Struktur för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

  • Published on
    24-Feb-2016

  • View
    82

  • Download
    0

DESCRIPTION

Struktur fr ledningssystem fr systematiskt kvalitetsarbete. SOSFS 2011:9 Diskussionsmaterial. SOSFS 2011:9. trdde i kraft den 1 januari 2012 tillmpliga inom hlso- och sjukvrd, tandvrd, socialtjnst och verksamhet enligt LSS i bde privat och offentlig regi. . - PowerPoint PPT Presentation

Transcript

Bild 1

Struktur frledningssystem fr systematiskt kvalitetsarbeteSOSFS 2011:9

Diskussionsmaterial

SOSFS 2011:9trdde i kraft den 1 januari 2012

tillmpliga inom hlso- och sjukvrd, tandvrd, socialtjnst och verksamhet enligt LSS

i bde privat och offentlig regi.

2Innehll SOSFS 2011:9Socialstyrelsen skriverAnsvar fr och anvndning av ett ledningssystemLedningssystemets grundlggande uppbyggnad Processer och rutiner Samverkan Systematiskt frbttringsarbete RiskanalysEgenkontrollUtredning av avvikelserFrbttrande rgrder av verksamhetenFrbttring av processer och rutinerPersonalens medverkan i kvalitetsarbetet Dokumentationsskyldighet

Frslag p innehll *Ledningssystemets innehllVerksamhet och styrningRoller och ansvarProcesser och rutinerSamverkanSystematiskt frbttringsarbetePersonalens medverkanDokumentation* Frslaget r utarbetat utifrn de ntverk fr ledningssystem som SKL driver mellan 2012-2014 och utgr frn bde SOSFS 2011:9 samt kommunernas erfarenheter och arbete. Detta r ingen komplett beskrivning av ett ledningssystem utan underlag fr diskussion.1. Ledningssystemets innehllSocialstyrelsen skriverAnpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning.

Den som bedriver verksamhet kan vlja att stlla ytterligare krav och ml utver dem som anges i frfattningar och beslut. Att graBrja med en kort beskrivning av hur kommunen, landstinget eller regionen har valt att utforma sitt ledningssystem, vad som ingr och vad som inte ingr samt syfte.

Ledningssystemet fr kvalitet br integreras i befintliga system fr styrning och kontroll av verksamhet och ekonomi, verksamhetsplaneringsprocess, arbetsmiljprocess, budgetprocess, uppfljningsprocess, rapporter och rsredovisning.

Utifrn Socialstyrelsens film om ledningssystem fr kvalitet7Frgor att diskuteraLedningssystemets omfattning

Vilka avgrnsningar r gjorda?

Hur ska ledningssystemet integreras med andra system?

Vad r ett ledningssystem fr er?

Vad r syftet med ledningssystemet?

2. Verksamhet och styrningLagar, visioner, ml, lften, definition av kvalitet osv. Socialstyrelsen skriverKvalitetAtt en verksamhet uppfyller de krav och ml som gller fr verksamheten enligt lagar och andra freskrifter och beslut som har meddelats med std av sdana freskrifter.

Kartlgg vad som r kvalitet fr verksamheten.

Utg frn dessa krav och ml vid uppbyggnaden av ledningssystemet.

Att gra verksamhet och styrningTydliggr vilken verksamhet som bedrivs och vad som r kvalitet fr verksamheten.

Tydliggr hur verksamheten styrs genom lagar, visioner, ml, lften och s vidare.

Exempel p olika kvalitetsml kan vara

Kvalitetsml utifrn lagkrav och freskrifter.Kvalitetsml utifrn egna krav i form av ex. nmndens beslut.Kvalitetsml som relaterar till brukare.

Frgor att diskutera verksamhet och styrning Har ni inventerat och strukturerat vilka lagar som styr verksamheten och finns rutiner fr att hlla er uppdaterade ?

Vad r kvalitet fr er?

Finns kvalitet definierat i dokument , ml och lften och hnger de ihop?

Finns en mlkedja dr mlen bryts ned p varje niv?

Finns en samstmmighet mellan lagar, vergripande dokument, verksamhetens ml, eventuella lften och s vidare?

3. Roller och ansvarSocialstyrelsen skriverDet r alltid vrdgivaren eller den som bedriver socialtjnst eller verksamhet enligt LSS som har ansvaret fr att det finns ett ledningssystem. Ansvaret kan inte verltas. Dremot r det mjligt att internt uppdra t ngon eller ngra i verksamhetens organisation att utfra olika uppgifter som ingr i arbetet med att systematiskt och fortlpande utveckla och skra kvaliteten. Freskrifterna och de allmnna rden stller d krav p att den som bedriver verksamhet ska ange hur uppgifterna r frdelade i verksamheten. Att gra roller och ansvarEtt tydliggrande av roller och ansvar i arbetet med ledningssystemet br tas fram.

Roller kan ven tydliggras genom exempelvis uppdrag, kontrakt och s vidare.

Frgor att diskutera roller ochansvarr roller och ansvar tydliga?

r ansvaret fr ledningssystemet tydliggjort?

r det tydligt hur roller och ansvar ska fljas upp?

4. Processer och rutinerSocialstyrelsen skriver.identifiera, beskriva och faststlla de processer i verksamheten som behvs fr att skra verksamhetens kvalitet.

Processer och rutiner ska anvndas fr att utveckla och skra kvaliteten i verksamheten.

Att gra processer och rutinerBeskriv hur verksameten ska arbeta med processer och rutiner.

En process r en serie aktiviteter som frmjar ett bestmt ndaml eller ett avsett resultat.

En rutin r ett bestmt tillvgagngsstt fr hur en aktivitet ska utfras och ska ocks ange hur ansvaret r frdelat i verksamheten fr den arbetsuppgiften.17Frgor att diskutera processer och rutinerr verksamhetens viktiga processer identifierade, beskrivna och faststlla?

Finns metod utarbetade fr att kartlgga processer ?

r det tydligt vem som ger och ansvarar fr processerna?

r rutiner kopplade till processerna?

r processerna anvndarvnliga?

Hur hlls processerna uppdaterade och levande?

Har personer utbildats, eller finns det handledare?

5. SamverkanSocialstyrelsen sgerDet ska framg av processer och rutiner hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna ven skerstllas att samverkan mjliggrs med andra verksamheter

Att gra - samverkanProcesserna fr samverkan internt och externt ska vara kartlagda och tydliga.

20Frgor att diskutera - samverkanr processerna fr samverkan identifierade internt och externt? r de kartlagda, beskrivna och faststllda?

Finns en samsyn mellan parterna?

r rollerna tydliga?

Hur hlls de uppdaterade och levande?

6. Systematiskt frbttringsarbeteSocialstyrelsen skriverSystematiskt frbttringsarbete RiskanalysEgenkontrollUtredning av avvikelserFrbttrande rgrder av verksamhetenFrbttring av processer och rutiner

Riskanalys, egenkontroll och avvikelsehanteringska ligga till grund fr frbttringar av ledningssystemets processer och rutiner samt vid behov tgrder i verksamheten

23RiskanalysSocialstyrelsen skriverRiskanalyser innebr att den som bedriver verksamheten r framtblickande, det vill sga arbetar frebyggande. Riskanalyser ska omfatta verksamhetens samtliga delar. Analyser ska gras fr att identifiera hndelser som skulle kunna intrffa och som gr att verksamheten inte kan leva upp till de krav och ml som stlls i lagar och andra freskrifter och beslut. Att gra - riskanalysBeskriv i ledningssystemet hur verksamheten fortlpande bedmer om det finns risk fr att hndelser skulle kunna intrffa

Nedladdningsbara dokument finns p www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet

Frgor att diskutera - riskanalysFinns en metod fr riskanalys?

r ansvaret tydligt?

Nr ska riskanalyser genomfras?

r en handlingsplan fr att vidta tgrder framtagen?

Hur sker uppfljning av riskanalysen?

r det knt i verksamheten?

EgenkontrollSocialstyrelsen skriverDen som bedriver verksamhet ska utva egenkontroll. Det innebr att systematiskt flja upp och utvrdera den egna verksamhetens resultat. Egenkontrollen innebr ven att kontrollera att verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ingr i ledningssystemet.

Egenkontrollen ska gras med den frekvens och i den omfattning som krvs fr att den som bedriver verksamhet ska kunna skra verksamhetens kvalitet. Att gra - egenkontrollBeskriv i ledningssystemet hur egenkontrollen ska genomfras, vad som ska ing, ansvar och frekvensEgenkontroll kan innefattajmfrelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregisterjmfrelser av verksamhetens resultat dels med uppgifter i ppna jmfrelser, dels med resultat fr andra verksamheterjmfrelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultatmlgruppsunderskningargranskning av journaler, akter och annan dokumentationunderskning av om det finns frhllningsstt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitetanalys av uppgifter frn patientnmnderinhmtande av synpunkter frn revisorer och intressenter.Frgor att diskutera - egenkontrollHar ni diskuterat hur egenkontroll, internkontroll och uppfljning av verksamhet hnger ihop?

Vad ska ing i egenkontrollen?

Hur ofta ska den genomfras? rligen, tertial, mnadsvis?

Ska ni gra samma varje gng eller ha teman?

Finns en plan?

Samlas uppgifter in som ocks anvnds?

Hur skerstlls att egenkontrollen analyseras och leder till frbttringar?

Utredning av synpunkter o klagomlSocialstyrelsen skriverta emot och utreda klagoml och synpunkter p verksamhetens kvalitet frn 1. vrd- och omsorgstagare och deras nrstende, 2. personal, 3. vrdgivare, 4. de som bedriver socialtjnst, 5. de som bedriver verksamhet enligt LSS, 6. myndigheter, och 7. freningar, andra organisationer och intressenter. Att gra synpunkter och klagomlBeskriv i ledningssystemet hur risker och hndelser ska rapporteras. Beskriv ocks hur rapporterade risker och hndelser utreds, sammanstlls, analyseras och terkopplas.

Beskriv hur klagoml och synpunkter tas emot och utreds. Beskriv hur inkomna klagoml och synpunkter sammanstlls, analyseras fr att kunna se mnster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Beskriv sedan hur de terkopplas.

Frgor att diskutera synpunkter och klagomlFinns framtagna rutiner fr hur och nr synpunkter och klagoml i olika former ska rapporteras

r ansvaret tydligt

r rutinerna knda i verksamheten

Finns rutiner fr hur synpunkter och klagoml sammanstlls, analyseras, terkopplas och leder till frbttringar

FrbttringsarbeteSocialstyrelsen skriverInkomna rapporter, klagoml och synpunkter ska sammanstllas och analyseras fr att .kunna se mnster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet.

P grundval av resultaten av de aktiviteterna ska de tgrder vidtas som krvs fr att skra verksamhetens kvalitet.

Om resultaten av aktiviteterna visar att processerna och rutinerna inte r ndamlsenliga fr att skra verksamhetens kvalitet, ska processerna och rutinerna frbttras. Exempel

Frgor att diskutera Sammanstlls och analyseras risker, egenkontroll och avvikelser kontinuerligt var fr sig fr att leda till frbttringar i verksamheten?

Genomfrs en samlad analys av risker, egenkontroll och avvikelser p en central niv fr att hitta vergripande mnster, trender och brister?

r ansvaret tydligt?

Finns rutiner fr hur tgrder och frbttringar genomfrs och fljs upp?

r det tydligt hur ni gr tillvga om allvarliga brister uppstr och akuta tgrder av strre karaktr mste hanteras?

7. Personalens medverkanSocialstyrelsen skriverAtt personal har rtt kompetens r en frutsttning fr att de ska kunna medverka i kvalitetsarbetet och ge en god vrd och omsorg.

.skerstlla att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingr i ledningssystemet.Att gra personalens medverkanBeskriv i ledningssystemet hur personalens medverkan ska skrasFrgor att diskutera personalens medverkanHur involveras personalen i arbetet med ledningssystemet?

Hur planeras implementeringen och hur grs systemet knt ute i verksamheten?

Hur samlas sikter och frbttringsfrslag p systemet in?

Hur grs systemet tillgngligt?

8. DokumentationSocialstyrelsen skriverArbetet med att systematiskt och fortlpande utveckla och skra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras.

Dokumentationskravet omfattar alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet, svl ledningssystemets grundlggande uppbyggnad som det systematiska frbttringsarbetet.

Allmnna rd om att upprtta en kvalitetsberttelse.

Senast den 1 mars varje r upprtta en patientskerhetsberttelse.

Dokumenthantering och dokumentstyrning - beskriv

Vem som upprttar Vem som slutgranskarVem som faststllerNr det ska fljas upp och eventuellt reviderasHur ni skerstller att bara senaste upplagan ligger ute.Ledningssystemets strukturFrgor att diskutera - dokumentationDokumenteras arbetet?

r det tydligt vilka dokument som heter vad och vem som faststller dem?

Har alla beslutade dokument en gare, datum, nr det ska uppdateras?

Finns rutiner fr att gra nya dokument knda i verksamheten?

Ligger bara det senaste dokumentet ute?

Grs en patientskerhetsberttelse och ev. kvalitetsberttelse?

Std i arbetetEn handbok, finns att ladda ned eller bestlla samt som e-bok

Film p Socialstyrelsens hemsida

Frgor och svar Socialstyrelsen

Vgledning frn SKL

Kontakta projektet kvalitetsskrad vlfrd, SKL

43Har du frgor p materialet?

sa FranznProcessledare SKL08- 452 71 41asa.franzen@skl.seKvalitetsskrad vlfrdwww.skl.se/kvalitetssakradvalfard

Recommended

View more >