiktiga arbetet med bevarande av genresur-ser i landet.

    3.4 Utnyttjande av fastighetsregistret Fr att n personer som inte eller svrligen kan ns via massmedia, kan studier av fastighets-registret anvndas. Mlet r d att lokalisera grdar med kontinuerligt gande och boende inom en slkt. Fastighetsregistret erbjuder ocks mjligheter att ska fastighetsgare inom en viss lderskategori, t.ex. ldre brukare. Sdana personer hller oftare fast vid ldre sortmateri-al, och kan vara rika kllor till kunskaper om brukningsmetoder och traditionellt nyttjande. Metoden utnyttjades delvis inom pilotinventeringen av rova under 2000.

    3.5 Hradskartemetoden Metoden tar sin utgngspunkt i ldre hradskartor (fretrdesvis frn 1800-talet). Inventering-en genomfrs huvudsakligen i omrden med ldre grds- eller byggnadsmiljer. Sjlva inven-teringsarbetet kan gras frn bil eller till fots. Metoden utnyttjades fr att inventera rosor i Roslagen och Stockholms skrgrd.

    3.6 Bedmning av metoderna Uppropsmetoden och florainventeringsmetoden r viktiga i de initiala skedena av bevarande-arbetet om vissa arter/artgrupper ska samlas in, eller om man avser att inventera bestmda omrden eller regioner. Uppropsmetoden kan ocks fungera bra i syfte att fnga in kvarlig-gande frmaterial. Den lngsiktiga effekten r dremot sannolikt mer begrnsad.

    En investering i kunskapsuppbyggnad och igngsttning av en utvecklingsprocess hos en str-re grupp inom det nationella programmets ntverk br dremot ha strre uthllighet.

    Metoden att utnyttja fastighetsregistret metod 4 bedms kunna utgra ett bra komplement till de freningskontakter som kan knytas i ntverksmetoden metod 3. Ett problem i samman-hanget r dock att fastighetsregistrets information r kostnadsbelagd fr externa anvndare. Strre urvalsarbeten i syfte att finna fastigheter av viss lder eller gandestruktur, eller bruka-re i en viss lderskategori, kan bli kostsamma.

  • 17

    3.7 Utvrdering av pilotinventeringarna och andra inven-teringar

    De provinventeringar som har utnyttjat uppropsmetoden har i allmnhet gjort detta i fack-press, populrtidskrifter och veckopress. Ngon enstaka har nyttjat TV-mediet med dess mj-lighet till stort genomslag (t.ex. narcissprojektet). Ett flertal olika vxtslag har omfattats av denna metod: lantbruks- och kksvxter, pelargoner, humle och rosor. Generellt kan resulta-ten betecknas som goda och mycket material har kommit in till projekten. Ett problem med uppropsmetoden har dels varit att det i vissa fall har kommit alltfr mycket material. En del inkommande material har dessutom saknat fullgod dokumentation vilket gr att de insamlade vxtproverna blir nstintill vrdelsa. Det r sledes mycket viktigt att uppropens mlgrupper (allmnheten, odlare, konsulenter, m.fl.) grs uppmrksamma p det faktum att materialet mste tfljas av s fulldig dokumentation som mjligt.

    NGB gjorde insamlingar i Finland under tidigt 80-tal och nyttjade d flera olika informations-kanaler: lantbrukets informationscentraler, lokal- och lnstidningar samt lokalradio. Fljande citat frn Matti Erkamo r skert ocks relevant fr svenskt vidkommande:

    Det var meningen att s mnga gamla sorter som mjligt skulle insamlas. Ingen av ovan nmnda metoder kan enbart ge ett nskat resultat utan man mste anvnda en kombination av olika system. Mest betjnades man av lantbrukscentraler, agrolo-ger och lnstidningar. Ngra av lantbrukssekreterarna samt 4H-konsulenterna var av ovrderlig hjlp fr insamlingsarbetet. Pverkan genom lokala tidningar var en besvikelse, men tydligen pverkade de indirekt, fr jordbrukarna kom ihg artikeln i den lokala tidningen nr de lste lnstidningsartikeln. De kontaktade konsulenter eller diskuterade insamlingen med sina grannar. Lokalradion gav bra ytterligare information i de fall dr tidningsartikeln hade publicerats strax fre radioprogram-met.

    Av erfarenhet kan jag sga att frgeformulr och informationsbrev borde skickas redan fre vren, grna i mars. P s stt kunde insamlaren f adresser till odlare av lantsorter redan nr arbetet pbrjas. Drigenom blir det lttare att gra ngon form av tidtabell fr insamlingsresan. Det skulle vara nskvrt om en tidning kunde flja med under resans gng och bertta fr lsarna om ptrffat material och sllsynta fynd.

    Ngot projekt noterar att den stora tillstrmningen av vxtmaterial (frmst sticklingar) gjorde det hela mycket arbetskrvande. Man br sledes ha en beredskap fr att ta hand om stora mngder vegetativt vxtmaterial.

    Ett par projekt har utnyttjat ntverksmetoden och d bde freningsntverken fr srskilda vxtslag (Rosensllskapet) och sdana av mer bred karaktr (Namsa m.fl.). Erfarenheterna har varit blandade och bde positiva och negativa resultat rapporteras. En generell slutsats r att metoden hittills har prvats fr lite och att den br kunna ge bttre resultat om de enskilda medlemmarna kontaktas och bibringas fulldig information. Mnga av dem som tillhr olika specialfreningar har ofta ett varmt intresse fr vxtslaget ifrga och vill grna hjlpa till. Ett exempel p detta r NGBs inventering av humle som via hembygdsfreningarna fick ett stort gensvar. Inventeringen av rova i vstra Vrmland gjordes ocks till stor del genom telefon-kontakter med personer i lokala ntverk och detta fll mycket vl ut. Beredvilligheten att hjlpa till var stor och den lokala kunskapen r mnga gnger unik och omfattande. Mnga lokalfreningar har ocks medlemsblad som kan sprida budskapet.

    nnu mer effektiva kan inventeringarna bli om de ocks koncentreras till srskilda ml. Ex-empel p sdana utgr gamla torp, prstbostllen, ldre handelstrdgrdar, institutionstrdgr-dar och andra typer av trdgrdar som tidigare har lokaliserats i samband med flera olika pro-jekt. Hr r chanserna stora att finna ldre fruktrd och brbuskar, liksom kvarstende peren-ner av prydnadsvxter och krydd- och medicinalvxter. Inventeringen av rumsvxter skulle ocks kunna bedrivas p detta stt.

    Mjligheten att anvnda fastighetsregistret utnyttjades i begrnsad omfattning i samband med rovinventeringen i Vrmland. Den slutgiltiga bedmningen var att fastighetsregistret i kombi-

  • 18

    nation med bl kartan dr odlad och ppen mark framgr skulle kunna vara ett fullt mjligt arbetsstt. Det terstr nnu att prva metoden p ett strre omrde.

    Ett projekt har frskt att anvnda de gamla hradskartorna fr att utifrn ldre fastighetsbe-skrivningar terfinna detorp och andra lmpliga vxtlokaler. Metoden visade sig dock alltfr ineffektiv uttryckt som fynd/avsatt tid och rekommenderas drfr inte i det fortsatta arbetet.

    ldre florainventeringar (t.ex. Smlands- och Gotlandsinventeringen) har bland annat utnytt-jats vid eftersk av rosor. Metoden visade mycket tydligt att effektivitet i termer av fynd per arbetsinsats krver lokala floraguider med god knnedom om frhllandena och vxtplatser-na.

    3.8 Insamling av frfrkade vxter Inventeringen br utformas p tv stt fr att n s stor publik som mjligt:

    1. Upprop till allmnheten. Uppropet br utformas som en intressevckande annons eller liknande och slpps i olika media under en lngre tid fr att hlla intresset uppe. Detta bidrar ocks till att sprida ut omhndertagandet av eventuellt inkommande fr. Lmpliga media omfattar: Radio och TV (Natur- och trdgrdsprogram, lokalradiostationer) Tidningar (Av mnga olika slag: dags- och veckotidningar, lokala dagstidningar, populr- och specialtidskrifter) Organisationer (FOR, hembygdsfreningarna, hushllningssllskapen, SNF) POMs hemsida

    2. Riktade frfrgningar. Dessa vnder till institutioner av specialkaraktr och grs per brev eller telefon till: Universitet/hgskolor/museer Frfretag Frkontrollanstalter Lantbruksskolor/naturbruksgymnasier ldre plantskolor/handelstrdgrdar

    3.9 Slutsatser Nedanstende tabell sammanfattar frslagen p inventeringsmetoder fr de aktuella vxtsla-gen. Metod Vxtgrupp Typ Upprop Florainventeringar Ntverk Fastighetsregistret Jordbruksvxter X Frfrkade nyttovxter X X (X) Krukvxter X X Trdgrdsvxter Perenner X X# Lk- & knlvxter X X X Trd X X Buskar X X (Vattenvxter)* (Grnytegrs)* X Krydd- & medicinalvxter X X Frukttrd/ntter Brbuskar # T.ex. Kolonitrdgrdsfrbundet, Trdgrdsamatrerna, m.fl. * Lgprioriterad grupp

  • 19

    Sammandrag

    Inventeringsarbetet kommer huvudsakligen att bedrivas i form av upprop samt genom lokala och regionala ntverk.

    Uppropen ska dels spridas till allmnheten genom olika media (press, radio, TV) och dels i form av riktade frfrgningar till verksamheter som kan tnkas hrbrgera vxtmaterial (t.ex. frfretag, ldre plantskolor).

    Fr vissa utvalda vxtgrupper (lk- och knlvxter, krydd- och medicinalvxter, frukttrd/ntter) kommer landskapsflorainventeringarna att utnyttjas.

  • 21

    4 Hur tas materialet tillvara? 4.1 Ex situ Fr frfrkat material ska glla att dr grobarheten, och drmed levnadsdugligheten, inte r knd ska allt insamlat utsde skickas in till NGB fr omedelbar torkning och infrysning. Drmed avbryts den degenererande processen. Frproverna kan senare i lugn takt underskas fr grobarhet. Lngtidsbevarande av frinsamlade kollekter (accessioner) ska ske vid NGB.

    Vegetativt frkat material kommer att genomg tre huvudsteg: dokumentation och eventuell insamling, utvrdering samt slutfrvaring. Under dokumentationsfasen noteras s mycket som mjligt om vxten enligt det frslag till utvidgat protokoll som lmnats i bilaga 8. Vilka insamlingsprinciper som ska glla fr vxtslaget i frga tas under frberedelsefasen. Utgngspunkten br vara att s lite material som mjligt samlas in i samband med dokumentationen. Beslut om insamling ska grundas p de uppgjorda insamlingsprinciperna, inventerarens utbildning och kompetens samt de specialgjorda insamlingshandledningar som mste tas fram fr vxtslagen eller vxtgrupperna.

    Insamlat material br fras till en plats (friluftsmuseum, botanisk trdgrd, forsknings- eller frdlingsinstitution) fr tminstone tillflligt bevarande. Exakt var r beroende p vem som gr insamlingen och br flja de(t) mandat som gller fr organisationen eller institutionen i frga. Det r t.ex. rimligt att Balsgrd, eller andra trdgrdar som hller frukttrd och brbuskar, omhndertar denna typ av material. Prydnadsvxter br kunna fras till botaniska trdgrdar eller andra mottagare med specialkompetens. Frst drefter kan en grovindelning eller sovring av kollekterna gras (se nedan).

    Insamlingen ska samordnas av det freslagna sekretariatet, bestende av NGB och CBM, som drmed fr det operativa ansvaret fr att arbetet blir gjort. Eventuella avtal med donatorer om insamlat material fr gras med sekretariatet.

    Villkoren fr lngtidsbevarande br avgras med fr arten/gruppen lmplig aktr inom POM. Skerhetsbevarande av dubbletter br garanteras.

    4.2 In situ P samma stt som modertrden av vissa ppelsorter skts och hlls vid liv av enskilda personer/organisationer br ven annat vxtmaterial kunna bevaras p motsvarande stt och med liknande avtal. Detta omfattar ven frmaterial som anvnds i ett bevarande p grden. Dessa br vara skriftliga. Fr mnga vxtarter, dr inget uttalat hot mot verlevnaden kan sknjas, r skert detta en metod att fredra. Det r viktigt att i avtalet sl fast behovet av rtt hvd och sktsel. Det br finnas lokala kontaktpersoner som med viss regelbundenhet besker dessa in situ-platser och kontrollerar deras status. I hndelse av frsmringar i bevarandet (ndrade sktselmetoder, ddsfall, mm) ska kontaktpersonen agera s att (vxt)arten/populationen/klonen/individen inte lper risk att utplnas.

    Ekonomisk ersttning br inte vara en frutsttning fr ett aktivt in situ-bevarande. POM br strva efter att f de ansvarstagande garna att se det som en nationell angelgenhet som man ska knna stolthet infr. Av den hndelse ekonomisk ersttning nd utkrvs ska andra bevarandestt utredas.

  • 22

    4.3 Sovring av insamlat material Utsortering av dtt eller ondigt frmaterial grs senast inom tre r efter insamling. Fr vegetativt frkat material br detta ske tre-fyra r efter det att insamlingen gjordes (jfr. insamlingen av narcisserna). Drefter ska den eller de som r ansvariga fr insamlingen, jmte expertis inom taxonomi eller odling, gemensamt g igenom materialet fr att gallra bort det minst vrdefulla. Detta arbete kommer att krva jmfrande studier av befintligt (knt) material, vid behov utarbetande av deskriptorlistor, samt mjligen analyser av olika markrsystem. Dubbletter, utlndska sorter som inte omfattas av ngot svenskt bevarandemandat samt oknt material utan fullgod dokumentation br rensas ut.

    Rensning av virussmittade kollekter kan bli aktuell i synnerhet hos vissa ofta drabbade perenner (lk- och liljevxter, vallbaljvxter, m.fl.). En mindre andel kan frvntas ing i en framtida s.k. nationalsamling. Resterande material br erbjudas deltagande organisationer, lokala klonarkiv och andra intressenter. Bevarandet av detta fr ske efter mottagarens frutsttningar.

    4.4 Rttigheten till materialet Vid insamlingar i inventeringssammanhang mste aktrerna i programmet ha ett gemensamt tillvgagngsstt s att rttigheter till material inte blir ngot problem. Det r av strsta vikt att informera vl innan insamlingen. Denna information mste vara tydlig och positiv. Begreppen bevara (kulturhistoriskt vrde och fr framtida bruk inom vxtfrdling) och nyttja (sorten kan vara av intresse redan nu) mste beskrivas extra tydligt. Det mste framg att all inlmning av material r frivillig. Den slutliga utformningen av eventuella tilltrdes- och utbytesavtal br avvakta en versyn som fr nrvarande genomfrs p uppdrag av Nordiska Rdet.

    Utgngspunkten ska vara att det bsta av det insamlade materialet ska frkas upp, marknadsfras och komma ut i odling. Detta r den mest uthlliga bevarandeformen. Det r drfr rimligt att inventeringssekretariatet p sikt fr teckna verenskommelser med lmpliga organisationer/frdlare/plantskolor som r beredda att ge hgst ersttning fr materialet.

    Sammandrag

    Insamlat frmaterial ska omhndertas av Nordiska genbanken fr infrysning och vidare bearbetning fr bevarande ex situ.

    Vegetativt frkat vxtmaterial, som efter noggrann prvning samlats in, ska tillflligt tas om hand av den som ansvarar fr insamlingen. Efter ingende beskrivningsarbete ska beslut tas om materialets vidare anvndning.

    Vissa vxtmaterial br bevaras p den naturliga vxtplatsen, dvs. in situ. Villkoren fr detta bevarandestt ska regleras i avtal.

    Villkoren fr tilltrde och nyttjande av insamlat material r nnu oklara. Den slutgiltiga utformningen av dessa br avvakta en versyn som genomfrs p uppdrag av Nordiska Rdet.

  • 23

    5 Dokumentation Ngon har sagt att samlingar utan fullgod dokumentation r som pillerburkar utan etiketter. Arbete med vxter krver information om mnga olika saker:

    geografisk information

    vxtplatsens beskaffenhet

    den historiska bakgrunden

    art- eller sortspecifika egenskaper

    information om frkvalitet, mm.

    referensinformation (t.ex. publikationer om arten)

    Endast fullstndig dokumentation kan rtt och effektivt nyttjas i undervisning, forskning och frdling. Rtt insamlad och bearbetad blir dokumentationen ett kraftfullt verktyg som vgledning i det fortsatta arbetet med kulturvxterna. andra sidan kan felaktig dokumentation bli ett svrutrotat ogrs som kan stjlpa mnga goda fresatser.

    Flera aktrer i POM har sedan lnge erfarenhet av att samla in och bearbeta olika former av dokumentation. Det kan rra sig om geografiska uppgifter eller vxtinformation (NGB), stndorts- och garuppgifter (Naturvrdsverket, lnsstyrelserna, Lantmterimyndigheten), uppgifter om utbredning och frekomst (ArtDatabanken) och folklivsinformation eller andra historiska uppgifter (kulturvrdande institutioner och myndigheter). Det r viktigt att ta tillvara p den expertis och breda kunskap som finns i landet inom dokumentationsomrdet.

    Inventeringen och insamlingarna kommer att generera en stor mngd information och dokumentation. Behovet av rationell samordning och hantering av data kommer drfr att bli mycket stort. Det r viktigt att programmet d r vl frberett fr att ta emot denna informationsmngd och att rutiner finns framtagna fr att lagra den (se avsnitt 5.3). I den mn copyrightbestmmelserna fr Svenskt kulturvxtlexikon tillter det ska koppling gras till SKUD (Svensk KUlturvxtDatabas) fr korrekt taxonomisk bestmning av registrerat och/eller insamlat material.

    5.1 Typ av dokumentation 5.1.1 Insamlingsdata Exempel p ndvndiga insamlingsuppgifter utgrs av dem som NGB anvnder i sitt informationssystem (bilaga 8). De databasflt som anvnds dr baseras p internationell standard framtagen inom ramen fr det europeiska samarbetet om vxtgenetiska resurser (ECP/GR). Geografiska uppgifter br i mjligaste mn tas fram genom att anvnda en mottagare fr s.k. GPS (globalt positionssystem). Den som ansvarar fr inventeringen och/eller insamlingen ska ocks svara fr att informationen frs vidare (se avsnitt 4.5).

    5.1.2 Accessionsdata Till accessionsdata rknas de uppgifter som hr till just det frprovet eller vxtprovet (trdet, busken, plantan), t.ex. ett unikt identifikationsnummer. Dessa data omfattar ven sdant som beskriver botaniska och agronomiska eller hortikulturella egenskaper, frkvalitetsegenskaper samt frkningshistorik. Enkla och billiga karaktrer som yttre morfologiska och somliga egenskaper med hg arvbarhet (heritabilitet; t.ex. hrdighet och tidighet) r tmligen ltta att

  • 24

    registrera. Andra tar vsentligt lngre tid (t.ex. kvalitetsegenskaper och sensoriska egenskaper), krver srskilda analyser och r dyra att kartlgga. Fr en majoritet av arterna/grdorna finns inte ens deskriptorer, dvs. beskrivande egenskaper, framtagna. Information om de egenskaper som r viktiga ur agronomisk eller hortikulturell synvinkel br tas fram av varje enskild aktr och utg ifrn det egna behovet.

    5.1.3 Kulturhistoriska data Detta r bland annat den typ av information som Nordiska museet utnyttjar i sina frgelistor (http://www.nordm.se/nm/ku/listor/index.html) eller som andra projekt med kulturhistorisk inriktning efterfrgar (jfr. Lnsstyrelsens i Hallands ln projekt Hallands trdgrdshistoria). Det kan dock inte bli tal om samma detaljinformation som dessa innehller, men inriktningen r viktig. Inte minst uppgifter om infrsel, plantering (av trd och buskar), spridning och nyttjande r vrdefullt att dokumentera. vriga uppgifter inkluderar stt att odla och nyttja, samt annan etnobiologisk information.

    5.1.4 Belgg Det finns ett flertal slkten eller artkomplex som nnu r taxonomiskt outredda, t.ex. bland prydnadsvxterna. Fr fullstndig dokumentation, och som underlag fr framtida underskningar, ska belggexemplar samlas in och pressas enligt gngse metoder.

    5.2 Arbetsstt All initial registrering i flt ska ske i p frhand framtagna inventeringsprotokoll (exempel ges bilaga 8). Registrering p papper r att fredra, men br ocks kunna gras elektroniskt under frutsttning att ndvndig reservkraft (strmtillfrsel, minne) finns. Det insamlade informationen registreras drefter i ett elektroniskt protokoll. Via protokollet lagras sedan informationen i ett centralt placerat system av databaser. Systemet br administreras av en srskilt ansvarig person.

    En lsning p detta kan vara att bygga upp en accessionsdatabas som r tillgnglig via Internet. Denna ska omfatta allt inventerat material liksom samtliga insamlade vxtprover. Dessa kan vara fr eller vegetativa delar. Modellen fr en sdan accessionsdatabas kan tas frn NGB. Accessionsdatabasen br lnkas till SKUD (kulturvxtdatabasen) fr korrekt taxonomisk information. Endast personer som ansvarar fr insamlingarna ska kunna registrera information i databasen. vriga externa personer ska kunna ska, men inte ndra, i databasen. Formerna fr detta br utredas inom ramen fr den kursplan som kommer att utarbetas fr inventerarna. Det r lmpligt att den tekniska utformningen fr denna Internetbaserade accessionsdatabas lses av en person med goda kunskaper i taxonomi och informationshantering.

    Behrighetskraven mste vara strikta. Externa personer som vill lgga in information om inventerat eller insamlat material ska kunna avkrvas srskild behrighet (exv. lsenord). Skning i informationssystemet ska dremot vara fri fr andra externa anvndare.

    5.3 Bearbetning Utgngspunkten br vara att NGB samlar all dokumentation om de accessioner som inventeras, och i frekommande fall samlas in, inom ramen fr POM. Genbanken har redan rutiner fr att lagra och bearbeta inventeringsdokumentation. Ett exempel utgr valntsprojektet dr statistik om trden och deras ntter finns redovisade som ett kraftfullt hjlpmedel fr fortsatta urval och frdling. Ett annat utgr sammanstllningen ver i

  • 25

    huvudsak vallvxter som enkelt avsljar vilka omrden i landet som nnu r dligt underskta. Anvndningen av GIS kommer att f stor betydelse fr POMs arbete och hr finns framtida mjligheter att ocks koppla till andra databaser, t.ex. dem ArtDatabanken administrerar.

    Skningar mste kunna gras p flera olika grundvalar, som t.ex. vxtart eller -grupp, geografiskt omrde, typ av insamlingsplats, omgivning, odlingshistorik mm.

    Sammandrag

    Under inventeringen kommer man att samla in flera olika typer av dokumentation: insamlingsdata (platsbunden information), accessionsdata (materialbunden information), kulturhistoriska data (t.ex. om odling och nyttjande) och belggexemplar.

    All dokumentation kommer under strikta behrighetsregler att registreras i ett anvndarvnligt informationssystem tillgngligt ver Internet.

    Allmnheten kommer fritt att kunna ska i informationssystemet.

  • 27

    6 Information Den information som kommer att spridas inom ramen fr inventeringsarbetet kommer att ha olika funktion beroende p nr under inventeringen den levereras.

    Steg 1: Initialt behvs information i syfte att vcka en intresserad allmnhet och de framtida medverkande. Inventeringsarbetet kommer att krva insatser frn ett stort antal ideellt arbetande personer och deras intresse och entusiasm mste uppmuntras. Drfr r det viktigt att programmets aktrer bidrar med artiklar i respektive medlemstidningar, broschyrer och annan lttare information fr att slja in POM. Trdgrdsmssor r en bra mtesplats som br utnyttjas s lngt det r mjligt. Radio och TV har mycket stor genomslagskraft och nr mnga mnniskor. Information om pilotinventeringen av narcisser (avsnitt 1.4.1) lmnades enbart via TV-programmet Grna rum.

    Steg 2: I ett senare lge kommer det att bli aktuellt med information om de olika insamlingsprojekten. Denna typ av information kommer att rikta sig mer specifikt till dem som avser att deltaga aktivt i inventeringarna. Innehllet kommer ocks att bli mer inriktat mot vxtspecifik information. Lmpligt material utgr specialhandledningar motsvarande dem som ofta utvecklats inom de landskapsvisa florainventeringarna.

    Steg 3: En mycket viktig uppgift fr programmet omfattar frmedlingen av information om uppndda insamlingsresultat och hur det insamlade materialet tas om hand (dvs. terkoppling till inlmnare). Detta r avgrande betydelse fr att vidmakthlla intresset fr fortsatta insamlingar. Fortlpande information kan lmnas p en rad olika stt:

    som uppfljningar i TV och radio

    korta rapporter med bildmaterial p hemsidan

    populra artiklar i lmpliga tidningar och tidskrifter

    utstllningsmaterial p trdgrdsmssor, t.ex. lvsjmssan

    sm vad har hnt-utstllningar som turnerar i landet

    seminarier som kopplas till visningar av insamlat material

    Resultatfrmedling och terkoppling till dem som p ngot stt har medverkat i arbetet r en angelgenhet, och ett tagande, fr alla som deltar i programmet. Betydelsen av ett enkelt men informativt tackbrev fr heller inte underskattas.

    Steg 4: Var och en som r ansvarig fr ett inventeringsprojekt r ocks ansvarig fr att projektet redovisas svl under dess start, dess genomfrande och nr det har avslutats. terkoppling till samordnarna ska ske regelbundet. Sammanfattande rapporter publiceras i lmpliga tidningar och tidskrifter och/eller lggs ut p programmets hemsida. Om projektet har varit externfinansierat gller sjlvklart finansirens rapporteringsregler. I den mn resultaten lmpar sig fr vetenskaplig publicering ska detta sjlvklart uppmuntras. Eventuella kostnader i samband med publicering fr bras av den ansvariga aktren.

    Det r mycket viktigt att all information om insamlat material finns tillgngligt svl fr dem som r aktiva i programmet och fr dem som bidrar med material, dvs. allmnheten. Detta r en frga om svl service som frtroende. Bidragande privatpersoner ska kunna veta var, rent fysiskt, deras material befinner sig och vad som grs med det.

  • 28

    Sammandrag

    Frmedling av information om inventeringen och dess resultat, i olika stadier av genomfrandet, r en central del i hela arbetet.

    Vikten av terkoppling till dem som aktivt deltar i arbetet eller bidrar med vxtmaterial (dvs. allmnheten) ska srskilt understrykas.

  • 29

    7 Inventerare behov och kompetens 7.1 Inventerare idag Referensgruppen fr inventering inom POM utgr krnan fr utbildningssatsningen. Dr ingr representanter fr de botaniska trdgrdarna, friluftsmuseerna, SLU, NGB, FOR och Sesam. I arbetet utnyttjas vidare de befintliga lokala ntverk som redan identifierats. Dessa r bland annat:

    Botaniska freningar

    Trdgrdsfreningar

    Trdgrdsskolor

    Lnsstyrelser

    Hushllningssllskap

    Hembygdsfreningar

    Odlingskonsulenter

    Parkchefer och stadstrdgrdsmstare

    Kyrkogrdsfrvaltningar

    Naturskyddsfreningen

    7.2 Utbildningsbehov Det omfattande inventeringsarbetet som planeras kommer att krva srskilda insatser fr att garantera att verksamheten bedrivs p ett kompetent stt och med likartad inriktning ver landet. Mnga av dem som kommer att deltaga har inga specialkunskaper nr det gller odlade vxter och srskilt inte nr det gller att kunna identifiera ldre eller unikt odlingsmaterial. Fr att n s stor spridning och folklig frankring som mjligt br strategin vara att utbilda personer frn varje deltagande organisation, vilka i sin tur kan verka som inventeringsapostlar. Det kan frvntas att utbildningsinsatserna mste pg i minst tre r fr att kunna utbilda s mnga inventerare som mjligt.

    7.3 Utbildningens genomfrande 7.3.1 Initieringsmte I slutet av 2001 hlls ett referensgruppen fr hela inventeringsarbetet. Tillsammans diskuterades detaljerna i upplgget, ansvarsfrdelning och om hur utbildningen ska se ut. Frutsttningen mste vara att utbildningen blir enhetlig ver hela landet, med hnsyn tagen till mjliga speciella vxtgrupper i respektive region. Mtet drog upp riktlinjerna fr en manual rrande inventering, insamling och dokumentation av vxtmaterial, en studieplan samt en detaljerad tidsplan.

    7.3.2 Manual och studieplan Det ankommer p samordnarna att i samarbete med relevanta personer utveckla den manual och studieplan som inventerarna kommer att anvnda sig av i sitt arbete. Manualen ska ge

  • 30

    tydliga anvisningar om hur arbetet br lggas upp, hur vxtfynd ska registreras och dokumenteras samt vilka rutiner som ska glla fr materialets insamling och hantering. Studieplanen ska vara till hjlp vid inlsningen av manualen och kan med frdel anvndas av dem i ntverken som vljer att planera arbetet tillsammans.

    7.3.3 Regionalt genomfrande Utbildningsmten kommer att hllas p ett antal utvalda platser. Dessa vljs utifrn ett regionalt perspektiv. Den exakta uppdelningen br avgras redan vid referensgruppens initieringsmte (avsnitt 7.3.1) men som exempel kan nmnas de tta lantbruksstatistiska produktionsomrdena. En annan regional indelning utgrs av de tta regioner med kraftcentra som freslogs av Namsas s kallade BIODOM-utredning. Fr vilken modell som n kommer att vljas r det viktigt att utbildningsmtena fr s jmn spridning som mjligt ver landet. Varje utbildningstillflle berknas ta tv dagar i ansprk. Om sex mten hlls med ett tjugotal deltagare i varje innebr detta att 120 personer rligen gr igenom inventeringsutbildningen.

    De regionala utbildningsmtena br fljas av lokala mten som organiseras av de enskilda organisationerna eller ntverken. Vid behov ska inventeringssekretariatet lmna bistnd ocks till de lokala ntverken.

    7.3.4 Specialhandledningar Liksom flera av de landskapsvisa florainventeringarna har producerat srskild bestmningslitteratur fr taxonomiskt besvrliga slkten och artgrupper kan det bli aktuellt att utarbeta specialhandledningar fr vissa vxtslag eller grupper. Exempel p sdana r Spiraea (torpspireor) och Paeonia. Skrifterna tas lmpligen fram av personer med specialkompetens p uppdrag av inventeringssekretariatet.

    Sammandrag

    Referensgruppen fr inventeringen utgr sjlva krnan fr utbildningssatsningen och representerar lnken till de deltagande lokala och regionala ntverken.

    Omfattningen av arbetet kommer att krva utbildning i inventeringsmetodik inom kulturvxtomrdet.

    Infr utbildningen, som r tnkt att bedrivas regionalt, kommer en inventeringsmanual och en studiehandbok att tas fram.

    Fr taxonomiskt besvrliga slkten och artgrupper kan det bli aktuellt att utarbeta specialhandledningar fr vissa vxtslag eller grupper.

  • 31

    8 Tidsplan Det r viktigt att ha klart fr sig att en lng rad faktorer stter begrnsningar fr den hastighet med vilken arbetet kan bedrivas. Till detta hr tillgng p personer med kunskap om inventeringsmetodik (svl inom som utanfr Sverige), utbildning av nya inventerare, mjligheter att ta hand om och identifiera insamlat material samt, inte minst, ekonomiska resurser. Drfr r det viktigt att lgga upp arbetet efter en tidsplan dr det mest angelgna fr hgsta prioritet och det minst akuta planeras p lite lngre sikt.

    Frslag till tidsplan 2002-2010 Aktivitet Grupp 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

    Jordbruksvxter

    Frfrkade nyttovxter

    Krukvxter

    Prydnadsvxter Perenner

    Trd

    Buskar

    (Vatten)

    (Grnyte)

    Landskapsvxter

    Krydd-/medicinalvxter

    Frukttrd, ntter

    Br

    Kursplan/-material

    Utbildning

    Databasutveckling/web

    Databasadministration

    Bevarande

    Beskrivning

    Information

    Hg prioritet

    Lgre prioritet

    Lgst prioritet

    Strategi omfattar idag perioden fram till och med 2010, vilket r den tid som regeringen bedmer vara ndvndig fr en full utbyggnad av det nationella vxtgenetiska programmet. ven efter 2010 kommer bevarandeinsatserna att vara en ndvndig aktivitet och ven vissa bevakande inventeringsinsatser kommer att fortg. Detta gller ocks fortsatt frkning och nyttjande av materialet.

  • 33

    9 Bilagor Bilaga 1. Sammanstllning ver tidigare knda inventeringar Ansvarig(a) Omrde Vxtslag Tidpunkt Finansiering

    Kjellqvist Norra Sverige Vallvxter, (strsd) Aug/sep 1979 NGB

    Weibull, Borg Vsterbotten Vallvxter Sep 1980 NGB

    Borg Dalarna/Jmtland Vallvxter 1981 NGB

    Borg Dalsland Vallvxter Aug 1982 NGB

    Weibull Skne Vallvxter 1983

    NGB

    Lindell? Gotland Vallvxter 1985 NGB

    Weibull Skne Vallvxter 1987 NGB

    Hjalmarsson Sdra Sverige Valnt 1998-99 NGB

    Bengtsson Skne, Mlardalen Lind 1996-2000 SJFR

    Gustavsson Rosor 2000-2001 Pilotinventering

    Martinsson Hela landet Pelargoner 1994-19972000-2001

    Pilotinventering

    Jansson Sdra och vstra Sverige

    Narcisser 2000-2001 Pilotinventering

    Jansson et al. Sdra Sverige Perenner och lkvxter

    1991-1994 WWF

    Jansson et al. Upp till sterund Buxbom 1991-1994 WWF

    Weibull Vstra Vrmland och Dalarna

    Rovor 2000 Pilotinventering

    GBG Bot trdgrd Torpspireor

    Trajkovski Norrland Svarta vinbr NGB

    Trajkovski Sln NGB

    Strese Hela landet Humle 2001 NGB

    Sesam Unika kks- & lantbruksvxter

    1983- Ideellt arbete

    Uppsala Bot trdgrd

    Mlardalen Perenner, lkvxter WWF

  • 34

    Bilaga 2. Exempel p utvrderingsblankett fr inventeringar Enkt fr utvrdering av inventeringsmetoder och underlag till strategi fr rikstckande inventering med brjan 2002

    Vxtgrupp(er): .

    Omrde:

    Vem utfrde inventeringen:.

    Beskriv kort projektet:

    ..

    ..

    Metod (stryk det som inte passar): Upprop/Tidningar/Radio/TV/Landskapsflorametoden

    Annan metod: ...

    Varfr valdes denna metod?

    ...

    ...

    Resultat: ...

    ...

    Bedmer du metoden som lmplig/mindre lmplig? ..

    Hur kan man frbttra metoden?

    ...

    ...

    Kostnader:

    Vilka andra vxter skulle denna metod lmpa sig fr?

    ...

    ...

    Utvrderingen gjord den av ...

    Lner

    Resor

    vrigt

    SUMMA

  • 35

    Bilaga 3 NGBs samlingar av svenskt frmaterial bevarat ex situ (mars 2001) Sorter Accessioner Knda Bevarade CUL BRE LAN WIL TOT Papaveraceae 5 4 4 1 5 Papaver somniferum L., opiumvallmo Cannabaceae Cannabis sativa L., hampa 2 3 3 Caryophyllaceae Agrostemma githago L., kltt 2 2 Lychnis viscaria L., tjrblomster 1 1 Silene noctiflora L., nattglim 1 1 Spergula arvensis ssp. arvensis L., kersprgel 22 Amaranthaceae Amaranthus caudatus L., rvsvans 1 1 Chenopodiaceae Atriplex hortensis L., trdgrdsmlla 3 1 4 Beta vulgaris var. alba DC., foderbeta 50 8 8 8 Beta vulgaris var. altissima Doll, sockerbeta 28 Beta vulgaris var. conditiva Alef., rdbeta 22 8 14 6 21 Chenopodium album L., svinmlla 1 1 Chenopodium quinoa Willd., mjlmlla 1 1 Spinacia oleracea L., spenat 22 7 10 12 Plumbaginaceae Armeria maritima Willd., strandtrift 1 1 Cucurbitaceae Cucumis melo L., melon 2 2 3 3 Cucumis sativus L., gurka 51 9 11 11 Brassicaceae Brassica napus var. napus L., foderraps 5 5 5 5 Brassica napus ssp. oleifera DC., raps 119 61 66 67 Brassica napus var. napobrassica (L.) Rchb., klrot 31 8 15 5 22 Brassica nigra (L.) W. D. J. Koch, svartsenap 1 Brassica oleracea var. botrytis L., blomkl 28 12 15 15 Brassica oleracea var. capitata f. alba DC., vitkl 24 6 11 11 Brassica oleracea var. italica Plenck, broccoli 1 1 2 2 Brassica oleracea var. gemmifera Zenker, brysselkl 6 Brassica oleracea var. medullosa Thell., fodermrgkl 4 3 3 3 Brassica oleracea var. sabellica L., grnkl 1 2 Brassica rapa ssp. pekinensis (Lour.) Hanelt, kinakl 5 Brassica rapa L., rybs, rova, turnips 1 1 Brassica rapa ssp. oleifera (DC.) Metzg., rybs 50 32 31 3 35 Brassica rapa ssp. rapa L., rova, majrova 32 3 3 3 6 Bunias orientalis L., ryssgubbe 1 1 Camelina sativa ssp. sativa (DC.) Fritsch, oljeddra 2 1 1 1 Crambe abyssinica Hochst. ex R. E. Fr., crambe 1 1 1 18 21 Crambe maritima L., strandkl 7 7 Raphanus sativus L., rttikor, rdisor 34 2 4 4 Sinapis alba L., vitsenap 5 5 5 5 Begoniaceae Begonia L., 1 Grossulariaceae Ribes nigrum L., svarta vinbr 4 Rosaceae Malus domestica Borkh., apel 3 Prunus cerasus L., surkrsbr 2 Prunus domestica L., plommon, krikon 2 Pyrus communis L., pron 1 Rosa Gren., rosor 1 Rubus plicatus Weihe & Nees, stbjrnbr 1

  • 36

    Fabaceae Glycine max (L.) Merr., sojabna 3 3 3 152 155 Lathyrus tuberosus L., knlvial 1 Lens culinaris Medik., lins 3 Lupinus angustifolius L., bllupin 1 1 1 1 Medicago lupulina L., humlelusern 1 1 Medicago sativa L., bllusern 13 11 14 14 Phaseolus vulgaris var. vulgaris L., trdgrdsbnor 26 7 8 10 23 Pisum sativum L., rter 7 Pisum sativum var. arvense (L.) Poir., kerrt 59 24 26 7 36 Pisum sativum ssp. sativum L., trdgrdsrt 21 4 5 7 17 Trifolium campestre Schreb., jordklver 1 1 Trifolium hybridum L., alsikeklver 10 6 8 11 19 Trifolium medium L., skogsklver 3 3 Trifolium pratense ssp. pratense L., rdklver 90 29 36 55 42 133 Trifolium repens var. repens L., vitklver 16 7 11 2 47 60 Trifolium spadiceum L., brunklver 2 2 Vicia cracca L., krkvicker 1 1 Vicia faba L., bondbna, kerbna 7 7 7 3 11 Vicia faba var. equina Pers., kerbna 1 1 2 2 Vicia sativa ssp. sativa L., fodervicker 7 4 4 1 5 Rutaceae Ruta graveolens L., vinruta 1 Linaceae Linum usitatissimum L., lin 14 11 11 149 1 162 Apiaceae Anethum graveolens L., dill 6 3 4 6 Angelica archangelica ssp. archangelica L., kvanne 1 1 Anthriscus cerefolium (L.) Hoffm., dansk krvel 1 1 Apium graveolens var. dulce (Mill.) Pers., blekselleri 3 Conium maculatum L., odrt 1 1 Daucus carota ssp. sativus (Hoffm.) Arcangeli., morot 34 9 13 14 Levisticum officinale W. D. J. Koch, libbsticka 1 1 Petroselinum crispum var. crispum (Miller) A.W. Hill, kruspersilja

    7 1 1 2

    Cuscutaceae Cuscuta europaea ssp. europaea L., nsselsnrja 1 1 Boraginaceae Cynoglossum officinale L., hundtunga 1 1 Lithospermum arvense L., 1 1 Solanaceae Capsicum annuum L., paprika 1 Datura stramonium L., spikklubba 2 2 Hyoscyamus niger L., bolmrt 1 1 Lycopersicon esculentum Mill., nom. cons., tomat 23 9 12 13 Nicotiana tabacum L., virginiatobak 1 1 Solanum nigrum L., nattskatta 1 1 Solanum tuberosum L., potatis 29 Asteraceae Calendula officinalis L., ringblomma 2 2 Centaurea cyanus L., blklint 1 1 Chrysanthemum segetum L., gullkrage 1 1 Helianthus annuus L., solros 1 1 1 1 Cichoriaceae Lactuca sativa L., sallat 12 4 7 7 Lactuca sativa var. capitata L., huvud-, isbergssallat 1 Lactuca sativa var. sativa L., trdgrdssallat 1 Sonchus palustris L., strandmolke 1 1 Tragopogon porrifolius L., haverrot

    1 1

  • 37

    Asparagaceae Asparagus officinalis L., sparris 3 3 Alliaceae Allium cepa var. cepa L., kepalk 13 4 9 10 Allium porrum L., purjolk 18 7 17 18 Poaceae Agrostis canina L., brunven 1 1 Agrostis capillaris L., rdven 3 3 3 1 40 44 Agrostis gigantea Roth, storven 1 1 1 1 Agrostis stolonifera L., krypven 3 2 2 12 14 Alopecurus pratensis L., ngskavle 11 11 Anthoxanthum odoratum ssp. odoratum L., vrbrodd 2 2 Avena sativa L., havre 135 91 135 49 21 207 Avena sterilis L., 1 1 Avena strigosa Schreb., purrhavre 1 1 Bromus arvensis L., renlosta 4 2 2 2 Bromus commutatus Schrad., brinklosta 1 1 Bromus inermis Leyss., foderlosta 3 1 1 5 6 Bromus secalinus L., rglosta 2 2 Dactylis aschersoniana Graebn., ljusgrn hundxing 1 1 Dactylis glomerata L., hundxing 19 8 8 24 32 Danthonia decumbens (L.) DC., kngrs 11 Deschampsia flexuosa (L.) Trin., krusttel 5 5 Elymus caninus (L.) L., lundelm 1 1 Festuca arundinacea Schreb., rrsvingel 1 1 1 6 7 Festuca ovina L., frsvingel 13 13 Festuca pratensis Huds., ngssvingel 13 8 8 9 17 Festuca rubra L., rdsvingel 19 11 11 72 83 Festuca brevipila R. Tracey, hrdsvingel 1 1 2 Hierochlo odorata (L.) P. Beauv., myskgrs 2 2 Holcus mollis L., lenttel 1 1 Hordeum vulgare ssp. vulgare L., korn 178 120 147 165 11 323 Lolium multiflorum Lam., italienskt rajgrs 6 3 3 3 Lolium multiflorum var. westerwoldicum Wittm., westerwoldrajgrs

    1

    Lolium perenne L., engelskt rajgrs 18 13 13 1 9 23 Lolium temulentum L., drrepe 1 1 Lolium x hybridum Hausskn., hybridrajgrs 2 1 1 1 Phalaris arundinacea L., rrflen 8 8 Phleum alpinum L., fjlltimotej 15 15 Phleum pratense ssp. bertolonii (DC.) Bornm., vildtimotej

    2 2 2 2 4

    Phleum pratense ssp. pratense L., timotej 28 12 15 2 56 73 Poa alpina L., fjllgre 1 1 Poa chaixii Vill., parkgre 1 1 Poa palustris L., sengre 4 1 1 1 2 Poa pratensis L., ngsgre 21 18 19 64 83 Poa supina Schrad., trampgre 1 1 Secale cereale L., rg 25 10 12 15 13 40 Triticum aestivum ssp. aestivum L., brdvete 176 133 144 345 12 503 Triticum aestivum ssp. spelta (L.) Thell., speltvete 4 4 Triticum monococcum ssp. monococcum L., enkornsvete 1 2 3 Triticum turgidum ssp. dicoccon (Schrank) Thell., emmervete

    2 2

    Triticum turgidum ssp. turgidum L., 2 2 x Triticosecale Wittm., nom. inval., rgvete 3

  • 38

    Bilaga 4. Frteckning ver de arter i Nordiska medicinalvxter (Nordiska genbanken, 1994) som bedmdes vara i behov av bevarandetgrder. Freslaget bevarandestt: Art Svenskt namn In situ Ex situ Bot trdgrd Fr finns! Aconitum napellus Stormhatt 3 Acorus calamus Kaveldun 3 Adonis vernalis Vradonis 3 Althaea officinalis Lkemalva 3 3 3 Angelica archangelica Kvanne 3 Aquilegia vulgaris Akleja 3 3 Arctium lappa Stor kardborre 3 Arnica montana Slttergubbe 3 3 Artemisia absinthum Malrt 3 Arum maculatum Munkhtta 3 3 Asarum europaeum Hasselrt 3 3 Atropa belladonna Belladonna 3 3 Bryonia alba Hundrova 3 Carum carvi Kummin 3 (3)1 Centaurium erythraea Flockarun 3 3 Datura stramonium Spikklubba 3 3 32 Digitalis purpurea Fingerborgsblomma 3 3 Eryngium maritimum Martorn 3 Euphrasia rostkoviana Stor gontrst 3 3 Helichrysum arenarium Hedblomster 3 Hyssopus officinalis Isop 3 3 Inula helenium landsrot 3 3 Leonurus cardiaca Hjrtstilla 3 3 Levisticum officinale Libbsticka 3 3 Linum usitatissimum Lin 3 3 Marrubium vulgare Kransborre 3 3 Mentha spicata Grnmynta 3 3 Peucedanum ostruthium Msterrot 3 3 3 Primula elatior Lundviva 3 3 3 Sanicula europaea Srlka 3 Saponaria officinalis Spnejlika 3 3 Stachys officinalis Lkebetonika 3 3 Verbascum densiflorum landskungsljus 3 3 Visum album Mistel 3 (3)3 1 Endast danskt och norskt material 2 Tv accessioner (kollekter) 3 Gller om arten skall infrlivas i trdgrdarnas sortiment

  • 39

    Bilaga 5. Frukt- och brmaterial samt ntter bevarat ex situ inom ramen fr NGBs klonarkiv och Balsgrd samlingar (per 2001-09-26)

    Grda Antal kndasorter1 Antal bevarade sorter

    pple 198 (32) 198

    Pron 46 (22) 46

    Plommon 24 (12) 24

    Krsbrsplommon 1 1

    Stkrsbr 9 (12) 9

    Surkrsbr 8 8

    Jordgubbar 20 15

    Smulgubbar (Fragaria x vescana) 3 3

    Smultron 4 3

    Havtorn 2 2

    Svarta vinbr 39 (403) 30

    Rda och vita vinbr 17 17

    Grna vinbr 2 2

    Krusvinbr (Ribes x culverwellii) 1 1

    Krusbr 32 17

    Hallon 22 (44) 22

    Bjrnbr 3 1

    Allkerbr (Rubus arcticus nothossp. stellarcticus) 5 5

    Blbr 3 2

    Lingon 4 4

    Hassel 4 3

    Valnt 505

    1 Omfattar s.k. mandatartsorter 2 Anger utlndska referenssorter 3 Avser 40 nnu inte evaluerade genotyper frn vre Norrland (2001-09-26) 4 Avser hsthallon 5 Genotyper insamlade inom ramen fr NGBs projekt Selektion av kta valnt, Juglans regia, i Danmark, Norge och Sverige.

  • 40

    Bilaga 6. Sammanstllning ver svenska institutioner som deltager i NGBs hortikulturella ntverk samt i frekommande fall uppgifter om sammanlagt antal accessioner. Institution Antal accessioner Alphems Arboretum, c/o Agne Arnesson 875 Alvastra Kloster Apladalen Vrnamo Arboretum Drafle, Eva och Anders Kempe Avans rtagrd Bastedalens Herrgrd och Kinapark Bergianska Trdgrden Blomstergrden Eringsboda Bondebacka Hembygsgrd Bors museum, Ramnaparken Bosjkloster Brunstorps Grd Huskvarna, Hembygdsgrd Bungemuseet Bckaskogs Slott Capellagrdens trdgrd 919 Dals-Rostock rtagrd 321 De Badande Vnnernas Trdgrd, Parkfrvaltningen Dingleskolan Ekeberga Blomstergrd Enaforsholms frskstrdgrd 257 Fredriksdals friluftsmuseum, Helsingborgs museum Friluftsmuseet Gamla Linkping 108 Geologiska Trdgrden Strmsund Glimmingehus rtagrd 128 Gotlands lns Hushllningssllskap, Lvsta Naturresurscenter Grbrdraklostrets rtagrd Grns Frsksgrd, Dala-Jrna, Nordplant AB 719 Gustavssons Plantskola Gteborgs Botaniska Trdgrd Himmelsberga Museum, Hembygdsmuseum Hvilan, Naturbruksgymnasiet 1103 Hgelbyparken 534 Julita Grd och Museer Kiviks-Esperd Arboretet, Freningen 191 Krapperup Park Krusenstiernska Trdgrden, Kalmar museum Kulturens starp, Kontoret i Lund Kulturens starp, Mllegrden Kurrebo Frsksgrd Kvinnerstaskolan Kgegrden, Skellefte Museum Landeryds Hembygdsfrening, Roshyddan Linns Hammarby, Uppsala Universitet Linns Rshult Lunds Universitet, Botaniska Trdgrden Lck Slottstrdgrd Lnsmuseet Gotlands Fornsal, Kapitelhusgrden Lnsmuseet Murberget, Vsternorrland Museum Munkagrdsgymnasiet Munkklostret 1329 Mrbackastiftelsen NaturResursCentrum Dalarna Naturbruksgymnasiet, Himmelstalund Naturbruksgymnasiet, Valstad Naturbruksgymnasiet nnestad

  • 41

    Nordlig Trdgrdskultur Nordviksskolan Norrbottens Museum, Friluftsmuset Gammelstad Norrvikens Trdgrdar Rosendals Trdgrd Rottneros Park 81 SLU, Inst fr norrlndsk jordbruksvetenskap, Avd. fr trdgrdsodling 758 SLU, Institutionen fr landskapsplanering SLU, Kiviks frsksstation SLU, Rbcksdalen SLU, Alnarp, Institutionen fr trdgrdsvetenskap SLU, Alnarps Park, Frvaltningsavdelningen SLU, Arboretum Norr, Rbcksdalen SLU, Balsgrd, Institutionen fr hortikulturell, vxtfrdling SLU, Rnna Frsksstation 396 SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, Torslunda frsksstation SLU, Trdgrdsfrsksstationen, Ultuna SLU, Ultuna, Genetiska Trdgrden 78 Siggebohyttan Slottstrdgrden Sofiero, Parkkontoret 314 Solmarka rtagrd 233 Stenegrd, vre Trdgrden Stiftelsen Hallands lnsmuseer, Museet i Halmstad, Hallandsgrden Stiftelsen Skansen Stora Hyttns Svalf Weibull AB, Kksvxtavdelingen Sbyholms Naturbruksgymnasium Srmlandsgrden, Eskilstuna Museer Tirups rtagrd 800 Tivoliparken Kristianstad, C4 Teknik 704 Torekllbergets Museum Trslottet, Willy Maria Lundbergs Kvalitetshus Tycho Brahes, Renssanstrdgrd p Ven 72 Ume Naturbruksgymnasium 47 Upplandsmuset, Disagrden Uppsala Universitet, Linntrdgrden Uppsala universitet, Botaniska trdgrden Vassbo Trdgrd 2171 Villa Fraxinus Visingsborgs rtagrd Vsters stad, Park- och idrottfrvaltningen, Botaniska Trdgrden Wadkping von Echstedtska grden 37 s Arboretum, Evert Nilsson 836 sbygdens Naturbruksgymnasium, Torsta knaskolans Park och Sortiment rtagrden Mon

    SUMMA 13011

  • 42

    Bilaga 7. Sammanstllning ver mlarter som kan bli freml fr in situ-bevarande i Europa. Taxon DK SE NO FI IS Taxon DK SE NO FI IS Humulus lupulus + + + + - Daucus carota + + + + - Beta vulgaris ssp. maritimum

    + + - - - Calluna vulgaris + + + + +

    Brassica rapa + + + + - Vaccinium myrtillus + + + + + Sinapis arvensis + + + + - Vaccinium vitis-idaea + + + + + Crambe maritima + + + + - Oxycoccus quadripetalus + + + + - Raphanus raphanistrum + + + + - Origanum vulgare + + + + - Ribes rubrum coll. + + + + - Thymus serpyllum + + + + - Ribes spicatum + + + + - Mentha spicata (+) (+) (+) - - Ribes nigrum + + + + - Chamaerr. recutita + + + + - Ribes uva-crispa + + + + - Lactuca serriola + + + + - Ribes alpinum + + + + - Allium schoenoprasum + + + + - Rubus chamaemorus + + + + - Allium ursinum + + + + - Rubus arcticus - + + + - Allium oleraceum + + + + - Rubus idaeus + + + + - Allium scorodoprasum + + + + - Rubus plicatus + + + - - Allium vineale + + + + - Rosa rugosa (+) (+) (+) (+) - Convallaria majalis + + + + - Vicia villosa + + + + - Asparagus officinalis + + (+) (+) - Vicia sativa/angustifolia + + + + - Festuca pratensis + + + + + Medicago sativa (+) (+) (+) (+) - Festuca ovina + + + + - Medicago lupulina + + + + - Festuca rubra + + + + + Trifolium repens + + + + + Poa trivialis + + + + + Trifolium hybridum + + + + + Poa pratensis + + + + + Trifolium incarnatum (+) (+) (+) (+) - Lolium multiflorum + + + + - Trifolium pratense + + + + + Lolium perenne + + + + + Lotus corniculatus + + + + - Dactylis glomerata + + + + + Lotus pedunculatus + + (+) (+) - Bromus inermis + + + + + Onobrychis viciifolia (+) (+) - (+) - Hordeum murinum (+) (+) (+) (+) - Anthriscus sylvestris + + + + + Avena strigosa (+) - - - - Anthriscus cerefolium (+) (+) (+) ? - Avena fatua + + + + - Pimpinella saxifraga + + + + - Agrostis canina + + + + - Apium graveolens + (+) (+) - - Agrostis capillaris + + + + + Carum carvi + + + + + Agrostis stolonifera + + + + + Angelica archangelica + + + + + Phleum pratense + + + + + Pastinaca sativa + + + + - Phalaris arundinacea + + + + + Number of species 67 68 66 64 20

    + present - absent

    (+) more or less casual aliens, introduced species or species escaped from cultivation ? uncertain distribution

  • 43

    Bilaga 8. Inventeringsprotkoll som anvnds inom NGB Initials Year Month Day Site Sample

    LOCATION ADMINISTRATIVE LOCATION

    Country:

    Longitude:

    Farm name:

    County/Region/District:

    Latitude: Farmer/Owner:

    Commune:

    Altitude: Postal address:

    Village:

    Area:

    Landscape:

    Flat

    Undulating

    Hilly

    Mountainous

    Phone:

    Mobile phone:

    Fax:

    Email:

    Home page:

    Locality remarks:

    Location of farm (main building)

    Longitude:

    Latitude:

    Altitude:

    SAMPLE IDENTITY

    Taxon names Local name Cultivar name Culton type

    Main component:

    Additional components (seed samples)

    Modern variety

    Traditional variety

    Local variety (landrace)

    Semi-wild

    Wild

    Weedy

    Breeding/research material

    Verification or further identification needed Genetic origin

    Subtype (spring, winter, oil, fibre):

    Collectors remarks:

    Escaped from cultivation

    From wild population

    Modified variety

    From local types

    Cultivated for ____ years

  • 44

    SAMPLING

    Sample types Sample source

    Seeds

    Vegetative

    whole plant bulbs

    tubers shoots ____________

    Pollen, spores

    Herbarium sample id number ____________

    Photograph id number ____________

    Cultivated field

    Natural habitat

    Semi-natural habitat

    Garden

    Green-house

    Farm store Harvest year: ______

    Threshing, cleansing place Harvest year: ______

    Market Harvest year: ______

    Sample from other institute Harvest year: ______

    Donor institute name: _________________ Donors accession number: ________________

    Sampling procedure

    Size of area sampled: __________m2

    Number of indivuduals in sample: ____

    Number of spikes/panicles/fruits in sample: ____

    Abundance of taxon in sampled area:

    Individual

    Scarce

    Common

    HABITAT GRASSLAND DESCRIPTION

    Vegetation type General habitat Land use Grazing animals

    Alpine

    Forest

    Mooreland

    Seashore

    Cultivated land

    Lake

    Hot springs

    -----

    Parkland

    Wasteland

    Evergreen forest

    Mixed forest

    Decidious forest

    Heath

    Pasture

    Scrubland

    Grassland

    Salt-marsh

    Meadow

    Garden!

    Clearing

    During last five years

    No harvest

    Silage

    Hay

    Grazing

    Mowing

    Abandoned

    since _____ years

    During last five years

    Cattle

    Sheep

    Goat

    Horse

    Pig

  • 45

    Special habitat

    Natural grassland

    Sown grassland Seeding year: ______

    Seeding species Cultivars

    Path on beside

    Gravel ground! on beside

    Flower bed! on beside

    Garden plot! on beside

    Road on beside

    Water in beside

    Field in beside

    Building on beside

    Cliff on beside

    Ditch in beside

    Lawn in beside

    Sports field in beside

    Site remarks:

    AGRICULTURAL DESCRIPTION (last 5 years)

    Irrigation Organic fertilizer Chemical fertilizer Cultivation intensity

    None

    Flooding

    Mechanical

    None

    Low

    Moderate

    High

    None

    Low

    Moderate

    High

    Low

    Moderate

    High

    GEOPHYSIC SITE DESCRIPTION

    Aspect Slope Landform Organic soil Inorganic soil Drainage

    Poor in mould

    Mould

    Rich in mould

    Peat

    Clay

    Loam

    Silt

    Sand

    Gravel

    Stone

    N

    NE

    E

    SE

    S

    SW

    W

    NW

    1-6 %

    7-12 %

    13-18 %

    19-25 %

    26-33 %

    > 33%

    Plain

    Valley bottom

    Valley slope

    Slope

    Crest

    Plateau

    Terrace

    Soil pH: _____ Soil sample:

    id _______

    Poor

    Moderate

    Good

    FLORISTIC SITE DESCRIPTION

    Taxon Dominant Characteristic Associated

  • 46

    DISTURBANCE FAKTORS & PROTECTION

    Erosion Flooding Threats Protection

    Wind

    Water

    Animal

    Man

    Never

    Seldom

    Occasional

    Often

    Road construction

    Building construction

    Industry

    Air Pollution

    Water Pollution

    Overfertilization

    Neglect/change of management!

    Suggested

    Planned

    Partial

    Full

    Ytterligare tillgg fr kulturhistoriska aspekter:

    SAMPLING

    Typ av milj Platsens karaktr Specifik vxtplats

    Herrgrd

    Prstgrd

    Lantgrd/torp

    Institution (t.ex. skola, sjukhus)

    Flerfamiljshus

    Villa/radhus/(ev. borgargrd)

    Offentlig park

    Landskapspark

    Kkstrdgrd/vriga nyttoodlingar

    Frukttrdgrd/fruktlund

    Prydnadstrdgrd/promenadpark

    Grdsplan

    All

    Rabatt/odlingsland

    Stenparti

    Hck/buskage

    Grsmatta (klippt)

    Hgt grs (sltter)

    Grusplan

    Plattgng

    Mur

    Annat

  • Jordbruksverkets rapporter 2001

    1. Djurtransporter Nationellt tillsynsprojekt om tillsyn av djurtransporter.

    2. Biodlingsnringens frutsttningar.

    3. Halvtidsutvrdering av rdets frordning (EG) 950/97 om frbttring av jordbruksstrukturens effektivitet.

    4. Utvrdering av etableringsstdet till unga jordbrukare som en del i utvrderingen av frordning (EG) 950/97. Bilaga A (Bilaga 1 av 2 till Rapport 2001:3).

    5. Utvrdering av kompensationsbidrag som en del i utvrderingen av frordning EG 950/97. Bilaga B (Bilaga 2 av 2 till Rapport 2001:3).

    6. Jordbruksverkets foderkontroll, Kontroller 1997-1999, Tillverkning, import och tillsyn 1999.

    7A. Trdgrdsnringens vxtskyddsfrhllanden.

    7B. Trdgrdsnringens vxtskyddsfrhllanden. Tabeller.

    8. Utvecklingen av arrende-, mark- och fastighetspriser i jordbruket.

    9. A Study of the Milk Sector in Poland, Hungary, the Czech Republic and Estonia.

    10. Inkomstmtt och inkomstjmfrelser inom jordbrukssektorn.

    11. Ekologiska jordbruksprodukter och livsmedel Aktionsplan 2005.

    12. Tulleskalering fr jordbruks- och fiskeriprodukter.

    13. Gdselproduktion, lagringsbehov och djurtthet i olika djurhllningssystem med grisar.

    14. Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljomrdet KULM, verksamhetsret 2000.

    15. Prisindex p jordbruks- och livsmedelsomrdet 1966/67 2000.

    16. Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000.

    17. Riktlinjer fr gdsling och kalkning 2002.

    18. Jordbruksverkets foderkontroll 2000.

    19. versyn av Milj- och Landsbygdsprogrammet fr Sverige r 20002006.

    20. Marknadsversikt Vegetabilier.

    21. Marknadsversikt Animalier

    Jordbruksverkets rapporter 2002

    1. Fri handel med mjlkkvoter, en utvrdering av infrandet

    2. Miljeffekter av EU:s jordbrukspolitik

    3. Kvveprovtagning i hstvete

    4. Marknadsversikt Trdgrdsprodukter

    5. Tullsnkningar Tnkbara metoder i WTO-frhandlingarna

    6. Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljomrdet KULM

    7. Frslag till handlingsprogram fr anvndningen av bekmpningsmedel i jordbruket och trdgrdsnringen till r 2006 Rapport frn Statens Jordbruksverk och Kemikalieinspektionen

  • 6

    Rapporten kan bestllas frn Jordbruksverket, 551 82 Jnkping Tfn 036-15 50 00 (vx) ISSN 1102-3007 Fax 036 34 04 14 ISRN SJV-R-02/8-SE E-post: jordbruksverket@sjv.se SJV offset, Jnkping, 2002 Internet: www.sjv.se RA02:8

Recommended

View more >